måndag 30 september 2013

Svar till Göteborgs Posten


Ellen Albertsdottir påstår i GP 12/9 att staten genom ett lagförslag mot marknadsföring av modersmjölksersättning kastar "kvinnors självbestämmande i soptunnan" i jakt på ”glimrande amningsstatistik". Hur slagfärdigt hennes debattinlägg än må vara är det inte tillräcklig väl underbyggt. Förslaget kommer inte från regeringen utan från ett flera år gammalt EU-direktiv som Sverige är tvingat att anta. Direktivet grundar sig på WHO-koden och är inte sprunget ur en påstådd svensk amningsfanatism. 

Vi menar att det talas alltför lite om de hälsoskillnader som faktiskt finns mellan bröstmjölk och ersättning. Den information Albertsdottir efterlyser går dock lätt att hitta genom att kontakta Livsmedelsverket som sitter på en gedigen sammanställning av evidens kring detta. Att amning inte skyddar mot allergi har blivit en käpphäst bland de som är kritiska till rekommendationen om amning. Några av fördelarna vi vill lyfta fram är minskad risk för övre luftvägsinfektioner, öroninflammation, tarminfektioner hos barnet samt minskad risk för bröstcancer hos modern. Förekomsten av plötslig spädbarnsdöd är lägre hos ammade barn. Detta är relevant också i vår del av världen. 

Om vi skulle släppa reklam för modersmjölksersättning fri, vem ska då göra reklam för amning? Detta är pudelns kärna eftersom det ligger mångmiljonintressen i att öka försäljningen av ersättningsprodukter på bekostnad av utebliven amning. Ingen gör reklam för bröstmjölk eftersom det saknas vinstintressen. Därför behöver amningen skyddas genom WHO-koden. Hänsynslös marknadsföring är än idag ett enormt problem i fattiga delar av världen. Unicef skrev nyligen att barndödligheten i världen skulle kunna minskas med 45 % om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. 

Amning är bara en bland många folkhälsorekommendationer och inte mer tvingande än att äta fisk tre gånger i veckan, ett halvt kilo frukt och grönt varje dag, eller en daglig dos motion på 30 minuter. Amning är djupt personligt och väcker därför starkare reaktioner än andra råd, men självbestämmandet kvarstår. Det är lika valfritt att avstå från amning som från fisk eller frukt. 

Vad gäller självbestämmande är Amningshjälpens åsikt att det är kvinnans rättighet att få använda sin kropp till att amma om det är vad hon vill. Det är också kvinnans rättighet att få hjälp och stöd i detta på ett sätt att det möjliggör hennes amning på bästa sätt. Samt att bli uppbackad av samhället i sin amning och inte behöva gå undan utan kunna röra sig fritt i alla sammanhang. Men för att det ska bli möjligt för alla att kunna välja amning måste stödet från vården och samhället till ammande bli bättre. 


Ingrid Rönn Hyttsten, ordförande Amningshjälpen
Cecilia Kauppi, styrelseledamot Amningshjälpen 


GP debatt har tackat nej till publicering.

59 kommentarer:

Anonym sa...

Det stämmer att lagförslaget har kommit till pga en EU direktiv men Sverige är inte alls tvungen att anta lagen såsom ni påstår. Meningen är att skydda och främja amning, och om Sverige kan uppnå detta på ett annat sätt (vilket vi faktiskt REDAN gör med nuvarande branschöverenskommelsen) då behöver vi inte göra det till lag. Det är en väldigt allvarlig sak att skapa en ny lag som dessutom inskränker på yttrandefriheten.

Att begränsa information om ersättning kan ha allvarliga konsekvenser. Några företag vågar inte ens gå ut med information när de har t.ex. bytt skopan i förpackningen. Detta kan leda till att barn får för lite eller för mycket ersättning i vattnet, vilket kan orsaka förstoppning eller undernäring. Dessutom känner sig föräldrar att de blir omyndigförklarade när det inte går att själv söka information om ersättningens innehåll på tex företagets hemsida.

Vi kvinnor får inget annat än information om amning och alla dess fördelar så fort vi skriver in oss hos MVC. Ett mer varierad utbud av information hade varit bättre, med tanke på att amning faktiskt är frivilligt, som ni själva nämner.

Om man menar allvar med att vilja främja och stödja amning, vore det kanske bättre att satsa mer pengar på förlossningsvården och BVC. Man främjar inte amning genom att skapa ett förbud! Dessutom skickar man ut en signal till allmänheten - ersättning är farlig och du är en dålig förälder om du väljer detta.

Och det är också ett problem Ingrid och Cecilia, för ersättning är inte dåligt. Det är en bra och säker alternativ för kvinnor som inte vill eller kan amma. Jag håller med om att det finns medicinska fördelar med amning, men dessa fördelar är faktiskt mycket små i ett land som Sverige med rent vatten, god hygien och god vård. Det finns även nackdelar med amning och för en del kvinnor kan nackdelarna väga tyngre. Så det är helt befängt att staten ska reglera vad som är bäst i en fråga som endast kan avgöras av varje enskilde familj.

Vad gäller varje kvinnas rätt att bestämma hur hon vill använda sin kropp, det är något som vi håller med om med hela hjärtat. Och då måste man kunna välja om man vill amma eller ge ersättning.

Hälsningar,
Andrea Nord
Ordförande Föreningen Flaskmatning i Sverige

postdbt sa...

Amning kan skyddas på andra sätt än genom att förbjuda information. Jag skulle gärna se en ökad diskrimineringslagstiftning så att ammande kvinnor får ett bättre stöd i att amma på offentliga platser och jag skulle hemskt gärna se bättre utbildad personal på BB som kan mer än att prata om vikten av bra grepp. Att däremot genom lagstiftning förhindra information om ersättning är inget annat än ren censur och överförmynderi av staten.

Jämförelsen med rekommendationer om att äta frukt och grönt eller fisk är också haltande eftersom det inte är olagligt att informera om eventuella nackdelar med dessa livsmedel. Det står mig fritt att välja bort frukt om jag anser att jag mår bättre av att äta något annat, t ex nötter, och jag har en chans att göra ett informerat val eftersom för- och nackdelar med dessa livsmeddel får belysas hur mycket som helst.

Jag undrar hur ni tänker när ni vill göra det praktiskt taget omöjligt för mig som mamma att hitta information om ersättning. Hur ska jag kunna göra ett informerat val om det inte går att få tag på bra information om amning, ersättning och flaskmatning? Förstår ni vilken panikartad situation ni sätter oss som har mått riktigt dåligt av att amma i? För alla som har suttit hemma i soffan och försökt amma och känt en panik utan dess like för att det är så jävulskt obehagligt, på vilket sätt gynnar det dessa att veta att jag inte själv kan få läsa på om alternativet utan måste få min BVC-sköterskas godkännande för att f¨vettig information.

Johanna sa...

Det spelar ingen roll att propositionen kommer utifrån ett EU-direktiv. Det spelar heller ingen roll att Sverige signerat WHO-koden.

WHO-koden menar även att pojkar ska omskäras. När jag fick min pojke för 7 veckor sen var det faktiskt ingen inom vården som pressade mig till att låta honom omskäras, tack och lov.

Amningen har vissa fördelar. Framför allt råmjölken. Men de medicinska fördelarna måste ställas i relation till de nackdelar det innebär för för vissa mammor och i fortsättningen för barnet och familjen. Ersättningen är ett fullgott alternativ.

Under min föräldrautbildning fick vi se en film om amning. En timme, av föräldrautbildningens 8 timmar. Jag frågade om flaskmatning, eftersom att jag redan då visste att amning inte var aktuellt. "Det får vi prata om på ett av era egna besök" var svaret.

Hur känns det för oss mammor som av olika anledningar inte vill eller kan amma, att det ses som så farligt och fult att man inte ens törs presentera alternativet på MVC?

Vem ska göra reklam för amningen? Det tror jag knappast behövs. Amningen är mysig, den är naturlig, den är förhållandevis enkel och den är gratis. De flesta mammor i Sverige vill amma och jag tycker att ni undervärderar mammor när ni tror att de kommer sluta amma på grund av att Nestlé och Semper får möjlighet att informera om sina produkter.

