Amningsbloggen

Det är en myt att det är dumt att låta barnet somna vid bröstet

2012-02-17T12:33:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Vad du än gör - låt inte ditt barn somna vid bröstet under amning! Så låter det på många håll. Men att hålla ett barn vaket vid bröstet är verkligne att jobba mot naturen, eftersom amningen frigör rogivande ämnen, både i mamma och barn. Det grundlägger inte alls dåliga vanor att låta barnet somna vid bröstet, tvärt om är det en god vana att göra det enkelt för sig udner spädbarns- och småbanrstiden.

Pinky McKay uttrycker det så här:

Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade

2012-02-16T10:14:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Förstoppning är ett smärtsamt och jobbigt tillstånd. Enligt 1177 definieras förstoppning hos barn som bajs varannan till var tredje dag eller ännu mer sällan, samt att bajset är hårt och svårt att få ut. Har man förstoppnign länge kan man få lös avföring som tar sig förbi hård avföring som står kvar i tarmen.

Förstoppning är vanligare än man kan tro. Det förekommer hos upp till 10 procent hos alla späd- och småbarn.

Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade eftersom ämnen i bröstmjölken håller avföringen mjuk. Förstoppning kan dock drabba spädbarn som ammas delvis eller bara får modersmjölksersättning. Barn kan också få tillfällig förstoppning i samband med att det börjar med fast föda.

Mat som vitt bröd, komjölk, pasta och pannkakor, kan göra avföringen hård, just precis den mat som många små barn tycker mest om. Hos barn på över 1,5 år kan också brist på fibrer i kosten orsaka förstoppning.

Amning kan göra avföringen mjuk.

Det ligger nära till hands att anta att om fler barn ammades mer och längre, skulle färre ha problem med förstoppning. Är det någon som har sett någon forskning på detta så är jag mycket intresserad.

Så här handmjölkar man

2012-02-15T15:23:00.000+01:00

Av Marit Olanders

På allmän begäran kommer här en instruktion om hur man får till handmjölkning. Instruktionen är på norska men jag hoppas det går bra ändå.

Ge bröstmjölk, rädda liv

2012-02-15T12:24:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Bor du i Östergötland och har lätt för att lämna ifrån dig mjölk? Då kanske du kan donera mjölk till neonatal-IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som just nu efterlyser bröstmjölk under parollen i rubriken.

Om du vill donera mjölk och bor inom ett annat landsting, så hör av dig till dem och erbjud dig att sätta in av din mjölk på mjölkbanken.

Det kan vara livsavgörande för för tidigt födda barn att få bröstmjölk. Ibland tar det ett tag innan mamman själv kommer igång och kan mjölka ur och det är då det behövs bankmjölk. Mig veterligen finns det inga sjukhus som har överskott på mjölk, utan det är bara de allra minsta och sdjukaste barnen som kan få mjölk.

Dagens ämne: Oligosackarider

2012-02-10T09:30:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.

Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.

Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.

Plockmat kan gynna bra viktutveckling

2012-02-09T08:35:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Att låta barn äta själva snarare än att skedmata dem kan minska risken för att de utvecklar övervikt senare. Det är slutsatsen i en ny studie. 155 barn mellan 20 månader och 6,5 år, varav 63 skedmatades och 92 åt själva, ingick i studien. forskarna frågade föräldrarna om hur barnen hade börjat med mat.

Barnen som skedmatades löpte större risk att utveckla övervikt än barnen som själva plockade i sig mat.

Barnen som skedmatades föredrog i större utsträckning söta smaker, medan barnen som åt själva åt kolhydrater.

Forskarnas slutsats är att det kan gynna barns preferenser för nyttig mat att låta dem äta själva.

Läs mer här.

Dagens ämne: Sekretions-IgA

2012-02-08T08:52:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.

SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.

SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.

Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen för luftvägarna och producerar skydd mot dem.

Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.

SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.

Amningsbloggen proudly presents: Laktoferrin

2012-02-07T11:46:00.001+01:00

Av Marit Olanders

I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.

Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.

Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.

Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.

Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.

Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.

Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.

Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.

Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här

Facebook gillar bröst men inte amning

2012-02-06T08:58:00.000+01:00

Lägg upp en amningsbild på din facebookprofil idag

2012-02-06T08:40:00.002+01:00

Av Marit Olanders

Facebook betraktar amning som obscent och det har hänt att folk har fått sina konton raderade för att de har lagt upp amningsbilder. Så idag är det stor nurse in på Facebook. Sätt gärna en amningsbild som profilbild.

Varför?

Därför att amning behöver synas i samhället. Genom att censurera amningsbilder bidrar Facebook till att försvåra för flickor och kvinnor att få amningen att fungera när de får barn och deras partners och andra kringstående förhindras att hjälpa dem. Ju mer man ser amning, på bild och i verkliga livet, desto bättre kunskap har man när man själv ska amma, om hur man ska hålla barnet (eller barnen) och vad man kan förvänta sig.

Synen på amning behöver normaliseras! Vi, till och med i frigjorda Sverige, behöver vänja oss vid att amning är ett självklart inslag vöerallt där kvinnor och barn vistas. Även om barnet är ett, två eller fyra år.

Facebook har visat prov på dubbelmoral. Bloggen Work that matters har sparat bilder med blottade bröst men utan amning som Facebook tyckte var okej, och amningsbilder (utan blottade bröst) som facebook har raderat eller förbjudit. Titta efter själv.

Om att väga sina ord

2012-02-05T07:49:00.000+01:00

Av Marit Olanders

- Jag trodde att vi försökte komma bort från uttryck som "korrekt tag" skrev en kommentator nyligen. så är det ju. Det är viktgit men svårt att uttrycka sig på ett sätt som minimerar risken för missförstånd när man pratar amning.Man behöver komma bort från värderingar, för vad är det att amma "ganska ofta" eller "jättelänge" egentligen?

Förväntningarna på amningen kan också vara olika och färgade av 1900-talets spädbarnsideal. Jag har hört samtal som har gått så här:
- Han vill amma hela tiden!
- Jaså, hur då?
- En gång i timmen minst!

I ett hjälpmammesamtal kanske man går vidare med mammans känslor kring amningen. Upplever hon den som tröttande? Varför? Det kan visa sig att det är en hlet normal amning, barnet mår hur bra som helst men mamman förväntar sig att det ska gå tre-fyra timmar mellna amningarna och tror att något är fel när det inte gör det (som att hon har för lite mjölk). Och det är väldigt tröttande. Drar man i bästa mening ut på amningarna för att man har fått höra att det är viktigt med rutiner och regelbundenhet och att det inte är bra för magen att äta "för ofta" kan det leda till att ens mjölkbildning minskar. Man trodde man hade ett problem som man försöker lösa när man i själva verket går från fungerande amning till problem.

Som hjälpmamma kan man dock inte ta för givet att det alltid handlar om att amma oftare. Att barnet har ett tillräckligt stort tag om bröstvårtan spelar också roll. Uttrycket tillräckligt stort tag berättar vad det är frågan om utan att lägga någon värdering in det. Har man inte rätt eller korrekt tag, vad är det då? Inkorrekt, fel? Ett tag användes uttrycket ett bra tag. men motsatsen till bra tag är ju dåligt tag och kanske associerar man de egenskaperna med sig själv.

Lyckad amning är en term som på samma sätt uttrycker en värdering. Vad är motsatsen till lyckad amning? Hur känner sig många som tvingats ge upp amningen? Är det en uppfattning som vi vill sprida vidare? Nej knappast. Lyckad låter också lite som lycklig. Och man måste inte vara lycklig över sin amning. Det räcker att den fungerar. Fungerande amning beskriver vad det är frågan om utan att lägga någon värdering i det.

Ofta ses amning som mat vilken som helst och det finns många ord kring detta, när barnet ammar kallas det för att äta, amningsstunderna kallas för måltider och det finns t o m ett speciellt ord för amning på natten, nämligen nattmål. Att framställa amning som mat är att osynliggöra amningens alla andra funktioner av närhet, relation, tröst, trygghet och skydd, och att den får barnet att känna sig sett, uppskattat och värt att älska. Också för mamman kan en ensidig syn på amning som matintag vara begränsande.

Kvinnor som fick barn på 1970- och 80-talen som har ammat första barnet efter klockan och sista barnet fritt berättar hur reglerad amning hänger ihop med en syn på amning som mat. Den sortens amning ledde till känslor av plikt och tristess, medan fri amning associeras med relation och att vara ne tillräckligt bra förälder.

Även barnmatsföretagen understryker ofta amningens roll som mat. "Bröstmjölk är utan tvekan den bästa maten för det lilla barnet", inleder Nestlé sin text om amning. (Lägg märke till att de skriver i tredje person, det lilla barnet, inte ditt lilla barn.) "Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring", skriver Semper på motsvarande ställe på sin hemsida. Sedan går Semper väldigt rakt på sak om att "det händer" att det inte går att amma.

I stället för att prata om amning som mat eller måltider eller nattmål kan man säga vad det egentligen handlar om - amning. Vill du amma/tutta/snutta/(whatever)? Amningsstund kan ersätta måltider, för man vet ju faktiskt inte varöfr banret ammar just då - är det för att det är hungrigt, törstigt eller behöver vara nära en stund? Ingen anledning är viktigare än någon annan och tillsammans gör de att mjölktillgången är jämn och tillräckligt hög. En amningsstund kan man ha vilken tid på dygnet som helst.

Egentligen är suga om vad barnet gör på bröstet inget vidare lyckat ord, eftersom barn inte suger på bröstet som på ett sugrör eller en nappflaska utan arbetar med käkarna och tungan på ett mycket mer aktivt sätt, men det är svårt att hitta ett bättre ord. Dia berättar vad det är frågan om, men det associerar många med djur. På engelska kan man skilja på suck = suga och suckle = dia eller amma men jag skulel önska att svenska språket var tydligare vad gäller detta.

Så till sist - amma. Jag har i många år medvetet och stolt skrivit barnet ammar. Mamman ammar och barnet ammar. Båda utför en aktiv handling, visserligen inte samma, men tillsammans. Det finns andra aktiviteter där ett och samma verb betecknar vad två eller flera personer gör tillsammans men där de gör olika saker. Älska är ett. Dansa (vissa danser) är ett annat. För länge sedan sa man inte amma i Sverige utan folkliga ord som tutta, pappa, patta. där är barnet den som är aktiv. Samtidigt med den reglerade amningen dök verbet amma upp och där var det mamman som är den aktiva, medan barnet passivt ammas. Att säga barnet ammar är att reclaima barnet som en aktiv part i amningen.

Börja om från början

2012-02-03T08:15:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Helt nyfödda barn är inte hjälplösa i den miljö de har utvecklats för att vara i, brukar den sydafrikanske läkaren Nils Bergman påpeka. Miljön han menar är mammans bröstkorg. Hjärta mot hjärta håller barnet värmen, får smekningar och hör kärleksfullt småprat - och har mat inom räckhåll. Det är fascinernade att se hur ett blött, nyfött barn målmedvdetet sätter av mot en bröstvårta och börjar suga när det nått sitt mål.

I teorin, i alla fall. I verkliga livet är det många som inte får en så idyllisk födsel. Av olika anledningar har inte barnet fått utnyttja sina reflexer att själv ta sig fram till bröstvårtan. Amningen kanske aldrig riktigt kom igång. Eller barnet kanske blev skrämt av att personal grep det om nacken och förde ihop med bröstet när det inte var redo, s k hands on-teknik. Eller barnet börjar strula vid bröstet av någon annan anledning. Känslomässigt kan det vara mycket jobbigt för mamman, som kan känna sig ratad, att barnet inte vill vara hos henne eller ha hennes mjölk.

Då kan man börja om från början. Passa på en gång när allt känns lagom, ditt barn inte är fölr hungrigt och inte för mätt. Klä av dig och barnet. Lägg dig bekvämt tillbakalutad, och lägg barnet på mage på din bröstkorg/mage. Låt det ta tid ocgh lägg märke till vad barnet gör. Börjar det röra på huvud och händer? snmackar det med läpparna? Gapar? Tar det handen mot en bröstvårta och sedan till munnen? Hjälp barnet att hitta rätt, om det känns bra, men forcera inget utan låt barnet visa vägen.

Se Ammehjelpens film om att börja om från början.

Nils Bergman har framför allt intresserat sig för prematura barn men även fullgångna barn behöver hudkontakt. Läs mer på Nils Bergmans hemsida.

Amningsmottagningen i Göteborg halveras

2012-02-02T09:42:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gör besparingar på kvinnors och banrs bekostnad. Förlossningsrum och BB-platser stängs och den viktiga amningsmottagningen halveras. Barnmorskor i Göteborg stred länge för en amnginsmottagning innan den blev verklighet. Bland beslutsfattare i Göteborg fanns en avgrundsdjup okunnighet där man trodde att barnmroskors jobb bara handlade om att förlösa. Den synen på amning som icke-existerande har gjort att många har tvingats sluta amma i onödan. Föreställningen om att amning är något man antingen "kan" eller "inte kan" är förödande och kan bland annat göra att behandlingsbara problem negligeras eller måste tas om hand av okunnig personal.

Läs Eva-Marie Wassbergs debattartikel i Göteborgs-Posten om förlossnignsvården i Göteborg! Länk här.

200 000 besökare!

2012-02-02T09:26:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Nu i veckan har Amningsbloggen nått en drömgräns - 200 000 besökare! Eftersom vi nådde 100 000 besökare så sent som i början av sommaren 2011 innebär det att de nästa 100 000 besökarna har varit inne på bloggen på 8 månader!

Bloggstatistiken visar att det allra mest lästa inlägget är Sluta amma och det tyder kanske på att det inte finns så mycket annat skrivet i ämnet. Också många frågor till Amningshjälpen hjälpmammor handlar om att sluta amma- att man befarar att barnet ska bli ledset (vilket det är mycket möjligt att det blir), hur fort man kan gå fram, om bröst som spänner för att man inte har velat mjölka ut (vilket man måste i det läget för att inte få problem) - och inte minst där frågaren söker stöd när andra pressar på och vill att hon ska sluta amma.

Ett annat mycket läst inlägg är Kräkningar hos spädbarn. Det finns en längre text om kräkningar på Amningshjälpens hemsida, som ursprungligen skrevs för Amningsnytt. Här påtalar Eva-Lotta att det finns en stor fördel med att amma lite och ofta: Barn som lätt kräks slipper kanske en del besvär om man verkligen ammar så ofta man kan.

Jag är också glad att så många har hittat till inlägget om vad man kan äta som ammande mamma, Ät och amma med gott samvete. Nestlé och de andra barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att amningen verkar besvärlig, något för bara de überpräktiga. Men sanningen är den att det går att amma även om man lever på skräpmat. Det är inte optimalt, men hur ofta lever vi optimalt egentligen?

Vad ska vi mer skriva om här på Amningsbloggen? Vad tycker du? Och när tror ni vi når 300 000 besökare?

Grattis nya hjälpmammor!

2012-01-29T17:43:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Under helgen har Amningshjälpen fått inte mindre än 9 nya hjälpmammor!

Hjälpmammorna, företrädesvis från norra Sverige, och några handledare samlades i Umeå och gjorde provet som alla hjälpmammor måste klara. Provet består av tre delar, en faktadel, fallbeskrivningar och lite frågor på officiella riktlinjer m m. Man får slå upp i litteratur medan man skriver.

Här är några av frågorna:

Rita en skiss av ett bröst i genomskärning med de viktigaste delarna för mjölkproduktion utsatta.

b) Beskriv hur mjölkproduktionen går till och vad som kan öka respektive minska mjölkproduktionen.

c) Beskriv hur utdrivningsreflexen fungerar och vad som kan störa respektive stimulera utdrivningsreflexen.

Beskriv hur bröstmjölkens sammansättning varierar när det gäller fett, protein och laktoshalt

a) under ett amningstillfälle

b) från en månad till ett år

Hur bemöter du en mamma när grundproblemet inte är amningen, även om det är den som krånglar, utan annat i mammans omgivning som i sin tur påverkar amningen?

En mamma med ett fyra månader gammalt barn har bestämt sig för att sluta amma. Hur bemöter du henne? Hur kan du stötta henne för att hon ska känna sig nöjd med sin insats?

Sent en kväll ringer en mamma med följande problem: Ibland när jag skall amma släpper mitt barn bröstet och skriker och sen vill han inte ta bröstet igen. Jag får hålla på länge och försöka truga honom. På nätterna är det nästan aldrig några problem, då ligger han lugnt hos mig och suger, men på dagarna blir det ofta så här.

Varför? Vad kan jag göra?

Ta del av WHO-koden - Beskriv syftet med den internationella koden.

Läs mer om att bli hjälpmamma här.

Mjuka upp spända bröstvårtor

2012-01-29T17:27:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Den första tiden efter förlossningen kan det hända att brösten blir enormt utspända och hårda. Man kan tro att det är mjölk som har "runnt till" som spänner ut brösten men ofta är det faktiskt som de svullnar. Svullnaden kan göra att barnet får svårare att ta tag och att man har svårare att släppa ifrån sig mjölken. Får man då rådet att mjölka ur lite mjölk med pump för att lätta på trycket kan det göra att svullandne blir värre.

I stället kan man göra ett mottryck mot bröstvårtan med fingarna, Cottermans grepp, precis innan man ammar. Man håller fingrarna lätt böjda, på jämnt avstånd från varandra, och trycker sedan in dem mot bröstkorgen runt basen på bröstvårtan. mna hålelr kvar fingranra (med kortklippta naglar) i en minut eller så. mna kan nynna på en barnvisa under tiden, hellre än att se på klockan, vilket kan vara stressande.

Trycket gör att överskottsvätska flyttas bakåt och inåt. Banret kan lättare ta ett tillräckligt stort tag och amma mer effektivt och mjölken komemr lättare ut.

Räcker det inte med ena handens infgrar och en minut kan man trycka med fler fingraro ch under upp till tre minuter, enligt Jean Cotterman. Mer finns att läsa på Amningshjälpens hemsida.

"Är han snäll?"

2012-01-28T16:43:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Liksom många andra mammor får Lisa Hassan Scott ideligen frågan om hennes son är snäll, eller på engelska, good.

Frågan betyder "Sover han på nätterna?" "Skriker han?" "Krånglar han?" Att sova i ett sträck hela nätterna betyder snäll fast det går emot den biologiska normen för små barn. Den ålderdomliga regeln barn ska synas men inte höras gäller fortfarande för de allra minsta.

