tag:blogger.com,1999:blog-86052332396712363132024-03-12T23:03:37.736+01:00AmningsbloggenAmningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.comBlogger1198125tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-72995907597320209642014-03-02T13:35:00.001+01:002014-03-02T13:35:49.825+01:00Syskonstudie kritiseras<i>Av Marit Olanders</i><br />
<br />
<br />När det kommer forskning som visar att utebliven amning innebär hälsonackdelar väcker det ingen som helst uppmärksamhet i media. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22895934" target="_blank">Den här</a> stora sammanställningen av flera forskningsstudier passerade helt obemärkt. Slutsatserna var att barn som inte helammas i sex månader oftare drabbas av magsjuka, och att deras mammor slipper få tillbaka mensen längre. Det finns inga risker med att rekommendera sex månaders helamning som generell policy – men varje mor-barn-par måste naturligtvis bemötas individuellt.<br /><br />Så kommer det en enda studie som drar slutsatsen att amning eller ej inte spelar någon roll och vips är den en stor nyhet i hela världen, och så även Sverige. Fast den inte på något sätt handlar om helamning bereds Agnes Wold utrymme i seriösa tidningar som<a href="http://www.svd.se/nyheter/inkorg/amning-intervju-svdse_3318992.svd" target="_blank"> Svenska Dagbladet</a> att – helt oemotsagd - att så osäkerhet kring sex månaders helamning-rekommendationen och smutskasta sitt favorithatobjekt WHO-koden.<br /><br />Det studien kommer fram till är att när man jämförde syskonpar på över fyra år där ett har ammats och det andra inte ammats så finns ingen skillnad i deras hälsa och utveckling. Det skulle alltså betyda att den skillnad i hälsa och utveckling som man ser mellan gruppen ”ammade barn” och ”ej ammade barn” beror på familjeförhållanden och socio-ekonomisk status, inte på amningen i sig. Vilket amningsskeptiker länge har hävdat.<br /><br />Så entydigt är dock inte resultatet. Flera amningskunniga personer och organisationer har reagerat mot studiens mediala genomslag, se <a href="http://bfmed.wordpress.com/2014/03/01/reports-on-breastfeeding-sibling-study-are-vastly-overstated/" target="_blank">här</a>, <a href="http://info.babymilkaction.org/news/campaignblog280214" target="_blank">här</a>, <a href="http://www.laleche.org.uk/content/studies-continue-question-biological-norm-la-leche-league-gb-march-2014" target="_blank">här</a>, <a href="http://evolutionaryparenting.com/is-breast-really-best-the-debate-doesnt-end-here/" target="_blank">här</a> och <a href="http://health.ninemsn.com.au/pregnancy/parenthood/8806438/bottle-fed-babies-are-just-as-healthy-as-breastfed-babies-and-theyre-less-likely-to-have-asthma-study" target="_blank">här</a>. Huvudinvändningarna mot studien, och dess utformning i media, är som följer:<br /><br /><ul>
<li>Studien säger inget om skillnader i hälsa före fyra års ålder. Forskaren medger själv att skillnaderna i hälsa för de yngsta barnen, vad gäller bland annat maginfektioner och infektioner i luftvägarna är så väldokumenterade att det inte är någon diskussion om att amning innebär skillnader för nyfödda.</li>
</ul>
<br /><ul>
<li>Alla barn som ammats över huvud taget utgör en enda stor grupp. Här blandas barn som har ammats en enda gång på förlossningen eller några få dagar med barn som helammats i månad efter månad. Det är en metod som återkommande har kritiserats eftersom den inte bevisar någonting.</li>
</ul>
<br />- Amning är inte trolleri. Vi kan inte förvänta oss att en enda amning ska göra någon signifikant skillnad, säger amningsforskaren Karleen Gribble.<br /><br />Gribble är också kritisk till att ställa socio-ekonomiska faktorer och amning i motsättning till varandra.<br /><br /><br />- De är olika bitar i pusslet. Det är inte antingen/eller utan både amning och socio-ekonomiska faktorer har betydelse.<br /><br /> <br /><br /> Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-78313470319290239362013-11-28T16:53:00.001+01:002013-11-28T16:53:19.171+01:00Debatten fortsätter på SVT 1av Julia Ilke<br />
<br />
Debatten om den nya lagen fortsätter och ikväll kl 22 tar <a href="http://debatt.svt.se/2013/11/28/debatt-ikvall-2811-muteborg-och-amning/" target="_blank">Svt-programet Debatt</a> upp frågan. Med och diskuterar är allas våran Marit Olanders så missa inte det!<br />
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com22tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-39264748543585980572013-11-27T20:16:00.000+01:002013-11-27T20:16:34.061+01:00DN Debatt om lagförslagetav Julia Ilke<br />
<br />
DN Debatt publicerar idag två debattinlägg angående den nya lagen som förbjuder reklam för ersättning.<br />
<br />
Agnes Wold debatterar mot förslaget och får svar från Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund.<br />
<br />
Agnes Wold <a href="http://www.dn.se/debatt/orimligt-att-i-lag-forbjuda-reklam-for-flaskmatning/" target="_blank">"Det är orimligt att förbjuda reklam för flaskmatning."</a><br />
<br />
Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund <a href="http://www.dn.se/debatt/amning-framjar-halsa-aven-hos-svenska-barn/" target="_blank">"Amning främjar hälsan även hos svenska barn."</a>Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-63490836784712261682013-11-27T08:51:00.000+01:002013-11-27T08:51:38.876+01:00Nytt förbud mot reklam för ersättningav Julia Ilke<br />
<br />
I veckan tar regeringen beslut om att förbjuda företag från att marknadsföra bröstmjölksersättning och relaterade produkter som t.ex. nappflaskor. Sedan tidigare finns <a href="http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=171:who-koden&catid=8&Itemid=46" target="_blank">WHO-koden</a> som reglerar marknadsföringen och som företag har som policy att följa men nu ska det alltså bli olagligt att bryta mot den. Den synliga skillnaden kommer inte bli märkbar eftersom maknadsföringen redan är hårt reglerad men däremot kan lagen ses som ett principiellt beslut där regeringen lägger sig om en kvinna ska amma eller inte. Information om ersättning har man dock fortfarande rätt att få så jag tänker att det mer handlar om att reglera företagens reklam än ett försök att styra kvinnors val att amma eller inte.<br />
<br />
Igår debatterade Carina Sjögren från Amningshjälpen och Andres Nord från Föreningen flaskmatning i Sverige frågan i Studie Ett i P1. <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5715075" target="_blank">Lyssna på inslaget här.</a>Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-85054789901373957172013-11-25T20:27:00.002+01:002013-11-25T20:27:40.532+01:00Forskning om psykisk ohälsa efter förlossningav Julia Ilke<br />
<br />
Nu har ni chansen att vara med och bidra till forskningen igen! Forskare vid Lunds universitet vill komma i kontakt med kvinnor som mått psykiskt dåligt efter förlossningen.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjiO-GeM4LSUKclUNisXAmGNJlR4aC_EOxrkkheHbR8nPBiEvR2NT0xPOgCFP5EnnuevtPWQ5X5uavf7siiTvkSr4rTAB6bavSBsUuCuIKZmByO7A5C101o_9NglGfQPIyPQUR7pxwKoOWS/s1600/Lundstudie.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjiO-GeM4LSUKclUNisXAmGNJlR4aC_EOxrkkheHbR8nPBiEvR2NT0xPOgCFP5EnnuevtPWQ5X5uavf7siiTvkSr4rTAB6bavSBsUuCuIKZmByO7A5C101o_9NglGfQPIyPQUR7pxwKoOWS/s400/Lundstudie.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://docs.google.com/forms/d/1QEo0O17c3dI9ATFu5Tc71HgR3Hi6baqZ4Op4Ql29Gdg/viewform" target="_blank">Läs mer om studien och anmäl ditt intresse</a>.</div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-75752285117435679222013-11-19T09:28:00.001+01:002013-11-19T09:28:32.661+01:00Du och ditt barn bestämmerav Julia Ilke<br />