Nestlé, vars ersättning min pojke äter, kan inte gå ut med information om förändringar i innehållet eller förändringar av t ex det mått som medföljer i varje förpackning. Den informationen ska gå via BVC. För det första nyttjar inte alla BVC:s vård. För det andra är inte BVC tillräckligt kunniga. Följande konversation utspelade sig på BVC senast jag var där;
BVC: och det är Semper han äter ja.
Jag: Neeeej, det är fortfarande NAN.
BVC: Ja det finns det något som heter ja.

MVH
Johanna Normark

Anonym sa...

Har du kollat 1177 - sjukvårdsrådgivningen? Där finns ju en massa vettig information om flaskmatning med ersättning och flaskmatning med bröstmjölk, det är ju också ett alternativ. Det är landstingens information, om man inte frågar direkt på sitt MVC, Förlossningen, BB eller BVC. Jag har inte sett amningsinformation någonstans nästan utan hänvisning till information om flaskmatning! Kan det möjligen vara så att en del av amningsprestigen egentligen kommer från andra föräldrar/kvinnor? En del som jobbar inom vården nu måste väl ändå ha jobbat på 70-talet när väldigt många valde att flaskmata sina barn om jag förstått det rätt. Varför skulle de egentligen vara en bunt amningsfascister allihop?

Anonym sa...

Landstingens information finns samlad på 1177.se, står en massa om alla tänkbara alternativ :) Livsmedelsverket kan man ju också tänkas konsultera i frågan och de hänvisar dit...

postdbt sa...

På http://www.vardguiden.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Nyfodd-och-forsta-aret/Amning/ hittar man information om både amning och flaskmatning med ersättning men den är ganska klen när det gäller båda delarna. Det är mycket information om amning som saknas men också mycket av det som jag undrade som flaskmatande förälder. Vad är det för skillnad på de olika märkena? På de olika sorterna som märkena har? Jag kan för mitt liv inte förstå varför jag som förälder inte ska kunna gå in på tillverkarnas hemsida och läsa om detta?

Anonym sa...

1177.se informerar ju om båda delarna och likaså livsmedelsverket? Jag fick barn i mars och hade åtminstone inga problem att informera mig om alternativen, ville bara tala om att det finns någon med en sådan upplevelse också.

Anonym sa...

Informationen som finns på 1177 är ju generell och uppdateras inte i takt med ändringar som görs av tillverkarna. Det man som flaskmatande förälder vill ha är specifik information. Ersättning tillreds till exempel på olika sätt beroende på sammansättning. Och även om vissa BVC-sköterskor jobbade på det glada sjuttiotalet så har det hänt en hel del inom ersättningsutveckling sen dess.

Det som det borde lagstiftas om är FALSK marknadsföring. Att tex i dagens kunskapsläge hävda att amning skyddar mot allergi och främjar anknytning borde ju inte få förekomma (något jag fick höra senast förra veckan av min barnmorska). Samma sak gäller ersättning, skulle reklam för ersättning påstå att barnen automatiskt sover 8 timmar per natt så skulle tillverkarna bötfällas. Men att tillverkarna inte kan nå ut till oss som använder oss av deras produkt är ju direkt skadligt.

/Sara

Anonym sa...

kan ju vara intresant att veta att infon pa 1117 inte är särskilt gammal utan blev intagen efter en mail aktion fran flaskmatning i sverige. för nagot ar sedan fans det tre meningar ungefär om flaskmatning.
/Linn

Anonym sa...

Det bästa sättet att informera borde väl vara att tillverkarna skriver informationen på paketet? Finns väl inget i lagförslaget som hindrar den informationen?

postdbt sa...

Nej du anonym,det räcker inte med att informationen står på paketet. Jag ville väldigt gärna kunna läsa den online där jag i lugn och ro kan jämföra mellan olika märken och sorter och skaffa mig en överblick.

postdbt sa...

I stället för att fortsätta bombardera inlägget med kommentarer finns nu ett inlägg i min blogg som ett svar till Amningshjälpen. http://postdbt.wordpress.com/2013/10/01/amning-och-utmattningssyndrom-om-varfor-omojligheten-att-lasa-pa-om-olika-sorters-modersmjolksersattning-blir-ytterligare-en-stressfaktor/

Amman sa...

Bra skrivet av Amningshjälpen!

Sen undrar jag om påståendet att WHO förordar manlig omskärelse är sant!? Hittar inget om det. Låter vansinnigt. 

Det har kommit nya studier kring att amning kan skjuta upp allergi och det finns även forskning som visar effekt mot allergi även om det självklart måste forskas vidare. I dagsläget finns inte bevisad evidens mot just allergi, men det finns med så mycket annat som Amningshjälpen säger. Att amma i två år som WHO förordar ger hälsofördelar på befolkningsnivå på sikt, även i utvecklade länder med rent vatten. ( Om vi nu har så rent vatten egentligen, efter senaste tidens larm om BPA till exempel...)

Att främja anknytningen stämmer också om mamman och barnet trivs med att amma. Genom att amma ger du barnet den viktiga hud-mot-hud -kontakten automatiskt. Om man ger med flaska ska man tänka på att ge den hudkontakten på samma sätt och försöka uppnå ett så "amningslikt"
matningssätt som möjligt. Så därför kan man säga att amningen främjar anknytning. Men sen är det en så mycket större fråga där föräldrarnas samspel med barnet och deras svar på barnets behov också självklart påverkar.

Men helt ute och cyklar är inte bvc-sköterskan även om hon kanske uttrycker sig lite klumpigt.

Cecilia sa...

Vi är inte på något sätt emot information om ersättning och flaskmating, men anser i enlighet med koden att detta bör skötas av en oberoende instans fri från vinstintressen dvs vården. Jag är medveten om att deras kunskaper kan och bör förbättras både vad gäller flaskmatning och amning. Men reklam är inte liktydligt med saklig information utan har till syfte att öka försäljning och stärka varumärken.
Jag också fördelar med branschöverrenskommelsen som dessutom är mycket striktare i sin tillämpning av koden än den urvattnade version av lagförslaget som är aktuellt nu. Tyvärr respekteras inte koden idag och föreningen har rapporterat in många överträdelser till konsumentverket. Senast nyligen just en reklam som påstår ge recept på just en god natts sömn.

Anonym sa...

Det är klart att info på 1177 inte är tillräcklig. Där förklaras det skillnader mellan ersättningar, där tar man inte upp skillnader mellan flaskor, där pratar man inte om hur man går över från en ersättning till en annan.
När jag tittade på skillnader mellan ersättningar så ville jag förstå listan på ingredienser. Jag ringde upp tillverkaren för att få klarhet men de vägrade informera mig direkt och bad mig att prata med min BVC sköterska. På vilket sätt är det en rimlig situation?

Och anonymen som säger att "amning främjar anknytning"... det saknas STÖD för det här påståendet, det du säger saknar vetenskaplig grund. Vårdpersonal i vissa delar av landet genomgår en utbildning där personalen blir tillsagd att inte påstå just detta eftersom rekommendationer ska vila på vetenskaplig grund, inte egna hopsnickrade teorier

N.

Anonym sa...

Cecilia, jag förstår att ni inte är emot informationen om ersättningen men nu har vi många års erfarenhet som visar att informationen hindras eftersom tillverkaren får ej ha direkt kontakt med konsumenten. Även om man själv kontaktar dem så får man inget svar, är inte det absurd?

Problemet med lagen är att den inte förklarar skillnaden mellan information och marknadsföring.
Till ex så har BVC pärmar där tillverkare jämför olika produkter men som konsument så får jag inte dessa tabeller av tillverkaren. Är det rimligt?
Är det rimligt att om jag vill veta innehållet i ersättningen så måste jag låtsas vara vårdpersonal.

Min starkaste invändning är just detta att man pratar inte skiljer på information/marknadsföring/reklam i den här lagen. Vi har ju bevis att hindrandet av information har inneburit risk för våra barn.

N.

Anonym sa...

Jag tycker det verkar som att erättningsföretagen använder koden helt fel Självklart ska de få informera, särskilt när enskilda ringer upp dem!?, men istället hänvisar de till rädsla för kodöverträdelser trots att de inte drar sig för tveksam marknadsföring ac sina produkter. De utnyttjar föräldrars rätt till information för att påverka koden/lagen till att bli mer urvattnad/oklar. Eller?

Var i koden står det att nappflaskeföretag mfl inte får informera?

Är helt för alla föräldrars rätt till ett informerat val baserat på riktig information från en oberoende källa.

