måndag 31 maj 2010

Amning mot fetman

Av Eva-Lotta Funkquist

Ett av tre barn i USA är överviktigt eller extremt överviktigt. Michelle Obama har sjösatt ett ambitiöst program mot denna epidemi, Childhood Obeisty Action Plan. I den ingår bland annat mer amning, fler trottoarer, bättre skolmat och rörelse åt barnen. Michelle menar att livsmedelsindustrin måste ta en del av ansvaret och börja fundera på sina marknadsföringsknep.

fredag 28 maj 2010

Amning och militärtjänst

Om drygt en månad, den 1 juli, avskaffas allmän värnplikt för män i Sverige och ersätts med en frivillig militär grundutbildning. Efter grundutbildningen kan man bli anställd som yrkesmilitär.

Att vara militär liknar inget annat yrke. är man ute på övning eller uppdrag lär det bli svårt att hänvisa till ILO:s bestämmelser om amningspauser. Men möjlighet att mjölka ur för att hålla igång mjölkproduktionen medan man är i väg klanske man kan.

Här finns en amerikansk sida om hur man kombinerar amning med militärtjänst, Breastfeeding in Combat Boots. Ansvarig för sidan, Robyn Roche-Paull, har själv kombinerat amning med militärtjänst i U S Navy på 1990-talet, då hon var flygplansmekaniker. hon har också skrivit en bok i ämnet.

tisdag 25 maj 2010

Varför är amning ett så bra preventivmedel?

Av Eva-Lotta Funkquist

Kvinnor som fött barn och inte ammar får tillbaka mensen efter ungefär två månader. Kvinnor som ammar tar det oftast betydlig längre tid för. Anledningen är att prolaktinet som frisätts i hypofysen vid amning hindrar äggstockarna från att producera tillräckligt med hormoner (östrogen och progesteron) för att ägglossning ska ske. Om barnet suger kan prolaktinfrisättningen 20-faldigas. Om kvinnan fortsätter att amma ofta även då barnet blir äldre (enligt det mänskliga digivningsmönstret) kommer inte mensen tillbaka även om barnet börjar äta annan mat. Det förefaller alltså som det är frekvensen som är det avgörande, inte huruvida barnet äter annan mat. Detta anses vara förklaringen till att kvinnor i så kallade ursprungliga kulturer inte föder barn tätare än vart fjärde år. Ofta ammar barnen i dessa kulturer ungefär en gång i kvarten tills de är flera år gamla. På natten då barnet ibland kan sova flera timmar är prolaktinhalten högre, även om barnet inte suger. Klicka på rubriken om du vill se artikeln.

lördag 22 maj 2010

Varför inte använda de preventivmedel som finns?

Av Eva-Lotta Funkquist

Varför inte använda de preventivmedel som finns? Istället för att lita på ett så osäkert preventivmedel som amning, skrev någon efter ett tidigare inlägg.

Svaret blir att alla preventivmedel har nackdelar. Att äta hormoner anses av många som ett stort ingrepp i den mänskliga kroppen. Kan det vara orsaken till att hormonella preventivmedel till män aldrig börjar produceras, trots att det är fullt möjligt? Läkemedelsbolagen anser att man helt enkelt aldrig kommer att kunna sälja dem.

Inga preventivmedel är helt 100 % säkra. Man mäter effektiviteten i Pearl Index. Detta anger hur många graviditeter som inträffar per 100 kvinnor och år bland de som använder preventivmedlet.

Pearl Index för några preventivmedel

Kombinerade hormonella metoder: 0,5-1,5
Lågdosgestagen: 2-6
Mellandosgestagen: 0,5-1,5
Kondom: 3-14
Pessar: 6-20
Laktationsammennorré (LAM): 0,8-1,2
Kopparspiral: 0,7-1

Som framgår är amning (LAM) ett mycket säkert preventivmedel, samtidigt som det inte medför de biverkningar som p-piller gör.

fredag 21 maj 2010

Tjuvlyssnat

Tjej 1: Jag har inte ammat så mycket, det är liksom inte min grej.
Tjej 2: Jag ammar mest för att jag är lat.
Tjej 1: Jamen lat, det är jag också, jag kanske borde ha ammat lite mer.