<br />
Som kommentar till det förra inlägget frågar en mamma hur hon ska tackla förskolepersonalens önskan om att hon ska sluta amma barnet då de menar att barnet kommer att börja somna fortare i vagnen om hen vänjs av vid att somna vid bröstet. Till Amningshjälpens Facebookgrupp kommer det med jämna mellanrum frågor från mammor som undrar hur de ska övertyga sina män om att det är ok att amma efter 1-års dagen. Frågor om hur man ska orka amma vidare när svärfar säger högt så att alla hör att det inte passar sig att amma så stora barn. Oro för att barnet får näringsbrist när det väljer bröstet framför mormors hemlagade köttbullar eftersom mormor hävdar det så bestämt.<br />
<br />
Stressen över att känna att man vill amma vidare men ständigt bli ifrågasatt och påhoppad på grund av sitt val.<br />
<br />
<b>Att rusta sig med kunskap</b> om WHO:s 2-års- rekommendation, andra kulturers amningsvanor som är mer tillåtande och nyttan med att barn får amma länge stärker och hjälper många vet jag. Men det är ändå jobbigt att behöva försvara sitt val och hänvisa till WHO i tid och otid när man egentligen bara vill få amma sitt barn i fred.<br />
<br />
<b>Att bygga ett pannben av stål</b> där andras tyckande och tänkande inte tillåts passerar in låter troligen lättare än vad det är men kanske är det ändå vad den enskilda mamman behöver göra. Vägra lyssna på andras pladder och fokusera på dig själv och barnet. Förskolepersonal borde inte ha någon åsikt över huvudtaget om era amningsvanor men om de ändå uttrycker åsikter så svara att det är eran ensak.<br />
<br />
<b>Hämta stöd från andra</b> är också guld värt! Gå med i Amningshjälpen och gå på de lokala träffarna, spana på öppna förskolan efter en annan långstidsammare och prata med henne, inspireras av någon känd person eller bloggare och hämta styrka från henne när det känns motigt.<br />
<b><br /></b>
<b>Det är DU och ditt BARN som bestämmer hur ni vill amma och andra har inte med saken att göra. Punkt slut! Ok?</b><br />
<br />
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-29412197955461638362013-11-11T10:21:00.000+01:002013-11-11T10:26:49.857+01:00Sova tryggt eller hjälplöst med dagens sömnmetoder?av Julia Ilke<br />
<br />
Eva-Lotta Funkquist som gästbloggar här ibland medverkade i en <a href="http://www.unt.se/uppsala/bvcs-somnrad-far-kritik-2682800.aspx" target="_blank">artikel i Uppsala Nya tidningen </a>förra veckan om samsovning och råden föräldrar får på BVC. Eva-Lotta är kritisk till att föräldrar får rådet att använda sig av sömnmetoder för att få barnet att somna självt. Istället förespråkar hon samsovning som det mest barnvänliga alternativet då barn inte ska behöva gråta sig till sömns ensamma.<br />
<br />
Att diskutera och tycka till om sömnmetoder är alltid en lika het och känslig fråga. Kanske för att sömn är en så viktigt del av våra liv och för att sömnbristen är en utmaning för alla småbarnsföräldrar. Jag tänker i det här inlägget beskriva varför dessa sömnmetoder ur ett psykologisk och neurokognitivt perspektiv är skadliga.<br />
<br />
Förespråkarna av sömnmetoderna där barnets lämnas ensamt menar att det visserligen blir lite skrikigt den första tiden men att barnets sedan vänjer sig och när barnet väl lärt sig att sova tryggt själv så kommer hela familjen må bättre. Jag förstår att detta resonemang är lockande att tro på för vem vill inte ha ett tryggt barn som sover hela natten?<br />
<br />
<b>Problemet med förklaringen är att barn i den här åldern inte har en hjärna som kan förstå tid och rum. </b>När mamma och pappa går ut FÖRSTÅR INTE barnet att de är precis utanför rummet utan barnet upplever sig ha blivit övergivet. Att bli övergiven är det största hotet mot ett barns överlevnad och det är inte konstigt att de därför skriker tills de kräks för att förhindra detta. Att skrika är barnets enda sätt att förmedla sig på och jag undrar om dessa metoder hade tillämpats om barnet istället hade ett språk och kunde sätta ord på obehaget och rädslan? Troligen inte. Att du som förälder vet att barnet är tryggt och "inte behöver" gråta spelar ingen roll för barnet. Barnet är här och nu och när du lämnar barnet upplever barnet en rädsla som är handlar om liv och död.<br />
<br />
Men lugn säger experterna, gråten går över inom en vecka och sedan sover ni tryggt hela familjen.<br />
<br />
<b>Tryggt frågar jag mig? Inte tryggt som i en trygg anknytning i alla fall för en sådan byggs av helt andra faktorer än att tvingas skrika sig till sömns. En trygg anknytning och ett tryggt barn utvecklas när föräldrarna är lyhörd inför barnets behov och svarar an på dessa. </b>Att samsova och låta barnet somna i din trygga famn är en sömnmetod som går mer i linje med riktig trygghet.<br />
<br />
Men varför slutar barnet att gråta efter några nätter, är inte det ett bevis på att det lärt sig somna själv och är tryggt?<br />
<br />
Inom psykologin pratar man om inlärd hjälplöshet och man vet att barn med en otrygg anknytning är mer benägen än tryggt anknutna barn att utveckla de beteenden och tankesättt som går i linje med den inlärda hjälplösheten. I korta drag går teorin ut på att om man inte får respons på sina försök så slutar man efter ett tag att försöka<b>. Barnet slutar alltså inte gråta för att det äntligen känner sig tryggt i sin egna säng utan för att det helt enkelt gett upp hoppet om att ni ska lyssna och bry er.</b> I skolåldern kan samma inlärda hjälplöshet yttra sig som i att barnet inte ber läraren om hjälp och barnet har svårt för att tro på sin egen förmåga och se sambandet mellan ansträngning och resultat. I vuxen ålder är det en riskfaktor för att bli deprimerad.<br />
<br />
Ett litet barn har inte hjärnkapacitet att förstå att det kan sova tryggt i sin säng. När barnet får skrika och uppleva sig bli övergivet så lagrar hjärnan in kunskapen att försök och ansträngning inte är kopplat till resultat samt att ens behov inte spelar någon roll för omgivningen. Är det är bra lärdom att få i tidig ålder eller är det inte bättre om vi fostrar barn som verkligen är trygga och som lär sig att behov är viktiga och att de kan påverka sin omgivning och sin egen framtid?<br />
<br />
Vad jag vet finns ingen eller väldigt lite vetenskapligt stöd för dessa sömnmetoder men däremot <b>finns det mängder av forskning på hur en trygg anknytning skapas, hur inlärd hjälplöshet utvecklas och vilka konsekvenser detta får under resten livet.</b> I framtiden är jag övertygad om att vi kommer skaka på huvudet åt hur dumma föräldrar kunde vara som trodde att ett skrikande barn kan vara ett tryggt barn.<br />
<br />
Referenser:<br />
<br />