Är det så vi vill uppfostra våra barn? Vill vi att de ska bli anspråkslösa och självutplånande, eller vill vi att de ska ta plats och rtäkna med att folk lyssnar på vad de har att säga?

Nej, spädbarns moraliska vandel har inget med deras sömnmönster att göra. Spädbarn är beroende av vuxna för att överleva. Spädbarn måste uttrycka vad de behöver och kan sedan bara vänta och hoppas på att föräldrarna fyller dess behov. Gör föräldrarna det, om barnet känner sig sett, bekräftat och älskat, så växer en trygg anknyting så småningom fram.

Spädbarn behöver göra sig hörda för att säga till att de behöver ammas. Det är inte bra att ha för långa sovpass, det kan göra att mjölkproduktionen inte får den skjuts den skulle behöva. Mjölk och barn är båda anpassade för täta amningar. Ett "snällt" barn som sover långa pass kan vara för svagt för att påkalla skrika och verkligen behöva äta med mycket tätare mellanrum.

Utdrivningsreflexen

2012-01-27T19:30:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Oxytocin
När ett barn tar tag och ammar går en signal via nerver till mammans hjärna, och som börjar frisätta hormonet oxytocin. Oxytocinet får musklerna runt mjölkgångarna inne i bröstet att dra ihop sig och släppa ut mjölken. När trycket i mjölkgångarna minskar känner frisätts hormonet prolaktin som sätter igång mjölkbildningen.

Man märker att utdrivningsreflexen har gått igång på att barnet övergår från snabba korta sugtag till längre, djupare sugtag där det sväljer på varje eller vartannat sugtag. Man kan känner hur det spänner till eller sticker i bröstet och särskilt i början kan det lediga bröstet sympatiläcka. Man kan också känna sig akut törstig när utdrivningsreflexen startar.

Oxytocin är ett lugn och ro-hormon som utsöndras vid all välkommen kroppskontakt människor emellan. Sex, barnafödande, amning och massage är några av de aktiviteter som ökar oxytocinnivåerna i oss. Även att äta gör att oxytocinnivån går upp.

Utdrivningsreflexen och stress
Kerstin Uvnäs-Moberg, som har forskat mycket om oxytocin, menar att lugn och ro-systemet i kroppen är lika viktigt för oss som dess motsats, kamp och flyktsystemet. Rent praktiskt i amning betyder det att utdrivningsreflexen kan vara känslig för stress.

Är man stressad kan utdrivningsreflexen haka upp sig. Barnet suger de korta sugtagen, men det kommer inte någon mjölk. Då händer det att barnet släpper bröstet och skriker.

Stressad kan man vara av många anledningar, som att ha mycket att göra och svårt att varva ner. Men också att det gör ont att amma och att man har sår kan göra att man får svårare att släppa mjölken ifrån sig. Då får man börja felsöka och se om man kan göra något som får barnet att ta ett större tag - ändra ställning, hålla barnet närmare sig Eller vinkla upp det så att det ligger med kroppen vänd mot en och inte platt på rygg. Eller se till så att det kan böja huvudet bakåt för att ta bröstet, tänka hakan I, näsan FRI.

Att ha ett ledset barn kan vara otroligt stressande, och har man otur kan man hamna i en ond cirkel, med ledset barn, krånglande utdrivningsreflex och ännu mer ledset barn.

Hjälpa utdrivningsreflexen på traven
Man kan förebygga att barnet blir ledset genom att lära sig tolka dess tidigaste amningssignaler, som att det bara öppnar munnen, smackar med läpparna eller för handen till munnen. Att amma så ofta det går, varje timme eller oftare gör att barnet inte hinner bli lika vrålhungrigt mellan amningarna. Det är också mer förlåtande, varje amning är inte en så stor grej, där allt måste klaffa.

Man kan också behöva se över sitt liv och inte ta på sig för mycket. Det är lätt att tro att man ska hinna massor när man tror att man bara går hemma. Men man har ju faktiskt föräldraledigt för att ta hand om barnet, och det kan ta sin tid, särskilt i början. Man ger inte heller amningen optimala förutsättnignar om man sitter som på nålar varje gång man ska amma och tänker på allt man inte får gjort. Ommålning och andra stora projekt kan behöva läggas på is ett tag. Ta inte heller på dig allt hushållsarbete bara för att du är hemma om dagarna. Låt amningen ta plats!

När mjölken inte kommer
Lägger du barnet vid bröstet men det släpper och skriker för att det inte kommer någon mjölk, förutom de första dropparna, så lägg upp det mot din axel och gå med det fram och tillbaka, så lugnar det sig antagligen.
Ha gärna minimalt med kläder på dig och ditt barn eftersom hudkontakt också främjar oxytocinutsöndringen. eller så bär partnern barnet medan mamman mjölkar ut någtra droppar för hand (några droppar brukar man alltid få ut, även om det inte sprutar ut mjölk).
Ge barnet mjölken med en sked (t ex) för att hålla det lugnt när du prövar att lägga det till bröstet igen.
Ta några djupa andetag, sätt på lugn musik eller att prova att göra en inre bild av att utdrivningsreflexen går igång. Massage i nacke och axlar kan också vara skönt.

För kraftig utdrivningsreflex
Ibland släpper och krånglar barn vid bröstet för att utdrivningsreflexen är för stark och barnet blir skrämt av det starka mjölkflödet. Då kan det hjälpa att ligga ner och amma i stälelt för att sitta upp och ofta hänger det också ihop med överproduktion av mjölk. Läs mer om det här.

Vad amning och matte har gemensamt

2012-01-26T15:31:00.001+01:00

Av Marit Olanders

För att få lärarexamen, åtminstione för yngre åldrar, är det obligatoriskt att ha läst minst 15 högskolepoäng (=10 poäng av den gamla sorten) matematik. Det innebär att många som aldrig egentligen hade trott att de skulle läsa matematik på högskolenivå faktiskt gör det.

Medvetenheten om matematik behöver höjas inom både förskolan och skolan. Möter barn tidigt matematik under lustfyllda former så får de ett matematiskt tänk och matte blir inte så omöjligt under skolans senare år, är tanken ungefär. Matte är ämnet som man älskar eller hatar. Antingen tycker man att matematik är viktigt, men något som andra får syssla med, eller så hatar man matte och ser ingen användning alls för det i vardagen.

Man kan fundera över allt detta mattehat. Det har funnits en inställning inom skolan att matematik "är så svårgenomträngligt för många elever att dessa mår bäst av att ägna sig åt något annat", vilket en svensk matematikprofessor lär ha sagt. Många kan peka ut ett speciellt tillfälle i sin skolgång när de upplever att de stängdes ute från matematikämnet. Från att ha varit kul blev matte svårt, tråkigt - och värt att hata och nedvärdera.

Här någonstans slår det mig att jag känner igen reaktionen. Det finns ett hat mot amning också, och en vilja att nedvärdera. Det finns en vilja att överbevisa världen om att amning minsann också har nackdelar, att amning stänger ute pappan, att bröstmjölken innehåller miljögifter, att amning är övervärderat i stärsta allmänhet och håller kvinnor kvar i en underordnad position i familjen, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Anledningen till att lärarstudenter som läser mot de yngre åldrarna nu måste läsa matematik verkar vara att ändra attityder och höja kunskapsnivån, i förlängningen för att fler elever i framtiden ska få uppleva att lyckas med matte.

Tänk om vi kunde se en liknande satsning på amningsundervisning på vårdutbildningar. Ett obligatoriskt tillfälle där dels blivande sjuksköterskor och läkare fick prata om sina egna amningsupplevelser, och dels lära sig om hur man lär ut amning. För att fler kvinnor och barn i framtiden skulle få upplevas att lyckas med amning. Och, om det ändå inte funkade, bemötas med saklighet och respekt.

Film: Se vad barnet gör och hjälpa det på vägen

2012-01-25T10:19:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Barnet visar vägen och mamman följer efter, och hjälper barnet att göra vad det ska, är budskapet i denna fantstiskt fina film där man ser många olika bebisar ta tag. Se den, sprid den!

Vi vill välja...

2012-01-22T22:26:00.015+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Jag lyssnade på en intervju med Cecilia Torudd på P1. Ni vet hon med seriestripparna från åttiotalet om Ensamma mamman och de två hopplösa tonårsdöttrarna. Cecilia sa (fritt återgivet ur mitt minne): "jag stör mig på en del föräldrar, de har perfekta barn, som får bra betyg och läser till läkare, och så tror föräldrarna att det beror på deras förträffliga föräldraskap. Men det gör det inte. Det beror ju bara på att de har så fantastiska barn."

Det här tror jag är ett tidstypiskt resonemang. Vi har i många år matats med att i stort sett varje litet dåligt beteende hos barn (eller vuxna) beror på en eller annan gen. Beteendeavvikelser sägs bero på medfödda avvikelser i hjärnan. Hur barnen blir, sägs först och främst, bero på gener, och har ingenting med socialt arv att göra. Och vänder man på detta: framgång beror på bra gener (om nu högskolestudier ska betraktas som framgång).

Jag har förundrats lite över reaktionerna på Felicia Feldts bok. Gång på gång får hon försvara sitt val att offentligt berätta om sin barndom. Spattiga journalister sitter i soffan och säger att: "det du skrivit är så hemskt att jag ens inte kan återge det här" (för då riskerar de att bli stämda antar jag). Jag tänker mig att det kanske beror på att Felicias resonemang inte är tidstypiskt. "Jag mår bra nu, säger Felicia, jag är trygg nu." Och man förstår att det har tagit många år av Felica vuxna liv för att komma dit. Hon berättar om en svår barndom som har satt spår, om sitt sociala arv och om upprepandetvånget som hon menar har följt i övergreppens spår.

Jag tror att Felicias icke tidstypiska resonemang gör oss nervösa. Det pockar på vårt ansvar för våra handlingar. Gener kan ju vara så extremt bekväma. För vem kan råför en nitlott i den dragningen. Vi vill så gärna välja allt i våra liv, sömnmetoder och bekvämlighet, men vi vill inte att våra val ska kunna ha några negativa konsekvenser som vi sen måste ta ansvar för...

E tar tag

2012-01-22T06:57:00.001+01:00

Text & foto: Marit Olanders

E är fem månader och helammas. Jag lyckades fota en fin bildserie på dem när E tar tag. Tack Jenny, mamma till E, för att jag fick lägga upp bilderna här!

Kära bröstmjölk

2012-01-20T07:34:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Från 1 år
Sannolikheten är stor att ditt barn titt som tätt kommer att rynka på näsan inför vad som serveras i familjen. Det kan därför vara bra att ha mjölk i brösten som reserv, om inte annat kan det komma väl till pass för hastigt påkomna utflykter eller resor.

Att dricka bröstmjölk är för många barn en trygg och kär vana som de kan behålla ända upp i skolåldern. Om barnet vill kan du allt eftersom hon eller han blir större gå över från att amma på begäran till när det passar dig.

En ettåring gör av med massor med energi. Därför behövs också en mer energirik frukost. Bröstmjölk är fortfarande hur bra som helst. Många fortsätter med det hela livet. Bröstmjölk är lätt att ha till hands och innehåller järn och vitaminer. Dessutom tycker många barn att varm bröstmjölk är en mysig del av morgonritualen.

Från 1½ år

Bröstmjölk
Bröstmjölk är fortfarande utmärkt som frukost, mellan- eller kvällsmål och kan vara så ända upp i skolåldern. Bröstmjölken är också en trygghet för föräldrar som oroar sig för att barnet periodvis äter lite dåligt. Med bröstmjölk som komplement kan du vara säker på att barnet får i sig de vitaminer och mineraler det behöver.

Från 3 år

Så här kan en matdag för din 3-åring se ut:
Frukosten kan bestå av bröstmjölk eller en tallrik barngröt med mjölk och en klick äppelmos, en smörgås med skinka eller leverpastej och en hel eller halv frukt.
- - -
Kvällsmål om barnet vill och önskar bröstmjölk!

Amma på föreningsmöten

2012-01-19T08:28:00.001+01:00

Text & foto: Marit Olanders

I helgen var jag på möte med Amningshjälpens Skånegrupp. Då satt jag bredvid Linda med sonen Harald. När han ville amma satt Linda kvar vid bordet (fast hon har skjutit bak stolen lite) och fortsatte följa med i mötet.

I själva verket är det ofta lättare att följa med på möten och föreläsningar just medan barnen ammas, för då är de tysta och stilla.

Amningens läkande kraft

2012-01-19T08:04:00.003+01:00

Återgivet av Marit Olanders

De var mitt uppe i ett samtal, när Will hörde att det knackade på dörren.Annie reste sig med Peggy i famnen.
"Här", sa hon och räckte babyn till Will."Håll henne, medan jag går och öppnar."

Hon gick sin väg med raska steg utan att vända sig om. Hon hade ingen aning om huruvida hon gjorde rätt eller ej. Rent instinktivt ville hon låta Will få känna hur det var att hålla i ett varmt, levande barn.

Will satt alldeles överväldigad med det lilla barnet i famnen. Han kände sig spänd och förlägen. Babyn blåste en bubbla av saliv som sprack och rann längs hakan ner mot den tunna bomullsklänningen. Babyn var mjuk och luktade ovanligt gott, tänkte Will. Han började slappna av och babyn trutade med munnen och gav ifrån sig ett litet gurglande ljud och sedna knep den ihop med ögonen och började gråta.

Will såg sig oroligt om efter mrs Hartridge. Han vaggade den lilla flickan och kramade henne, men hon fortsatte att gråta. Han reste sig upp med henne i famnen och letade efter en nappflaska.

Mrs Hartridge öppnade dörren på baksidan och kom fram till honom. Hon tog Peggy i famnen och log.

"Jag vet nog vad det är du vill, älskling", sa hon medan hon satte sig i en solstol, knäppte upp sin blommiga blus och placerade ena bröstvårtan i Peggys mun.

Will var alldeles för chockad för att kunna vända bort blicken. Han kände att han borde blunda eller säga adjö och gå men han stod som fastvuxenoch snart hade han glömt sin förvirring och var helt fascinerad av babyns långsamt rytmiska sugande.Han iakttog de utsträckta små armarna med händerna som förnöjt knöt sig och öppnade sig, och hur kinderna färgades rosa.

När babyn fått vad den skulle ha, knäppte mrs Hartridge blusen och tittade på honom.

"Mister Tom står på framsidan av huset och väntar på dig."

Han tackade henne för lemonaden och sprang runt till mister Tom. Han satt i gräset med Sammy och stirrade på de långsmala rosakantade molnen i fjärren.

När de gick hemåt kände sig Will plötsligt lättare till mods. Tom hade haft rätt. Han skulle inte ha kunnat ge Trudy det hon behövde. Det var inte hans fel att hon hade dött.

Ur Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian, skriven 1981

Nestlé inför rätta för spioneri

2012-01-17T11:51:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Den 24-25 januari äger en rättegång rum i Lausanne i Nestlés hemland Schweiz.Nestlé anklagas för att ha spionerat på antiglobaliseringsrörelsen Attac med hjälp av flera spioner från Securitas.

Under 2003 skrev medlemmar i Attac en bok vid namn attac contre l’empire NESTLE. Under arbetet med boken infiltrerades författargruppen av en Securitas-anställd som under täcknamnet "Sara Meylan" deltog i möten, ibland hemma hos medlemmar i författargruppen fick tillgång till deras bakgrundsmaterial och källor. Det hela uppdagades 2008 när ett schweiziskt tv-program avslöjade att "Sara Meylan" på uppdrag av Nestlé skulle rapportera om gruppens möten. Attac avslöjade 2008 ytterligare en Securitasanställd som var med i organisationen under sitt eget namn. Securitas och Nestlé hävdar att hon inte har rapporterat till dem sedan 2005.

En tredje spion under täcknamnet Shanti Mûller ska ha infiltrerat andra organisationer.
Läs mer här.

Sverige- ett land där barnen lider brist på närhet

2012-01-14T23:56:00.011+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Jag tror att det är en ganska väl förankrad åsikt att, i Sverige så har vi en särskild respekt för barn och barns behov. Jämfört med i de allra flesta länder så är respekten för barnet starkare i Sverige.

Ibland kan man läsa antydningar om att den här respekten börjar gå för långt. Människor som resonerar kring detta lyfter ofta fram att förr i tiden fick barn lära sig veta hut, ju längre tillbaka i tiden desto mer fick barn lära sig att veta hut. När det resoneras refereras det ofta till den franske historikern Philippe Ariés och hans bok Barndomens historia. Moderna barnupfostringsmetoder (som t.ex. femminutersmetoden och Tripple P) kan ses som ett sätt att vägleda föräldrar in i åtminstone lite hut så att rubbad familjedynamik kan bli balanserad igen. Helst ska det gå snabbt. Det här kan vi kosta på oss i ett land där respekten för barnet har gått lite för långt. Eller?

Men stämmer historiebeskrivningen om barnen som fick lära sig veta hut förr i tiden? Och har vi egentligen en så värst väl utvecklad respekt för barnet i Sverige idag?

Faktum är att Ariés slutsatser om barnuppfostran förr i tiden har kritiserats av bland annat svenska forskare. Även om barnaga förekom i det svenska bondesamhället så ansågs det på många håll otänkbart att slå barn och att låta ett spädbarn ligga och skrika var oftast lika otänkbart. När den svenska läkarkåren började kritisera föräldrar på 1800-talet så handlade kritiken inte om övergrepp, utan om vekhet inför barnet. En bristande disciplin som antogs kunna leda till kriminalitet och understödstagaranda. För mycket curling redan då alltså!

Mary Ainsworth är den forskare som har skapat "the strange situation". Det är en vetenskaplig metod för att bedöma anknytningens kvalité mellan föräldrar och barn. Hennes forskning bedrevs på mor-barnpar i Baltimore i USA och i Uganda. Barn med så kallad trygg anknytning hade mer fysisk kontakt i båda länderna. Trygga barns mammor kunde lugna sitt barn då det var upprört genom att erbjuda fysisk närhet. Mammorna i Uganda gav dock mer kroppskontakt och var bättre på att tolka barnets alla beteendeuttryck. Ugandamammorna var också mer förnöjda tillsammans med barnet, både med kroppskontakten och med amningen.