/Lilla

Heidi sa...

Men Andrea, nu har vi en faktisk situation där vi vet att reklam för olika saker påverkar människor. Det är också så att det finns ingen multimiljardinsdustri bakom amningen, vilket det gör bakom flaskor, nappar, ersättning. Det finns en obalans som påverkar kvinnors rätt och möjlighet att välja. Det måste regleras på något sätt. Tex är vårdens amningsinformation usel idag, på grund av att kunskapen inte värderas och man använder inte pengar till att utbilda personalen.

Anonym sa...

Heidi,

Det finns pengar i amningen också, till exempel amningskläder, amningsappar, amningskonsulter i andra länder som kostar multum, amningsarband, amningsté, amningsinlägg, amningsBH
Jag pumpade i ett halvår så kostnaden för pumpen var väldigt hög, sedan köpte jag speciella påsar för att förvara bröstmjölken, de var inte billiga heller.
Så amningen är inte på något sätt skyddad från vinstintressen


Lilla,
om jag ringer till Semper och säger "Hallå, jag har märkt att ni ändrare pulversammansättningen, stämmer det? De säger "Ja, det stämmer. Jag "´Varför lade ni till den här ingridiensen? Vad är dess syfte?" De svarar "Syftet är att se till att ersättning blir lättare för barnets mage att smälta" och HÄR handlar det om att säga att produkten har förbättras, vilket har setts många gånger som just...marknadsföring

Knyttets mamma sa...

WHO rekommenderar inte manlig omskärelse i hela världen utan i vissa delar av Afrika där HIV är extremt vanligt. Omskärelse minskar risken för smitta med 60%.

Rekommendationen gäller - till skillnad från den om amning - som sagt inte hela världen och den gäller inte i Sverige.

Cecilia sa...

WHO står för Världshälso organisationen. Det är ett FN organ som arbetar med många andra hälsofrågor än bara amning. http://www.who.int/about/en/

Omskärelse av pojkar i delar av världen som är hårt drabbade av HIV har inget alls med koden för marknadsföring av bröstmjölksersättning.
http://www.who.int/nutrition/publications/infantfeeding/9789241594295/en/

När det kommer till barnmatsföretag som är otydliga med ändrade mått och tillredning så finns det mig veterligen inga hinder för att skriva "OBS! Ny storlek på mått!" eller liknande. Det här är stora företag med ekonomiska resurser, jurister och goda möjligheter att i förväg ta reda på vad som gäller tex genom att kontakta konsumentverket och livsmedelsverket. De bör själva ta ansvar för allvarliga misstag som drabbar kunderna istället för att skylla på WHO-koden. Att informera korrekt om tillredning är deras ansvar. Vi som konsumenter måste också ställa krav på barnmatsindustrin och inte bara vara tacksamma för att de erbjuder ersättning när amningen inte funkar.

Anonym sa...

Cecilia,

Delvis så håller jag med dig om att dessa företag inte ta allt ansvar som de borde. Vi som är aktiva i flaskmatnigsfrågor påpekar detta till dem via email, via sociala medier etc. de måste tar på sig ansvaret men som jag sade så kan de inte lastas till 100%

Om de skriver "Obs, Ny storlek på skopan" och jag ringer dem för att fråga varför och svaret är att de ändrade en ingridiens med en annan. Och om jag frågar "Så på vilket sätt ändras ersättningen?" så får de inte säga "För att barnet skulle vara mätatre längre" eller "För att det är mer skonsamt mot magen" eftersom DET betraktas som marknadsföring.

Sedan måste vi tala om att det är inte ett sunt klimat när tillverkare inte kan prata direkt med sina kunder, att de är hela tiden rädda att utmålas som värsta bovar. Vi har lag mot falsk marknadsföring och den borde användas istället för att stigmatisera ersättningen

N.

Anonym sa...

Jag förstår verkligen hur man kan vilja ha MER reklam. Reklam är ju till för att påverka mig. Reklam för nappflaskor är ju inte förbjuden och jag som aldrig gett mina barn en droppe ersättning men använt nappflaska ibland för urpumpad mjölk gick på reklamen om att vissa nappflaskor skulle vara mer bröstlika och minska risken för tuttförvirring. Lärde mig senare att typ av napp inte har någon betydelse. Irriterande. Det finns INGET företag som lägger ut pengar på reklam för att "vara snälla" och ge människor rätt information. De vill ha tillbaka sina pengar och lite till, dvs de vill sälja mer.

Andrea Nord, varför är det så skrämmande för dig att prata om fördelar med amning. Du påstår alltid att fördelarna "är så små i ett land som Sverige". Vad lägger du in i begreppet små? Vem är du att bestämma om amningens fördelar är relevanta för en kvinna? Plötslig spädbarnsdöd är väldigt ovanligt, men för de som drabbas är det en tragedi. Risken för ett barn i Sverige att drabbas är 1/4000 enligt Vikipedia. Om jag kan minska den risken till exempelvis 1/6000 med amning, är det då du som ska bestämma att det är en sån liten fördel med amning, eller är det kvinnan själv? Om jag kan minska risken till 1/10 000, är det OK då att prata om amning? 1/100 000? Jag vill minnas att amning minska risken för magsjuka med upp emot hälften. Är det du eller jag som ska bestämma om jag med flera förskolebarn i familjen tycker det är en stor eller liten fördel om jag genom amning kan halvera risken att även bebisen blir sjuk när vi andra ligger och kräks?

Och kvinnans hälsa, får vi prata om den utan att "skuldbelägga"? Äggstockscancer är en riktigt läskig cancer med hög dödlighet. Enligt en ny metaanalys verkar risken minska med 8% för varje 4 månader man ammar. Är det inte kvinnans rätt att få veta sådana saker?

Anna E

Anonym sa...

Risken minskar med 8% för varje 5 månader man ammar, ska det vara.

Och skyll inte på koden för att företagen inte informerade om nya skopor. De är faktiskt SKYLDIGA att lämna korrekt information om hur ersättning ska tillredas.

Och så ser jag att ni i flaskmatningsorganisationerna är på företagen med mejl, telefonsamtal osv för att få dem att ta sitt ansvar och informera korrekt. Vad säger det om företagen? Jo att de inte alls har kvinnans eller barnets bästa för ögonen. Då skulle de ju aldrig bytt skopa utan att noga informera t ex. När de är sådana redan utan reklam, hur tror ni de skulle bete sig om reklamen släpptes fri?

Anna E

Anonym sa...

Att vi anklagas för att vi VILL ha mer reklam tyder på att du inte har riktigt förstått vad vi pratar om när vi pratar om reklamförbuds konsekvenser.
Vi säger att världen inte är svart och vitt men en nyanserad debatt är något som inte alla kan ta till sig.

Anonym sa...

Hur kan man påstå att amningsrörelsen inte har ett vinstintresse samtidigt som man lyfter fram att amning sänker statens hälsokostnader? Hur kan man inte förstå skillnaden mellan marknadsföring och falsk marknadsföring? Ja jag vill ha reklam, helst på ett miljövänligt sätt, som berättar om vad det finns för produkter som kan vara av intresse för mig som mamma till ett barn som inte kommer ammas. Jag vill kunna få information om dessa produkter direkt från tillverkarna, inte genom BVC eller annan vårdpersonal ty jag är över 18 år och har genom offentlig skolgång lärt mig läsa och kritisk granska information.

Anonym sa...

På vilket sätt tjänar Amningsrörelsen som sådan pengar på att statens sjukvårdskostnader minskar om amningen ökar? Amningsrörelsen har väl inget vinstintresse. Skulle väl vara Landstingen = vi skattebetalare som behöver lägga mindre pengar på sjukvård i så fall. (Samtidigt som det måste tillföras resurser för att förbättra information om både amning och flaskmatning för att man ska slippa mötas av ett "det är bara att amma på" när man söker på BVC för amningsproblem.) På samma sätt skulle ju samhället tjäna pengar på om vi åt bättre, rörde mer på oss, slutade röka. Så, ja det är klart att vi skattebetalare har ett vinstintresse när samhället informerar om hälsobefrämjande åtgårder. Men det är väl skillnad på samhället och vinstdrivande företag som vill använda pengarna till att göra sina (aktie)ägare rikare.

/AnnaE

Anonym sa...