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Bowlby, J. (1988). <i>En trygg bas. </i>Natur och Kultur, Stockholm.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Davidson, R, J. (1994). Asymmetric brain function, affective style and psychopathology: The role of early experience and plasticity. <i>Development and Psychopathology, </i>6, 741-758.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Evans, C, A., & Porter, C, L. (2009). The emergence of mother-infant-co-regulation during the first year: Links to infants ́developmental status and attachment. <i>Infant Behavious & Development, </i>32, 147-158.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Gerhardt, S. (2004). <i>Kärlekens roll. </i>Karneval förlag, Stockholm.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Glaser, D. (2000). Child abuse and neglect and the brain- a review. <i>Journal of Psychological </i><i>Psychiatry, </i>41 (1), 97-116.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Moriceau, S. & Sullivan, R, M. (2005). Neurobiology of infant attachment. <i>Wiley Peridicals, </i>230- 242.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Morley, T, E. & Moran, G. (2011). The origins of cognitive valunerability in early childhood: mechanisms linking early attachment to later depression. <i>Clinical Psychology Review, </i>31, 1071- 1082.</div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<br /></div>
<div style="font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
</div>
<div style="color: #141414; font: 12.0px 'Times New Roman'; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
Seligman, M. (1991). <i>Learned optimism. </i>New York: Knopf.</div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-84243934511419871182013-10-31T11:35:00.000+01:002013-10-31T11:35:58.978+01:00Mammans kost vid amningav Julia Ilke<br />
<br />
Vad man som mamma äter påverkar mjölken och det är vanligt med funderingar på vad man kan och inte kan äta och dricka när man ammar. Här kommer en lista över vanliga sakerna mammor brukar undra över:<br />
<br />
<b>Alkohol:</b><br />
Mängden alkohol som går över i mjölken är försvinnande liten. Mjölken får samma halt av alkohol som ditt blod och det handlar om promillehalter. Det finns således ingen anledning att mjölk ur och kasta mjölk efter att du druckit och enligt <a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/ammande/" target="_blank">Livsmedelsverket</a> kan du säkert dricka 1-2 glas vin.Oavsett amningen är det så klart inte att rekommendera att man som förälder dricker sig berusad eftersom man blir en sämre och mindre uppmärksam förälder då.<br />
<br />
<b>Nikotin:</b><br />
Nikotin går över i bröstmjölken så det är bäst om du inte röker eller snusar när du ammar. Det är dock bättre för barnet att du ammar och röker än att du ger ersättning och röker. Bästa tillfället att röka är direkt efter ett amningstillfälle eftersom halterna av nikotin då hinner sjunka något tills dess att det är dags att amma igen. Att röka precis samtidigt du ammar är inte att rekommendera eftersom barnet andas in röken.<br />
<br />
<b>Koffein:</b><br />
Normalt sett går det bra att dricka kaffe. Barnet får visserligen i sig en lite koffein och en del barn kan reagera med magont och/eller hyperaktivitet. Om ditt barn inte reagerar negativt finns det ingen anledning för dig att inte dricka ditt kaffe.<br />
<br />
<b>Bönor, linser, kål, lök och andra gasbildande livsmedel:</b><br />
En del barn, och särskilt när de är nyfödda, blir gasiga i magen när mamman äter mycket gasbildande mat. De flesta reagerar dock inte så du behöver inte undvika dessa livsmedel av princip. Prova och se hur ditt barn reagerar.<br />
<br />
<b>Mjölkprodukter:</b><br />
Det är relativt vanligt med allergi mot komjölksproteiner och det märks oftast genom att barnet får diarré. Misstänker du allergi så kontakta BVC eller vårdcentralen för att göra ett test och uteslut sedan alla mjölkprodukter.<br />
<br />
<b>Läkemedel:</b><br />
Läkemedel går över i mjölken och du bär därför kolla med din läkare om medicinerna du tar kan tas när du ammar. Ofta finns amningsvänliga alternativ så be din läkare om ett sådant och stå på dig lite för en del läkare är dock dåligt insatta och kan avråda från amning för att vara på den säkra sidan. Dubbelkolla gärna själv med en annan läkare samt läs själv vad som står i <a href="http://www.fass.se/" target="_blank">Fass</a> eller <a href="http://www.janusinfo.se/Beslutsstod/Lakemedel-amning/" target="_blank">Janusinfo</a>.<br />
<br />
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-36436176438374560422013-10-26T09:16:00.000+02:002013-10-26T18:48:09.400+02:00"Mitt barn vill amma hela tiden, hjälp!"av Julia Ilke<br />
<br />
Din nyfödda skatt ammar och ammar och tycks missnöjd så fort hen inte har tutten i munnen. Vad är det för fel egentligen? Räcker inte mjölken eller varför blir hen inte mätt och nöjd någon gång?<br />
<br />
Vanliga funderingar hos den nyblivna föräldern men som inte är något att oroa sig för!<b> Att barnet vill äta hela tiden beror på att magsäcken hos ett litet barn är extremt liten och därför behöver de äta lite och ofta, väldigt ofta. </b>Och det gäller dag som natt.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoYi1rq8k0wBhoJAdG9cwcoHNEr97bsym3NYFjheUmx8De5Yn1pO_1ZE8lv2FqV0Sv3ZDdGl5CFtUOPjJBaHBair18SoRuJN8-j7pOBm0yLxclYGu3qzr2iXRrtN4zJOA5lfcL2bEvLx6H/s1600/magsa%25CC%2588cken+hos+ett+brn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoYi1rq8k0wBhoJAdG9cwcoHNEr97bsym3NYFjheUmx8De5Yn1pO_1ZE8lv2FqV0Sv3ZDdGl5CFtUOPjJBaHBair18SoRuJN8-j7pOBm0yLxclYGu3qzr2iXRrtN4zJOA5lfcL2bEvLx6H/s400/magsa%25CC%2588cken+hos+ett+brn.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>När man ammar mest hela tiden är det viktigt att man har en bekväm amningsposition, nära till vatten att dricka själv och varför inte en ljudbok att lyssna på också.</b><br />
Att ligga och amma tycker många är bekvämt. Man kan antingen ligga på rygg med kuddar under överkroppen så att man kommer upp lite och så ha barnet liggandes på sin kropp. Man kan också ligga på sidan och för att inte spänna sig då kan man lägga kuddar bakom ryggen, prova det för det gör mer skillnad än man kanske tror. Har man lite större bröst kan man också ligga i framstupa-sido-läge med bebisen på sidan och amma från den övre bröstet. Det ska vara bekvämt att amma så ge dig inte förrän du hittat positioner du gillar.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Även om barnet är mätt och inte äter längre så vill det ligga kvar vid bröstet. Varför? <b>Jo, för att det är den bästa plasten på jorden så klart! </b>Nära mammans varma kropp. Nära hennes hjärta vars slag är så bekanta. Nära hennes hud som doftar så tryggt. Att ett barn inte är nöjt när det inte får vara nära sin mamma eller pappa betyder inte att något är fel, det betyder bara att barnet väldigt gärna vill vara nära dig eftersom det känner sig tryggast där. </div>
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-85613400709700744022013-10-21T10:11:00.000+02:002013-10-21T10:11:00.457+02:00Kanada förespråkar långtidsamning av Julia Ilke<br />
<br />
Kanada är ett land där en hög andel ammar och drygt 87 % av mammorna uppger att de har en intention att amma sitt barn. Att många börjar amma behöver dock inte betyda att många även fortsätter att amma, och särskilt inte att de ammar sedan barnet blivit ett par år gammalt. Kanadas hälsodepartement Healty Canda har en Facebook-sida och förra veckan la de upp den här bilden med följande bildtext:<br />
<div style="text-align: center;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">"How old was your child when you stopped breastfeeding?</span></div>