Även andra forskare har noterat kulturella skillnader mellan olika länders respekt för barnet. Pia Risholm Mothander forskar också om anknytning och har gjort fältarbeten i Tanzania. När hon skulle göra utveckligsbedömningar av barn där kunde de inte genomföras om bedömningen krockade med barnets fysiologiska behov. Kontakterna med familjen kunde bli väldigt utdragna, eftersom det t.ex. ansågs otänkbart att väcka ett sovande barn. Om en ettåring under testning tröttnade eller ville amma fick försöket avbrytas. Väntan på att mamman skulle anse att barnet åter var redo kunde pågå i timmar. För Risholm Mothander, med erfarenheter från svensk barnhälsovårds okänsliga tidsplanering, blev det en kulturkrock att ödmjukt anpassa sig till.

Kanske är det så, tvärtemot vad de flesta tror, att vi i Sverige lever i ett känslomässigt u-land med bristande respekt för barnets behov och att vi faktiskt bara är precis i början av att acceptera betydelsen för barnet av respekt, närhet och känslomässiga relationer.

Läs mer i Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A. m.fl.

Är barnstyrd avvänjning möjlig?

2012-01-14T09:33:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Jämför man människor med andra primater ser man att graviditetslängd, ålder vid könsmognad och till förväntad livslängd förhåller sig till varandra. Tomas Ljungberg förklarade det en gång som att man ritar streck på ett gummiband och sen drar ut gummibandet, den förväntade livslängden, så förhålller sig tidpunkterna till varandra. människoaporna schimpans, gorilla och orangutang har alla en total livslängd på 40-50 år, ungarna blir könsmogna vad 7-10 år och digivningsperioden är 3-4 år, skriver Tomas Ljungberg i sitt häfte "Vad är naturligt för mitt barn?"

Följaktligen är människans livslängd lite längre, könsmognaden kommer lite senare och ska man prata om en naturlig amningsperiod så är den 3-5 år. Det är också så länge som människor ammar, som lever i den miljö människan som art utvecklades, environment of evolutionary adaptedness, det vill säga jägare och samlare, menar Ljungberg.

Antropologen Katherine Dettwyler har tittat på olika fysiologiska förhållanden och kommit fram till ungefär det samma, men ett bredare spann:

Det är vanligt att större däggdjur avvänjs när de har fyrdubblat sin födelsevikt, och för människor sker det vid 2,5-3,5 års ålder.
Primater ger sina ungar di tills de når en tredjedel av sin vikt som vuxen, vilket för människor sker vid fem till sju års ålder.
Primater slutar dia när de är ungefär halvvägs till könsmognad, vilket för människor skulle ske vid 6-7 års ålder.

Och så vidare. Dettwyler hamnar någonstans mellan 2,5 och 7 års ålder.

Ändå är det vanligt att höra berättelser om barn som slutat amma långt före två och ett halvt års ålder för att de inte ville amma längre. Och föräldern vill inte tvinga eller pressa barnet till något det inte vill.

Så om det är något naturligt att amma i över två år, varför slutar vissa tidigare? Jag har funderat en del på det.

Amningen är skör och lättstörd i början. För glesa amningar eller för litet tag hos barnet (eller bådadera) kan leda till att mjölkproduktionen aldrig riktigt kommer upp på den nivå som barnet skulle behöva i längden. Napp, nappflaska och bröstmjölksersättning kan störa amningen genom att den glesas ut ytterligare.

Amningen är skör och lättstörd även senare. Det är inte så enkelt som att amning på natten efter ett antal månader eller ej inte spelar någon roll. En del barn verkar behöva nattamningen för att hålla igång mjölkproduktionen som helhet. En del barn som börjar med mat börjar snabbt äta stora mängder och tappar intresset för amningen. Det är en återkommande fråga till hjälpmammor i Amningshjälpen och svaret är att man kan dra ner på amningen, om man vill - och barnet är friskt och utvecklas som förväntat förstås. Att välling kan störa amningen är väl känt. Först någon gång efter ettårsdagen verkar amningen bli så robust att den tål långa uppehåll men så småningom tål den att man åker iväg på jobb- elelr nöjesresor eller ammar varannan vecka när barnet bor växelvis hos föräldrarna.

Vi lever inte i ett amningsvänligt samhälle. Barn på över året som ammas ser sällan andra jämnåriga barn som ammas. Att amma på stan, på bussen eller i förskolans kapprum när man aldrig ser någon annan göra det är svårt. Behöver mamman läkemedel av något slag föreslår ofta läkare amningsavslut "för säkerhets skull" utan att kolla om det läkemedlet verkligen inte går att kombinera med amning, och utan att fråga sig vad mamman egentligen vill göra.

Amning försvåras i onödan av den förljugna bilden av amning som något enbart för de präktiga, något för dem som inte röker eller snusar, inte vill ta ett glas vin då och då, för de som är minst 25 och har fast jobb när de får första barnet, som är gifta med barnets far, äter näringsrik mat, motionerar etc etc. (Ja nu generaliserar jag hej vilt och jag är även lite sarkastisk men jag hoppas ni förstår vad jag menar.)

Barn ser inte andra barn ammas. Hänger man på olika forum och pratar amning ser man ofta kommentaren "nu är det bara jag kvar i föräldragruppen som ammar". Barnen känner också av det. De kan mycket väl se icke-amning som det normala även om de själva ammar. Undantaget är Amningshjälpens riksträffar, där banr ammas öppet långt upp i förskoleåldern.

Så även om amning är något naturligt så är inte omgivningen det. Barn påverkas av sin omgivning och är en del av en kontext, precis osm alla vi andra.

Dessutom:
Amning är inte en linjär företeelse. Det börjar inte med att man ammar jättemycket och sedan gradvis allt mindre fram till avvänjningen. För det första ammar nyfödda hon jägarna/samlarna i Sanfolket mindre än ett och etthalvtåringarna (länk). Men hur mycket och hur ofta barn ammar är dels individuellt och dels går det upp och ner för var och en. Barn i tre-fyramånadersåldern kan ha fullt upp att titta sig omkring på annat och hinner inte amma. Barn runt ettårsåldern brukar ofta, om de får, ha en period när de vill ammas hela tiden, som om de ville vara småbebisar igen. Barn som blir sjuka eller är på resa kan tillfälligt återgå till helamning för att de inte har aptit på annan mat eller för att maten smakar konstigt eller kanske för att allting är konstigt och amningen är det enda som är sig likt.

Avvänjning är inte absolut. Att barn slutar amma men sen vill börja om igen är inte ovanligt. Föds det småsyskon kan storasyskonet vilja smaka på mjölken eller testa att amma. Eller amnignen kan vara nere på noll när barnet blir sjukt och då komma igång igen. Även ett avvant barn på två-tre år eller mer kan ångra sig och vilja börja om. Om man då, i likhet med mig själv en gång i tiden, säger "Men du har ju slutat" ... Är det barnstyrd avvänjning då?

Barnstyrd amning

2012-01-11T14:12:00.000+01:00

Av Marit Olanders

"Om vi låter [barnen] styra – vilket vi i allt högre utsträckning gör – blir resultatet inte radikalitet, utan konformitet",skriver Jens Liljestrand i recensionen i DN av Felicia Feldts självbiografiska bok Felicia försvann, om hur det var att vara barn till den av media utnämnda supermamman Anna Wahlgren.

Det Jens menar är att barn föredrar kontinuitet och kärnfamiljer framför experiment och öppna relationer, men han tror också att om barnen fick styra mer (vilket han tror de gör) så skulle det innebära traditionella könsroller och borgerliga ideal.

De första två punkterna är jag böjd att hålla med om. Barn vill inte att deras föräldrar skiljs, de vill fortsätta bo ihop med bägge föräldrarna OCH de vill att föräldrarna ska hålla sams. De vill att livet till stor del ska vara sig likt från en dag till en annan, så att de kan lära sig vad det hela går ut på.

Att en barnstyrd tillvaro skulle vara mindre radikal än dagens tror jag däremot inte ett dugg på. Skulle barn få styra avvänjningen från amning skulle den dra ut på tiden i åtskilliga år. De banr i Sveirge jag vet som vekrligen själva har fått sluta amma i sin egen takt, med minimal påverkan från sina mammor, har gjort det vid tre, fem eller ända upp till tio års ålder. Och att amma länge (det vill säga längre än ett år) verkar vara något av det mest radikala man kan göra, med tanke på de återkommande förfrågningar om "långtidsammare" som Amningshjälpen får från tv-program av typen Outsiders. (Läs mer om det här.)

Minst lika länge som de ammas skulle barn också vilja sova i samma säng som föräldrarna. De skulle inte vilja börja i förskolan, inte vid ett à två års ålder i alla fall vilket många barn gör idag. De skulle inte vilja stanna där 30 timmar i veckan eller mer, vilket många barn gör idag. De skulle inte vilja att deras föräldrar gick till jobbet över huvud taget.

Naturligtvis skulle det inte fungera i praktiken. Och det är inget "Amningshjälpen vill". Det jag vill ha sagt är att jag tror inte alls att ett barnstyrt samället skulle bli mer konformt. På en dle punkter skulle det bli nog så radikalt.

Amning och power hör ihop

2012-01-09T13:44:00.000+01:00

Amning ger styrka. På så många sätt. Klicka på rubriken!

Amning och glamour hör ihop

2012-01-07T07:11:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Kika in på bloggen Blue Milk som bjuder på en härlig kavalkad med glamorösa amningsbilder. Visst kan man tycka det är trist att inte ens amningen är fredad från utseendehetsen, men hör inte det uttalandet ihop med tänket att amningen är en så kort tid, då ska man bara njuta och titta på sin bebis. visst finns de ögonblicken också, och troligen även i Jerry Halls och de andras liv. Men lever man med amningen så finns det ju inget som hindrar att den också syns på bild. Och ibland kan man behöva en motvikt till svettiga, mjölkiga nattlinnen och saggiga t-shirts.

Jerry Hall och Gabriel Jagger på Annie Leibovitz underbara bild får ni av mig. Men gå in på Blue Milk och kolla in alla andra också!

Nyårsbio: Första amingen à la Bollywood

2012-01-01T08:37:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Gott nytt år alla bloggläsare!

Vilken typ av film kan passa bättre på Nyårsdagen än en som visar hur ett nyfött spädbarn av egen kraft tar sig fram till bröstet och börjar suga. Här är en fantastiskt osvensk film om ett universellt fenomen.

Sjukhus behöver mjölk!

2012-01-01T08:21:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Det är brist på bröstmjölk på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Bor du i närheten av Uppsala och har lätt att ge ifrån dig mjölk (och ditt senast födda barn helst är under tre månader) så hör av dig till sjukhuset och erbjud dig att donera. Man får låna en pump under tiden och man får "viss ekonomisk ersättning".

För för tidigt födda och sjuka barn är det extra viktigt att få bröstmjölk, som tas upp lätt av kroppen och innehåller dert barent behöver i de proportioner de behöver. Donerad mjölk, bankmjölk, får de flesta barn något dygn i början, tills deras egen mammas mjölkbildning kommer igång, skriver Akademiska barnskjuhuset. En del barn får donerad mjölk betydligt längre.

Nu är det så att donerad mjölk inte är någon överskottsvara på de andra sjukhusen heller. Så har du lätt att ge ifrån dig mjölk kan du höra av dig och visa intresse till närmsta större sjukhus, var du än bor i Sverige. Villkoren för donation kan variera.

Toplessbadande och amning

2011-12-28T06:20:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Innan ni börjar läsa vill jag för säkerhets skull påpeka att nedanstående inte är något som "Amningshjälpen tycker" utan min högst personliga fundering. För övrigt är allt som skrivs på bloggen och i kommentarsfälten personliga funderingar, om inte annat anges. Hursomhelst:

I mitten av 1980-talet var det vanligt att kvinnor badade topless, dvs utan bikiniöverdel, på svenska stränder. Det förekom bland kvinnor i alla åldrar, även om det kanske var vanligast bland yngre. Man fick snygg solbränna utan vita märken och streck och framför allt var det en mycket skönare känsla att bada utan bikiniöverdel, som ju dessutom ofta har svår att sitta rätt om man plaskar och leker, hopppar i från bryggan, gör kullerbyttor och så vidare. Runt 1986 nådde toplessbadandet sin kulmen och sedan försvann det på 90-talet.

Vi som var 15-20 år 1986 var 25-30 år tio år senare, 1996. I den åldern får många kvinnor i Sverige sitt första barn. Många som fick barn under de år på 90-talet då amning var som allra vanligast i Sverige hade alltså förmodligen badat topless på 80-talet och om de inte hade gjort det själva så hade de åtminstone sett en massa kvinnor på stränderna ogenerat tillbringa hela dagarna endast iklädda bikinibyxor.

Jag vill på intet sätt förringa betydelsen av Amningsvänliga sjukhus-initiativet med 10 steg till lyckad amning. Jag tror det var helt avgörande för att så många fick amningen att fungera så bra under 90-talet. Men kanske amningen också fick en extra skjuts av att det levde kvar en idé om att det egentligen inte var så konstigt att visa brösten offentligt? Debatten om offentlig amning, och aversionen mot den, har ju kommit på senare år.

Stämmer det om man vänder på det, att kvinnor som själva fötts under 1980-talet, och inte upplevt allmänt toplessbadande som vuxna, är mindre bekväma med att blotta brösten för amning?

Julbio: Pappors hyllning till mammor

2011-12-27T07:15:00.002+01:00

Av Marit Olanders

Att sång och dans kan vara kraftfulla hjälpmedel om man vill trösta ett barn när mammans bröst inte är i närheten visste vi. En pappa skrev en egen sång till sin dotter som han sjöng när hans kvinna behövde ta ett bad eller vila en stund. Lägg också märke till amningsskrattet när boobsen sen väl närmar sig.

Hon är min första och sista kvinna

2011-12-26T19:21:00.015+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

"It takes a village to raise a child" är ett afrikanskt ordspråk och säkert så sant som det är sagt. Men i Sverige bor vi inte i byar där invånarna hjälps åt att ta hand om barnen. Istället blir vår livspartner ganska avgörande, åtminstone av största vikt, för att våra barn ska få en bra uppväxt. I jämställda förhållanden ammas det t.ex. mer (att amma är en krävande uppgift och ofta behövs stöttning för att mamman ska klara av den). Men tyvärr är det ofta så att den som är dysfunktionell i sin föräldraroll dras till andra som är lika dysfunktionella. Kaka söker maka och man trivs väl ofta i den värld man känner till och där man förstår koderna, hur destruktiva de än är.

Men ibland bryts mönster, och den som inte har någon positiv föräldrabild alls kan ändå fungera alldeles utmärkt som förälder. Kanske handlar det många gånger om att välja en partner som kan kompensera för ens egna brister. Som kan fungera som rollmodell och kompass i kanske det svåraste som vi som människor företar oss: to raise a child.

Jag läser om Zlatan i Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse. Hans uppväxt är på alla sätt dysfunktionell. Hans mamma slog honom ständigt med tillhyggen och pappan var svårt alkoholiserad. Det saknades nästan alltid mat i hemmet och Zlatan kunde bara äta sig mätt i skolan. Även om han själv inte anklagar så är hans uppväxt så full av brister att andra vuxna som funnits runt Zlatan, och som nu läser hans bok, har all anledning att skämmas; varför såg så få och varför gjordes så lite?

Men Zlatan har mot alla odds lyckats, hans liv är i alla stycken en osannolik framgångssaga. Han har också valt en kvinna till sina barn som fungerar. Jag har tänkt på det här förut och det låter lite osannolikt, men vissa män tycks, trots att de knappast borde, ha en inbyggd respekt för kvinnor. Den finns där som en sorts självklar vägvisare som får dem att välja "rätt".

Zlatan är inte bara en fotbollsspelare, han är ett varunamn, och sådana ska säljas. Det gäller att ha en image som slår. Han pratar mycket, men säger själv att orden bara kommer; många saker han har sagt har blivit berömda, trots att det aldrig varit planerat. Om sin familj är han dock fåordig. Men han öppnar sig lite för den spanska tidningen El Pais. Om sin sambo Helena säger han:

"Hon är listig, trevlig och mycket intelligent" och han fortsätter "Hon är min första och sista kvinna. Jag säger det bara en gång."

Tillåt mig gissa, det där var värt några miljoner. Och få rådgivare i världen, om han nu istället hade valt att anlita sådana, hade fått till det bättre!

WHO:s tillväxtkurvor rekommenderas i USA

2011-12-25T08:05:00.002+01:00

Av Marit Olanders

WHO:s tillväxtkurvor skiljer sig från andra kurvor genom att de visar hur barn bör växa, inte bara ett genomsnitt av hur barn i en befolkning växer. Barn växer på olika sätt med olika kost och andra förutsättningar. Därför har WHO följt tillväxten hos 8000 barn till ickerökande mammor i familjer som har det gott ställt, i både rika och fattiga länder. Barnen har ammats hela det första året. Därför visar WHO-kurvorna ammade barns tillväxt; först en brant uppgång och sedan en avplanande kurva. Ritar man in ett ammat barns viktutveckling på WHO:s kurva blir det ingen amningspuckel de första månaderna och det ser inte ut som om barnet är lite för smalt därefter. WHO har bestämt att amning är normen för små barns växande mot vilket alla andra uppfödningssätt ska mätas. Amning är regeln, inte undantaget.

Nu har USA bestämt sig för att rekommendera WHO:s kurvor för barnets första två år. Kanske det kan skicka en signal till svenska myndigheter. Jag har intervjuat tongivande läkare inom barnhälsovården till Amningsnytt och de har sagt att visst är WHO-kurvorna intressanta men de vill inte sluta rekommendera svenska kurvor till svenska barn. Det är bara det att de svenska kurvorna har ritats efter barn som är födda 1974 eller 1981, och tar verkligen inte i beräkning om barnen ammades. Det var bara en ytterst liten andel av barnen som föddes de åren som hade amningen kvar vid ettårsdagen. 1974 var det bara några få procent av alla barn som ammades vid sex månader.

Sverige har fått kritik för att vara alltför följsamma gentemot USA i sömnrådgivningen. Nu hoppas vi i alla fall de är konsekventa i sin följsamhet och ändrar inställning till viktkurvor. Då kanske föräldrar till normala, ammade, smala barn äntligen slipper få rådet att dra ner på amningen för att barn ska få aptit på "riktig mat".

Julens drink med sommarens minnen

2011-12-23T15:13:00.011+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Alex Schulman presenterar julens drink. Med väldigt avslappnad inställning. Tre fjärdedelar har för övrigt väldigt avslappnad inställning, medan en fjärdedel försöker piska upp stämningen. Var på tre fjärdedelarna verkar reagerar med: error, no such entry, try again.