Det är klart att det är en skillnad på var pengarna går men oavsett om de går till skattebetalarna eller till företagen är problemet "majoriteten vinner"-tänket i vårdsammanhang. Flaskmatare är en minoritetsgrupp vars rättigheter inte bör begränsas med lagar och överförmynderi bara för att de "kostar". Anledningen till att jag betalar skatt är för att jag vill att staten ska ha råd att ge olika grupper rättvis behandling - inte att majoriteten ska få bestämma. Visst kostar överviktiga, rökare, folk som inte rör på sig oss pengar - men jag betalar gärna för ett samhälle där vi har FRIHETEN att välja hur vi viill leva och mata våra barn.

Amman sa...

Ang Amning och anknytning. Visst finns det de som hävdar att amning främjar anknytning. 

Amningsbloggen har skrivit lite här för den som är intresserad:
http://amningsbloggen.blogspot.se/2013/05/amning-och-anknytning.html?m=1

Anonym sa...

Det finns inte empiriskt stöd för att amning främjar anknytning. Ett tips är att läsa vidare här http://www.attflaskmata.se/2013/09/17/anknytning-ar-inget-som-ammas-fram/

Det finns en intressant forskningsöversikt från 2008 som inkluderar flera studier och diskuterar metodologiska problem som finns vad det gäller att studera amning och anknytning.. se gärna Jansen, J., Weerth, C., & Riksen-Walraven, J. M. (December 01, 2008). Breastfeeding and the motherinfant relationship- A review. Developmental Review : Dr, 28, 4, 503.

Forskarna som studien som man tar upp på amningsbloggen http://amningsbloggen.blogspot.se/2013/05/amning-och-anknytning.html?m=1 skriver själva om sina slutsatser: "duration of breastfeeding was not associated with differences in infant-mother attachment classifications".

Mvh Sara Scholtens

Signe sa...

Tror att jag tidigare tipsat om Unicef/BabyFriendly broschyr om flaskmatning, en del av den är ju speciellt för brittiska förhållanden, men i övrigt mycket bra: http://www.unicef.org.uk/BabyFriendly/Health-Professionals/Care-Pathways/Bottle_feeding/

Fick själv in en replik till en GP insändare som i mitt tycke var mot amningsinfo och forskningsresultat: mitt utkast (förlåt att det blir långt: tror de ändrade ett ord bara - återkommande i st f "en konstant"? Men detta är en starkt förkortad version, där jag valde att inte bemöta det mesta):

"Replik till En som valt att inte amma, insändare 20 juli (2013)
Jag har stor respekt för dem som väljer bort amningen, men saknar deras arbete i bevakningen av barnmatsföretagen. Den s.k. barnmats- (WHO-) koden med uppdateringer har till syfte att skydda amningen, och i lika hög grad att säkerställa användningen av ersättningar. I över 35 år har konsument- och amningsorganisationer m.fl. försökt se till att de barn som inte får sin egen mammas mjölk – av vilken anledning det än må vara - får den bästa möjliga ersättningen.

En konstant i detta arbete utgörs av skandaler. Ett axplock:
• CBC (Kanadas public service) avslöjar 2006 Dr Ranjit Chandras forskningsfusk om en Nestlé-produkt. Han flyr sedermera landet.
• Under 1980-talet ändras innehållet i ersättningar. Antalet glutenöverkänsliga ökar. Forskare hävdar att orsakssamband saknas. Ändå ändras produkterna igen. Antalet överkänsliga minskar.
• Efter E. sakazakii upptäcks i ersättning tar det flera år för tillverkarna att ändra instruktionerna på paketen.
• Ftalater i ersättning
• BisphenolA i nappflaskor

Jag är övertygad om att de flesta amningsförespråkare skulle välkomna ett utökat samarbete med dem som väljer att flaska i detta nödvändiga arbete.
Signe Franks"

GP hade även för ett tag sedan en ledarspalt som var pro-amning, ska se om jag hittar:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1897667-amning-bast-for-de-flesta
De har alltså ingen enhetlig amnings- eller flaskprofil...
Hälsn.
Signe

Signe sa...

P.S.
Glömde säga att en del felaktig information om flaskuppfödning förekommer. Ett olyckligt exempel finns i Malin Bergströms bok Lyhört föräldraskap, BonnierFakta 2013, där det exv. framgår att ersättningspulvret kan blandas med vatten direkt från kranen. Enligt redaktören (personligt meddelande till mig) kommer korrigeringar att göras "till nästa tryck av boken."
Signe

Anonym sa...

Signe, du skriver "jag har stor respekt för dem som väljer bort amningen, men saknar deras arbete i bevakningen av barnmatsföretagen"

Ursäkta men jag blir tokig på det här resonemanget. Menar du att alla som inte ammar har plikten att "bevaka" barnmatsföretag?
En flaskmatande förälder är inte ett yrke, man får inte extra tid att "bevaka barnmatsföretag" man får inte betalt för att pressa Nestle och Semper.
Vi som är aktiva i flaskmatningsfrågor och är kanske med i föreningen (som bildades bara ett år sedan)har flera gånger ställt krav på tillverkarna att vara mer tydliga i sin information.

Om du upllever att vissa frågor är väldigt viktiga för dig är du välkommen att engagera dig i dem istället för att peka åt andra och uppmana dem att göra det.

N.


Amman sa...

@sara

Närkontakt och hud mot hud har visat sig vara viktigt för anknytningen. Så om man ammar får man det automatiskt samtidigt som barnet för det mesta vill amma oftare än barn som får ersättning i flaska. Därmed utsätts barnet för mer hudkontakt om vi pratar i generella termer. Hormonet oxytocin som frisätts i rejäla doser under amning hjälper hjälper också barn och mor att knyta an. Därför skulle man kunna säga att amning har goda förutsättningar för att främja anknytning. Eller underlättar en god anknytning. Men detta förutsätter naturligtvis att föräldrarna svarar på barnets behov och signaler och tillämpar fri amning. Självklart gäller det också en fungerande amning som både barn och mor trivs med. En amning som inte fungerar tror jag till och med kan störa anknytningen.

Anknytning är en komplex fråga, men tycker inte man kan säga att amning INTE främjar anknytning, mer forskning krävs. Och att påstå att flaskmatning kan vara bättre för anknytningen ( som du skriver på flaskmata.se) genom mer ögonkontakt, saknar väl också empiriskt stöd? 

I nuläget säger trots allt forskarna  att längre amning innebär en lägre risk för att barnet ska utveckla desorienterad anknytning. 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/22580735/

Så visst finns det stöd för att amning kan ha en positiv effekt. 

Och det är intressant såsom läkaren och etologen Tomas Ljungberg säger; ”En hög förekomst av amning förefaller kräva en god anknytning – om inte en bra anknytning finns fungerar inte heller amningen.”

( Källa: Amningsnytt )

Anonym sa...

Anonym, när jag ammade mina barn satt jag inte naken hela tiden. Man öppnar sin amningströja, hur mycket hudkontakt är det? Några kvadratcentimeter?
Samtidigt så finns det föräldrar som ser till att mata med flaska "hud mot hud", tar av sig tröjor etc.
Så det går inte att påstå att just amning ger betydligt mer hud mot hud.

Anonym sa...

Vilka studier visar att hud-mot-hud är viktigt för anknytningen? Vilka studier visar att flaskmatade barn får mindre närkontakt bara för att de flaskmatas? Jag kan bära mitt barn i sjal hela dagarna och ändå flaskmata. Att hormonet oxytoxcin påverkar anknytning är en TEORI - en teori som inte fått empiriskt stöd. Det finns mycket som har goda förutsättningar för att främja anknytning - tex det jag tar upp - ögonkontakt. Det vet man inte och är inget som jag hävdade hade empiriskt stöd, men skulle mycket väl kunna vara så då människan uttrycker känslor främst i sitt ansikte. Det finns mycket forskning om ansiktsigenkänning/avläsning vad det gäller just spädbarn.