Inlagt av Eva-Lotta Funkquist

fredag 14 maj 2010

Amning är ett mycket säkert preventivmedel

Av Eva-Lotta Funkquist

Om man ammar fullt (och barnet är under 6 månader, tillägg efter påpekande från en läsare) och det inte går längre tid än fyra timmar mellan amningarna på dagen och sex timmar på natten är amning ett mycket säkert preventivmedel.

Om man vill använda p-piller när man ammar ska de vara östrogenfria eftersom östrogenet i p-piller kan minska mjölkmänden. Sådana p-piller brukar kallas minipiller och innehåller endast hormonet gestagen.

Kopparspiral och hormonspiral går bra att använda då man ammar.

Och, så klart kondomer och pessar.

Behöver man köpa grejer när man ammar?

Av Eva-Lotta Funkquist

Det kostar pengar att amma skrev någon efter ett tidigare inlägg. Gör det tänkte jag och sen tänkte jag efter vad jag själv köpte när jag ammade. Nu är jag nog ingen korrekt måttstock eftersom jag är ointresserad av shopping. Jag erinrar mig att jag handlade amningskupor (kanske tre paket), ett eller två frottéplastunderlägg till sängen och en handpump (den hade jag aldrig behövt köpa).

Nej, det behöver inte kosta pengar när man ammar.

onsdag 12 maj 2010

17 maj-firande för de minsta: Amning!

Snart är det Norges nationaldag den 17 maj. Den firas rejält, även i Sverige och bortsett från folkdräkt, musik och festlibgheter är maten ett viktigt inslag. Och när de större festar på varm korv, glass och läsk så borde det vara självklart att de minsta barnen ammas - även om det är mitt på Storgatan. Det tycker norska Ammehjelpen. Läs mer här.

tisdag 11 maj 2010

En freudiansk felsägning?

Av Eva-Lotta Funkquist

6:4 BVC-kontakt vid 6-8 veckor.

Hur går det hemma?

Amning? Skrik? Andra bekymmer?

Ur Barnhälsovårdens metodbok, Uppsala län.

Fler ammar längre i USA än i Sverige

USA var tidigare känt för att vara jordens mest amningsfientliga land. På senare år har trenden vänt och nu ammas fler barn vid ett års ålder i USA (22,7%) än i Sverige (17,8%). Skillnaderna i amningsförekomst mellan olika delstater är stor. I Vermont ammade 38,4 % av alla ettåringar, medan 8,7% av ettåringarna i Mississippi ammades.
Också förekomsten av enbart amning vid sex månaders ålder var högre i USA (13,6%) än i Sverige (12,3%). I staten Washington ammades mer än vart fjärde barn enbart vid sex månaders ålder (25,3%), men bara 5 % av barnen i Louisiana. I rapporten finns också en tabell över olika åtgärder som kan påverka amnignsförekomsten, såsom graden av tillmatning till ammade barn på BB, antalet IBCLC (amnignsexperter) per 1000 födslar, antalet amningsstödjargrupper per 1000 födslar och lagar som skyddar kvinnors rätt att amma offentligt. Klicka på rubriken för att läsa mer.

måndag 10 maj 2010

Har vi nått botten nu?

Av Eva-Lotta Funkquist

1996 ammades 43,1 % av alla svenska sexmånaders bebisar fullt.

2007 endast 12,3 %.

Snart kommer statistiken för 2008.

Och jag undrar; har vi nått botten nu?

Det är förbjudet att ge hormoner till kor

Av Eva-Lotta Funkquist

För ett tag sen träffade jag en agronom som berättade om sin forskning på kor och deras ägglossning. Moderna kor är sådana exceptionella mjölkproducenter att deras ägglossning lätt uteblir och därmed är det svårt att få dem dräktiga igen.

-Jaha, frågade jag, vad ger man dem för hormoncocktail då da?

Hon spärrade upp sina ögon och svarade med förvånad röst.

-Nej, inga hormoner, det är förbjudet.

Det är tydligen skillnad på folk och kor, eller rättare sagt, på kvinnor och kor.

lördag 8 maj 2010

Snälla, förklara för mig!