Tack Amanda Schulman, för den pumpningen, den piggade upp!

Söndagsbio: Förebygga och häva mjölkstockning

2011-12-18T19:36:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Det är en vitt spridd uppfattning att man får mjölkstockning av att bli kall. Många kvinnor hävdar att de har fått mjölkstockning efter att de har blivit nerkylda. Det är deras upplevelser och hjälper det att man håller sig varm så finns det ju ingen anledning att låta bli. Men man har inte kunnat visa vetenskapligt (än) att kyla orsakar mjölkstockning.

Man kan också tänka på mjölkstockning på ett helt annat sätt, som att det har blivit stopp i en mjölkgång så att mjölken inte kommer ut. Kvinnor har mellan 4 och 18 mjölkgångar som mynnar i bröstvårtan och sedan grenar sig inåt bröstet och uppåt armhålan och slutar i de mjölkproducerande alveolerna. Man kan få mjölkstockning av en rad olika fysiska anledningar, bland annat följande:

Barnet har föt litet tag om bröstet och kan inte stimulera alla mjölkgångarna.
Kvinnan begränsar amningen så att barnet inte får amma färdigt i sin egen takt.
Kvinnan begränsar amningen genom att amma för sällan.
Mynningen i en mjölkgång täpps til av en s k white spot
Något i kvinnans klädsel, en bygelbehå eller en tajt topp, klämmer åt en mjölkgång och gör att mjölken inte kan lämna bröstet. Även att sova länge på mage eller ha en bärsele som klämmer åt bröstet kan leda till mjölkstockning.

Symptom på mjölkstockning är att en del av bröstet ömmar, blir hårt, kanske rött och varmt. Det första och viktigaste man bör göra om man får mjölkstockning är att se till att mjölken kan lämna det stockade området. Kan den inte det kan det leda till värre besvär. Du vet att du har mjölkstockning när du vill amma oftare än barnet stod det i en gammal Amningsnytt.

För att barnet ska komma åt just det stockade området kan man behöva prova lite nya amnignsställningar. Bäst stimulerat lär det stockade området bli om barnet har underkäken på det hållet. Får man inte barnet att amma s¨å mycket osm man vill kan man handmjölka bröstet, t ex i duschen. Den ömma känslan ger med sig när mjölken kommer ut. Den klingar successivt av och om den itne gör det så sök vård.

Amningsbloggens söndagsbio visar idag Ammehjelpens eminenta film om "tilstoppede melkeganger" med en rad olika amningsställningnar som kan göra nytta vid mjölkstockning i olika områden i bröstet:

Ny bok om amning 2012!

2011-12-18T13:16:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Jag ska berätta en sak för er. Det står redan på Facebook, så det är officiellt, men kanske inte alla har sett det.

Jag håller på och skriver en bok om amning. Den heter Amning i vardagen och handlar om amning efter att man har kommit hem från sjukhuset, om små och stora utmaningar man kan bli ställd inför i vardagen.

Titeln är vald med omsorg. Jag vill bort från amning som något högtidligt, speciellt och mysigt. Alla amningar är verkligen inte mysiga. De pågår verkligen inte i en avskärmad bebisbubbla utan sker samtidigt som livet rullar på runt omkring. Ofta är amning något man bara gör, som en självklar del i vardagen.

Framför allt vill jag bort från uttrycket ”bröst är bäst”. Det har visat sig göra mer skada än nytta. Amning har kommit att uppfattas som något litet extra som ger guldkant på tillvaron, kanske t o m något pretentiöst, som inte egentligen behövs.

Jag vill att det ska finnas en nertaggad bok om amning. En bok där ord som "bäst", "viktigt" och "optimalt" är mer sällsynta än "helt okej" och "om du vill". Delamningen ökar i Sverige och därför finns ett utförligt kapitel om hur man kombinerar amning med bröstmjölksersättning och/eller annan mat.

Amning i vardagen visar på möjligheter snarare än begränsningar och jag hoppas att boken ska stärka föräldrar i deras föräldraskap.

Kom in på Facebook och gilla Ny bok: Amning i vardagen!

Länktips: Bilder på barnets position och tag om bröstet

2011-12-15T15:43:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Mångsidiga Sagogrynet publicerar egenhändigt skapade teckningar på hur barnets position vid bröstet påverkar taget om bröstvårtan. Jag har haft förmånen att se film inifrån barns munnar under pågående amning, på en föreläsning med en läkare från University of Western Australia i Perth. Filmen var gjord med ultraljusteknik och man såg verkligen hur långt in i munnen bröstvårtna låg. Faktiskt ännu lite längre in än hur Sagogrynet har ritat det, ända bak i övergången mellan hårda och mjuka gommen. KLänn efter med tungan var din egen övergång är och betänk att spädbarn visserligen har mindre mun men att övergången till mjuka gimmen ligger längre bak i munhålan än på vuxna.
Har barn ytligare tag finns risken att bröstvårtan kläms mellan hårda gommen och tungan, med smärta och risk för sår hos mamman som följd.
Länk till Sagogrynets inlägg här.

Fast i föräldrafällan?

2011-12-15T15:33:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Karolina Stenström skriver i ETC om hur nyblivna föräldrar tenderar att positionera sig som än det ena, än det andra och fördöma andra föräldras val. Hon menar att det är bristande lyhördhet från BB:s BVC::s sida, inte minst vad gäller amning och bröstmjölksersättning, som gör att föräldrar blir osäkra på sig själva, vilket i sin tur leder till att de kritiserar andras val.
Så här står det bland annat:

Det är så synd att det blir en slags kamp mellan flaskmatnings- och amningsföräldrar för det tar fokus från det egentliga problemet, vilket är att det finns personal som inte är uppdaterade om vad som gäller för flaskning och amning och framför allt inte är lyhörda för vad föräldrarna vill. BVC ska syssla med friskvård, inte sjukvård, och vara försiktiga med att lösa problem som föräldrarna inte uttryckt. Det gör föräldrar osäkra och min gissning är att det är därför många positionerar sig så kraftigt i sitt amnings- eller flaskningsläger.

Det är inte oro man behöver som förälder, slår Karolina Stenström fast, det är närhet och någon som lyssnar. Det löser de flesta problem.

Läs hela krönikan här.

Blombudet var här

2011-12-15T15:13:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Lantbrevbäraren hade med sig ett blombud. Med kalla fingrar öppnade jag paketet.
Det var mörkröda gerberor, vitt fluff och gröna blad. På ett inplastat kort stod:

"Tack för allt arbete med Amningsbloggen. Ha en härlig jul önskar Amningshjälpens styrelse"

Tack för er omtanke, styrelsen. Jag blev jätteglad.

Och tack alla läsare och kommentatorer som är med och gör Amningsbloggen till vad den är. God jul på er!

Som Fan läser bibeln

2011-12-13T00:42:00.003+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Ibland när man diskuterar med företrädare till femminutersmetoden så kommer argumentet upp att barn tål mycket mer än vi tror och att barn har en otrolig förmåga till läkning. Senast detta hände så hävdade en person att hon fann stöd för det här resonnemanget hos en författare, nämligen Tor Wennerberg och jag antar att hon menade hans bok "Vi är våra relationer". Jag har också läst Tor Wennerbergs bok och för mig är det smått obegripligt hur någon kan finna stöd för femminutersmetoden i hans resonnemang.

Tor Wennerbergs bok "Vi är våra relationer" handlar om desorganiserad anknytning och mentalisering.

I högriskmiljöer har 80 % av barnen s.k. desorganiserad anknytning, d.v.s. en dysfunktionell form av anknytning. Dessa barn lever i ett permanent dysreglerat rädslosystem, det har kallats för "fright without solution". Men, kanske än mer skrämmande, i lågriskgrupper (medelklass) har så många som 15 % av alla barn i vissa undersökningar också s.k. desorganiserad anknytning och alltså en kollapsad anknytningsrelation (d.v.s. var sjätte barn).

Anknytningspersonen är barnets säkerhet. Det är till den barnet flyr som skydd mot alla faror, men om anknytningspersonen är skrämmande och övergivande uppstår en olöslig biologisk paradox. Barnet är inte rustat för att klara detta. Lösningen blir dissociation, en form av försvar som väl närmast kan beskrivas som att barnet splittrar sitt sinne för att stå ut med smärtan. Den olösliga paradoxen har flyttat in i barnet.

Mentaliseringsbaserad terapi syftar till att hjälpa barnet (eller den vuxne) att övervinna fobin (barnet vill vidmakthålla försvaret) som hon eller han utvecklat för mentalisering (d.v.s. ett helt sinne).

Barn och vuxna kan ibland läka psykiskt, men det kan ju aldrig någonsin vara ett argument för att barn kan tåla femminutersmetoden. För mig blir resonnemanget ett exempel på "som Fan läser Bibeln".

Ingredienser i bröstmjölk och bröstmjölksersättning

2011-12-12T09:06:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Det var först på 1950-talet som man började få kläm på näringssammansättnignen i mänsklig mjölk. Sedan dess har fler och fler ingredienser upptäckts. Att spädbarn i stor skala fått bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk har kallats "världens största experiment på människor utan kontrollgrupp". När Henri Nestlé, en tysk som handlade med senap, spannmål och oljelampor, i mitten på 1800-talet började koka ihop farine lactée, vetemjöl och komjölk, hade han ingen aning om vad det var han skulle efterlikna.

Nu vet man mer, men om ingredienslistan är komplett nu kan man inte veta. Några studenter på en amningsutbildning i Kanada gjorde en sammanställning i alla fall. Du hittar den här.

Barn flyr till, inte från

2011-12-11T23:59:00.006+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Under andra värlskriget bombades London av tyskarna i det så kallade blitzen. Anna Freud och Dorothy Burlingham var två psykoanalytiker som tog hand om barn som evakuerades till säkerhet, utan sina föräldrar. Efter kriget följde man upp hur barnen mådde. Resultatet kom att förvåna. Barnen som upplevt blitzen, och alltså levt under dödshot, men bott kvar hos sina föräldrar, mådde bättre än barnen som evakuerats till en fysisk trygghet. Barnen upplevde just separationen från föräldrarna som det största hotet.

Vad som ett barn upplever som skrämmande kan snudd på förefalla ologiskt för en rationell vuxen. Knappast något kan väl vara fysiskt säkrare och ofarligare än att sova i en spjälsäng?

Det mänskliga anknytningsbeteendet har formats under flera miljoner år. Historiskt sett är separation från vårdgivaren bland det mest kraftfulla hot ett barn kan utsättas för. Det här gör att ett barn som lever under hotet av flygbombningar eller svält eller mitt bland krigande soldater faktiskt upplever sig som relativt sett tryggare än ett barn som evakuerats utan sina föräldrar. Som som anknytningsteorins förgrundsgestalt John Bowlby uttryckte det; barn flyr till, inte från.

Den medfödda rädslan för separation gör att uppfostrings- och sömnmetoder, som innehåller någon form av separation, blir oerhört skrämmande för barnet. Och det är därför som barnhälsovården inte ska rekommendera dem...

Söndagsbio: Göra eget tillmatningsset

2011-12-11T09:22:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Tillmatningsset är ett alternativ till nappflaska som inte stör amningen. Då går det en tunn sond från en flaska med exempelvis bröstmjölksersättning i fram till bröstet. När barnet suger på bröstet får det mat via sonden. Hur det kan se ut visar Ammehjelpen här.

Det finns tillmatningsset att köpa men man kan också göra ett eget av en nappflaska och en sond.

Man behöver också en 20 ml spruta som passar sondens fattning till att göra sonderna rena direkt efteråt. Spruta kallt vatten och sedan luft genom sonderna. En gång per dygn sköljs sonderna med kokt vatten och luftas sedan. Sond och spruta bör bytas en gång per vecka.

Amning och inskolning på dagis

2011-12-11T00:12:00.003+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Ibland får vi frågor till Amningshjälpen om återgång till arbete, inskolning på dagis och amning. Hur ska man göra med amningen då? Några generella svar finns det naturligtvis inte. Men vi kan ändå berätta att den här amningen upplevs som den bästa av många mammor. De tycker att amning är ett suveränt sätt att varva ned då man varit borta från varandra i flera timmar. Med hjälp av amning kan man avleda och lösa konflikter och amning är ett fiffigt sätt att få till ett snabbt mellanmål innan man når hemmet. Och har man nått hemmet kan man kanske läsa posten och amma samtidigt. Nattningen går enkelt och barnet börjar få ett språk och börjar sätta ord på sin amning. Oftast helt andra ord än de vedertagna.

Ibland får vi tyvärr också höra att daghemspersonalen kommit med negaitva kommentarer kring amningen av den här sorten: "Det blir enklare att skola in om ni avslutar amningen först". Råd och kommentarer av den här typen är baserat på personligt tyckande och inget annat och ska naturligtvis inte yppas till föräldrar i barnomsorgen. Om du ändå får höra det, vänd dig till förskolans chef, hälsa från mig och upplys om att ett fortbildningsbehov föreligger.

Hudkontakt spar energi

2011-12-10T07:39:00.000+01:00

Av Marit Olanders

En kommentator berättade nyligen att BB-personalen ville tillmata hennnes barn trots att det enligt henne inte behövdes. Det är känt att det sker för mycket tillmatning på oklara grunder på BB-avdelningarna.

Ett sätt att minska behovet av tillmatning kan vara att hålla sitt barn hud mot hud i stället för att lägga det i babysängen. Hud mot hud håller barnet värmen och spar energi. Eller omvänt, ligger barnet för sig själv i en säng gör det av med onödigt mycket energi på att hålla värmen.

Kanske är de relativt små mängderna råmjölk man har de första dagarna avpassade till att barnet inte ska behöva hålla värmen av sig själv utan hållas i föräldrarnas famn.

Vinterkräksjukan är här

2011-12-09T12:14:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Lagom till jul kommer årets vinterkräksjuka.

Vare sig man som ammande mamma själv insjuknar eller ej så bildar man antikroppar mot viruset, som också går över i ens mjölk. Ens ammade barn får alltså ett aktivt skydd mot just det aktuella viruset - och en hel massa andra ämnen som också skyddar dess kropp på olika sätt, vart och ett för sig och tillsammans.

Ibland hör man historier om att hela familjer insjuknar, utom just det ammade spädbarnet. Naturligtvis kan det vara en lycklig slump, men det kan också bero på amningen. Den möjligheten kan man aldrig räkna bort. Helamning ger störst skydd, men delamning är också bra.

Det är bra att fortsätta amma om man själv blir sjuk, för att förebygga att ens bebis insjuknar.

Ett ställe där vinterkräksjuka sprids som löpeld är på förskolorna. Värst drabbade av smittotrycket på fölrskolorna är antagligen de yngsta barnen. Därför kan det vara en bra idé att ha kvar amningen också när barnet börjar på förskolan. Föräldrar till ammade barn vabbar mindre.

Nyaste amningsmyten

2011-12-08T09:48:00.001+01:00

Av Marit Olanders

"Vården blir bara bättre och bättre på att hjälpa och stödja ammande mammor" kunde man höra på Aktuellt i höstas. Vips var det en sanning som började dyka upp lite varstans - att i Sverige finns bra information och bra stöd åt kvinnor som vill amma.

Visst hade det varit enkelt för alla om det var så. Enkelt att amma och enkelt att klaga på amningshetsen om man inte ville, men kände sig tvingad.

Att vården blir allt bättre på att stödja ammande mammor är ett uttalande som är så verklighetsfrämmande att Aktuelltredaktionen borde skämmas och läsa på om research, till exempel:

Inte sedan 2003 har ett BB kunnat utses som amningsvänligt.
Inte sedan 1990-talet har BB-avdelningar generellt varit amningsvänliga. Redan under 2000-talets första år började BB-avdelningar plocka ner sina diplom om amningsvänlighet eftersom de märkte att de inte höll måttet, och brist på resurser och intresse stoppade fortsatt kvalitetssäkring i amningsfrågor.
Skyddet för amning har blivit sämre sedan Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2, den svenska tillämpningen av WHO-koden, slutgiltigt gick i graven 2008.
Många mor-barn-par utsätts för åtgärder som inte är i enlighet med evidens och beprövad erfarenhet:
Vart fjärde barn tillmatas med bröstmjölksersättning på BB, trots att bara vart tionde barn skulle behöva det.
Hur många mor-barn-par som utsätts för hands on-teknik där vårdpersonal grabbar tag i mammans bröst och barnets nacke och trycker ihop dem, är okänt men det är kränkande för mammor och skrämmande för barn och kan leda till amningssvårigheter.
Många barn tillmatas med bröstmöjlksersättning om viktkurvan planar ut, trots att det inte behöver vara något fel och utan att man försöker åtgärda något i amningen.
Många mammor tvingas ge upp amningen, inte för att de själva vill utan att de har fått så kassa råd.

Han tror att han är bäst

2011-12-07T20:48:00.005+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Familjen Ingrosso bär på ett svart arv. Av våld, missbruk och svek. Maria Kuhlberg är skådespelerska och har nu gjort en film (Han tror han är bäst) om två av sina släktingar, hennes två morbröder Carmine och Aldo Ingrosso, som sedan barnsben varit dödsfiender. Man anar att Maria har fått nog. Nu ska arvet brytas. I början av filmen deklarera hon; de ska bil sams.

Hon är liten och späd. Maria lyssnar, förklarar, argumenterar, ifrågasätter och hytter med fingret i sina morbröders ansikte. Många gånger med den lille sonen i famnen. Hon pratar och vaggar samtidigt sonen. Han somnar. Maria ammar och lyssnar på sin bittra morbror på anstalten.

Morbröderna blir sams. Hämndcirkeln är bruten och kanske också det svarta arvet. Marias söner kommer nog att få ett liv utan hat. Sluttexten rullar; hämnd är en lat form av sorg, men hon är inte lat, Maria. Hon är faktiskt bäst.

Jag gillar Wikipedia

2011-12-01T20:27:00.003+01:00

Eva-Lotta Funkquist

Jag tycker att det är något oerhört tilltalande med Wikipedia. Alla människor som är skrivkunniga och har tillgång till internet kan redigera texter och har därför chans att sprida det som intresserar dem på Wikipedia. Det som är så fascinerande är att kvaliteten är så hög. Jämfört med många läroböcker i samma ämne är oftast kvaliteten bättre på Wikipedia. Jag har skrivit om det förut.