Du ger ett enda exempel på en enda studie som kopplat längre amning med lägre risk för desorienterad anknytning. Har du läst studien? Forskarna är själva väldigt försiktiga med att dra den slutsatsen du skriver ovan - och det är ju dom som utfört studien. De skriver "we found subtle positive associations between duration of breastfeeding and sensitive responsiveness, attachment security, and disorganization" - subtila SAMBAND är inte samma sak som att längre amning ÄR LIKA MED lägre risk för desorienterad anknytning. De har inte uttalat sig alls om orsak och att du hävdar det är gravt missvisande. De skrive även "Even in dyads who never breastfed, maternal sensitive responsiveness was high and attachment disorganization scores were well below the clinical cutoff of 5.". Den här studien hittade tex INTE heller den relation till oxytoxcin som du nämner som teori. Den hittade inte heller en relation mellan anknytningskategori och sensitivitet - något som författarna själva erkänner är det mest robusta prediktorn av anknytningskategori -vad kan vi dra för slutsatser av det?

Här har vi sista stycket av studien:

Considering the small effect sizes and the fact that we could not draw firm conclusions about the direction or causality of the associations, it is not (yet) warranted to conclude that there is more to breastfeeding than mother’s milk and to recommend breastfeeding as a means to promote secure infant-mother attachment.

Det är viktigt att gå till orginalkällan och inte bara stanna vid abstract.

Man kan amma sitt barn och det kan fortfarande utveckla en otrygg anknytningsstrategi. Desorganiserad anknytning är en kategori som tillkommit på senare tid och som innebär att man saknar en strategi att hantera stress och är relaterat till allvarliga trauman, och grav försummelse såsom i hem där det förekommer missbruk och psykisk ohälsa. Hur eller varför denna reaktion uppstår tvistas det om och kategorin i sig är också ifrågasatt.

Forskare tror att den desorganiserade anknytningen uppstår eftersom att barnet skräms av anknytningspersonens beteenden och därför inte riktigt kan välja mellan ett närmande eller en undvikande reaktion.

Det förefaller helt idiotiskt att inte ta hänsyn till att bakgrundsvariabler såsom tex missbruk kan vara det som driver sambandet.

Mvh Sara Scholtens

Anonym sa...

Är någon förresten intresserad av ögonkontakt och anknytning så rekommenderar jag

Robson, K. S. (1967). The role of eye‐to‐eye contact in maternal‐infant attachment. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 8(1), 13-25.

Detta är äldre referens men som ger en bra och enkel introduktion till ämnet.

Ett intressant exempel på hur modernare forskning studerar anknytning och ansikte-mot-ansikte interaktioner longitudinellt hittas här:

Beebe, Beatrice, et al. "The origins of 12-month attachment: A microanalysis of 4-month mother–infant interaction." Attachment & human development 12.1-2 (2010): 3-141.

OBS att det är ingen som hävdar att amning har bevisats innebära signifikant minskad ögonkontakt med barnet. Vissa kan dessutom ha ögonkontakt med sina barn när de ammas.

Tips på sökord om man vill leta själv är: gaze control, eye contact, infants, attachment

/Sara Scholtens

postdbt sa...

Det handlar inte om att vara emot amning eller att vilja ha mer reklam. Det handlar om att vilja ha möjligheten att kunna se vilka produkter som finns och vad de innehåller på ett lättillgängligt sätt. Om ni inte kan förstå varför det kan vara en stressfaktor att inte kunna skaffa sig den informationen utan att blanda in ett ovilligt och okunnigt BVC så föreslår jag att ni läser mitt blogginlägg om saken.

I pressmeddelandet så står det bl a "Den nya lagen föreslås innehålla bestämmelser om att marknadsföring av modersmjölkersättning endast ska vara tillåtet i vetenskapliga publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård, och att all annan form av marknadsföring av ersättningen ska vara förbjuden." I praktiken innebär det censur av produktinformation då Semper t ex inte publicerar någon information om sina ersättningar på sin hemsida pga av branschöverenskommelsen. Konsekvensen av det här är att många föräldrar använder Familjeliv och andra väldigt osäkra källor som vägledning, vilket inte på något sätt blir bra för barnen.

Amman sa...

@sara

Jag tvivlar inte på att ögonkontakt är viktigt. Ögonkontakt har väl de allra flesta med sitt barn oavsett om man flaskar eller ej. Jag reagerade över ditt påstående att flaskmatning skulle vara bättre just för att man får ögonkontakt vid själva matningstillfället. Ögonkontakt är ju alltid viktigt. Varför skulle det vara viktigare vid just matintag? Positiv betingning?( Och nej, har inte läst alla dina länkar till studier i detta ämne.) Det är ju inte så att mödrar som ammar har mindre ögonkontakt med sitt barn, bara för att det ofta dyker ner till bröstet.

När det gäller studien som Amningsbloggen hänvisar till är jag fullt medveten om att man ska tolka resultatet med försiktighet. Som med all forskning egentligen. Men resultatet är intressant och banar självklart väg för mer forskning i ämnet.

När jag pratar om hud-mot-hud så skrev jag att pratade i generella termer. Självklart finns de flaskande föräldrar som är noga med att erbjuda mycket hud och närhet. Men amningen gör det automatiskt. Även om man inte sitter naken varje gång.

( Men självklart finns det undantag som någon skrev, där även ammande bara ger bröstet genom ett hål...)

Närhet, hud mot hud, och oxytocin är otroligt viktigt för anknytningen. Finns massor skrivet om detta, måste vara lätt att hitta, men jag får väl sitta och klistra in länkar när jag har tid. 

Med detta sagt, finns det precis som du säger många andra anledningar till att ett barn får en trygg anknytning. Men en fungerande amning - är en positiv pusselbit i det komplexa ämnet anknytning. Återigen tycker jag Tomas Ljungberg sa det så bra.

Men mer forskning behövs! Vem vet - jag kanske ska börja...;)

Anonym sa...

Alla mina länkar? Jag länkade till en översiktsstudie som gällde amning och anknytning och självklart antog jag att du läst den studie som du själv tagit upp som stöd för att anknytning och amning har något med varandra att göra.

Det handlar inte om att tolka resultat med "försiktighet" det handlar om att tolka resultat med "riktighet". Om du läser vad författarna till studien själva skriver i citaten som jag la in ovan så är inte resultaten något som visar att amning och anknytning har med varandra att göra. Detta skriver de uttryckligen!

Det finns massor skrivit om oxytoxcin - det stämmer. Det har fysiologiska effekter, det finns djurstudier som visar diverse effekter, men återigen så är det en teori - som tex studien som amningsnytt tog upp inte stödjer. Det finns inte empiriskt stöd för att hud-mot-hud och oxytoxcin som produceras vid amning har en kausal effekt på anknytningsrelationen.

Anledningen till att jag tog upp ögonkontakt och anknytning var för att visa att det finns flera faktorer som SKULLE KUNNA påverka minst lika mycket som den här hud-mot-hud kontakten det tjatas så mycket om i amningsinformationen jag har fått via MVC och BVC.

Det lustiga är att du inte ser likheterna med argumentet "hud-mot-hud" - jag skriver om det du skrev:

Hudkontakt har väl de allra flesta med sitt barn oavsett om man flaskar eller ej. Jag reagerade över ditt påstående att amning skulle vara bättre just för att man får hudkontakt vid själva matningstillfället. Hud-mot-hud kontakt är ju alltid viktigt. Varför skulle det vara viktigare vid just matintag? Positiv betingning?...Det är ju inte så att mödrar som flaskmatar har mindre hudkontakt med sitt barn, bara för att det inte dyker ner till bröstet...

Är du med?

Och återigen skulle jag vilja påstå att det Thomas Ljungberg sa är ett rätt värdelöst cirkelresonemang.

/Sara Scholtens

Amman sa...

@sara 

Jag anar en viss fientlighet gentemot amning? 

När det gäller studiens conclusion tolkar jag det som att de hittade små positiva samband vid långtidsamning. Det är ju tillräckligt intressant för att inte avfärda teorin helt som du gör. Som sagt, mer forskning krävs. 

Jag vill förtydliga att jag inte har något emot flaskning. Och att flaskning i en familj där alla är lyhörda för barnets behov ger en lika trygg anknytning som i en ammande familj som är på samma våglängd. Men jag vill fortfarande påstå att en väl fungerande amning KAN underlätta/främja en anknytning. 

Jag talar också av egen erfarenhet där vi fick en tuff start och jag kunde inte amma min son förrän efter flera månader. När vi gick över till helamning betydde det mycket för oss och hjälpte till oerhört för att knyta an. 

När det gäller ditt omskrivna citat håller jag inte med dig. Att amma är ofta ett arbete som innebär hudkontakt 24/7, i alla fall i början.
Så visst måste flaskande föräldrar tänka på att erbjuda den hudkontakten på ett annat sätt. Den kommer inte lika naturligt som vid amning. Rekommendationen är just att ge flaskan så "amningslikt" som möjligt. Och det är väl jättebra!

