Den största myten av dem alla

Av Marit Olanders

Josefine Broman skriver i tidningen Mama:

Det är ett faktum att många mammor inte kan amma.

På sätt och vis stämmer det. Det är också ett faktum att många mammor inte kan spela piano, inte kan simma eller inte kan köra bil. Ingen begär att man ska kunna spela Mozarts sonater första gången man sätter sig vid ett piano, eller obekymrat crawla mot land första gången man hamnar i djupt vatten, eller kryssa genom trafiken i en okänd storstad. Utan att ha fått lära sig.

Likadant är det med amning. Man måste lära sig. Det måste finnas folk som kan lära ut.
Inte om bröstmjölkens fördelar, för det får ingen att kunna amma, lika lite som bad och båtvett får en att kunna simma eller att kunna peka ut bilmotorns olika delar får dig att kunna köra bil.

Det är nog den största amningsmyten av dem alla att man bara ska kunna amma, utan att få lära sig eller öva.

Klart det är många som inte kan amma. Det finns ju alldeles för få som kan lära ut amning och alldeles för många som lär ut fel.

Tokigheter i böcker 3

Amning ÄR bra för bebisens immunförsvar!

Av Marit Olanders

Jag gillar Katerina Janouch. Jag gillar hennes bok Barnliv. Den är personlig och aktuell och håller en helt annan klass än andra böcker i genren barnavård och barnuppfostran, inhemska såväl som översatta. Katerina Janouch berättar öppet att hon själv har trivts "otroligt bra" med att amma, men försvarar också andra föräldrar inrättar sina liv på andra sätt. Hon beklagar det ställningskrig som kan uppstå mellan ammande och icke-ammande mammor. Så långt, och även på andra punkter som jag återkommer till, är jag helt med henne.

Men så kommer styckerubriken
Amning - bra för bebisens immunförsvar?

Detta påstår Janouch att forskare strider om. Hon glider också snabbt över till frågan om allergier och menar att amning kan minska risken för allergi hos barn med ärftlig benägenhet. Är det någon fråga om amning som inte fått ett tydligt svar så är det väl frågan om allergier. Det finns massor med forskning som är gjord på olika sätt och som visat på olika resultat, en del pekar svagt åt ena hållet, dvs amning minskar risken, och andra på att amning inte spelar någon roll. I den svenska BAMSE-studien visade det sig att mammor till barn med hög risk för allergi ammade länge än genomsnittet. Sedna blev barnen trots allt allergiska. Det har - skadeglatt? - tolkats som att barn som ammas mer har högre risk för allergi.

Men immunförsvaret är så väldigt mycket mer än allergier. Det är enligt Wikipedia alla sätt en organism, t ex en människa, har för att försvara sig mot mikrooganismer, som bakterier, virus och svampar. Bröstmjölken innehåller en rad ämnen som boostar det nyfödda och växande barnets immunförsvar och man har funnit att amning minskar risken för en rad vanliga spädbarnsinfektioner, inte minst diarré, öroninflammation och lunginflammation. Skillnaderna är inte jättestora, men de finns. Här kan du läsa mer.

Tokigheter i böcker 2

Fri amning på 50-talet

av Marit Olanders

Det är alltid spännande att slå upp amningskapitlet i böcker som rör spädbarnsvård. Ett sånt finns faktiskt i den den tjocka boken Nutidsmat och hemhushållning, med underrubriken Husmoderns bok. Mitt exemplar är utgivet 1952. En lång rad författare har bidragit med teori om mat, recept, inredning, städning och annat som föll på husmoderns lott tiden efter andra världskriget. Läkaren Lennart Hesselvik har skrivit om amning. Som så många andra som skrivit om amning på 1900-talet understryker han hur bra amning är, för att "bröstbarn i genomsnitt är mycket motståndskraftigare mot sjukdomar än flaskbarn" och för att den säkert är väsentlig för "barnets - och moderns - själsliga välbefinnande".

Dessvärre är den gode doktorn helt ute och cyklar när han ska förklara hur mamman ska göra för att uppnå detta välbefinnande för sig och barnet. Att bröstmålen ska vara fem per dygn - var fjärde timme - är fullständigt självklart. Han påstår att barn vaknar av sig själva en kort stund före bröstmålen "men sover lugnt största delen av tiden dessemellan".