Förresten, kolla här. Hittar ni några fel?

Amning och BMI

2011-11-28T22:23:00.006+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Det är sedan tidigare beskrivet att överviktiga kvinnor ammar mindre ofta och att de som ammar gör det en kortare period. I den här epidemiologiska studien ville man undersöka amningsförekomsten bland såväl underviktiga, som normalviktiga, överviktiga och feta kvinnor. Urvalet bestod av 200 kvinnor som födde barn i Belgien. Av dessa var 50 underviktiga (BMI <18.5), 50 normalviktiga, 50 överviktiga och 50 feta (BMI >30). Färre underviktiga (64 %) och feta kvinnor (68 %) initierade amning, jämfört med med normalviktiga (92 %) och överviktiga kvinnor (80 %). När barnen var tre månader var det endast 40 % i hela populationen kvinnor som forfarande ammade och förekomsten var lägst bland feta kvinnor. Färre feta kvinnor (52 %) som fortfarande ammade vid tre månaders ålder angav att de ammade på barnets signaler, jämfört med bland normalviktiga kvinnor (71 %). Bland de underviktiga kvinnorna som ammade angav 87 % att de ammade på barnets signaler. I alla grupperna toppar återgång till arbete som den främsta orsaken till att sluta amma, förutom bland feta kvinnor: De angav istället fysiska komplikationer som främsta orsak till att sluta amma. Författarna konstaterar att den lägre förekomsten av amning bland överviktiga och feta kvinnor är i samstämmighet med tidigare forskning, medan den lägre förekomsten bland underviktiga kvinnor är i kontrast med vad tidigare forskning visat.

Vad är då orskaken till den lägre amningsförekomsten bland feta kvinnor? Författarna presenterar fyra tänkbara förklaringar. Det kan vara medicinska orsaker: feta kvinnor drabbas oftare av graviditetskomplikationer. Anatomiska orsaker kan vara en annan förklaring: stora bröst gör amningen rent tekniskt svårare för en del feta kvinnor. Fetma är kopplat till lägre sociokulturell status och därmed till lägre tilltro till sjukvården och hälsofrämjande råd. Och till sist: det kan finnas psykologiska förklaringar. Feta kvinnor kan tänkas ha en lägre kroppstillit.

Föräldraledigheten i Belgien, efter att barnet är fött, är 14 veckor. Författarna konstaterar att det finns ett land som utmärker sig med en exceptionellt lång föräldraledighet, nämligen Sverige!

Söndagsbio: Formula for disaster

2011-11-27T12:29:00.002+01:00

"Because it's best for the baby"

Av Marit Olanders

På Fillippinerna finns visserligen regler om marknadsföring av brsötmljksersättning, men de följs inte. Föräldrar möter reklam för ersättning direkt i teve och på sjukhusen och indirekt via köpta läkare, barnmorskor och sjuksköterskor, som har varit på bjudresor, fått prylar, mat eller julfesten betald av barnmatsföretagen. Många är övertygade om att deras egen mjölk inte är lika bra som det köpta pulvret, en mytbild som stödjs av tevereklam med underbarn inom musik eller sport som påstås ha fått ersättning av ett visst märke.

Verkligheten ser ofta mycket sjavigare ut än de glättiga tevebilderna. Läs mer här.

Det är svårt att förstå att detta verkligen händer. Förstår inte barnmatsföretagen vilken skada marknadsföringen gör? Varför fortsätter de i så fall?

Filmen innehåller en del starka scener så känsliga tittare varnas för del 1.

PCO och amning

2011-11-27T00:13:00.016+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Polocystisk ovarialsyndrom (PCO) är ett tillstånd som ett okänt antal kvinnor drabbas av (mellan 5 till 20 % brukar anges) och som innebär att äggstockarna ser lite annorlunda ut. Symtomen är glesa ägglossningar, ökad behåring, övervikt och fertilitetsproblem och syndromet anses bero på en obalans mellan kvinnligt och manligt könshormon. Gravida kvinnor med PCO har fler graviditetsproblem (som graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning) jämfört med andra kvinnor. I den här så kallade fall-kontrollstudien matchade man 36 PCO-kvinnor som nyligen fått barn med 99 nyblivna mammor utan PCO. När barnen var en månad gamla ammade färre kvinnor med PCO,
75 % vs. 89 %. Hormonet dehydroepiandrosterone-sulphate var under graviditeten högre bland PCO-kvinnorna som inte ammade. PCO-kvinnorna i studien var överviktiga, men tyvärr fanns ingen uppgift på kontrollkvinnornas vikt (det är känt att övervikt innebär mindre amning). Det fanns däreomot inget samband med PCO-kvinnorans testosteronhalt och amning. Författarna drar slutsatsen att bland PCO-kvinnor är amningsförekomsten lägre och att hormonet dehydroepiandrosterone-sulphate kan vara inblandat.

Vilket ståhej är ett barnliv värt?

2011-11-25T22:43:00.007+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

På sista tiden har det kommit många kommentarer på här bloggen om att det inte är någon skillnad mellan ammade barn och flaskuppfödda barn i i-länderna. Så här skrev en kommentator efter förra inlägget.

Det var inget ramaskri över hur sjuka barnen plötsligt hade börjat bli (efter att bröstmjölkersättningen infördes som möjlighet, min anm) hur sämre de presterade i skolan eller dylikt för att det inte var någon skillnad! Det är bara nu som forskare försöker övertala världen om att det faktiskt finns en skillnad - men det är en skillnad som inte går att se i praktiken och är så liten så det inte är värt ståhejet kring det.

Att det finns en risk med flaskuppfödning i fattiga länder är de flesta överens om. Enligt UNICEF dör varje år 1.3 miljoner barn av undernäring på grund av utebliven amning. Dessutom dör också många barn av luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar på grund av utebliven amning. Det är inget ståhej kring det här. Det har kallats "den tysta katastrofen".

Men att utebliven amning riskerar barns liv gäller inte bara i u-länder. I USA har forskare räknat ut att 720 spädbarnsliv skulle kunna räddas eller förlängas varje år med amningsfrämjande insatser. Inte heller Latinamerika räknas väl till de fattigaste länderna? Där har forskare räknat ut att 52 000 liv skulle kunna räddas årligen om spädbarnen ammade exklusivt i tre månader. För den som vill göra listan ännu längre finns den här sajten.

Och jag undrar, var är ståhejet?

Vad experimentet bestod i

2011-11-24T19:27:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Carl Bildt är omvittnat svår att intervjua. Enligt en handbok i intervjuteknik är det bara en skolelev som har fått Bildt svarslös. Ett av Bildts knep är att han använder ord på ett annat sätt än vad som är vedertaget. Den tekniken ger också Agnes Wold sig på i ett försök att misstänkliggöra rekommendationen om helamning i sex månaders i Petra Jankov Pichas bok Att flaskmata:

Agnes Wold menar att rekommendationerna om exklusiv amning i sex månader är ett storskaligt experiment iscensatt av WHO.

Här uttrycker sig Wold snarlikt världens största experiment på människor utan kontrollgrupp - vilket är vad flaskmatning har kallats. Uttrycket är nämnt i Elisabet Helsings bok Amming - til deg som vil amme med referens till en vetenskaplig artikel från 1976, Hendricks RG. Socio-economic and psychological factors in breastfeeding motivation. Bull. Int. Ped. Assoc. 1976; 6: 37±44. Experimentet hade ingen hypotes, ingen kontrollgrupp och faktiskt utan något särskilt motiv, menar Helsing.

Uttrycket är dock äldre än från 1976. I mötesdokumentationen från ett nutritionsseminarium anordnat av Semper (!) 1973 där dåtidens mest kända profiler på amningsområdet deltog, refererar Bo Vahlquist, professor vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, till experimentet:

I USA hade industrin sedan länge tagit över livsmedelsförsörjningen för människan i hennes första levnadsår, och dettas mera målmedvetet och energiskt än för någon senare period i livet. Världens största experiment utan kontrollserie var i full gång. Försiktiga bedömare sa att det bara var under bråkdelen av en sekund i mänsklighetens historia som man prövat att ersätta amningen med något annan form av uppfödning.

Jag har inte lyckats spåra uttrycket längre än så just nu men återkommer om jag hittar mer.

Lite längre ner i Att flaskmata anar Wold en konspirationsteori med WHO i spetsen som ska förtiga att kvinnor egentligen inte kan amma i den utsträckning som rekommendationerna nämner:

Det är troligt att bröstmjölk inte är tillräcklig föda för många barn, nämligen de som själva har större näringsbehov eller en mamma med dålig näringsstatus. Det har påpekats i alla studier, men det är ingenting man talar om för allmänheten.

Jag har läst många studier men jag har inte sett något om detta remarkabla näringsbehov. Däremot finns det gott om belägg för att undernärda mödrar ändå producerar näringsrik mjölk. Därför vill jag gärna se några av alla de studier som Wold har sett men som undanhålls allmänheten.

Vad man får visa på You tube

2011-11-24T15:41:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Att kunna få ut mjölk ur bröstet utan att barnet ammar och även om man inte äger en pump är bra att veta om man behöver vara skild från sitt barn. Norska Ammehjelpen har gjort en film om handmjölkning där man tydligt ser hur det kan se ut, och att det bör spruta, inte droppa från bröstet när utdrivningsreflexen är igång.

Nu berättar Ammehjelpen berättar att användare på Ypou tube vill klassa filmen om handmjölkning som vuxenmaterial. Handmjölkning berör dock barn i allra högsta grad. Många storasyskon har sett sina mammor handmjölka eller pumpa ut mjölk och småbarn som har amnignen kvar lär sig ibland handmjölka själva.

Dysphoric Milk Ejection Reflex 2

2011-11-23T23:16:00.005+01:00

Sökvägarna vi väljer är inte alltid de avsedda

2011-11-23T21:46:00.004+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Tonåringen skulle intervjua Åsa Linderborg, som är kulturchef på Aftonbladet, i ett skolprojekt om journalistik. Det är lite knivigt att ta sig till Aftonbladet från Centralstationen. Ska man gå upp på Klarabergsviadukten vid Cityterminalen eller ska man gå upp till Kungsgatan och sen ner till Västra Järnvägsgatan? Båda föräldrarna var engagerade. Hitta.se, Eniro och Google Maps. Kommer man ner från Klarabergsvägen till Västra Järnvägsgatan? Det byggs. Står det baracker för nedgången? Eller finns det ingen nedgång?

-Äsh, sa tonåringen, jag frågar någon som står och säljer Situation Stockholm

När hon var bebis praktiserade jag på "torken" som låg på Ulleråkers mentalsjukhus. Hon åt just ingen mat så pappan kom förbi varje lunch. Jag ammade henne under lindarna i den parklika trädgården. Uppe i de stora fönsternischerna stod farbröderna och tittade ned på oss genom spröjset.

Jag har alltid trott att hade man sökt svar hos dem om amning så hade de vetat.

Dysphoric Milk Ejection Reflex 1

2011-11-23T21:09:00.019+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Igår var Caroline af Ugglas med i tv-programmet Sommarpratarna. Hon berättade att då hon ammade fick hon så svåra tvångstankar, att hon skulle skada barnet, att hon alltid ville ha sin man sittandes bredvid sig i soffan just då hon ammade. När hon berättade om sina problem för en barnmorska svarade hon att vissa kvinnor får tvångstankar då de ammar. Caroline tycks därefter ha kunnat hantera sina tvångstankar mycket bättre och vänt sin reaktion till något positvt: hon såg det som att den fanns där för att hon skulle vara uppmärksam på faror.

En kommentator frågade nyligen om amningen i sig kan ge depression och en av våra läsare hittade det här och det här och det här. Det verkar onekligen som om det kan ha varit det här Caroline beskrev. Titta på programmet också vetja!

Fenomenet beror alltså inte på en depression, utan förklaras bero på opassande dopaminreaktion. Reaktionen beskrivs alltså som en form av reflex som kan utlösas av utdrivningsreflexen även vid t.ex pumpning. Enligt artiklarna kan man anta att kvinnor som upplever det här ibland slutar att amma tidigare än de egentligen vill och att kunskap om fenomenet minskar obehaget och kan leda till att kvinnor fortsätter amningen.

"Att flaskmata" brister i fakta

2011-11-20T10:35:00.005+01:00

Av Marit Olanders

Boken Att flaskmata av Petra Jankov Picha fyller ett behov, nämligen att berätta att flaskmatande föräldrar behöver råd och stöd precis som ammande. Den är ett rop på bekräftelse: Vi syns! Vi finns! Respektera oss! Jag hoppas den kan leda till en öppnare och mer accepterande inställning till flaskmatning, och att den bidrar till att flaskmatande föräldrar slipper känna sig marginaliserade.

Så långt allt väl. Men boken marknadsförs med förvrängd historieskrivning:
Genom alla tider har föräldrar ersättningsmatat sina barn. Arkeologer har hittat flaskor och matingsset från så tidigt som 4500 år före vår tideräkning. Hur kunde det bli så att det idag är så viktigt att svenska kvinnor ammar, nästan till vilket pris som helst?

I Att flaskmata står att den äldsta funna nappflaskan är 4000 år yngre, från 450 fvt. Det har förvisso funnits föregångare till nappflaskor från före industrialismen. Men spädbarn som inte ammas och lever i miljöer där det inte finns rinnande vatten och avlopp, möjlighet till upphettning (för pastörisering av djurmjölk eller kokning av vatten), disk och sterilisering svävar i akut livsfara. Det är sant i dag såväl som för 2000 år sedan (enligt en snabb sökning på internet kommer det närmast sanningen) Det som skiljer är att det i dag på de flesta håll finns en medvetenhet om hygienens betydelse, vilket knappast kan ha varit fallet då. Inte alla barn dör, men förskräckande många. Nog har flaskmatning sin givna plats i vårt samhälle utan att man ska behöva rättfärdiga det med argument som gränsar till historieförfalskning?

Som jag skrev i går gör Petra Jankov Picha stor sak av Sven Carlsens forskning som visade på att samband mellan hög testosteronhalt hos kvinnor och amningsproblem. Hon nämner en intervju i Sydsvenskan med Carlsen som verkligen bekräftar flaskmatande föräldrar genom att helt frankt basunera ut "Flaska lika bra som bröst". Picha påstår att Carlsen har gjort en undersökning av 17 000 kvinnnor och deras barn och inte funnit några större skillnader i hälsa efter sex år. Detta är så ihoptrasslat och felaktigt att det är svårt att reda ut, men häng med:

Carlsen har studerat hormonnivåer hos 181 gravida kvinnor och sedan hur länge kvinnorna ammat sina barn. Han fann att kvinnor med högre halter av vissa hormoner ammade mindre. Länk här.

Studien med 17 000 mor-barn-par är inte Carlsen involverad i. Det är den stora Probitstudien från Vitryssland som letts av Michael Kramer. Studien är unik eftersom ett stort antal mor-barn-par slumpmässigt hamnade på 31 BB-enheter som var antingen amningsvänliga enligt BFHI eller ej. Det som har jämförts är dels hur mycket kvinnorna som ammade beroende på om de hamnade på ett sjukhus som var amningsvänligt eller ej, och dels barnens hälsa utifrån på vilket sjukhus de föddes, där den stora skillnaden i deras uppväxtvillkor var förekomsten av amning.

Probitstudien jämför inte ingen amning med amning en viss tid. Fler av barnen i interventionsgruppen (födda på amningsvänliga sjukhus) ammades än barn i kontrollgruppen i samma ålder (särskilt stor var skillnaden mellan helammade barn vid 3 månader, 43% repsektive 6 %), men i båda grupperna fanns barn som inte ammades alls vid 3 månader (27% respektive 40 %) och barn som fortfarande ammades vid 12 månader (20% respektive 11%).

Vid ett års ålder hade barnen i interventionsgruppen haft mindre magsjuka och mindre atopiskt eksem än barnen i kontrollgruppen, medan skillanderna i förekomst av infektioner i luftvägarna, öroninflammation m m var mycket små. Vid 6,5 års ålder mättes barnens hälsa på nytt och man fann att barnen i interventionsgruppen presterade signifikant bättre i kognitiva test än barnen i kontrollgruppen, länk här. Det fanns ingen skillnad i grupperna vad gäller samspel mellan mamma och barn eller tandhälsa vid 6,5 års ålder.

Probitstudien visar att kunnig och stödjande miljö kan ha stor betydelse för kvinnors förmåga att amma sina barn. Jag förstår att Michael Kramer dementerar när man använder hans studie som bevis för att amning eller ej inte spelar någon roll för hälsan.

Petra Jankov Picha ger också stort utrymme åt Agnes Wold i son bok. Bland annat får hon föra fram en helt ny teori om kvinnors förmåga att helamma:

Det har funnits farhågor att enbart bröstmjölk i sex månader är otillräckligt och ingenting talar för att det är bra att vänta så länge som sex månader med att introducera annan föda. I alla kulturer och i alla tider fram till nu har man stoppat i barn en massa annat vid sidan av amningen. Det är troligt att bröstmjölk inte är tillräcklig föda för många barn, nämligen de som själva har större näringsbehov eller en mamma med dålig näringsstatus.

Med detta uttalande har Agnes Wold, och Petra Jankov Picha, irrat så långt ut spekulationsträsket att de är svaret skyldiga. VAR finns belägg för dessa kategoriska tvärsäkra uttalanden? Petra Jankov Picha skriver att hennes bok har granskats av certifierade amningskonsulter, som dock inte nämns vid namn. Jag har tidigare frågat Petra varför hon inte kollade upp det här med kvinnors förmåga att helamma i sex måander med amningskonsulterna, som till skillnad från Agnes Wold har sakkunskap i ämnet och hon tyckte det räckte med de svar hon hade.

Jag hade verkligen önskat att det fanns en bra bok om flaskmatning, som bekräftar och stärker föräldrar, klart och konkret berättar hur flaskmatning kan gå till (också kring detta finns frågetecken i Att flaskmata som jag hoppas återkomma till) OCH som hade en acceptabel faktakoll. Nu blev det det här inlägget i stället. Jankov Pichas påståenden ska inte stå oemotsagda.