<span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">It’s Breastfeeding Week - here are 10 great reasons to breastfeed from Day 1 to age 2 and </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;"> beyond:</span><span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;"><a href="http://bit.ly/HCdnGreatReasonsToBreastfeed" rel="nofollow nofollow" style="color: #3b5998; cursor: pointer; text-decoration: none;" target="_blank">http://bit.ly/HCdnGreatReasonsToBreastfeed</a>"</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8xSal1AovhfIT4Ce0RjMTQtbifwpNhCGRM_d053HqV7uaEb_qSJqR3Y80261J5lTWVCH-NPMLv2V51CYe-yM2bhhuB-TA0TX8EA5gUs7YqZt9vRd61qLo41BNTKvtV5kIaA2EDlpkG6Lh/s1600/amma+efter+tva%CC%8Aa%CC%8Arsdagen,+canada.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8xSal1AovhfIT4Ce0RjMTQtbifwpNhCGRM_d053HqV7uaEb_qSJqR3Y80261J5lTWVCH-NPMLv2V51CYe-yM2bhhuB-TA0TX8EA5gUs7YqZt9vRd61qLo41BNTKvtV5kIaA2EDlpkG6Lh/s400/amma+efter+tva%CC%8Aa%CC%8Arsdagen,+canada.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Bild lånad från <a href="https://www.facebook.com/HealthyCanadians" target="_blank">Healthy Canadians</a></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>Skulle du vilja se att svenska myndigheter gjorde kampanjer för att främja långtidsamning?</b> Eller vore det att lägga sig i saker som bara familjen själva ska bestämma?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag tycker det är positivt att effekterna av att långtidsamma lyfts fram på en så hög nivå i samhället. Som jag skrev i förra inlägget så kommer inget företag någonsin att göra reklam för bröstmjölk och frågan är då vem ska göra det om inte just statliga myndigheter. Om det nu behövs någon reklam över huvudtaget, men det tror jag för annars är risken stor att barnmatsföretagens reklam blir den enda "informationen" man får och den är ju som sagt sällan amningsvänlig. Personligen skulle jag gärna se bilden tapetserad längs rulltrappan i tunnelbanan och i busskurerna i stan för det är alldeles för sällan man ser eller hör om barn som ammas efter 1-årsdagen.</div>
<br />
<br />
Källor:<br />
<a href="http://www.hc-sc.gc.ca/fn-an/surveill/nutrition/commun/prenatal/initiation-eng.php" target="_blank">Breastfeeding Initiation in Canada: Key Statistics and Graphics (2009-2010).</a><br />
<a href="https://www.facebook.com/HealthyCanadians" target="_blank">Healty Canadians på Facebook</a>Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-90469245231123652022013-10-18T14:47:00.000+02:002013-10-18T14:47:00.026+02:00En dryck anpassad för små barns behovav Julia Ilke<br />
<br />
Enligt Semper är avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, maltdextrin, veg olja (raps, palmkärna,<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5eZl1fMxWgOH2XaHLa0G0bjcQ43KjrqptRp5U8PV7mIB6kpH7vDouxsggUxtR_zVDS330mnJf7RGo-OA0FmOd5ToJgl419AA0DNqhEijjTUWHLfhUcznD4qc_3TOg-kuK0mnQzg2gLxXF/s1600/2013-10-16+14.30.40.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5eZl1fMxWgOH2XaHLa0G0bjcQ43KjrqptRp5U8PV7mIB6kpH7vDouxsggUxtR_zVDS330mnJf7RGo-OA0FmOd5ToJgl419AA0DNqhEijjTUWHLfhUcznD4qc_3TOg-kuK0mnQzg2gLxXF/s200/2013-10-16+14.30.40.jpg" width="131" /></a></div>
solros, algsvamp), mjölksocker, galaktooligosackarider, minderalämnen, fiskolja, taurin, surhetsreglerande medel (citronsyra) och emulgeringsmedel (sojalecitin) precis vad barn över 1 år behöver. I alla fall enligt deras reklamutskick som dimper ner hos alla lagom till 1-årsdagen.<br />
<br />
Amning kommer aldrig något företag att göra reklam för eftersom det inte finns några pengar att tjäna. Men jag kan ju alltid göra lite reklam här:<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br /></span>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">"Bröstmjölk- drycken, närheten, trösten och goset som är individuellt anpassat för just ditt barns behov. Efter 1- årsdagen täcker endast 450 ml av denna underbara produkt hela 30 % av energibehovet. Sammansättningen av näringsämnen har forskats fram under miljontals år och som en bonus kommer mjölken även med antikroppar. Mjölken är gratis, miljövänlig, alltid perfekt tempererad och otroligt god. Bröstmjölk- för att ditt barn är värd det bästa!"</span></div>
</div>
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-45971926972782940182013-10-08T11:39:00.003+02:002013-10-09T22:00:07.922+02:00Rätt att amma på jobbetav Julia Ilke<br />
<br />
<b>Visste du att du har rätt att amma på arbetstid?</b> Att börja jobba behöver således inte betyda att man måste sluta amma utan om man vill och har möjligheten så har man rätt att under en arbetsdag ta paus för att amma. Man kan inte kräva lön för den tiden men det kan i alla fall vara bra att veta att man får ta ledigt mitt under pågående arbetsdag. För att inte förlora i inkomst kan man alltid planera sin föräldrarpenning så att man har en timme att ta ut även sedan man börjat jobba.<br />
<br />
I de flesta länder har man denna rättighet, men förvånande nog så saknar bland annat finska, kanadensiska, sydafrikanska och australiensiska mammor den rättigheten.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB5u9MY5pEeFj5rNPg5i9aWqTCmj8hvGTr_HI6UQrFeS7KClgQBH2ZE8AnC5dFUiFbYsKu4GcztyYxlWVNmkeGDYp1K4iWq0F62dRezzS4aTHB6Pk29g6SXBQ5y-1GTQGHk1W4thxKzoH5/s1600/amma+pa%CC%8A+arbetet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB5u9MY5pEeFj5rNPg5i9aWqTCmj8hvGTr_HI6UQrFeS7KClgQBH2ZE8AnC5dFUiFbYsKu4GcztyYxlWVNmkeGDYp1K4iWq0F62dRezzS4aTHB6Pk29g6SXBQ5y-1GTQGHk1W4thxKzoH5/s400/amma+pa%CC%8A+arbetet.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Klicka<a href="http://blogs.ottawacitizen.com/2013/10/07/graphic-are-mothers-of-infants-guaranteed-breastfeeding-breaks-at-work/" target="_blank"> här</a> för att se bilden stor.</div>
<br />
Läs mer:<br />
<a href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19950584.HTM" target="_blank">Föräldraledighetslagen </a><br />
<br />
<i>Förtydligande: Givetvis kan du fortsätta amma de tider du inte jobbar. Att ta amningspauser under arbetsdagen är inget måste för att fortsätta amma utan för de flesta fungerar det bra att inte amma när man jobbar men sedan amma som vanligt resten av tiden. Om brösten börjar spänna under dagen kan man alltid pumpa eller handmjölk ur lite, och samma sak om mjölkproduktionen minskar för att då hålla den igång,</i>Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-4421838898681239452013-09-24T11:06:00.002+02:002013-09-24T11:06:18.718+02:00Fri amning och tidiga signalerav Julia Ilke<br />
<br />
Det pratas en del om fri amning och det är den amnings"metoden" som idag uppmuntras av BVC. Motsatsen till fri amning är styrd amning då man ammar efter klockan snarare än efter barnets signaler. För ett par generationer sedan, på 50- och 60-talet, var det vanligt med styrd amning och mammor fick lära sig att de skulle amma var fjärde timme på dagen. Att amma så sällan är ingen bra idé, dels för att barn ofta vill amma oftare än så och dels för att det riskerar att försämra mjölkproduktionen och då särskilt i början när den ska komma igång. Har man ammat fritt några månader kan de flesta ha amningspauser på flera timmar utan att vare sig barn eller mamma mår dåligt men i början behöver man amma ofta ofta.<br />
<br />