Dock har dr. Hesselvik nåtts av uppgifter om fri amning och han diskuterar detta. Fri amning definierar han som att barnet får bestämma hur ofta och vid vilka tidpunkter det ska äta. Och här kommer äntligen dagens citat:

Många mödrar, som försökt genomföra den fria amningen, har emellertid gjort den erfarenheten, att det är mycket svårt att avgöra, när måltiderna ska inpassas. Ibland har de förletts till upp till tiotalet mål per dygn, vilket uppenbart är olämpligt för barnet och uttröttande för modern.

- Men kan det inte vara tröttsamt då, säger min 18-årige släkting när jag läser det högt för honom.
- Jo, men det blir ju inte lättare av att man hela tiden får höra andra säga hur trött man är.
- Sant.

Visst kan amning vara tröttande ändå, om den inte funkar på något sätt, eller om man har tanken att det EGENTLIGEN ska gå fyra timmar mellan amningarna på dagen, och åtta på natten. Men amning kan också vara avkopplande. Många av hinner tio amningar före lunch. En del hinner tio amningar före frukost. Och tänk, då händer det som dr. Hesselgren har hört ska hända vid fri amning: Barnen blir lugna och harmoniska när de slipper skrika av hunger.

Tokigheter i böcker 1

En klassiker

Av Marit Olanders

Lika länge som det har funnits böcker om barn och barnuppfostran har det funnits mer eller mindre galna råd om amning. Här kommer en liten sommarserie med olika citat.

Det första kommer från en bok som sålts i ofattbara en halv miljon exemplar i de nordiska länderna. En halv miljon läsare (plus deras partners m fl) har fått det här meningen upprepad för sig:

Man kan aldrig ge en nyfödd för mycket mat.

Ack jo det kan man. För mycket mjölk är ett problem som är både allvarligt och underskattat. Mammor med för mycket mjölk kan få höra att de ska vara tacksamma över att ha gott om mjölk, men i själva verket är det urjobbigt för barnet att ta emot stora mängder mjölk.

Barnen kan verka glupska medan de äter, när de i själva verket förtvivlat försöker undvika att storkna. Magen kan snabbt fyllas med mjölk, som antingen kommer ut endera vägen, eller spänner ut magsäcken till den grad att det gör ont. Stora mängder mjölk gör att mycket mager mjölk måste lämna bröstet för att trycket i mjölkgångarna ska sjunka såpass att fetthalten stiger. För barnet kan det innebära problem med bullrig mage, gaser och närmast explosiva, gröna, slemmiga bajsningar. Barnet kan också göra taget om bröstet mindre, som en ventil, fgör att hejda det kraftiga mjölkflödet. Det kan dels göra att barent dessutom sväljer luft, och dels göra amningen smärtsam för mamman.

Författaren till den här boken är mycket tvärsäker på sin sak, men på sidan 98 i boken kommer bekännelsen: Hon har aldrig, trots många barn, ammat längre än sju-åtta veckor. Eftersom hon genomgående använder sig själv som gott exempel säger kanske det en del om tillförlitligheten till amningsråden.

Gissa vilken bok och vilken författare det rör sig om!

Amning, flaskor och diarré

Av Eva-Lotta Funkquist

Under de senaste två decennierna har nästan alla i Qatar fått tillgång till rent vatten. Trots det skyddar exklusiv amning mot diarre hos spädbarn. Barn som blivit ammade exklusivt under sina första månader i livet får mindre ofta diarré i 1-5 års åldern jämfört med barn som inte ammats alls eller ammats delvis. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.

Kängurumetoden sprider sig över västvärlden

Av Eva-Lotta Funkquist

Kängurumetoden började användas i Colombia på 1970-talet. Trots häpnadsveckande framgångar visade västvärlden ett svalt intresse. Men nu är sakta en förändring på väg. Klicka på rubriken får du läsa om ett exempel.

Öka mjölkmängden

av Eva-Lotta Funkquist

Lite större spädbarn som ammar vidrör ofta bröstvårtan de inte suger på för att stimulera mjölkmängden. Ofta tvinnar de pekfingret runt, runt bröstvårtan. Beteendet finns ofta även hos barn som inte ammar, men då tvinnar de ofta något annat, t.ex. föräldrarnas hår. Inte sällan kan vuxna ses snurra sitt eget hår på detta tvinnande vis.