TILLÄGG 24/11 Eftersom en rad uppretade kommentatorer har påpekat att amningskonsulterna som har faktagranskat "Att flaskmata" visst nämns vid namn i boken kan jag bekräfta att det stämmer (s 165). Petra Jankov Picha medger att uppgiften om nappflaskor från 4500 år fvt är felaktig och att hon har blandat ihop uppgifterna om Carlsens och Kramers forskning. Dock kvarstår frågetecknen kring Wolds och Jankov Pichas spekulationer om många kvinnors bristnade förmåga att helamma i sex månader.

Söndagsbio: Barnet tar tag

2011-11-20T07:29:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Norska Ammehjelpen tyckte det saknades bra och tydliga amningsfilmer så de bestämde sig för att producera egna. Filmerna finns på Ammehjelpens hemsida men också på youtube, vilket gör att jag kan lägga upp dem här.

Här kommer en film där man tydligt ser hur ett barn tar ett stort tag.

Vetenskap och spekulation

2011-11-19T08:33:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Är det mammans testosteronnivå som avgör om hon kan amma eller ej? Det hävdade den norske forskaren Sven E Carlsen häromåret, i en nyhet som fick stort internationellt genomslag i media helt i enlighet med regeln att "hund bet man" inte är en nyhet, medan "man bet hund" är det, det vill säga att det är lättare att få genomslag för något udda som går på tvärs mot vad som sagts tidigare än något som bekräftar tidigare forskning.

Petra Jankov Picha tog stort intryck av Carlsen i sin bok Att flaskmata, och skrev bland annat: "Sven M Carlsens forskning visar också att förmågan att amma har med kvinnans halter av testosteron i kroppen att göra. Ju högre halt desto svårare att få igång mjölkproduktionen."

Elisabet Helsing kommenterar Carlsens forskning på norska Ammehjelpens blogg Fulle Mugger. Hon menar att Carlsen har en teori om varför vissa kvinnor inte kan hjälpas till amning som såvitt hon kan bedöma är väl underbyggd. Men, skriver hon, så lämnar Carlsen vetenskapen och ger sig ut i spekulationer. Bland annat påstår han att eftersom det är miljön i livmodern som bestämmer hur väl amningen lyckas är det föga man kan göra åt det. Misslyckad amning är inte mammans "skuld".

Amning är emellertid mer komplext än så. Amningsrådgivning kräver insikt, kunskap och pedagogisk förståelse. De som håller på med det vet att nästan alla mödrar som tror att de inte kan amma faktiskt kan det med god och vänlig rådgivning. Och skulle det ändå inte funka är de noga med att inte ge mamman skulden för det. Och om det bara är hormonnivån i livmodern som bestämmer hur det ska gå att amma, hur förkalrar Carlsen den enorma uppgången i amning i Norge från 1969 till idag (eller i Sverige från 1973 och framåt)? Kan Carlsen visa att hormonnivåerna är annnorlunda hos norska och svenska kvinnor än hos exempelvis irländska, som har mycket låg amningsfrekvens?

Paraplyorganisationen WABA har också kommenterat Carlsens forskning och menar att det inte finns bevis för att kvinnors testosteronhalt samvarierar med om de föder på amningsvänliga sjukhus enligt BFHI eller med om det finns amningsrådgivare i närheten. De nämner också att Carlsen hänvisar till Michael Kramers stora studie i Vitryssland, där kvinnor slumpmässigt hamnade på sjukhus som var amningsvänliga enligt BFHI eller ej. Resultaten visade att barn som fötts på amningsvänliga sjukhus ammades i större utsträckning och blev mindre drabbade av magsjuka och atopiskt eksem under sitt fötrstas år, och hade signifikant högre IQ vid sex års ålder. Kramer har gått ut och sagt att resultaten har feltolkats.

WABA menar att budskap som "ny forskning visar att bröstmjölk inte är så viktigt" kan göra stor skada genom att de rättfärdigar dåliga rutioner och minskar kvinnors tilltro till sig själva. De underminerar arbetet med att främja evidensbaserade rutiner för att stödja amning och minska sjukdom och död bland barn. Det spelar barnmatsindustrin rakt i händerna.

Också Amningsbloggen skrev om Carlsens forskning.

Hur vanligt är det att kvinnor inte kan amma?

2011-11-17T23:45:00.011+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

"Alla kan faktiskt inte amma", sägs det uppfordrande ibland och jag tror att den som säger så ofta menar att vissa kvinnor av fysiologiska skäl inte kan producera tillräckligt mjölk för att amma. Det är inte svårt att hitta procentsiffror på detta tillstånd. I Lindberg och Lagercrantz barmedicinbok finns en punktlista med amningsproblem. På första plats kommer otillräcklig mjölkmängd och man konstaterar frankt att 5 % av alla mödrar inte bildrar någon eller otillräcklig mjölkmängd. Referens saknas.

Jag är ganska säker på att det inte heller finns någon forskningsreferens till påståndet, utan att de 5 % rör sig om en påhittig (och överdriven) gissning från författarens (Tor Lindbergs) sida. För hur skulle man kunna undersöka det här på ett tillförlitligt sätt?

Det finns dock ett beskrivet tillstånd som tycks medföra fysiologiska svårigheter att amma. Kvinnor med så kallade tubulära bröst kan ha glandulär hypoplasi och därmed för få mjölkbildande körtlar. Man uppskattar i den här artikeln att en av 1000 kvinnor har bröst med den här malformationen. Observera att artikeln också innehåller en bild på tubulära bröst

Det är dock inte giviet att man inte kan amma om man har tubulära bröst. Jag har träffat kvinnor med tubulära bröst, som ändå har ammat fullt. Här finns en fallbeskrivning av en mamma med tubulära bröst som ammade, men stötte på flera amningsproblem.

Amning och depression

2011-11-16T21:06:00.007+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Ibland, eller snarare ganska ofta, hör jag att kvinnor som drabbats av postpartumdepression får rådet att de bör sluta amma. En av anledningar, som motiverar att de bör sluta amma, brukar anges vara att sömnen anses viktig för att depressionen ska läka. Men nu börjar forskning komma fram som ifrågasätter den här behandlingsstrategin, som faktiskt t.o.m. anses kunna förlänga depressionen. Man börjar föra fram just amning som en läkande faktor vid depression och utebliven amning som en riskfaktor för depression och en av anledningarna är att forskning visar att ammande mammor får mer sömn än icke ammande. En annan orsak att ammande mammor somnar och somnar om fortare, vilket är en viktig faktor för att depressionen ska läka. Klicka på rubriken om du vill läsa mer!

Kvinnor, män och amningsstöd

2011-11-16T20:32:00.002+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

"Tänk om män födde barn och skulle amma, då skulle såna här sidor (Amningsbloggen, min anm) aldrig funnits. Då hade männen tänkt, jaha du ammar - det gör inte jag och vice versa."

Så skrev en kommentator efter det här inlägget.

Jag har arbetat med amning i många år. Jag vet att det inte är så enkelt som kommentatorn hoppas. Män kan ha otroligt komplicerade relationer till amning trots att de aldrig ammat. Jag tror att alla som arbetar professionellt med amning har stött på problemet. Arbetskamrater som blir provocerade så fort amning kommer på tal, och jag tror också att alla är överens om att det kan röra sig om både män och kvinnor.

Till dig som har upplevt mathets

2011-11-16T19:16:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Har du ett barn som ammar men inte är särskilt intresserat av fast föda? Har du prövat att ge potatis med bröstmjölk, palsternackspuré, mosad banan (trots att många säger att man inte ska börja med det) och en massa annat som ditt barn bara precis har smakat på och sedan ratat? Växer och utvecklas ditt barn som förväntat - bara att det inte äter några skönjbara portioner med mat?

Blir du stressad över alla menyer, karriärsstegar och andra föräldrars berättelser om små matälskande, fågelungsliknande barn? Kanske rentav någon från vården ifrågasätter om du verkligen försöker ge ditt barn mat?

Med andra ord, har du upplevt mathets?

Då är det här inlägget för dig.

Alla barn börjar inte älska annan mat direkt. En del gör det, ibland till den grad att amningen håller på att konkurreras ut. Då får man fundera på om det är okej om amningen rinner ut i sanden, eller om man vill dra i bromsen lite. Man kanske drar ner på skedmatningen och låter barnet plocka i sig mat i sin egen tankt. Men så finns det också det motsatta - barn som visserligen smakar på mat som de erbjuds, men som inte äter annan mat för att bli mätta utan fortsätter med amningen som huvudsaklig näringskälla. Växer och utvecklas barnet som förväntat behöver man knappast oroa sig för järnbrist.

Ta med barnet i måltiderna, låt det ha mat inom räckhåll, erbjud det att smaka av din mat, t ex: "Det här tycker jag är riktigt gott! Vill du smaka?" Det verkar vara vanligt att barn på 6-12 månader väljer sig att förlita sig på antingen amningen eller annan mat som huvudsaklig näringskälla. Få barn i den åldern verkar accpetera att amma morgon och kväll och äta annan mat hela dagarna. Antingen rinner amningen ut i sanden, vilket är särskilt vanligt om välling finns med i bilden eller så dröjer det innan aptiten på annan mat blir större.

Så småningom ökar motivationen eller vad det nu är som ska till och matmängderna börjar öka. Det kan dröja ända fram emot ettårsdagen, ibland ändå längre. Alla barn är inte "tidiga" med att äta större mängder annan mat. Alla barn kommer inte heller att vilja börja lapa kryddmått med mat från förädrarnas fingrar på fyramånadersdagen. En del är ointresserade, och det länge. Utan att något är farligt eller fel.

Från fyra månader

2011-11-13T09:59:00.006+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Spädbarns hälsa är viktig. Därför kommer myndigheter med rekommendationer i frågor som rör deras hälsa. Amningsförekomsten minskar och det här har fått både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen att agera. Man uppfattar ett det är ett problem att WHO:s amningsrekommendation, som bland annat säger sex månader exklusiv amning, inte efterlevs i vården i Sverige. Livsmedelsverket har uppmärksammat att BVC rekommenderar smakportioner från fyra månader (trots att de ska rekommendera exklusiv amning i sex månader). Argumentet till att börja med smakportioenr vid fyra månader har bland annat varit att barnet har ett "smakfönster" som skulle vara öppet mellan fyra till sex månader. Om fönstret stängs innan barnet har fått smakportioner argumenterar man ibland på BVC att det kan bli problem med barnets matintroduktion. Påståendet är inte grundat i någon vetenskap, utan var från början ett försäljningsknep från barnmatsindustrin (ett knep som har fått starkt fäste på BVC). Det här har gjort att Livsmedelsverket infört ett nytt begrepp: pyttesmå smakprov. Som framgår rekommenderas smakproven bara att ges om barnet visar intresse och det ska då vara kryddmåttstora mängder av den mat som barnet visat intresse för (t.ex. från förälderns tallrik). Rekommendationen gäller både barn som ammas och barn som äter ersättning.

Hur fiffigt det här är av Livsmedelsverket återstår att se. Begreppet är av flera skäl inte problemfritt. Ett tänkbart scenario är att barnmatsindustrin utnyttjar pyttesmå smakprov till att ännu hårdare lansera barnmatsprodukter till barn som är så små att de inte bör eller behöver äta deras produkter. Redan innan pyttesmå smakprov infördes var det här alltså ett problem. Semper har inte mindre än 18 barnmatsprodukter som är märkta med "från fyra månader". Det är naturligtvis oekonomiskt, opraktiskt och omiljövänligt att öppna en barnmatsburk för att sedan se om spädbarnet visar intresse för ett kryddmåttstort smakprov.

Semper presenterar sina produkter i en karriärsstege som barnet kan "klättra i". Naturligvis finns det massor att tjäna på, för ett barnmatsföretag, att spädbarnet börjar klättra från så späd ålder som möjligt. Redan i våras fick jag den första inbjudan från Semper för att komma och lyssna på deras tolkning av pyttesmå smakprov. Alltså redan innan Livsmedelsverket ens hade presenterat sitt nya begrepp. Barnmatsföretagen åker också väldigt aktivt runt till Sveriges BVC och berättar för sjuksköterskorna om sina produkter.

Jag tycker att det är mycket förvånande att barnmatsföretagen inte får någon negativ uppmärksamhet kring att de inte märker sina burkar i enlighet med WHO:s och Livsmedelsverkets rekommendationer. Om de fick frågan varför de märker sina burkar med "från fyra månader" vad skulle de svara då?

Snälla, hjälp till och mejla dem frågan vetja: konsumentkontakt@semper.se

Och låt Amningsbloggen veta svaret...

Grattis på Fars Dag!

2011-11-13T08:05:00.001+01:00

Av Marit Olanders

Här kommer en söndagsbio om hur fäder kan stötta sina kvinnor i amning och ha en nära relation med sina barn. Ni får gå in på länken och kika.

http://www.youtube.com/watch?v=oVeZOtX9IxY

Amning som färdighetskunskap

2011-11-10T13:44:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Att det finns olika sorters kunskap är egentligen rätt självklart. Det är skillnad på att kunna räkna upp åarna i Halland och att kunna cykla.

Två typer av kunskap är
påståendekunskap eller teoretisk kunskap, att veta att
färdighetskunskap eller praktisk kunskap, att veta hur

Ibland har de ställts i motsats till varandra. bland teoretiskt skolade människor har den teoretiska kunskapen värderats högst och bland praktiskt skolade människor har många gånger praktisk kunskap värderats högst. I själva verket är de ömsesidigt beroende av varandra. Att kunna läsa och skriva är färdiogheter som alla teoretiskt skolade människor använder sig av, och praktisk kunskap har en grund av teori, även om man inte med ord kan förklara vad som egentligen händer när man cyklar, varför man inte välter t ex.

Amning innehåller ett stort mått av praktisk kunskap, det är en färdighet. Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi inriktad på läsinlärning har sagt så här:

Det krävs 5000 timmars övning för att bli bra på något. Det gäller oberoende av om man ska bli bra på golf, spela fiol eller på bordtennis. En färdighet kräver oerhört stora doser övning för att etablera sig ordentligt i ryggmärgen.

Tänker man att amning är något som pågår dygnet runt kan mnan räkna 5000/24= ungefär 200 dygn = ungefär 7 månader. Så efter minst 7 månaders ihärdig övning innan man uppnått färdighet. Det är då många tycker det börjar bli dags för avvänjning ...

Jag menar verkligen inte att "om man har ammat mindre än sju månader så kan man inte amma". I själva verket tycker jag man ska ta alla såna här siffror med en stor nypa salt. Olikheterna människor emellan är så stora att man aldrig kan sätta upp ett speciellt antal timmar. Men det siffran 5000 timmar pekar på är att det krävs hursomhelst mycket övning.

Den visar på det orimliga i uppdelningen i kvinnor som "kan" och "inte kan" amma - utan att få lära sig av någon och utan att få öva.

Söndagsbio: Så gynnas amningen av samsovning

2011-11-06T16:41:00.002+01:00

Av Marit Olanders

Här är en liten film som visar hur snabbt det går att svara på barnets amningssignal om man sover tätt tillsammans.

Amningsfredag 11 november

2011-11-04T15:17:00.007+01:00

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Akademiska sjukhuset, Robergsalen ing 40, 4 tr

9.00-09.30
Välkommen: Amning och sovvanor
Christine Rubertsson
Eva-Lotta Funkquist

09.30-10.15
Säker samsovning
Kerstin Hedberg Nyqvist

10.30-11.15
Känguruvård- orkar föräldrarna?
Ylva Thernström Blomqvist

11.15-12.00
Föräldrars och barns sovvanor
Lena Lööf

13.15-15.30
Primater och separation
Tomas Ljungberg

15.30-16.00
Avslutande diskussion

Amningsbloggens nappflasktest del 5

2011-11-01T09:45:00.000+01:00

"Kommer inget sött"

Av Marit Olanders

Amningsbloggens expertammare Katrin*, 6,5 år, testade sju nappflaskor för Amningsbloggens räkning. Katrin ammade regelbundet fram till 5,5 års ålder och ammar fortfarande av och till. Framför allt tyckte hon att ingen av de testade nappflaskorna liknade bröstet, vilket tillverkarna påstod. Men hon hade också kommentarer om vad som kom ut ur flaskorna, som testades med vatten.

Katrin påpekade flera gånger att det inte kom bröstmjölk ut flaskorna. ”Det kommer inget sött” sa hon om Bambinos flaska, och om Esskas ”Kommer vatten och ingen bröstmjölk”.

Bröstmjölk har en speciell, söt smak. Smak och konsistens ändrar sig också under pågående amning, då mjölken först är mer söt och läskande och sedan gradvis blir fetare och rundare i smaken. Även om det är bröstmjölk i flaskan har vi inte kommit dithän att vi kan efterlikna denna gradvisa övergång från förmjölk till eftermjölk.

Också vad gäller bröstmjölk och bröstmjölksersättning skiljer sig smaken åt. Bröstmjölk har en sötare, rundare smak, medan bröstmjölksersättning har en mer endimensionell smak.

*"Katrin" är ett fingerat namn

Här finns information om flaskmatning!

2011-10-31T09:03:00.000+01:00

Av Marit Olanders

Det finns ingen skriftlig information att få om flaskmatning, varken från bokbranschen eller landstinget mer än några sidor på Landstingets webb 1177.se. Inte ett enda informationsblad finns att sticka i händerna på undrande föräldrar, påstår Petra Jankov Picha i sin bok Att flaskmata.

Jag känner till dessa:

Till dig som inte ammar - 8 sidor med bland annat känslor kring att inte amma, näring och närhet, konktreta matningstips och omgivningens attityder, pdf från Karolinska universitetssjukhuset.

Boken Barnliv av Katerina Janouch är en modern, mestadels vederhäftig bok om att ha barn, från graviditet till nästan vuxen. I den finns ett avsnitt vid namn "Att mata i flaska" med konkreta tips kring val av nappflaskor och ersättning, hur man flaskmatar och hygien.

I Sugen på livet, Amningshjälpens skrift om att lära sig amma som jag har gjort, finns en sida med konkreta tips på flaskmatning.

Barnliv och Sugen på livet står med i litteraturlistan i Att flaskmata och ändå ignorerar Petra Jankov Picha att det finns skriven information om flaskmatning i dem. Kanske menar hon att det borde finnas skriven informaiton om flaskmatning utan en massa information om amning också, men det är inte det hon säger.

Till dig som inte ammar verkar hon ha missat. Hon skrev om den på sin blogg i augusti men nämner den inte i sin bok. Det bekräftar Jankov Pichas bild av att vården inte delar ut information om flaskmatning (till henne själv t ex), men att hon som journalist som skriver en bok i ämnet missar den är anmärkningsvärt.