Av Marit Olanders

Som jag har skrivit tidigare så bryr jag mig inte om hur länge kvinnor ammar, om det är två dagar, två veckor eller två år - så länge hon är till freds med sin amning själv. Det är inget jag har med att göra. Men ibland förstår jag inte. Det finns på vissa håll en ilska mot rekommendationen om sex månaders helamning, så stark att Sverige nu, i linje med ESPGHAN överväger att backa från den. Trots att rekommendationen redan är defensivt formulerad som att det inte innebär någon fara att ge barnet enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder och trots att det är fritt fram att sälja barnmat märkt "från fyra månader".

Jag kan förstå att man känner en irritation över att staten eller WHO ska lägga sig i hur man lever sitt liv, men jag förstår inte varför irritationen över rekommendationer som rör amning provocerar mer än rekommendationer om vilka mängder grönsaker eller fet fisk man bör äta, och om andra livsstilsval som graden av kroppsrörelse och rökning.

Och jag kan inte förstå varför så många vill ge sina barn mat från fyra månaders ålder. Ett fyra-fem månaders barn kan inte sitta själv, inte hantera mat i bitar med munnen, bara puré helt fri från bitar eller gröt som är så rinnig att den nästan går att dricka (men inte riktigt). Det blir kladdigt och genererar disk, golvtorkning och tvätt. Det finns forskning som visar att det tar längre tid att introducera fast föda för barn om man börjar vid fyra månader än vid sex månader.

Visst vet jag att det står om mat från fyra månader på många håll, och att det är lätt att bara göra som alla andra runt omkring. Vart fjärde barn på Gotland helammas vid sexmåndersdagen, men bara vart sextonde barn i Västa Götaland. Varför?

Men det är väl få som på allvar menar att det innebär någon fara att vänta lite?

För det är ju så bekvämt.

I stället för att koka potatis, mosa, mjölka ut bröstmjölk, blanda, sätta på barnet i haklapp (och sig själv ett förkläde om man har barnet i knät) och försöka mata kan man bara lägga sig i soffan, hala fram bröstet och själv syssla med något annat under tiden; läsa, ringa, surfa ...

Om amningen av någon anledning inte fungerar så kommer förstås saken i ett annat läge. Men det verkar ju inte vara det som är problemet. Inte för femton av sexton göteborgsmammor eller tre av fyra gotlänningar.

Jag vill förstå. Snälla förklara för mig.

fredag 7 maj 2010

Traumatisk förlossning och amning
























Av Eva-Lotta Funkquist

Upp till 34% av alla kvinnor som fött barn uppger att förlossningen har varit traumatisk. I en en studie ville man undersöka hur dessa kvinnor upplevde att det var att amma. Åtta olika teman kom fram som delade upp sig i två helt skilda spår (se figur).

Det ena spåret innebär att amningen ingick i en sorts läkning.

I had failed in my first task as a mother, to carry her to term. I had lost so much because of the of her premature birth that I was going to be damned to hell before I was going to give up on nursing her, especially before it even started.

Medan amningen i det andra spåret sågs som en sorts förlängning av förlossningstraumat. Det fanns ett behov av att återta kroppen.

Probably the worst time was breastfeeding at night. I would be half awake, half dreaming and I would have flashback and dreams (or hallucinate?) that my breast would turn into the face of a witch and cackel and laugh menacingly at me. Other times, my daughter's face would turn into the witch and try to eat my breast off.

Klicka på rubriken om du vill läsa mer.

Vilka kvinnor är det som ammar exklusivt i sex månader?

Av Eva-Lotta Funkquist

Sedan 2002 har WHO rekommenderat exklusiv amning i sexmånader och amning med tillägg av annan kost tills barnet är två år eller äldre. Innan WHO skapade den här rekommendationen sammanställde man mycket forskning angående amning och mor/barn-hälsa. Intressant nog är det så här som kvinnor ammar i s.k. ursprunliga kulturer. WHO hade stora svårigheter då rekommendationen skrevs och det har efteråt sagts att WHO inte borde ha lyckats med tanke på hur mycket pengar som barnmatsindustrin lägger ner på på lobbying och marknadsföring.

Många länders hälsodepartement har ställt sig bakom rekommendationen. Nu har man genomfört en studie i Kanada för att se vilka kvinnor det är som följer rekommendationen om sex månaders exklusiv amning. Det visade sig att endast 13,8 % av de kanadensiska mammorna ammade exklusivt i sex månader.