Helammade barn behöver inte extra vatten

Av Marit Olanders

Helammar man efter barents behov behöver man inte ge extra vatten, inte ens de hetaste sommardagarna. Tvärt om kan vatten medföra risker, läser jag på Kellymom.
Vatten kan fylla magen och göra barnet mindre intresserat av att amma, vilket i längden kan leda till minskad mjölkmängd hos mamman. Barn som är gula i hyn kan få ökade bilirubinvärden om de får vatten.
Bröstmjölk innehåller all vätska barnet behöver under helamnignsperioden. När du börjar ge barnet fast föda kan det också få urmjölkad mjölk eller vbatten till maten. Amma lugnt i värmen!

Mänsklig temperaturreglering

Av Marit Olanders

- Jag fryser, säger sonen mitt i natten. Täcket är borta.
- Kom och lägg dig hos mig, säger jag. Han känns verkligen kylig när han kryper inhtill mig men snart känner jag hur han liksom tinar.

Nu är han några år, men principen är densamma för spädbarn: Intill en annan människas levande hud är det ypperligt att reglera sin egen temperatur. Därför fungerar hud mot hudkontakt bättre än kuvöser.
Ksenia Bystrova är en rysk läkare som har studerat hur nyfödda barn håller värmen i olika miljöer, hud mot hud, påklädd (eller lindad) i mammans famn, respektive i barnsal, och skriovit en doktorsavhandling om det. Bäst höll barnen som fick vara hud mot hud värmen. Sämst höll barnen som låg i barnsal värmen, särskilt blev deras fötter kalla.
I denna varma sommar är det också värt att notera att på mammans hud kunde barnen också reglera värmen neråt, om de var för varma.

Också amningen och mammornas mjölkmängd påverkades av hur barnen togs om hand de första timmarna och dagarna. Barn som låg på barnsal tillmatades oftare med bröstmöjlksersättning och på fjärde dagen hade deras mammor mindre mängder mjölk, eftersom barnen inte hade fått amma helt fritt.

Ta läkemedel och fortsätta amma

Av Marit Olanders

Min son var fem månader och jag var sjuk. Läkaren skrev ut ett recept och sa slentrianmässigt till mig att sluta amma. När jag dubbelkollade med en annan läkare visade sig att det visst gick bra att amma med läkemedlet jag måste ta. Det här är ingen ovanlig situation, vare sig i Sverige eller andra västländer.

Många kvinnor slutar amma - alldeles i onödan - för att de behöver medicinera. De tror, och många inom vården med dem, att läkemedel i bröstmjölken kan skada deras barn. Men det är mycket ovanligt att barn reagerar på läkemedel mamman tar, särskilt om de är över en månad gamla, konstaterar läkaren Lisa Amir.

- Många är omedvetna om hur bra bröstmjölken är för barn, säger hon.
- När man gör en risk-nytta-analys av mediciner till ammande kvinnor, överväger riskerna med att inte amma riskerna med en stor majoriteten läkemedel, säger hon.

Olika djur, olika mjölk

Av: Eva-Lotta Funkquist

Devorah Miller Ben Shaul var biolog och samlade in mjölk från olika digivande djur från hela världen för analys. Hon hade tänkt sig en korrelation mellan artillhörighet och mjölksammansättning. Resultaten av analyserna skulle komma att göra henne mycket förbryllad. Grisslybjörnen visade sig i stort sett ha samma mjölksammansättning som kängurun. På samma sätt var det med renen och lejonet; mjölken hade liknande innehåll beträffande protein, fett och laktos. När analyserna kunde räknas i hundratal insåg Devorah att hon måste tänka om; kanske var det istället så att mjölkens sammansättning korrelerade till digivningsstrategi? Djuren och deras mjölk kom tillslut att delas in i fem grupper:

1. Djur som är i ständig kontakt med sin unge och ger di i stort sett konstant: mjölken är vattnig och låg på protein, exempel: känguru.
2. Djur som bär på sin avkomma eller stannar vid den så gott som konstant. Mjölken i grupp 1 och 2 är i stort sett sammansatt på samma vis, exempel: människa och chimpans. Den här gruppen har den allra vattnigaste mjölken (87%). Detta för att ungen inte ska bli övergödd under de extremt täta digivningsstunderna. Mjölken är sammansatt för intag flera gånger i timmen.
3. Djur som lämnar sin unge på en säker plats och återkommer regelbundet, men med många timmars mellanrum, för att dia ungen, exempel: gasell. Mjölken är mycket rik på protein och fett.
4. Djur som föder omogna ungar och som stannar med dem i ett bo och ger dem di med ett par timmars mellanrum: mjölken är näringsrik, exempel: leopard.
5. Djur som spenderar en stor del av tiden i vatten och blöter ner ungen: mjölken är extremt fettrik och koncentrerad, exempel: bäver.