Bilden att vården inte delar ut information om amning bekräftas också av att boken Leva med barn, som har delats ut till tusentals föräldrar på BVC genom åren, har mycket få ord om flaskmatning. Jag har utgåvorna från 1995, 2002 och 2008 och det står just ingenting om flaskmatning i någon av dem. Leva med barn är i och för sig ingen höjdarbok när det gäller att förklara hur man får amning att fungera heller.

Ny bok om att flaskmata

2011-10-30T23:14:00.006+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Petra Jankov blir intervjuad i DN Söndag. Hon är aktuell med boken Att flaskmata. Petra Jankov hoppas att hennes nya bok ska kunna fungera som en handbok för den som söker svar på frågor om flaskmatning. Hon menar att många föräldrar nu söker svar på föräldrasajter på nätet, men att det där inte alltid går att lita på vad som är rätt och fel. Petra berättar om sina egna ångestfyllda amningar. Om det första barnet som flaskmatades från start, eftersom hon var förtidigt född, och sen, när flickan var stor nog, fick Petra aldrig amningen att fungera. Men med andra barnet var hon säkrare på hur hon ville ha det. Hon berättar: Men när vi var på barnavårdscentralen när han fötts och han bara hade gått upp ett kilo på en vecka sa jag direkt till barnsköterskan att "vi köper ersättning på vägen hem".

Jag gissar att det här är en felskrivning av DN:s journalist. Att spädbarn går upp så mycket som ett kg på en vecka förekommer knappast. Kanske sa Petra ett hekto. Som hjälpmamma i Amningshjälpen vet jag att kvinnor ibland får höra från vården att 100 gram är för lite för ett spädbarn att gå upp på en vecka. Men i själva verket kan det vara helt normal viktuppgång. Späda barn forsätter ofta att vara späda oavsett hur mycket mjölk deras mammor producerar.

Man kan ha många skäl till att sluta amma. Man behöver inte redovisa dem. Men tyvärr beror många avslutade amningar inte på kvinnornas bristande amningsvilja, utan på vårdens bristande amningskunskap och bristande vårdrutiner.

Livsmedelsverkets nya rekommendation

2011-10-30T22:13:00.014+01:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket. Hon blir intervjuad i senaste Amningsnytt angående verkets nya amningsrekommendation. Man har valt att införa en nyhet i rådgivningen kring spädbarnets kost; från fyra månader kan man ge bebisen "yttepyttelite" provsmak av mat. Det ska vara kryddmåttstora mängder. Smakportioner bör föräldrar fortfarande vänta med tills barnet är sex månader. Anledningen till det nya rådet är enligt Åsa att BVC-sjuksköterskorna inte följde den gamla rekommendationen utan förmedlade följande budskap till föräldrarna: "Livsmedelsverket rekommenderar smakportioner från sex månader, men vi på BVC rekommenderar att man börjar vid fyra månader”.

Nu verkar inte BVC veta så mycket om vad Livsmedelsverket säger (läs Amningsnytt artikel). BVC tycks så att säga köra sitt eget race. Men jag undrar ändå: är det inte en risk att BVC-sjuksköterskorna börjar förmedla följande budsakp?: "Livsmedelsverket rekommenderar yttepyttelite smakportioner från fyra månader, men vi på BVC rekommenderar att man börjar med större mängder”.

Åsa Brogård Konde blir också intervjuad i fredagens DN. Där berättar hon att Livsmedelsverket måste förhålla sig till den forskning som visar att amning är bra även för västerländska barn (och inte bara för barn i fattiga länder). Som exempel tar hon att det finns en studie som visar att spädbarn som ammats har 72 procents lägre risk att behöva läggas in på sjukhus för luftvägsinfektioner. I artikeln tar man upp att amningsråden alltså trots detta har ändrats. Numera "uppmuntras" mammor att amma de första sexmånadern, men de kan börja ge miniportioner från fyra månader. Ett av skälen till detta är att kvinnor som inte vill eller kan amma, inte ska skuldbeläggas.

Och jag undrar: på vilket sätt mildrar miniportioner kvinnors skuld? Och sen undrar jag också: vad är egentligen orsaken till att miniportionerna införs?

Redan i våras fick jag för övrigt inbjudan från barnmatsindustrin: Utbildningsdag om Livsmedelsverket nya råd. Det undrar jag inte över.

Grattis till Amningshjälpens bröstpris, Sagogrynet!

2011-10-30T06:58:00.003+01:00

Av Marit Olanders

I går hade jag den stora äran att dela ut Amningshjälpens bröstpris till Lin Dalén för bloggen Sagogrynet - om amning i nöd och lust. Prisutdelningen skedde på stora scenen på mässan Varning för barn som pågår 29-30 oktober på Stadionmässan i Malmö.

Amningshjälpens bröstpris går till en kulturinsats som främjar amning och röstas fram av föreningens medlemmar. Första gången priset delades ut var 1983 till Ola Ström och Per Dunsö (som gjorde det malmöbaserade teveprogrammet Solstollarna en gång i tiden) för låten Mammas lilla fik. Andra pristagare genom åren har varit Astrid Lindgren, Stina Ekblad och Linda Skugge.

Lin fick priset med följande motivation:
Sagogrynet är en informativ amningsblogg av hög kvalitet som uppdateras ofta. Den har ett modernt och estetiskt tilltalande utseende, fräsch och har en positiv ton.
Sagogrynet arbetar för att amning ska vara ett naturligt samtalsämne och gör genom sin blogg reklam för ämnet på olika sätt, till exempel uppmärksammades nyligen bloggen i Skånska Dagbladet.
Sagogrynet har skrivit och samlat en stor mängd amningsfaktainlägg i sin blogg för att sprida amningskunskap till alla som behöver och vill ha. Bloggen vänder sig till alla som är intresserade av amning, ammar eller vill amma. Hon bloggar för ökad amningskunskap eftersom kunskap gör stor skillnad och brist på kunskap och stöd alldeles för ofta leder till att amningsproblem förblir olösta.
Hennes tanke är att råd och tips om amning ska vara lättillgängliga och lättförståeliga.
sagogrynet blandar faktainlägg och problemlösning med senaste forskningsrön, personliga funderingar, debattinlägg och recensioner av amningsrelaterade prylar, med mera. Hon tar upp ämnen som långtidsamning, mjölkstockning, white spots, offentlig amning, matintroduktion, fri amning, amningsstrejk, tuttförvirring och mycket mer, samt visar amningsbilder.
Informationen i bloggen finns tillgänglig dygnet runt och dessutom finns hennes mejladress för den som vill skriva privat.

I mitt tal till Lin sa jag ungefär så här:

Första gången jag träffade Lin var 2007, när jag intervjuade henne i Amningsnytt om hennes problematiska amnign av äldsta dottern. Lin berättade bland annat om den flaskpress hon hade utsatts för, att ingen berättade för henne att flaskan skulle kunna störa amningen.

- Alla lovordade ersättning, sa hon bland annat.
-De var så himla noga att inte skuldbelägga att det slog över på andra hållet.

Jag minns att jag blev frustrerad över det dåliga bemötande hon hade fått.

När jag fick veta att Lin väntade barn igen hoppades jag att amningen skulle funka den här gången. Inte bara för Lins och hennes barns skull, utan också för att jag såg Lins potential som amningsstödjare. När man har misslyckad amning bakom sig och får uppleva att lyckas kan det frigöra en enorm kraft, en känsla av att kunna flytta berg. Lin kanaliserar det i sitt bloggande och sitt engagemang i Amningshjälpen.

Så grattis Lin Dalén, alias Sagogrynet, en värdig vinnare av Bröstpriset!

Många smådelar gör nappflaskor svåra att diska ... och sätta ihop

2011-10-30T06:26:00.000+01:00

Amningsbloggens nappflasktest del 4

Av Marit Olanders

Nappflaskor består av flera delar. Man måste ta isär alla delarna varje gång man sköljer och diskar nappflaskan.Man får se noga till att det inte samlas matrester i alla vinklar, skruvgängor och mönster.

Flest delar var det till Dr Brown’s nappflaska där man fick totalt 8 olika saker i förpackningen om man tog isär allt (som man ska varje gång man diskar flaskan). En av delarna en liten flaskborste som man behöver för att komma åt inne i den pip som finns inne i flaskan som påstås bevara vitaminer i bröstmjölk/ersättning.

Flera av flaskorna hade flasknappar med en liten ventil i, den så kallade anti-kolikfunktionen. Man måste vara snabb med att skölja flaskorna med kallt vatten och sedan diska dem strax efter användning för att inte ersättning eller bröstmjölk ska torka in.

Mams flaska hade en ventil i flaskans botten i stället, vilket gjorde att den bestod av ännu fler delar. Själva flaskan var lätt att diska. Eftersom man skruvar ur botten blir det bara ett rör kvar (låt vara med skruvgängor i bägge ändar), men botten består av två delar, en hård ytter och en inre mjuk med små hål och veck där matrester kan fastna. Skruvar man inte ihop delarna rätt så läcker flaskan. Esskas flaska var insvängd, vilket gjorde att den var svår att diska i botten.

Napparna kunde också vara mycket svårdiskade med räfflor på insidan eller en knopp ytterst på nappen som torde vara mycket svår att hålla ren.

Flaskmatar man på rutin bör man nog hålla sig till ett märke på flaskorna. Flaskor och nappar är snarlika på flera märken. Vid ett tillfälle förväxlade jag napparna till Mams och Esskas flaskor och då läckte det från nappkragen när man sög/försökte amma på flaskorna.

Instruktionerna finns ofta på många språk, ibland satt med mycket liten stil. Dessutom innehåller de konstigheter som ser ut som översättningsfel. Meda skriver att man ska diska deras flaska i såpvatten före användning. Vad är det för fel på vanligt diskmedel? Till Dr Brown’s flaska följer det med en jättelik bipacksedel på 20 olika språk, om jag räknar rätt. Hur många letar rätt på sitt eget språk och läser det som står där? Inte vet jag.

Samtliga flaskor köptes långt efter att kemikalien BPA förbjöds i nappflaskor den 1 juni i år. Ändå påtalar alla tillverkarna att flaskorna är BPA-fria, sex av sju med grön färg – som signal för miljömedvetenhet kanske.

Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3

Nappflaskor som motverkar kolik - en bluff

2011-10-29T06:35:00.002+02:00

Amningsbloggens nappflasktest del 3

Av Marit Olanders

Alla nyföddflaskorna i testet påstås förebygga eller motverka kolik. ”Anti colic” är ett säljargument på framträdande plats på fyra av förpackningarna - Avent, Mam, Meda och Nuk. Detta med anti kolik nämns också på Dr Brown’s och Esskas förpackningar.

Kolik är mycket påfrestande för både föräldrar och barn. Kolik kan drabba både ammade och flaskmatade barn. Det finns många spekulationer om vad som kan orsaka och bota kolik men ingen universallösning.

Nappflasktillverkarna utgår från antagandet att barn kan få kolik av att svälja luft. Det speciella med de här anti-kolikflaskorna är nämligen att de har en ventil som släpper in luft i flaskan medan barnet dricker, vilket i sin tur ska göra att barnet inte sväljer luft. Jag frågade Eva-Lotta Funkquist, som är insatt i amningsforskningen, om det finns vetenskapliga belägg för att kolik orsakas av att barnet sväljer luft och det hade hon inte hört talas om. I så fall skulle ju ammade barn aldrig drabbas av kolik eftersom det inte finns luft inne i bröstet. Och så enkelt är det ju inte.

Jag skulle vilja påstå att de här flaskorna förebygger kolik lika dåligt som antirynkkrämer föryngrar hud.

Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amnignsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 4

I Halloweentider

2011-10-28T21:02:00.000+02:00

av Marit Olanders

och barnen surfar in på Unga fakta och läser om Vampyrer.

Visste ni att en människa kan bli vampyr av att inte ha fått dricka bröstmjölk.

Man kan också bli vampyr om man är sjunde sonen till sjunde sonen, om man har avlats eller fötts på en kyrklig helgdag på en massa andra sätt. Så ta det lugnt med vampyrerna och se till att ha mycket godis eller bus på G hemma!

Mohahaha!

Fred

2011-10-28T13:01:00.001+02:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Jag hörde någon säga:

Det kan aldrig bli fred
förrän kvinnor har
rätten att bestämma över sin kropp

Jag tror att det är helt sant

Amningsbloggens nappflasktest del 2

2011-10-28T07:39:00.002+02:00

Liknar nappflaskorna bröst
som tillverkarna påstår?

Av Marit Olanders

Amningsbloggens expertammare Katrin* är en verbal 6,5 åring som ammades regelbundet fram tills för ett år sedan och fortfarande ammar av och till. Hon har aldrig fått nappflaska tidigare men ställde upp och prövade sju olika nappflaskor om huruvida de liknade bröstet. Också jag själv testade alla nappflaskorna. Flaskorna testades genomgående med vatten.

Sex av sju flaskor, alla som vände sig till nyfödda, hävdade att flaskorna liknade bröst eller påminde om amning (Avent, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda, Nuk). Flera använde också ordet ”naturlig” i sina beskrivningar.

Vem som helst som har tillgång till ett kvinnobröst och en nappflaska kan själv hålla dem bredvid varandra och jämföra hur de ser ut och känns. Det ska inte mycket fantasi till att förstå att de luktar och smakar olika. (Nappflaskorna smakade f ö vedervärdigt innan de hade diskats noggrant.)

En stor skillnad mellan kvinnobröst och de testade nappflaskorna är hur töjbara de är. Basen på nappflaskornas nappar var mellan 23 (Dr Brown’s) och 42 (Nuk) mm i diameter och höjden från nappkrage till topp var mellan 36 och 40 mm.

Drar man i napparna töjer de sig någon enstaka millimeter. Det kan jämföras med ett kvinnobröst som vid amning tycks kunna töja ut sig till två eller tre gånger längden i viloläge. Nappkragen på nappflaskan sätter också stopp på töjbarheten hos nappflaskorna, medan kvinnobröst vid amning helt ändrar form. Själva bröstvårtan styvnar som bekant men hela bröstet dras också ut så att det inte finns någon direkt avgränsning mellan bröstvårta, vårtgård och omgivande hud.

"Kändes absolut inte som bröst"
Katrin sa bestämt att ingen av flaskorna kändes som ett bröst. Flera av flaskorna kändes plastiga och konstiga, tyckte hon. Om Mams flaska sa hon att det var mera skavigt än bröstet, och så kan man inte ta ett bra tag. mam beskriver själv sin flaska som Om Avents flaska sa hon: ”Det är för platt här och en utbyggnad där och det känns verkligen inte som bröstet. Och när man suger känns det extremt som att man har nåt annat än ett bröst.” Esska skriver i sin produktinformation: "Dinappens funktion är utvecklad för att simulera naturlig amning direkt när barnet vidrör dinappen". Katrin sa att flaskan "känns verkligen inte som bröstet".

Vad man får i sig
Alla nyföddflaskorna droppar självmant om man håller dem uppochner. En del droppar bara litegrann men ingen är helt droppfri. Det kan spela roll för barns tandhälsa och detta droppande från nappflaskor har också pekats ut som en anledning till att vissa barn som vänjts vid nappflaska inte vill ta bröstet sedan. Från nappflaskan kommer vätskan av sig själv i större eller mindre mängd. Suger inte barn på bröstet så upphör utdrivningsreflexen.

Intressant i testet var att Katrin påpekade att hon måste suga ”så in i Norden” hårt på flera flaskor för att få ut någon vätska (Mam, Meda och Nuk). Katrins mamma funderar på om Katrin kan ha använt amningsteknik på flaskorna eller om hon var van vid mjölkflödet vid utdrivningsreflexen. Jag gjorde en liknande reflektion när jag testade flaskorna. Jag märkte också att på en flaska måste jag suga så hårt att jag fick ont i tungan (Avent).

Jag testade att ta ett stort tag om flasknapparna och jobba med tungan, som jag tänker mig att ammade barn gör, och då kom det ytterst lite ur alla nyföddflaskorna.

Man var tvungen att ändra teknik och verkligen suga med undertryck och indragna kinder, som på ett sugrör, för att få i sig något från nappflaskorna. De flaskor som hade störst och mjukast nappar fick jag något lite mer amningslikt grepp på, men då riskerade jag i stället att klämma ihop hela nappen så att vätskan inte kom ut för den sakens skull (Nuk).

Dr Brown’s flaska som hade den smalaste nappen, var det omöjligt att ta ett amningsliknade tag på. Trots det hänvisar Dr Brown's till amning i produktbeskrivningen på förpackningen. Om Bambinos nappflaska har jag skrivit att det ”behövs ett mycket ytligt tag och bara ta emot”. Katrin anmärkte att Bambinos flaska gick att tugga på!

Var jag inte supernoga när jag skruvade ihop nappflaskorna läckte de också mellan napp och nappkrage om jag försökte ta ett amningstag på dem. Jag hade inget bröst att jämföra med men Katrin påpekade att ingen nappflaska kändes som bröst i munnen.

* Katrin är ett fingerat namn.

Fortsättning följer ...

Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4

Amning och högt blodtryck senare i livet

2011-10-27T22:24:00.003+02:00

Av Eva-Lotta Funkquist

I USA finns det en stor, i forskningssammanhang berömd, så kallad cohort med många tusen sjuksköterskor som man redovisar studier på med jämna mellanrum. Klicka på rubriken så får du se en av dem.

Kvinnor som har ammat exklusivt i sex månader hade lägre blodtryck senare i livet än kvinnor som inte hade ammat alls. Ju längre kvinnorna sedan ammade delvis (upp till ett år), desto lägre blodtryck hade de senare i livet. Man har redovisat liknande resultat tidigare, men förftattarna till den här studien anser att de har kontrollerat bättre för andra påverkande faktorer.

Igår lärde jag mig något nytt

2011-10-27T21:46:00.003+02:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Studenterna hade gjort en strukturerad amningsobesrvation som de redovisade. Ibland har spädbarn så kallade lockrop då de vill eller är i färd med att amma. Men en av studenterna hade observerat ett barn som var runt två år. Studenten redovisade istället ett tutteskrattt. Enligt uppgift låter det ungefär så här (strax före amning): ehe, ehe, ehe, awoom. Därpå börjar barnet suga.

Flera av de lyssnande studenterna var överens: tutteskrattet finns

Känns det igen?