<b>Vad innebär då fri amning?</b> Jo det betyder att barnet får amma när det visar tecken på att vilja det. De första veckorna kan det betyda att man ammar i princip dygnet runt och med ett äldre barn kan det innebära att brösten plockas fram mitt i leken på öppna förskolan. Givetvis får man som mamma styra amningen en del även om det handlar om fri amning. Är man till exempel inte bekväm med att amma inför andra kan man vänta en stund och gå till en plats som känns ok.<br />
<br />
<b>Det här med att man ska amma när barnet visar tecken på det då?</b> Många tror att gråt och skrik är barns främsta signal på att vilja amma. Den bilden hade jag innan jag fick barn och framförallt innan jag läste högskolekursen Amning och Bröstmjölk och fick lära mig om barnets tidiga signaler.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3fYvT9gfcWAGhhbF3ZFYRicRyk4E922l5WhKwpkLwRxomebEslkyxp3CSymQqoZwOpVI1aRMoMU3Jq5sa5j4aSmsbdHJl_GBqF4OSBEb4EmpSKOS-TG8Ua-VL8MzIbWB8pw5a4ZOqd5OQ/s1600/tidige+tecken.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3fYvT9gfcWAGhhbF3ZFYRicRyk4E922l5WhKwpkLwRxomebEslkyxp3CSymQqoZwOpVI1aRMoMU3Jq5sa5j4aSmsbdHJl_GBqF4OSBEb4EmpSKOS-TG8Ua-VL8MzIbWB8pw5a4ZOqd5OQ/s640/tidige+tecken.jpg" width="464" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>Som du ser på bilden ovan så är gråt och skrik de sista barnet tar till.</b> Långt innan dess visar barnet tecken genom att vrida huvudet från sida till sida (letar efter bröstet), öppna munnen och suga på sin hand. Det är vid dessa signaler man ska ge bröstet och inte vänta tills barnet är så desperat att det gråter. Från barnets synvinkel är det självklart varför man som mamma ska lära känna och svara an på dessa tidiga signaler, men sett ur mammans och amningens synvinkel så är det också mycket lättare att amma ett lugnt barn än ett som gråter. När barnet gråter åker nämligen tungan upp i gomen vilket hindrar amningen. Har du någon gång försökt att amma ett gråtande barn vet du att det kan vara stört omöjligt. Barnet måste ofta lugnas först innan det kan amma, men eftersom det är just amma det vill kan det vara svårt att lugna det på något annat vis... ja du förstår, det blir en ond cirkel där både mamma och barn nog blir rätt stressade. Stressen i sin tur kan göra att mjölken sedan inte vill rinna till eftersom stresshormonerna hindrar amningshormonet oxytocin. Nu kan det vara en riktig cirkus hemma i soffan med ett gråtande barn som verkligen vill amma och en genomstressad mamma vars mjölk vägrar att rinna till. Någon som känner igen sig?</div>
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-32059444832550300772013-09-14T20:57:00.000+02:002013-09-14T20:57:07.397+02:00Vem kunde tro att amning skyddar synen på äldre dagar?av Julia Ilke<br />
<br />
<b>En grupp norska forskare har publicerat en artikel där de visar ett samband mellan hur länge man ammat och risken att få problem med gula fläcken.</b> Sedan tidigare vet man att de åldersrelaterade förändringar som kan uppstå i gula fläcken skiljer sig åt mellan män och kvinnor och syftet i denna studie var därför att undersöka hur kvinnliga könshormoner och barnafödandet påverkar. Man såg ingen skllnad i relation till preventinmedel, ålder för mens och menopaus, ålder för barnafödande eller andra hormonbehandlingar men däremot i relation till amning. För att förklara hur amning och förändringar i gula fläcken hänger samman krävs mer forskning men detta är ändå ett intressant första steg.<br />
<br />
Läs sammanfattning av studien <a href="http://www.healio.com/ophthalmology/retina-vitreous/news/online/%7B6e13761c-beeb-401f-8714-f2d145a2dc70%7D/study-shows-inverse-relationship-between-duration-of-breastfeeding-amd-risk" target="_blank">här.</a>Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-43407420986257173182013-09-09T14:51:00.000+02:002013-09-09T14:51:00.855+02:00Barndödligheten skulle kunna minskas med 45 %av Julia Ilke<br />
<br />
Unicef skriver på sin <a href="http://blog.unicef.se/2013/08/01/amning-ar-den-billigaste-och-mest-effektiva-metoden-att-radda-barns-liv/" target="_blank">blogg</a> den 1 augusti om barndödlighet och amning. De anger siffror som tål att tänkas på:<br />
<br />
<b>45</b> %, så mycket skulle barndödligheten kunna minskas om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. Störst är effekten i länder där smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är vanligt.<br />
<br />
<b>165</b> miljoner barn under två år lider av näringsbrist. En situation som skulle se betydligt bättre ut om barnen ammades.<br />
<br />
<b>39</b> % av världens barn ammas exklusivt det första halvåret.<br />
<br />
Med tanke på att bröstmjölk är gratis och ger barnen precis allt de behöver i form av näring och antikroppar så är det ingen underdrift att som Unicef påstå att amning är den billigaste och mest effektiva metoden för att rädda barns liv.<br />
<br />
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-50182360081295817362013-09-04T21:23:00.001+02:002013-09-04T21:23:15.619+02:00Semper anmälda för vilseledande reklam
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 17px;">
</span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><span style="color: black;"><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;">av
Julia Ilke</span></span></span></span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: black;">Välling
för en god natts sömn? Ja det påstår i alla fall Semper när de
gör reklam för sin nattvälling. Påståendet saknar dock belägg
och är till och med vilseledande. Barn vaknar på nätterna och det
är helt i sin ordning att de vill amma då. Att de vaknar är inte
ett tecken på att de är hungriga och att mjölken inte räcker men
det är lätt hänt att reklamen uppfattas så och därför har
en mamma nu anmält Semper till Konsumentverket för vilseledande
reklam. Så här skriver hon själv om sin anmälan: </span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #161616;">"Jag
anmälde Semper för några månader sedan till Konsumentverket för
vilseledande reklam. Jag fick vid flera tillfällen hem kuponger som
gällde på en god natts sömn. I reklamen och på kupongen
marknadsförs vällingen som sömnmedel och de skriver att Sempers
välling får hela familjen att sova gott! Jag blir väldigt upprörd
av den här reklamen. Välling är mat - inte ett sömnmedel!
Bebisars sömnproblem kan ha många orsaker utöver hunger. Jag är
rädd att den här typen av reklam kan få ammande mammor vars
bebisar sover dåligt att sluta amma eftersom de luras att tro att
sömnproblem beror på hunger. Nu har min lokaltidning och lokala
tv-nyheterna uppmärksammat denna anmälan. Häftigt tycker jag, som
hoppas att Semper kommer att ändra sin reklam och sluta anspela på
småbarnsföräldrars sömnbrist i sin jakt på ökad försäljning.
Jag rekommenderar er andra som också blivit upprörda över denna
reklam att anmäla. Är det fler som gör det ökar möjligheten till
förändring...</span></span></span></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #161616;">...poängen
är att jag anser att reklamen är direkt vilseledande. Kupongen
avser välling men texten lyder "30 kr rabatt på en god natts
sömn". Jag citerade själva kupongen och även delar av
reklamens text som säger att med sempers välling får hela familjen
sova gott. Jag skrev om bebisars sovvanor och att problem kan ha
flera orsaker. Jag tog även med detta om amning och att det kan
påverka ammande mammor negativt. Vällingen lanseras som sömnmedel
när det är mat (och kanske inte så bra sådan...men det är en
annan sak). Att anspela på sömnbristen anser jag är sååå fult!