Sen har vi alla olika syn på föräldraskap, hur nära man är sitt barn, om man gillar bärsjal eller inte osv...Men det är en annan diskussion.

Men att förringa amningens betydelse för anknytningen så som du gör känns lite väl kategoriskt. Förstår inte riktigt varför?

Amning är något barn och mor gör tillsammans, är inte bara mat utan även tröst, insomningshjälp och trygghet. Något som flaskan med tiden kan betyda även för flaskande barn. Det är ju precis som nappen en ersättning. Och det betyder inte att det är fel! Men trots allt är amning ett biologiskt beteende som faller sig naturligt och instinktivt för de som kan och vill amma. Förutom oxytocin frigörs även prolaktin som förstärker moderkänslorna och stärker bandet mellan barn och mor. På natten utsöndras melatonin i mjölken och hjälper barnet att somna om snabbt. Hormonerna är också gynnsamma för mammans sömn och hjälper även henne att somna om igen. Studier visar att ammande mammor sover bättre än flaskande föräldrar.  Så alla dessa hormoner gör något med oss. Saker som KAN påverka anknytningen positivt. 

Sen har det kanske inte forskats så mycket om det på just människor, men vi hoppas det kommer fler studier. 

Skulle vara intressant att läsa Amningsnytt artikel i ämnet men är tyvärr inte prenumerant. Ingen som kan bjuda på en länk? :)

Anonym sa...

@sara

Länk till studie om sömn;

http://amningsbloggen.blogspot.se/2008/10/helammande-mammor-sover-mest-och-bst.html?m=0

Anonym sa...

"Men att förringa amningens betydelse för anknytningen så som du gör känns lite väl kategoriskt. Förstår inte riktigt varför"

Nu låter du som att Sara har ensam hittat på detta. Jag kan berätta att till ex vårdpersonal i Halland har haft en utbildning om amning/flaskmatning och där sade man uttryckligen att det går inte att hävda det du hävdar.

" Men trots allt är amning ett biologiskt beteende som faller sig naturligt och instinktivt för de som kan och vill amma".
Men om amning inte "faller sig naturligt och instinktivt", betyder det att man inte uppvisar biologist beteende? Skulle du kunna förklara vad ett biologist beteende är?

Anonym sa...

@amman

Nu tycker jag du låter lite vetenskapsfientlig. När forskare skriver om sina studier och deras resultat används felaktigt är det deras goda namn som står på spel. Det är inget man bör ta lättvindigt på.


Du får gärna förklara hur det jag skrivit skulle vara fientligt mot amning. Att du skriver så känns som ett sätt att slippa bemöta den sakliga kritik av en påstådd effekt av amning på anknytning. Jag har ingenstans sagt att det inte finns fördelar med amning, att kvinnor inte får amma, eller att amning på något sätt är skadligt. Jag har heller inte avfärdat teorin att amning skulle påverka anknytning åt det positiva eller det negativa hållet.

Mina poänger är, och har hela tiden varit, att påpeka att uppfattningen om att amning främjar anknytning inte är självklar, saknar empiriskt stöd och bör därför ej användas som ett argument från vårdens håll för att amma.

Jag skulle kunna berätta tusen anekdoter om hur mysigt jag tycker det var att amma, hur nära jag kände mig mitt barn osv. Men jag inser att detta är min personliga upplevelse, inte vetenskapligt stöd för något.

Förstår du skillnaden?

/Sara

Anonym sa...

@sara

Om jag tolkar dig rätt anser du att forskarnas conclusion i studien vi pratar om, är felaktig? 

Jag är inte alls vetenskapsfientlig, tvärtom, men jag ville lägga till lite personlig erfarenhet för att nyansera debatten. Jag förstår självklart skillnaden.

Jag upplever din ton som ganska så avfärdande kring att amning skulle ha något som helst med anknytning att göra. Den uppfattningen får jag från din artikel på flaskmata.se
"Anknytning är ingenting som ammas fram. Anknytning har inte att göra med hur barnet matas."  "Flaskmatning kan vara ett minst lika bra, om inte bättre alternativ, med tanke på ögonkontakten och närheten som det möjliggör".

Där tänker vi inte lika och jag har svårt att se att dina teorier har empiriskt stöd för att uttala sig så tvärsäkert?

Jag hävdar fortfarande att amning kan underlätta anknytning, även om det i nuläget inte finns 100% evidens för påståendet. 

Bara vetskapen om hur hormonerna påverkar kan ju inte avfärdas.
Amning är som sagt inte bara bara hudkontakt och mat.
Jag tycker mycket väl att vården kan redogöra för hur kroppen och hormoner fungerar. Men sen ska de ju självklart inte gå ut och säga att du automatiskt får en god anknytning bara du ammar. Och respektera en mamma som inte vill amma.

Men som sagt, ser fram emot fortsatta studier.

@anonym

Jag menade att våra kroppar är biologiskt utformade för att amma ett barn.
Om vi väljer bort amningen gör vi ett eget val att inte följa vårt biologiska arv. Och det menar jag inte behöver vara fel, för varje kvinna har sina unika skäl till att inte amma. Modersinstinkten kan också vara den som väljer ersättning om man upplever att amningen inte fungerar. Var och en står fri att välja idag då vi har mjölkersättning. 


Anonym sa...

"jag ville lägga till lite personlig erfarenhet för att nyansera debatten. Jag förstår självklart skillnaden."

Forskning är inte tagen ur luften. Studier som är gjorda inkluderar olika enskilda individer, den personliga erfarenhet/perspektiv/data som du talar om finns i en viss form inkluderad i det empiriska underlaget som forskare har.
Det blir väldigt skev diskussion om vi diskuterar forskningsresultat just på forskningsnivå och sedan försöker någon kontra med personliga erfarenheter.
Visst kan man inkludera dessa saker i samma diskussion men det blir galet när man ska använda egna erfarenheter som bevis att något inte stämmer i forskningen.

Du säger att flaskmatning är en avvikelse från det biologiska arvet. Men så fort människa tillverkade en sten för att kunna bearbeta trä eller djurskinnet så blev människa en kulturell varelse. När vi skapade språk, nynnade första melodin, när människor började bearbeta jord så var det en kulturell handling.
De finns någon sorts vilja nu att glorifiera det naturliga. Men människor har inte existerat i endas det naturliga, vi har skapar artefakter hela tiden, att lyfta "det naturliga" som "det bästa", "det rätta" blir då konstigt. Bara att det är naturligt är det inte automatisk bra och nyttigt. Till exempel naturliga giftiga växter, vissa kemiska element. (Amningen har sina fördelar men "naturligt" är en dålig argument att använda för att prata om dessa fördelar)


Eller som en av mina favoritbloggare Ellen skrev"Men ok, om vi kör på den biologistiska naturlighetsförklaringen så kan vi väl säga att ja, det är naturligt att amma. Det är mindre naturligt att ge ersättning. Precis som att det är mer naturligt att låta barn dö i sjukdomar, mindre naturligt att ge medicin. Mer naturligt att frysa ihjäl, mindre naturligt med bergvärme. Mer naturligt att gå eller rida dit man ska. Mindre naturligt med charter. Om vi skulle ha ett samhälle som är ”helt naturligt” så skulle vi behöva åka tillbaka till stenåldern. Ungefär där passar det här argumentet in också. Märkligt sammanträffande."

Anonym sa...

@Amman

Nej precis, jag tror inte att du har förstått. Slutsatsen som forskarna Tharner et al drar är relaterad till just deras studies resultat. Ett resultat som togs upp här av dig som ett tecken på att amning främjar anknytning. Jag påpekade bara att forskarna själva inte påstår eller för den delen kan påstå (med tanke på hur studien är utformad) det som du säger. Det verkade helt enkelt inte som att du läst den studie som du framhöll innehålla stöd för att amning främjar anknytning. Mer än så var det inte.

Du säger att amning är mer än matning, det håller jag med om. SAMTIDIGT säger jag att anknytning är mer än matning.

Anknytning är inget som ammas fram - per definition. Det krävs inte empiriskt stöd för det påståendet utan bara en förståelse av anknytningsteori.