Amningsbloggens stora nappflasktest

2011-10-27T06:30:00.006+02:00

Del 1: Att köpa rätt

Av Marit Olanders

Det säljs fler och fler nappflaskor i Sverige, vilket inte är konstigt eftersom amningen samtidigt minskar. Eftersom det finns en medvetenhet om att nappflaska kan störa amning har det poppat upp alltfler nappflaskor som påstås likna bröst eller amning. Jag beslöt mig för att testa det. Vid flaskmatning är också hygien mycket viktigt så jag tittade även på hur lätt eller svårt det var att hålla flaskorna rena.

Det här testet tar endast upp vissa aspekter på nappflaskanvändning, som kanske inte är så vanliga i andra test. För en mer traditionell nappflaskguide hänvisas till föräldratidnignarna, t ex Vi Förädlrar nr 3 2011.

Sju nappflaskor testades. Varumärkena var Avent, Bambino, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda och Nuk. Alla utom en, Bambinos, påstår på något sätt att de inte stör amningen, genom att använda formuleringar som ”särskilt lätt att växla mellan mamma och MAM” (Mam), ”känns som mammas bröst” (Meda) och ”naturlig amning” (Avent och Esska). De flaskorna var också mycket dyrare än Bambinos, och mer svårdiskade.

Felköp på två av sju flaskor
Jag köpte tre av flaskorna i dagligvaruhandeln, en över nätet och tre i en butik för babyartiklar. Jag letade efter nappflaskor för nyfödda med den minsta storleken på hål i nappen.

På sju nappflaskor lyckades jag göra två felköp. Bambinos flaska visade inte siffran 0 som för nyfödd som jag trodde utan en skiss på hur napphålet såg ut. Den lämpade sig för fullkornsvälling till större barn, inte modersmjölksersättning till nyfödda. Då var jag ändå utvilad och ostressad när jag köpte flaskorna, jag är van vid att läsa information, jag var i mitt eget hemland och jag hade inga distraherande småbarn med mig. Hur många felköp på nappflaskor görs egentligen?

Flaskan från Avent köpte jag över nätet och där fick jag med en napp i storlek 2, från 1 månad. Här är det också upplagt för förvirring. Avent är mycket mer angelägna om att berätta om sitt ANTIKOLIKSYSTEM än vilken storlek det är på nappen på flaskan i paketet. Längst ner på askens ena sida finns bilder på olika nappar och påstådd lämplig ålder. Bilden på den napp som följer med flaskan är aningen större än de andra. I specialbutiken hittade jag det jag var ute efter, napp storlek 1 från 0 månader och det är den som har testats.

Fortsättning följer!
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4

Mc Kenna om samsovning, ensamsovning och risker

2011-10-26T09:14:00.001+02:00

av Marit Olanders

I veckan har det kommit oroande och sorgliga besked om att förekomsten av plötslig spädbarnsdöd, PSD, åter ökar i Sverige. Som vanligt ses samsovning som en risk för PSD, och man skiljer inte på säker och osäker samsovning. En nykter, ickerrökande ammande mamma som sover tillsammans med sitt barn innebär inte en förhöjd risk för PSD, menar James J Mc Kenna i en artikel från förra året. Dessutom främjar samsovning amning, som i sin tur minskar risken för PSD.

För ganska prick två år sedan hade Amningsbloggen den stora äran att publicera ett inlägg av Mc Kenna, skrivet exklusivt för Amningsbloggen, där han kritiserar Hugo Lagercrantz för att i Sverige okritiskt ta efter de nordamerikanska sömnråden. Mckenna skrev bland annat:

It is especially disappointing and surprising in light of his excellent work in psychobiology that Dr. Langercrantz is able to turn his back on the biology of human infancy and maternal care and breastfeeding..to argue a recommendation that not only is unnecessarily extreme, but highly impractical and unrealistic..for those very biological and emotional reasons that Langercrantz has always championed.

Blir det Debatt om amning?

2011-10-26T07:33:00.001+02:00

av Marit Olanders

Är det någon som har hört något? Är det på gång?

Någon länkade till ett blogginlägg av Debatts programledare Belinda Olsson där hon undrar om någon blivit "amningsförstörd". Tvärsäkert påstår Belinda Olsson att barn som ammas länge blir besatta av tuttar. Till stöd för detta påstående har hon ett enda kort möte med en fyraåring (som inte ammats sen han var tre) och dennes mamma.

Jag har skrivit till Debattredaktionen och frågat om det är en lämplig, fördomsfri och förutsättningslös inställning för en programledare i en debatt om att amma länge.

Om inte de förmodat amningsförstörda barnen deltar så lär ju någons mamma göra det. Hur trygg känner mamman sig i en tevestudio när programledaren gått ut med att hon tycker att mamman har förstört sitt barn?

Det klokaste av svt vore att lägga ner hela idén och jag hoppas det är det de har gjort.

Det underordnade barnet och den underordnade kvinnan

2011-10-23T21:51:00.011+02:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Dagens DN Söndag har ett reportage om Linda Västrik. Hon ägnade många år åt en dokumentär om sin ovillige far. Filmen heter "Pappa och jag" och har fått flera priser. Lindas budskap är att kvinnan är underordnad mannen, att män inte sköter sitt föräldraskap och att detta har skapat det största såret i vår värld. Överallt i världen, menar Linda, upplever fäder att de har massor av rättigheter, men inga skyldigheter.

Efter premiären blev Linda förföljd och mordhotad. Filmen provocerade något oerhört.

FN försöker, med hjälp av barnkonventionen, att komma till rätta med att barn far illa i vår värld. Det slås bland annat fast att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. De stater som skrivit under konventionen åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar.

Men, vad är barnets bästa? Och, angående föräldrar gentemot barn, vad är en rättighet och vad är en skyldighet? Hur ska myndigheter och institutioner tänka då de möter nyblivna föräldrar? Här finns det utrymme för etiska tolkningar.

Angående amning, föräldrarättigheter och barnets bästa så tolkar jag det så här (observera att detta är min högst personliga etiska tolkning, ni kan så klart ha helt andra): Barn har rätt till att deras mamma och mammans partner får saklig amningsinformation och amningsstöd. Den mamma som vill amma, men stöter på problem, har rätt att få det stöd som behövs för att hon ska kunna amma. Allt stöd är frivilligt och kvinnor har ingen skyldighet att amma. Den kvinna som inte vill ha amningsstöd eller amningsinformation ska inte ges det och hon och hennes partner har rätt till saklig information om flaskuppfödning. Mammans partner har skyldighet att stötta mamman i vilket beslut hon än fattar kring barnets uppfödning, samt skyldighet att hjälpa mamman att efterleva sitt beslut. Partnern har ingen rättighet att välja om barnet ska ammas eller inte (en något förtydligad sista mening).

Älska den du talar med mer än det du säger

2011-10-23T12:41:00.001+02:00

Av Marit Olanders

Cecilia Moen som drev ABC nättidning för nyfikna föräldrar avled i början av året och nu har ABC nättidning tyvärr stängts ner. Jag hade förmånen att arbeta tillsammans med Cecilia i flera år då vi drev Amningsnytt tillsammans i början av 2000-talet.

Cecilia hade en unik mänsklig klokhet som hon gärna delade med sig av, bland annat i nättidningen och i boken Trygga barn & trygga föräldrar. En sak som hon sa som jag aldrig glömmer var något i stil med "älska inte det du säger mer än du älskar den du säger det till." För då blir det fel.

Jag skulle tro att det är det som händer vid amningshets, och vid flaskhets. Personen älskar sitt samtalsämne så till den grad att den hon talar med kommer i skymundan. Och då blir det fel.

Kloka ord från Sagogrynet

2011-10-20T13:28:00.000+02:00

Av Marit Olanders

Man måste inte sätta amning och flaskmatning emot varandra som motpoler och rivaler, skriver Sagogrynet i ett tänkvärt inlägg.

Hon skriver vidare:
Amningens hälsofördelar finns där oavsett om man kan/väljer att amma eller flaska. Detta är ingenting som behöver förändra läget, ge skuldkänslor eller fungera som pekpinnar. Det är bara fakta. Att det råder brist på information kring flaskmatning gör inte att amning är mindre bra.

Och:
Kan vi inte istället bara enas om att det finns föräldrar, oavsett om de ammar eller flaskar, som känner att de saknar hjälp och stöd i vård och samhälle? Kan vi sluta använda amningen som slagträ och fokusera på hur man kan lösa detta stora problem med kunskapsbrist?

Så gå in på Sagogrynets blogg och läs inlägget i sin helhet.

I USA kan dom!

2011-10-19T22:40:00.002+02:00

Klicka på rubriken

Fira amningsveckan med flashmob på Sergels torg!

2011-10-19T19:55:00.001+02:00

Amningsbloggen fick en inbjudan från Nafia, Nordisk arbetsgrupp för internationella amningsfrågor:

NAFIA KALLAR till Flashmob lördagen den 22 oktober
Tema: Amning får ta plats!

Plats: Segels Torg – plattan
Tid: Samling kl 13.30

Kom till Sergelstorg med ditt barn- gärna i bärsjal. Ta med dig din man, syskon och vänner som kan hjälpa dig att ta plats.

Ni kan gå in i Kulturhuset och vänta antingen i biblioteket eller kaféet som
ligger innanför huvudingången i T-baneplanet.
Håll utkik efter Eva och Amy som kommer att bära NAFIAs logga

Exakt 13.45 går alla ut på Plattan och de mammor som vill, lägger sina barn till bröstet.

NAFIA – vecklar ut en banderoll där det står ”AMNING FÅR TA PLATS”
Aktionen pågår i fem minuter och filmas för att läggas ut på Youtube.
När aktionen är över på Plattan – går mammorna in i Kulturhuset och sätter sig och fortsätter att amma.
Förhoppningsvis kommer vår Flashmob att innehålla ytterligare ett moment som jag inte avslöjar här.

Vad är en Flashmob?

En flashmob är när en mindre eller större grupp människor samlas på en offentlig plats och gör något oväntat.

Belinda Olsson har svarat

2011-10-17T16:52:00.000+02:00

Av Marit Olanders

Idag har jag fått svar från svt, där Belinda Olsson förklarar att hon aldrig har tagit uppdrag för Semper. Amningsbloggen tackar för mejlet och därmed är den saken utredd.

Min första fråga om hur långtidsamning skulle debatteras fick jag dock inget svar på.

Så som barn vill ha det

2011-10-15T14:40:00.001+02:00

Av Eva-Lotta Funkquist

Hur länge ska man amma? Jag ställde frågan vid matbordet och hade Belinda Olssons planerade debattprogram i bakhuvudet. Alla tre svarade blixtsnabbt och i munnen på varandra. I två år, sa maken, tydligt i hopp om att någon i familjen skulle bli provocerad. Så länge barnen vill, sa de stora barnen. De minns sina amningar väl. Sonen är sur för att han ammades för kort. Riktigt sur. För dem är är det inget att debattera och heller inget privat, utan självklart och helt utan sensationsvärde. Det är bara så som barn vill ha det!

Vad man får veta om man arbetar inom vården

2011-10-15T07:27:00.001+02:00

Av Marit Olanders

Apropå Semper så brukar jag kika in på barnmatsföretagens webbsidor och se vad de skriver. Nu var det ett tag sedan så jag gick in på Sempers sida så det var dags. På startsidan finns fliken Nutrition. När jag klickade på den kom det upp en skuggad sida med meddelandet att sidan var stängd om man inte arbetade inom vården.

Man fick klicka på en av två knappar, antingen "Ja jag arbetar i vården" eller "Nej jag arbetar inte i vården". Kanske man skulle ha ett lösenord om man arbetade i vården, undrade jag, men klickande ändå, lögnaktigt på att jag jobbade inom vården. Jag kom direkt in på en sida med en stor bild på en massa bröstmjölksersättning m fl produkter och knappar och länkar till mer text, bland annat om hur man matar med nappflaska och Kostråd.

Jag klickar till kostråden för spädbarn och kommer till en text som börjar med konstaterandet Bröstmjölk har alltid varit det nyfödda barnets naturliga föda. Men det är inte hela bilden. Bröstmjölk har i själva verket varit barns naturliga föda fram till åtminstone tre års ålder. Det är en amningsperiod som selekterats hos arten människa som förutsättningen för mänsklighetens överlevnad.

I en text om kostråd borde ju också den svenska amningsrekommendationen stå. Jo, det gör den. I det nionde stycket text. Stycket börjar med två meningar varav den ena är otydlig både vad gäller innehåll och språk:

Avvänjning kan definieras på olika sätt. En vanlig definition är den tid då barnet får till annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning och fram till den tid då barnet får vuxenkost.

Var tar amningen vägen? Tror skribenten, en läkare som själv i många år satt med i den svenska expertgruppen för spädbarnsuppfödning, på allvar att barn inte både kan äta "vuxenkost" och ha amningen kvar? Eller är det tvärt om så att det inte är så noga huruvida barnet ammar eller ej, bara det äter "vuxenkost"? Det är ju i så fall en väldigt amningsvänlig ståndpunkt. Ja, han är avvänjd, för han äter samma mat som alla vi andra och ammar flera gånger varje natt. Dock rimmar det illa med ståndpunkten att amning är för nyfödda.

Kanske är det inte så konstigt om många inom BVC tror att början på annan mat nödvändigtvis innebär slutet på amningen, som Amningsnytts undersökning visade. Bara en av 73 tillfrågade BVC-sjuksköterskor visste att amningsrekommendationen är ett år eller längre. Här kommer fortsättningen på stycke 9 i Sempers kostråd för spädbarn:

Mot bakgrund av nya rekommendationer från WHO har Livsmedelsverket tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet gjort följande ställningstagande:
Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Detta innefattar även vitaminer och eventuella läkemedel. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.

Jämför denna mångordiga utläggning med texten om amningsproblem en bit längre upp:
För vissa mammor fungerar inte amningen av olika skäl. Det kan t.ex ses som dålig viktökning hos barnet när mjölkproduktionen inte kommer igång trots intensivamning eller det kan vara sjukdom hos modern.

Intensivamning är en term som hör till den reglerade amningen, där mamman inte ammar på barnets signal utan t ex på bestämda klockslag. Vid intensivamning ammar man oftare än annars, kanske var tredje timme i stället för var fjärde. Var står det om den fria amningen och hur man tolkar barnets signaler? Var står det om vikten av stort tag, av hudkontakt, om att stötta mamman och förmå henne att tro på sin egen förmåga? Nejvisstnej, det var ju på Sempers sida jag var. De har en annan lösning:

Det finns då modersmjölksersättningar som är anpassade till att efterlikna bröstmjölk.

WHO-koden, artikel 7.2:
Information till hälsovårdspersonal från tillverkare och distributörer rörande produkter som omfattas av denna kod bör begränsas till vetenskapliga och faktiska data, och sådan information bör inte antyda eller skapa föreställningen att flaskuppfödning är likvärdig med eller överlägsen bröstuppfödning. Informationen bör också omfatta det som anges i artikel 4.2.

Kan man debattera "långtidsamning"?

2011-10-14T09:06:00.000+02:00

Av Marit Olanders

Som Sagogrynet och amma vidare berättar så har svt skickat ut en massa förfrågningar om att delta i programmet Debatt i ämnet "långtidsamning". Citattecken för att jag inte är säker på vad som menas med lång tids amning.

Eftersom jag undrade vad som skjulle debatteras och hur en debatt med en allt annat än opartisk progrmaledare ska gå till så skrev jag så här till svt:

För amningsbloggens räkning undrar jag

Vad ska debatteras? Ska där sitta folk som säger att amning är äckligt och så ska någon långtidsammare försvara sig?

Belinda Olsson är inte heller opartisk i amningsfrågor. Hon framförde starkt amningskritiska åsikter i Aftonbladet 2003. Hon framförde åsikten att reklam för bröstmjölksersättning borde vara tillåten i Sverige och hon visade också sin okunnighet genom att kritisera att någon med mjölkstockning råddes att amma när hon sökte vård. Vid mjölkstockning är det A och O att få ut mjölken och då är barnets sugande det mest effetkiva sättet. Det har onekligen förekommmit amningshets på svenska vårdenheter (vilket Olsson hävdar), men att amma när man har mjölkstockning är en helt normal insats för att inte göra det onda värre. Om jag tolkar Belinda Olssons egen blogg rätt har hon också tagit uppdrag för Semper, som har stort intresse av att amningen minskar.

Amning är inte som vilken hobby som helst, det är ett känsligt ämne som engagerar. Hur tänker ni när Belinda Olsson ska leda en debatt i ämnet?

Vänliga hälsningar
Marit Olanders
bloggare på Amningsbloggen och ansvarig utgivare för Amningsnytt

ps Tyvärr hittar jag inga länkar till Belinda Olssons krönikor i Aftonbladet.

Truga med mat ger kräsna barn

2011-10-13T19:41:00.000+02:00

Av Marit Olanders

Det är ett vanligt råd att fortsätta erbjuda barn olika sorters fast föda, fast de tydligt visar att de inte vill ha. Föräldrar som följer råden och pressar sina barn att äta ångrar sig ofta i efterhand. Blir måltiden en viljornas kamp kan barnet tappa lusten på mat och bli kräset. Nu finns det forskning som visar det.
I Storbritannien har 104 mödrar till barn mellan 3 och 6 år fått frågor om barnens beteende som visade att om de blev trugade med mat vökade risken att de skulle sätta sig på tvären och vägra signifikant.

Att undvika mat var också vanligare bland barn med vissa typer av temperament (det står inte vilka) och barn till färldrar som använde mat som metod för uppfostran. När de vuxna inte respekterar barns signaler för hunger och mättnad kan det ge barnen problem att reglera aptiten senare i livet.

Forskarnas tips är att föräldrarna erbjuder barnet olika sorters nyttig mat - och sedan lutar sig tillbaka och låter barnet själv avgöra vad och hur mycket det ska äta.
- Det är samma tillvägagångssätt som ammande mammor använder. När man ammar vet man ju aldrig hur mycket barnet äter vid ett visst tillfälle, säger Anne Eglash, en av forskarna.

Mjölkbilen

2011-10-10T16:25:00.000+02:00

I Pennsylvania finns en mjölkbil. Den fungerar som stöd för kvinnor som blivit utsatta för diskriminering då de ammat offentligt. Man kan se på hemsidan var mjölkbilen befinner sig. Mjölkbilen tillhör Andy Warhol muséet.