En annan aspekt är de barn som dricker välling men ändå sover
dåligt, många av de föräldrarna blir förtvivlade. Jag har
kompisar som sagt "min dotter/son får ju en flaska innan
läggning men sover ändå bara 2 timmar innan hen vaknar, vad är
det för fel???". Eftersom vällingen beskrivs vara sömnmedel
så är det lätt att tro att det då är barnet det är fel på..."</span></span></span></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #161616;">Lokalpressen
har tagit upp anmälan och du kan läsa och höra om det<a href="http://www.dt.se/nyheter/falun/1.6240022-mamma-anmaler-vallingtillverkare" target="_blank"> </a></span><span style="color: #002fd4;"><u><a href="http://www.dt.se/nyheter/falun/1.6240022-mamma-anmaler-vallingtillverkare" target="_blank">här</a></u></span><span style="color: #161616;"><span style="text-decoration: none;">
och </span></span><span style="color: #002fd4;"><u><a href="http://www.tv4play.se/program/nyheterna-dalarna?video_id=2435162" target="_blank">här.</a></u></span></span></span></div>
</span><br />
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-22374247382912593362013-08-31T14:08:00.002+02:002013-08-31T14:08:32.140+02:00Sluta nattammaav Julia Ilke<br />
<br />
Det mest lästa inlägget här på bloggen är, lite ironiskt nog, ett som handlar om att <a href="http://amningsbloggen.blogspot.se/2011/02/sluta-amma.html" target="_blank">sluta amma</a>. Det är dock inte så konstigt för att sluta amma kan ibland och för vissa vara lika svårt som det för vissa är att börja amma. Går man för fort fram kan man få mjölkstockning och ett onödigt ledset barn, för att inte tala om de skuldkänslor många upplever när det blivit dags att neka barnet bröstet.<br />
<br />
Tidigare än att man ska sluta amma helt kan det hända att man vill avsluta ena dygnhalvans amning. Ska man börja jobba kanske man måste sluta dagamma men kan behålla kvälls- och nattamningen. Känner man att nattamningen tar för mycket på ens egna krafter kan det vara dags att avsluta den men behålla dagamningen.<br />
<br />
Att barn vill amma både dag- och natt är inget konstigt utan tvärtom. Alla barn slutar förr eller senare att amma men som vi lever idag kan många inte vänta in detta och som förälder måste man då avvänja barnet. För att sluta amma helt eller sluta på dagtid rekommenderar jag det tidigare inlägget <a href="http://amningsbloggen.blogspot.se/2011/02/sluta-amma.html" target="_blank">Sluta amma. </a>Det finns lite lika mycket skrivet om att sluta med nattamningen så här nedan samlar jag de tips jag hittat och fått av andra kloka mammor och amningskunniga.<br />
<br />
<b>- Planera in avvänjningen till en tid då övriga livet är lugnt och tryggt. </b>Sker det andra förändringar samtidigt kan barnet behöva sin trygga nattamning och det är alltså både mildare för barnet som troligen lättare att avvänja vid ett annat tillfälle. Exempel på andra förändringar kan vara dagisstart, att du börjar jobba, en resa, utvecklingssteg för barnet eller efter en sjukdom.<br />
<br />
<b>- Börja med att vänja barnet vid att somna utan bröstet i munnen.</b> Amma alltså tills barnet nästan somnat och dra då ut bröstvårtan. Vaknar barnet till kan du försöka vagga det till sömns men går det inte får man börja om- amma och sedan dra ut bröstvårtan lagom till att barnet somnar. Detta är inget som behöver ske över en kväll utan låt det ta tid. Vitsen är att vänja barnet vid att somna in utan bröstet i munnen.<br />
<b><br /></b>
<b>- Vissa tycker det är lättare att få barnet att inte nattamma om det sövs utan bröstet. Andra vill behålla amningen vid sövningen.</b> Känn efter hur du vill göra och håll fast vid det. Har ni tidigare ammat till sömns men också badat på kvällen och sjungit sånger så tänk på att fortsätta med de andra läggningsrutinerna.<br />
<br />
<b>- Se till att barnet är mätt, tryggt och varmt inför läggningen. </b>Vaknar barnet av att du lägger på det täcket så klä det heller i en varm pyjamas och strumpor och låt barnet ligga utan täcke.<br />
<br />
<b>- När barnet vaknar eller gnyr i sömnen vänta lite med att erbjuda bröstet.</b> Kanske somnar barnet om av sig självt?<br />
<br />
<b>- Samsover ni så sov med tröja</b> så att brösten inte är lika lättillgängliga samt för att minska doften av mjölk. Har du ett babynest kan du lägga barnet där eller ta en filt som du lägger mellan er. Detta gäller under tiden ni avvänjer, när barnet inte nattammar längre kan ni gärna sova nära varandra igen.<br />
<br />
-<b> När barnet vaknar för att amma så vagga det till sömn igen</b>, erbjud varmt vatten i flaska, sjung en vaggvisa eller klappa på det. Gör helt enkelt det som på dagtid brukar lugna ditt barn. Blir barnet för ledset så ge bröstet och låt avvänjningen ta någon natt extra.<br />
<br />
<b>- Är barnet så pass stort att det förstår vad du säger så säg något i dyl med "Tutten sover"</b> när du nekar barnet att amma. Vill barnet prata om det faktum att tuttarna numera också sover på nätterna så gör det. Hjälp barnet sätta ord på sina känslor.Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-29289376464712189112013-08-29T14:18:00.001+02:002013-08-29T14:18:51.476+02:00Zelda om offentlig amning <div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
av Julia Ilke</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwvubskImcQOOyRO7ejzmT-l0E8YWb004bON0BA8Zq9VLu6HObc13D_NvnXz4uTzton19vTVtE11Q8BjofWsLZ6xanVW2ZSFRNkUBDa7cSriPY5c93Iu9OazNUvS4aW2DMEtxjWZ-QyFoX/s1600/zelda+22+augusti.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwvubskImcQOOyRO7ejzmT-l0E8YWb004bON0BA8Zq9VLu6HObc13D_NvnXz4uTzton19vTVtE11Q8BjofWsLZ6xanVW2ZSFRNkUBDa7cSriPY5c93Iu9OazNUvS4aW2DMEtxjWZ-QyFoX/s400/zelda+22+augusti.jpg" width="321" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Amningshumor med Zelda i <a href="http://www.aftonbladet.se/wendela/article17329058.ab" target="_blank">Aftonbladet den 22 augusti.</a> Känner du igen dig?</div>
<br />Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-59160837788338908532013-08-25T09:44:00.001+02:002013-08-25T10:29:20.368+02:00En förändrad syn på kroppen<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
av Julia Ilke</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<b>Om inte allt för många veckor blir
sonen ett och jag kan fira att jag ammat lika länge.</b> (Givetvis finns
det mycket att att fira den dagen också men det är en annan
historia.) Funderar på vilka toppar och dalar jag haft med amningen
samt på vad som gått som jag trodde och vad nytt jag har fått lära
mig under amningsresans gång.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<b>När jag väntade barn visste jag att
jag skulle vilja amma</b> men en sak jag inte förstod var hur jag
någonsin skulle kunna bli bekväm med att plocka fram bröstet inför
andra. Det är ju något man bara inte gör. Känslan kan jämföras
med den tvångstanke man kan få om öppna fönster och räcken. Man
vet att man inte kommer hoppa men tanken på att man kan och tänk om
bara råkade..!? En svindlande overklighetskänsla. Och att ta fram
bröstet på bussen, inför sin egen pappa, inför sina vänner som
inte har barn, på caféer... en lika svindlande och galen tanke
innan man fått barn men som över en natt blir ett måste och något
så kallat naturligt.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<b>Som tur är vänjer man sig</b> för vi
människor har en enorm anpassningsförmåga. Det dröjde inte länge
innan jag stod på vår parkeringsplats en iskall höstdag och ammade
sonen för att sedan spänna fast honom i babyskyddet och själv ta
plats i förarsätet och först då dra ner tröjan.