Längre utbildning, högre ålder, bosatt i norr och väster, att sammanbo med sin partner, tidigare graviditet, lågt BMI och hemförlossning var positivt associerat med exklusiv amning i sex månader. Rökning, kejsarsnitt, vård på neonatal intensivvårdsavdelning och återgång till arbetet innan barnet fyllde sexmånader var däremot negativt associerat med exklusiv amning i sex månader.

Klicka på rubriken om du vill läsa mer!

torsdag 6 maj 2010

Lågviktiga spädbarn, KMC och amning

Av Eva-Lotta Funkquist

Spädbarn som väger under 2 kg då de föds och som vårdas enligt metoden Kangeroo Mother Care (KMC; det vill säga hud mot hud med sina mammor) ammas oftare då de skrivs ut från sjukhuset jämfört med barn som vårdades traditionellt (antagligen i kuvös). 83 % av KMC barnen ammades helt, vs 0 % av kuvösbarnen). De ammades också oftare vid fullgången tid och fram till sex månader. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.

tisdag 4 maj 2010

Amning förhindrar MS skov

Av Eva-Lotta Funkquist

Kvinnor som har MS och blir gravida har färre skov under graviditeten. I en studie visade det sig att efter förlossningen hade de kvinnor som ammade färre skov än de som slutade amma. Det var vanligt att kvinnorna avslutade amningen för att de skulle kunna återuppta medicineringen. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.

Amningsfällorna

Av Marit Olanders

Man brukar höra att Sverige är amningsvänligt, ja bäst i världen på amning. Som vi tidigare har skrivit på Amningsbloggen är det uppblåst nonsens som bara stämmer om man räknar amning när barnen är sex månader, bara i västvärlden och absolut inte nämner Norge.

Visst ammar de flesta de första månaderna, även om färre och färre tycks få till den amning de själva hade önskat. Men det hindrar inte Socialstyrelsen för att år efter år slå sig själva på bröstet för den höga amningsförekomsten. Och visst finns det många många som i yrket eller på sin fritid gör heroiska insatser i att stötta och ge kunskap om amning.

Men sen finns det ju den andra sidan av myntet också, nämligen att oräkneliga mor-barn-par avbryter amningen tidigare än de hade önskat. Mjölken räckte inte, eller den var inte tillräckligt fet, eller barnet ville inte ha, eller det blev sår och infektioner och elände. Det är då man märker att den svenska amnignsvänligheten är en tunn fernissa. Skrapar man lite på ytan ser man att Sverige inte är så amningsvänligt alls. Går inte amningen som på räls så finns det ofta ingen hjälp att få.

Jag hittade en blogg, som listar kulturella och institutionella amningsfällor (på engelska vitsigt kallade bobby traps). Här i svensk bearbetning:



  • Din mamma (eller styvmor, svärmor, mentor) ammade inte och kan inte visa oss hur vi ska göra eller vad vi ska förvänta oss. I värsta fall tycker de amnign är obehagligt, har obearbetade känslor av ilska och skuld och faller offer för myter och desinformation som bidrar till att försvåra för oss. I bästa fall vill våra mammor stötta oss, men vet inte hur. Kulturell amningsfälla.
  • Föräldrakursen du går på före förlossningen har bara en timme amning påklistrad på slutet och utan att du märker det innehåller den myter och osanningar. Institutionell amningsfälla.
  • Dina kompisar har inte ammat, eller så är du den första i ditt kompisgäng smo får barn. Du har ingen kompisgrupp att vända dig till när du behöver stöd, inspiration eller ställa en fråga. Om de ammade så hade de det onödigt jobbigt p g a alla hinder, och de berättar skräckhistorier utan att gå till roten med vad det var som orsakade problemen. Eller så ogillar de att du ammar offentligt eller tror det är ok att ge dig gliringar. Kulturell amningsfälla.
  • Dina kompisar berättar historier om hur de har blivit förloämpade, bedömda eller skuldbelagda av amningsfanatiker (främlingar eller vårdpersonal) för att de flaskmatar. Kulturell amningsfälla.
  • Din barnmorska pratar knappt om amning eller flaskmatning med dig p g a tidsbrist och brist på fortbildning. eller så förlitar hon sig på att BVC-sköterskan tar hand om det som kommer efter förlossningen, fast det då redan kan ha blivit problem. eller så tycker hon kanske inte det är lönt att stötta dig p g a sjukhusets dåliga amningspolicy. Institutionell amningsfälla.
  • Du föder på ett sjukhus som är känt för att ha hög förekomst av kejsarsnitt och instrumentell förlossning. Amning efter kejsarsnitt är fullt möjligt, men du behöver extra stöd av sjukhuset för att få det att fungera. Institutionell amningsfälla.
  • Det finns ingen personal som har examen som IBCLC, international board certified lactation consultant, eller hon dyker inteupp trots att du frågar efter henne upprepade gånger, förrän i sista sekunden - för att hon jobbar deltid eller har för många patienter. Eller så föder du en fredag eftermiddag och hon är inte på plats förrän på måndagen igen. Och vid det laget är du utskriven. Institutionell amnignsfälla.
  • Ditt friska, fullgångna barn tillmatas med bröstmjölksersättning, något som kan hända även om du uttryckligen har undanbett dig det, vare sig det fins eller inte finns en medicinsk indikation på tillmatning. Institutionell och kulturell amningsfälla.
  • Eftersom ditt barn tillmatades med nappflaska på sjukhuset utan att behöva det har det nu för litet tag om bröstet, amningen blir onödigt smärtsamt, brösten svullnar och du försöker hitta någon som kan hjälpa dig. På många håll hänvisar sjukhusen då till Amningshjälpens hjälpmammor, ca 60 kvinnor i hela landet som ideellt, på sin fritid, svarar på amningsfrågor. På flera större sjukhus finns det amningsmottagningar, vilket många inte verkar veta om, eller så bemannas amningsmottagningen på ditt sjukhus av den vanliga BB-personalen, som, med ledningens goda minne, inte alltid engagerar sig just i amningsfrågor. Institutionell amningsfälla.
  • Klockan går och din partner avskyr att se dig kämpa och lida så han säger "det är okej att ge llite ersättning, se på mig, jag ammades inte och det gick bra." Han menar väl, men vet inte heller bättre. Du ger dig ut på nätet och begriper inte att du är omgiven av oceanser med desinformation, halvsanningar och rena felaktigheter, även på respekterade, populära föräldrasidor. Du hittar en amningssida, som antingen är tråkig eller så teknisk och vetenskaplig att det går helt över huvudet på dig. Kulturell amningsfälla.
  • Mirakulöst nog får du hjälp, fortsätter att amma, och lämnar rummet varje gång du ska lägga barnet vid bröstet. Trots det är svärmor besvärad och undrar när du ska börja ge flaska eller återupprepar myter om amning till din partner. Kulturell amningsfälla.
  • på BVC jämförs ditt barns viktuppgång med barn som fått ersättning och BVC, som inte vet hur ammade barn växer, råder dig att ge tillägg. Institutionell och kulturell amningsfälla.
  • Du frågar BVC-sjuksköterskan eller barnläkaren om amning, men eftersom de inte har lärt sigh något om amning i sin utbildning, kan de inte svara på dina frågor. Institutionell amningsfälla.
  • I USA är det fullt med prover på bröstmjölksersättning i reklampackarna man får på sjukhuset. I Sverige får vi inte det, men från det att barnet bllir fyra månader börjar proverna på olika pulver och färgglada böcker och broschyrer om bebismat fylla brevinkasten, som alla predikar hur viktigt det är att ditt barn får all den näring det behöver. I Sverige kommer vällingen in som en självklar del av barnets kost. Kanske är det vällingen som gör att många ger upp amnignen under andra halvåret. Kulturell och institutionell amningsfälla.
  • Om du inte kunde amma, eller kastade in handduken, möter du samhällets ogillande, dömande och pressande, som får dig att känna att det blir fel hur du än gör. Kulturell amningsfälla.

Men, påkpekar författarna, det var aldrig meningen att amning skulle vara ett gatlopp mellan amningsfällor. Amning skulle vara närande för ditt barn och dig, tillfredsställande, ett sätt att främja bindningen er emellan, hälsa och utveckling.

Om det här är din historia, om du har kämpat på med amning, med dessa hinder och brist på stöd (och kastat in handdukan förr eller senare) så vill vi bara säga:

Det är inte ditt fel! Det är inte du som misslyckades, det var systemet som svek dig!