Flaskmatning KAN vara ett minst lika bra alternativ. Studien du själv tog upp visade bla på det (tex så visade inte en kategorisk analys på någon skillnader eller samband alls, det var bara när de sen använde sig av kontinuerliga variabler som de fick resultat, ett resultat med ett p-värde på .04, som blir icke-signifikant med Bonferronikorrektioner).

Aja, det finns många fler exempel på att flaskmatning kan vara minst lika bra i forskningsöversikten från 2008 som jag nämer ovan.

Att flaskmatning skulle kunna vara ett bättre alternativ vad det gäller anknytning är också möjligt, det säger logiken. Är det tex så att barnet/mamman inte trivs med eller kan dia/amma så främjas anknytningen den emellan av att barnet ändå får mat. Ett barn knyter ofta an till fler än en person. Att båda kan tillgodose matbehovet kan väl främja anknytning?

När du har så mycket fokus på amning och hud-mot-hud under den första tiden undrar jag hur du ser på adoptivföräldrar. Knyter inte de an till sina barn och tvärtom?

Det här att just huden har någon sorts speciell överföringskraft var nytt för mig, det har jag bara sett folk påstå om groddjur tidigare.

Du kan självklart hävda vad du vill men använd dig inte av andras vetenskapliga arbeten på ett felaktigt sätt.

Vill även tacka för att du påminner oss alla om att vården bör respektera mammor! Och för att du gett mig ett bra exempel på hur urvattnat begreppet "anknytning" har blivit. Jag hoppas kunna använda mig av det jag fick ur vår diskussion i framtiden.

Slutligen kan jag inte annat än råda dig att läsa på lite mer om anknytning - den sitter som sagt inte i brösten.

/Sara

Anonym sa...

@Amman

Det du skrivit om hudens kommunikativa förmåga väckte stor nyfikenhet hos mig denna sömnlösa natt. Men de enda dokumenterade effekter jag hittar är de här välkända positiva, mer fysiologiska, effekterna på nyfödda (då särskilt för tidigt födda) och som då gäller hud-mot-hud kontakt strax efter födseln - du vet jämnare andning, hjärtrytm, glukosstabilisering osv.I de studier jag sett pratar de bara om en tidsram på från 1-2 timmar, max 2 dagar efter födseln (om barnet inte är för tidigt fött). Denna hudkontakt kräver inte heller att barnet ammas utan flera beskriver det som att det räcker att tex pappan öppnar sin skjorta och låter barnet vila på bröstet.

Vad det gäller tiden efter det hittar jag bara studier som pratar i termer av social beröring såsom kramar, hålla i famnen, pussar, bekräftande klappar på ryggen, hålla i handen osv.. inga som säger att man ska behöva klä av sig eller att hud-mot-hud-kontakt krävs.

Detta gör att jag nu också ifrågasätter rekommendationen att ge flaskan så amningslikt som möjligt - varför ska det behövas? Att flaskmata är precis som amning något som görs tillsammans med barnet. Det ger tröst, är insomningshjälp och trygghet. Grundläggande för detta är att föräldern är närvarande - inte att hud möts.

Sen hittar inte heller studier som har hittat att en ammande mamma är bättre på att ge dessa sociala former av beröring än flaskmatande föräldrar.

Och jag hittar definitivt inte någon studie eller teori om att en komplicerad psykologisk process såsom befästandet av en anknytningsrelation medieras eller modereras via mänsklig hudkontakt.

Har du någon länk så vore jag jättetacksam för jag skulle gärna använda något sådant i min undervisning. En studie som visade på detta skulle säkert även vara aktuell för nobelpriset!

/Sara

Amman sa...

@sara

Ok, Sara, då har jag missuppfattat studien, tydligen går det inte att lita på vad forskarna säger i sin conclusion. Tycker fortfarande det låter märkligt. Även om jag självklart kommer leta vidare efter fler studier.

Jag har vid ett flertal tillfällen sagt att amning KAN vara en DEL i en positiv anknytning. Inte att amningen ensam är lösningen.
Jag har också läst mycket om anknytning så behöver inte påminnas, men tack för att du vill mig så väl. 

Du har fortfarande inte svarat mig när det gäller hormonutsöndringen under amning. En jätteviktig del i mitt argument för samspelet mellan mor och barn och främjande för en god anknytning.

Och återigen, jag pratar bara om fri amning ( barnstyrd ) som fungerar och att modern och barnet vill amma. 
Precis som du säger är flaskning ett bättre alternativ för den som inte kan eller vill amma.

När det gäller anknytning och adopterade så rekommenderas föräldrar att sova ihop med sitt barn, just för att frekvent kroppslig närhet stärker banden mellan dem.
Jag har ingen länk till studie på detta utan har flera vänner med adopterade barn som fått rådet av adoptionscentrum och har även hört rådet av legitimerade psykologer. 

Det finns även de som ammar sina adopterade barn med hjälp av tillmatningsset.

Många barnhemsbarn har stannat eller försenats i utvecklingen bland annat för att de aldrig fått någon fysisk kontakt.

Men att knyta an till ett adopterat barn är en oerhört känslig och komplex historia. Alla barn kommer med olika bagage och anknytningprocessen kan ta väldigt lång tid. 

Sen kan jag tycka det är lite sorgligt att du tycker man skulle kunna ta bort hudkontakten helt även för flaskande barn, enbart på grund av att du inte hittar några studier just nu. 

Jag får sätta mig och leta när jag får tid och återkomma senare.

Anonym sa...

@Amman

Jag blir förvånad över hur gravt jag misslyckas med att kommunicera med dig. Men detta är ett viktigt ämne så jag försöker igen! Det här är forskarnas övergripande slutsats om deras resultat:

"...it is not (yet) warranted to conclude that there is more to breastfeeding than mother’s milk and to recommend breastfeeding as a means to promote secure infant-mother attachment"

Det går att lita på. Det verkar fortfarande som att du bara läst abstract.

När jag föreslog att du skulle läsa på om anknytning ville jag främst begreppet "anknytning" väl eftersom jag tycker att det missbrukas idag. Anledningen till att jag misstänkte att du inte läst så mycket om anknytning är att jag inte känner igen din användning av begreppet från det teoretiska ramverk varifrån begreppet kommer. Du använder Bowlbys och Ainsworths terminologi, du pratar om "trygg" "otrygg", länkar till amningsbloggens inlägg där det pratas just om dessa forskare men du kanske har en egen definition av anknytning?

Hormonutsöndring pågår, det vet jag. Jag såg ingen fråga om det. Hormoner som utsöndras under amning är inget som krävs för utveckligen av en optimal anknytningsrelation är mitt svar. Hur jag vet detta? Jo för att det är etablerat att män och andra icke-ammande kan, och i stor utsträckning faktiskt utvecklar en trygg anknytningsrelation till sina barn.

Att jämföra den kontakt som flaskmatande föräldrar erbjuder och den som erbjuds barnhemsbarn är direkt provocerande. Vidare så är fysisk kontakt är INTE samma sak som hudkontakt. Det beskrev jag tidigare, saker som beröring, kramar osv finns är en sak.. och är ingeting som ammande har ensamrätt på. Dina exempel på råd om adoptivbarn handlar om fysisk kontakt. Sen att det finns folk som ammar sina adopterade barn med tillmatningset så är det väl toppen om de trivs med det!

Jag ifrågasätter rådet att MATNINGSTILLFÄLLEN med flaska MÅSTE efterlikna amning så mycket som möjligt. Varför kan inte rådet vara att matningstillfällena ska vara så trivsamma för alla involverade som möjligt? Sen ammar ju inte alla på samma sätt heller. Älskar den där bilden där mamman står på huvudet och ammar!


OBS: Jag skrev inte att man ska ta bort hudkontakten helt i allt umgänge med sitt barn- och jag skrev definitivt inte att man ta bort den fysiska kontakten helt.

Då du har läst mycket om anknytning så uppmuntrar jag nu istället dig att fråga flaskmatande föräldrar hur de matar sina barn! Det verkar som att du har mycket fördomar om hur det går till - som att de gör en flaska, lägger den på sina spädbarn och sen går därifrån och sen i övrigt aldrig rör dem. Det finns en facebookgrupp "Till dig som flaskmatar ditt barn - tips och råd på vägen!" som jag rekommenderar för mer information om hur flaskmatande föräldrar matar.