Jag hade en vän med mig vid det här tillfället och ja hon såg på
mig med stora ögon och vi skrattade gott åt hela situationen. Några
månader tidigare hade detta aldrig någonsin kunnat ske men nu stod
jag alltså med bara bröst och packade in i bilen som om det vore
det naturligaste i världen. Ja jag var stressad över sonen som inte
var på sitt bästa bilåkarhumör och jag var säkert lätt
förvirrad av sömnbrist och i sådana lägen kan nästan vad som
helst hända men ändå, insikten att jag uppenbarligen inte hade
kvar samma oro över att visa brösten gav mig en känsla av
befrielse. Att inte längre vara centrum i sitt eget liv har både
sina för- och nackdelar och den avslappnade relationen till den egna
kroppen hör för mig till det positiva.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Påverkades din kroppsuppfattning/självbild när du började amma?</div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-62945145837586262252013-08-19T11:14:00.000+02:002013-08-18T11:15:39.067+02:00Flashmob för rätten att amma offentligtav Julia Ilke<br />
<br />
<b>I Manchester genomförde 30 mammor en amnings<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Flash_mob" target="_blank">flashmob</a></b> på stadens badhus sedan en mamma där blivit tillsagd att inte amma sitt barn. Falshmoben fick genomslag då badhusets chef bad om ursäkt och meddelade att det är en del av badhusets policy att tillåta amning.<a href="http://www.manchestereveningnews.co.uk/news/greater-manchester-news/breastfeeding-mums-stage-flashmob-protest-5744556" target="_blank"> Läs mer här</a>.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFh-2MveMeHMV9_LXTumbzTstotmC01FsvLc_eqSwO2zyha7C_5MbG9txAMzNDr5Bakwlnthl53v1TInW1Y5bmv6QrR9Yo-gVkgrnPUE5nvj7IjifbbN2EYgDAp1A3hvJRzkmK_l8uVtNK/s1600/breastfeed-flashmob-5744551.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFh-2MveMeHMV9_LXTumbzTstotmC01FsvLc_eqSwO2zyha7C_5MbG9txAMzNDr5Bakwlnthl53v1TInW1Y5bmv6QrR9Yo-gVkgrnPUE5nvj7IjifbbN2EYgDAp1A3hvJRzkmK_l8uVtNK/s400/breastfeed-flashmob-5744551.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Bild lånad från manchestereveningnews.co.uk</i></div>
<br />
<br />
I Amningshjälpens grupp på Facebook diskuterades nyligen frågan om att göra flashmob för att uppmärksamma rätten att amma offentligt. Vilka platser i samhället upplever du som amningsovänlig? Skulle du kunna tänka dig att medverka i en flashmob för att uppmärksamma rätten till offentlig amning?Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-79591127850614231062013-08-14T11:06:00.000+02:002013-08-14T11:06:00.790+02:00Landet där man får amma eller ge ersättning <br />
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
av Julia Ilke</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
Svenska Dagbladet publicerade den 11 augusti en lång artikel om amning med namnet ”<a href="http://www.sydsvenskan.se/sverige/landet-dar-mamma-ska-amma/" target="_blank">Landet där mamma ska amma”.</a></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<b>I artikeln ifrågasätts att svenska myndigheter följer WHO-koden och främjar amning då man menar att ”den är utformad efter den verklighet som mammor i u-länder lever i”.</b> Till viss del har artikelförfattaren rätt, WHO-koden antogs 1981 för att främja amning och reglera hur ersättning marknadsförs sedan det uppdagats att barn i u-länder dött i miljontals sedan deras ersättning blandats med orent vatten. Men även om orsaken till att koden antogs just då och med den bakgrunden så innehåller den mer än ”bara” riktlinjer om marknadsföring av ersättning. <a href="http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=172:who-koden-artikel-1&catid=8&Itemid=46" target="_blank">(Läs mer om koden.)</a> Att påstå detta och därefter dra slutsatsen att man i Sverige ger amningsråd anpassade efter u-länder tycker jag är överdrivet och förvrängt.</div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
I artikeln intervjuas ett par som ger ersättning till sitt barn då han efter fyra dagar utan ordentlig amning blev så svag att de tvingades åka till akuten där han omgående gavs ersättning. Andreas Herbt, som är verksamhetschef för kvinnoklinikerna i Malmö och Lund, beklagar i artikeln det som hände familjen och menar att det är ett misstag. Jag kan bara hålla med för givetvis är det tråkigt när det blir som det blev för den här familjen och i det här specifika fallet var det så klart bra att ersättning fanns. Det är dock ett extremfall som jag inte tror representerar majoriteten av de som väljer att använda ersättning. Jag undrar också vad som hänt om familjen stannat kvar längre på BB? Borde det inte vara så att ingen skulle få åka hem från BB förrän amningen verkligen kommit igång, mamman känner sig trygg och hon vet vart hon ska vända sig om det blir problem? Tanken är säkert att det ska vara så på BB men uppenbarligen släpptes dessa föräldrar hem ändå och min personliga erfarenhet är också den att vi fick åka hem utan att särskilt mycket tid lagts på att kolla att amningen verkligen fungerade. Som tur är hade jag egna kunskaper samt en syster som kunde hjälpa mig men det har inte alla och i ensamheten och utan erfarenhet är det oundvikligt att blir oöverkomligt svårt för många. Lösningen på detta kan vara att ta till ersättning och påstå att Sverige är för amningsfokuserat. <b>En annan lösning är att föräldrar inte skickas hem med en BB-journal där det står att amningen fungerar när den i verkligheten inte gör det. </b></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<b>Skulden många känner</b> när amningen inte fungerar kommer i princip alltid upp när man talar om ersättning. Frågan är dock om inte denna skuld borde delas av flera? Självklart har man som blivande förälder ett eget ansvar att skaffa sig kunskap om amning och vilka problem som kan uppstå men det vore nog inte helt fel om det pratades mer om just problemen på BB, mvc och liknande. <b>Kanske låter man bli i tron att det ska skrämma bort mammor från att vilja amma och kanske informerar man inte om ersättning i tron om att det då kommer att väljas för lättvindigt. Kanske har jag fel men jag undrar om effekten inte istället blir den motsatta.</b> Känner man bara till hur viktigt och bra det är med amning men inte att såriga bröstvårtor är vanligt de första dagarna är inte alls konstigt om många blir rädda för smärtan och känner sig totalt misslyckade när det inte går lika enkelt och bra som de trott. Att man inte talar om ersättning tror jag också bidrar till att debatterna om amning/ersättning alltid blir så heta och infekterade. Såväl amning som ersättning omgärdas av så många myter och idéer att det är svårt att föra vettiga samtal om sakerna. En del av lösningen kan vara att informera mer om både amningens och ersättningens för- och nackdelar samt att stödet till nyblivna föräldrar ökar så att bristen på hjälp och viktig kunskap aldrig är det som sätter käppar i hjulet för en fungerande amning.</div>
</div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-42969421400693179542013-08-13T10:03:00.001+02:002013-08-13T10:03:13.134+02:00Förändringar i bloggen<br />
av Julia Ilke<br />
<br />
Som ni ser har jag bytt layout nu sedan ni läsare efterlyst detta. Vi provar den här en tid och ser om vi trivs med den. Skriv gärna en kommentar om vad du tycker.<br />
<br />
I våras frågade jag er läsare vad ni tycker om att möjligheten att kommentera anonymt och majoriteten ville ha kvar den möjligheten. Jag tycker också att man ska få lämna kommentarer anonymt men jag uppmuntrar att man väljer ett påhittat namn bara för att underlätta diskussionerna.<br />
<br />
<br />
<br />
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-18524263124307441272013-08-12T14:09:00.000+02:002013-08-12T14:09:00.334+02:00Spoken Word med Hollie McNishav Julia Ilke<br />
<br />
Poeten Hollie McNish från England har skrivit texten "Embarrassed" om offentlig amning. Se henne framföra den på<a href="http://www.youtube.com/watch?v=KiS8q_fifa0" target="_blank"> youtube.</a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKNDWoP5mYvFidEB2WNQgaZovy9nW-slN0kCmGdI1WuTjMoSySWTXviafJUfZzLscjvNTE3dDgRtX4oeh-hvZ7R9ARejv_QdZCR1LweqacqpQpOtyxIVcSGcS3MMmO61XISBasZb1xc4T6/s1600/hollie+mcnish.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="166" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKNDWoP5mYvFidEB2WNQgaZovy9nW-slN0kCmGdI1WuTjMoSySWTXviafJUfZzLscjvNTE3dDgRtX4oeh-hvZ7R9ARejv_QdZCR1LweqacqpQpOtyxIVcSGcS3MMmO61XISBasZb1xc4T6/s400/hollie+mcnish.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Bild lånad från http://holliemcnish.com/</div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-82908189752105559842013-08-09T14:41:00.000+02:002013-08-09T14:41:15.509+02:00Amning och tandhälsa
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: black;">av
Julia Ilke</span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: black;"><b>Tandhälsa
och amning</b></span><span style="color: black;"><span style="font-weight: normal;">
är en återkommande fråga som det råder en del delade meningar om.