Ur: The international Zoo year book. The composition of milk of wild animals (1962(4):333-342).

Amning och rökning: två faktorer som påverkar barns hälsa

Av Eva-Lotta Funkquist

Idag står det i UNT att allt färre barn utsätts för passiv rökning. Amning och att inte vara utsatt för tobaksrök är enligt tidskriften bland de viktigaste faktorerna för små barns hälsa. I Uppsala län röks det minst bland spädbarnen i Knivsta kommun. Se alla kommuner nedan.

Åtta månaders barn med någon förälder som röker
Enköping 8.7%
Heby 13.1%
Knivsta 2.1%
Tierp 7.2%
Uppsala 3.4%
Älvkarleby 17.1%
Östhammar 8.8%

Om man sedan tittar på hur många ettåringar som ammas i samma kommuner så är förhållandet det omvända, d.v.s. där det röks mest (Älvkarleby kommun) ammas det minst. Se nedan.

Ettåringar som ammas
Enköping 16.0%
Heby 15.3%
Knivsta 21.1%
Tierp 20.7%
Uppsala 24.2%
Älvkarleby 10.9
Östhammar 12.3%

Varför ammar man en sexåring?

Av Eva-Lotta Funkquist

Att en sexåring ammar har globalt eller historiskt sett inte varit så unikt. Jag brukar passa på att fråga invandrare som kommer från starka amningskulturer då jag träffar dem och be dem berätta vad de hört om amning i sina hemländer . En man från Palestina berättade att hans mamma sagt att han brukade springa hem på lunchrasten från skolan för att amma. "Men hon måste minnas fel", lade han till. Kanske var det åren i Sverige och vår kulturella syn på självständighet och tabuföreställningar kring bröstmjölk som har gjort berättelsen osannolik?

Nu finns det ju så klart sexåringar som ammar i Sverige också i nutid. Det kan finnas skäl att lyfta fram det. En tidigare kommentator beskrev anledningen till att hon ammade sin sexåring så här:

Jag ammar en sexåring och jag gör det därför att hon älskar det. Hon är mycket mindre intresserad än för ett år sedan, men hon skulle bli förtvivlad om jag bestämde att hon aldrig mer skulle få amma. Hon vet förstås att de flesta andra barn i hennes ålder inte ammar, men hon vet också att en del gör det och att man tappar intresset efter hand. Däremot tror jag inte att hon har lagt märke till att hon själv tycker att det blir mindre och mindre viktigt. Jag känner mig trygg med att hon kommer att växa ur amningen och jag märker att amningen inte är skadlig eller hämmande för henne (utan avslappnande och mysig), så jag tycker inte att jag behöver forcera avslutet.

Exklusiv amning minskar risken för infektionssjukdomar i rika länder

Av: Eva-Lotta Funkquist

Exklusiv amning i minst fyra månader minskar risken för infektioner i övre och nedre luftvägarna och i mag-tarmkanelen hos nederländska spädbarn. Delvis amning hade inte en skyddande effekt. Författarna konstaterar att exklusiv amning skyddar mot infektioner och därför bör rekommenderas i industrialiserade länder. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.

Amning i krigshärjade områden

Av Eva-Lotta Funkquist

Länderna i forna Jugoslavien var i krig och missade amningsuppgången som följde i spåret av amningsvänliga sjukhus under 1990-talet. När amningsförekomsten undersöktes i mitten av 90-talet visade det sig att var femte spädbarn inte ammades överhuvudtaget. Tvångsförflyttade muslimska barn var de som ammades i allra minst omfattning (59% ammades aldrig över huvudtaget). I husåll med mannen frånvarande ammades det mindre. Barn som inte ammades var oftare undernärda jämfört med barn som ammades. Författarna drar slutsatsen att hjälporganisationer kan förebygga undernäring genom att stötta amning. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.