Hoppas att jag varit tydligare denna gång. Men nu har ju inte vi hudkontakt så det kanske är det som är problemet ;)

/Sara

Amman sa...

@sara

Vi verkar missförstå varandra!

Jag menade INTE att jämföra barnhemsbarn med flaskande barn!
Pratade bara generellt om adoptivbarn och fysisk kontakt.

Jag har själv både flaskat och ammat så jag vet hur man ger flaska.
Jag har heller aldrig sagt att de som ger flaska inte ger sina barn fysisk kontakt. 

Jag tycker din ton är rätt mästrande och tråkig, så jag föreslår att vi lämnar Amningsbloggen. Vi har olika åsikter och tänker olika i ett intressant ämne, och jag känner att jag har svårt att nå fram till dig kring mina teorier om amning och anknytning. Uppenbarligen har vi olika tolkningar och då får det vara så.

Stort lycka med din forskning.

I all välmening
/ Amman


Anonym sa...

@Amman
Hej igen!

Det var inte min avsikt att vara mästrande och tråkig. Jag tycker diskussionen har varit mycket spännande. Tack för att du deltagit även om det uppstått missförstånd. Jag är väldigt engagerad i detta ämne då jag ser stora faror med att begreppet anknytning missbrukas för att skuldbelägga föräldrar.

Då det onekligen verkar så att vi har helt olika förförståelse om begreppet anknytning och vetenskaplig metod så håller jag med om att vi inte längre ska kapa denna tråd.

Tack för lyckoönskningarna med min forskning! Trevlig lördag på dig!

Fredens duvor,
Sara

Signe sa...

Oj. Försök till svar till "Anonym" "n" 3 okt från signe (som inte kollar på nätet varje dag).
Jag vågar påstå att de ersättningar som finns på marknaden är någorlunda "säkra"? "ok"? på grund av konsument- och amningsorganisationers idoga arbete på många olika nivåer under många år. Vi är oerhört många som aldrig någonsin har fått eller begärt ersättning för detta arbete. I bästa fall bidrag till resor, men nästan aldrig mat, logi etc. Ni har ju nu bildat organisationer, jag vet inte målsättningen mer än att de verkar vara reaktiva (mot amning). Jag menar att ett barnmatsföretag tar gärna (hellre?) emot åsikter från dem som faktiskt använder deras produkter. Det är oerhört mycket lättare nuförtiden att kontakta myndigheter, företag etc. än när det inte fanns fax, internet osv.
Ibland fattar jag inte själv hur vi orkade (jag var ensamstående förälder) att ägna oss så mycket åt spädbarnsuppfödningsfrågor. Men det har gett åtminstone mig så oerhört mycket mer än jag satsade.
En sorts inriktning som varit mycket berikande.
Visst är det jobbigt att sätta sig in i det hela, men man träffar så många fantastiska människor, man lär sig mycket, till och med att försöka förstå och uppskatta de urtråkiga EU- och Codex-dokumenten.
Min mening är alltså att vi "amningspionjärer" har i minst lika stor grad som vi främjat amning, medverkat till att ersättningar och flaskuppfödning blivit betydligt säkrare.
Men det är lugnt. Ni får tycka som ni vill. Jag hade i varje fall tänkt ta reda på exv. om skandalen med Nya Zeeländska mejeriet hade koppling till innehållet i de produkter som säljs i Sverige. Det hela verkar ha tystats ner. Men, kanske ska jag inte bry mig när inte ens ni som använder produkterna verkar vara oroade? Men nej, så menar jag inte. Om inte jag gör det, och nu, vem ska då bry sig, eller?
Signe

Anonym sa...

Signe skriver " Ni har ju nu bildat organisationer, jag vet inte målsättningen mer än att de verkar vara reaktiva (mot amning)."

Att du påstår detta tyder endast på att du inte har någon kunskap om vad vi engagerar oss i. Att vi skulle vara mot amning är helt galet, många av oss har delammat och jag har inte sett en enda diskussion där någon var anti-amning. Jag själv har ammat ett av mina barn i ca 9 månader. Är det så svårt at tro att man kan vara för bättre information om ersättning & amma samtidigt?

Det vi är emot är inte amningen per se men emot osaklig bristfällig information från vården, stigmatiseringen av modermjölksersättning, pressen att amma, bristfällig information från tillverkarna etc.
Det som vi däremot inte sysslar med är olika konspirationsteorier.

N.

postdbt sa...

Amman och Sara: Er diskussion har varit väldigt intressant att följa och den slutsats jag som åskådare drar är att jag tror att diskussioner om amning, flaskmatning och föräldraskap i stort verkligen skulle tjäna på att begreppet "anknytning" preciseras mer. Även om jag tycker att det är positivt att begreppet anknytning har fått stort genomslag så har det medfört en urvattning och att det används med väldigt olika betydelser (vilket är väntat, det är samma sak med t ex begreppen "diskurs" och "normkritik".)


Signe sa...

Anonym N
Förlåt, borde ha utvecklat det lite mer, det är kanske snarare jag själv som är "reaktiv", och främst uppmärksammar de som förespråkar bättre info om flaskuppfödning i de ibland hetsiga ord som kan användas för att beskriva,ja, "laktivister" samt att kritisera forskningen (läs "Bad Pharma" t ex).
Visst förstår jag, ja vet att otroligt många som ammar också använder flaska, om inte förr, så när barnet avvänjs från bröstet. Detta är ett relativt nytt fenomen, och, vad jag vet, inte lika vanligt i andra länder (jag skrev en gång en artikel "endast Sverige svensk välling har" bl a om företagens lite konstiga beteende inför att Sverige skulle gå med i EU. I Sverige råddes mammorna fram till någon gång på 1960-talet att avvänja barn från flaskan vid tidigare ålder än att bröstbarn skulle avvänjas från bröstet. Alltså: att avvänjas från bröst till flaska var inte lika vanligt som nu. Men, ungefär samtidigt som företagen lanserade en produkt "välling" (numera tillskottsnäring) att ges på flaska ändrades rådgivningen. (Med reservation för att denna förenkling är lite för enkelt... jag tror att företagen såg en helt ny marknad sedan med entrén i EU, något som inte förverkligades då, eftersom den svenska vällingen inte platsade i de livsmedelskategorier som EU använde sig av. Förmodligen har jag orealistiska förväntningar, för jag hoppades att flaskuppfödningsorganisationerna skulle kunna bli experter också i de här, lite vidare sakerna runtomkring. För övrigt hade SvD en intressant artikel om mat härom dagen: Tillvaron ryms på en tallrik,tror jag den hette, jag älskar sådana här översikter och försöker sätta in även spädbarnsuppfödning i ett sådant lite vidare perspektiv.
http://www.svd.se/kultur/understrecket/svd-valjer-understreckare_8448316.svd?sidan=18
Signe

postdbt sa...

Signe, när du säger att du hade hoppats att "flaskuppfödningsorganisationerna skulle kunna bli experter också i de här, lite vidare sakerna runtomkring", menar du då olika perspektiv på uppfödning av spädbarn? Du får gärna förklara lite mer för jag blir uppriktigt nyfiken.

postdbt sa...

Signe, när du säger att du hade hoppats att "flaskuppfödningsorganisationerna skulle kunna bli experter också i de här, lite vidare sakerna runtomkring", menar du då olika perspektiv på uppfödning av spädbarn? Du får gärna förklara lite mer för jag blir uppriktigt nyfiken.

Signe sa...

Hej postbt! (brukar som sagt inte gå in på nätet varje dag, men skulle skicka ett mejl och kollade detta.)
Det är ju jätteintressant, historiken, kulturen osv. De gamla egypterna la nappflaskor på gravarna av de barn som hade dött (för att de inte ammats?), för nappflaskorna var ju barnets käraste ägodel. Förekommer även i modernare tidens Afrika, tror jag(nappflaska på grave alltså). I Sverige (1600-talet?) fick kvinnorna böta om barnet dog före ettårsåldern och det visade sig att kvinnan inte hade ammat, det var prästerna som skulle kolla, osv. osv.
Detta är ju bara en smakbit av historiken. Hela kulturen runt spädbarnsuppfödning är ju så otroligt spännande intressant. (Detta trodde jag aldrig. Jag hade tänkt mig att ägna fem år av mitt liv åt amningsfrämjande. Och här är jag nu. Så där ca 35+ år senare)
Varma hälsningar
Signe
signe.franks@gmail.com