Många får av tandvårdspersonal höra att amning ökar risken för
karies och att man därför bör undvika såväl nattamning som
småslurkar under dagen sedan barnet fått tänder. Forskning säger
dock något annat och i en studie från 2007 kom amerikanska forskare
fram till att det INTE finns något samband mellan karies och amning.
I sitt resultat skriver de:</span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">”</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><i><span style="font-weight: normal;">After
adjusting for potential confounders significant in bivariate
analyses, breastfeeding and its duration were not associated with the
risk for early childhood caries. Independent associations with
increased risk for early childhood caries were older child age,
poverty, being Mexican American, a dental visit within the last year,
and maternal prenatal smoking.”</span></i></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><b>Sett
ur ett evolutionmedicinskt perspektiv </b></span></span><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">vore
det även ologiskt att amning skulle ge karies. Människan som
art är anpassade för att amma sina barn flera år och visst vore
det väl konstigt om något som varit avgörande för vår överlevnad
samtidigt skulle förstöra våra tänder? När evolutionsforskare
studerar kranier från tiden innan vi blev jordbrukare så är
den goda tandhälsan ofta påtaglig. Det är när människan
konsumtion av kolhydrater ökade som problemen med tänderna kom och
idag är forskare rörande överens om att det är socker som är
tändernas värsta fiende. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm
skriver i sin bok ”Ett sötare blod” att:</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #232020;">”
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><i><span style="font-weight: normal;">Karies
orsakas av bakterier som bryter ner kolhydrater. I ämnesomsättningen
bildas syror, bland annat mjölsyra, som fräter på tänderna. Syran
förstår mineraler, kalium- och fosfatkristaller som bygger upp
emaljen.”</span></i></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Eftersom
bröstmjölk innehåller kolhydrater är det troligen så att många
tandläkare drar den förhastade slutsasten att amning därmed kan
orsaka karies. Det finns dock ingen forskning som stödjer detta utan
tvärtom så verkar det som att bröstmjölken kan skydda mot karies.
Ämnet laktoferrin som finns i bröstmjölk motverkar nämligen
att de bakterier som orsakar karies får fäste på tänderna. Barn
som flaskmatas saknar detta ämne i sin saliv medan barn som ammas
får i sig det via mjölken. Mjölken innehåller också kalcium och
fosfor som tycks också kunna avsättas direkt på tänderna så att
dessa blir starka.</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><b>Amning
utgör alltså inte ett hot mot tandhälsan utan det är snarare så
att det är socker och kolhydrater från annan mat som är problemet.</b></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Källor:</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #232020;"> <span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Ett
sötare blod- om hälsoeffekterna av ett sekel med socker av Ann
Fernholm</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Why
we get sick- The new science of darwininan medicine av Randolp Nesse
och Gerorga Williams</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Amning
i vardagen av Marit Olanders</span></span></span></span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #232020;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Iida
et al. (2007). Association between infant breastfeeding and early
childhood caries in United States. </span></span></span><span style="color: #232020;"><i><span style="font-weight: normal;">Pediatrics.</span></i></span></span></span></div>
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8605233239671236313.post-87907720848268507332013-08-06T19:48:00.004+02:002013-08-06T19:48:44.283+02:00Simchas amningsberättelse<br />
av Julia Ilke<br />
<br />
Simcha delar med sig av sin amningsberättelse. En berättelse som fick mig att nästan börja gråta av både sorg och glädje. Känsliga läsare förvarnas om att det förekommer övergrepp och våld.<br />
<br />
"När jag var 14, och fortfarande bodde i landet där jag föddes, blev vår bil kapad en kväll. Medan de andra familjemedlemmarna tvingades stiga ur bilen tog kaparna med mig. Hela kvällen och hela natten våldtog och misshandlade de mig, tills de lämnade mig att dö ute i vildmarken på morgonkvisten. Två snälla människor hittade mig och jag överlevde med nöd och näppe. Några månader senare upptäckte jag att jag var gravid och det var för sent för abort. Inte långt därefter föddes bebisen alldeles för tidigt och överlevde inte. Jag överraskades över mina känslor till den vackra pojken och sörjde djupt att jag inte fick chansen att lära känna honom.<br />
<br />
Åren gick och jag trodde aldrig jag skulle få den familj jag trots allt önskade. Jag litade varken på män eller på min kropp. Läkarna hade sagt att jag skulle ha svårt att behålla en graviditet, att jag på grund av de svåra skadorna kanske aldrig skulle kunna bära på och föda ett barn. Min kropp hade svikit mig så många gånger. Först under alla våldtäkter och misshandeln där jag inte varit stark nog för att försvara mig. Sedan hade den blivit gravid utan att jag ville det. Sedan hade den svikit mig genom att föda för tidigt och beröva mig det barn jag trots allt ville ha. Den är täckt med fula ärr, bevis på att den är äcklig och föraktlig. År av ensamhet flöt förbi. Genom ett under träffade jag slutligen en man som jag fick förtroende för, förälskade mig i - och känslorna var besvarade. Vi gifte oss och blev gravida direkt. Graviditeten var en kamp för att behålla fostret. Mer än hälften av tiden låg jag på sjukhus. Det kunde inte gå vägen. Jag kunde inte behålla ett barn. Och om jag lyckades, så skulle jag inte lyckas födas, det var jag säker på. Men så föddes en ljuvlig liten pojke i en okomplicerad förlossning, han var frisk och livlig och sökte sig direkt till bröstet. Jag var även säker på att jag inte kunde amma. Att bebisen skulle rata bröstet. Även brösten är fulla med ärr och jag föredrog att inte ens tänka på mina bröst, jag ville inte ha dem. De påminde mig bara om allt våldtäktsmännen hade gjort och sagt, på sättet de verkade åtrå och samtidigt förakta och vilja göra mig illa på alla sätt och vis. Men där i sjukhussängen efter förlossningen så kändes allt så naturligt. Bebisen som sög sig fast så sött. Känslan av lugn och kärlek när jag tittade på honom. Jag trodde jag skulle tycka att barnet var för fint för att vara nära min hemska kropp, men jag såg hur han behövde mig och hur han njöt av närheten. Det kändes bra. Det gjorde ont i några dagar och när mjölken rann till spände det och var obehagligt, men det påverkade mig inte så som jag hade trott. Min son mådde så bra av amningen. Han ammade länge och vi fortsatte att amma även under nästa graviditet och trots de många sjukhusuppehållen, slutade han inte. En fin flicka föddes och än en gång fick jag uppleva det där underbara lugnet efter förlossningen när bebisen blir nöjd och sluter ögonen vid bröstet, när man själv kan andas ut och hormonerna - och kärleken - flödar. Jag tandemammade barnen länge, tills sonen långsamt började tappa intresse. Dottern ammade genom den nästa graviditeten, den som läkarna sa aldrig skulle gå vägen. Det var omöjligt, sa de, och farligt för mig. Men genom ett under och bra läkare så föddes ytterligare en stor, fin dotter för tre månader sedan. Hon föddes hemma eftersom vi aldrig hann in till sjukhuset. Denna gången låg vi i vår egen säng, med navelsträngen fortfarande mellan oss, när hon sökte sig till bröstet första gången. Samma lugn och tacksamhet.<br />
<br />
Amningen har gett mig självförtroende och den har fått mig att uppskatta min kropp. Jag trodde aldrig att min kropp skulle duga till något för det hade våldtäktsmännen inpräntat i mig. Men nu kunde jag genom min kropp inte bara skänka liv utan även få bebisarna att växa, frodas och må bra. Ibland kan jag till och med tycka att mina bröst är fina, nu när de har gjort så mycket gott."<br />
Amningsbloggenhttp://www.blogger.com/profile/06018441694896585086noreply@blogger.com4