Av Marit Olanders
Ammar man i minst 31 månader totalt under sitt liv så minskar risken att man drabbas av äggstockscancer med 91 % jämfört med om man ammar mindre än sju månader enligt en studie som ska publiceras i nästa månads American Journal of Clinical Nutrition, skriver The Inquistr.
Forskarna frågade strax under 500 kvinnor som hade diagnosticerats med äggstockscancer om hur många barn de hade fått, huruvida de hade ammat och i så fall hur länge de hade ammat sina barn totalt. De jämfördes med en ungefär lika stor kontrollgrupp som inte hade äggstockscancer.
Kvinnor som ammade i upp till totalt 13 månader hade 63% mindre risk att drabbas av äggstockscancer.
Anledningen till den minskade risken tros vara att amningen hämmar ägglossningen.
måndag 28 januari 2013
söndag 20 januari 2013
Hur man kan gå över från att ge ersättning till att helamma/amma till större del
Av Cecilia Freij Tengroth
Mina vänner, jag har lovat att posta en sammanfattning av hur vi har lyckats gå över från att nästan huvudsakligen ge ersättning (periodvis ratade sonen bröstet nästan helt och hållet och som mest fick han nog närmare litern ersättning/utpumpad bröstmjölk per dag) till att nästan helamma! Och det, mina vänner, det är verkligen värt att kämpa för, det kan jag lova!
Detta är långt, men skippa att läsa om ni inte orkar eller inte är intresserade. Jag har skrivit detta främst för de som vill kunna öka andelen amning eller t.o.m. gå över till helamning efter att ha gett en mindre/större andel ersättning! Ingen fel på ersättning, det valet får var och en göra, men här kommer alltså tips för de som - liksom jag - verkligen VILL amma till så stor andel som möjligt! OBS! Jag är ingen hjälpmamma och har definitivt inte alla de "rätta" svaren, men så här gjorde VI!
- Passa på att amma när det fungerar för just er (för oss var det på nätterna, när han höll på att somna/vakna samt i rum som var mörkare och så fria från distraktioner som möjligt).
- Våga testa att amma i bärsele/bärsjal! Sedan jag skaffade en Ergo Baby har jag lyckats få till detta, och utöver att det är otroligt praktiskt skulle jag säga att detta är huvudanledningen till att jag kan nästan helamma idag! Amning när sonen sitter i selen är i princip det enda som fungerar när vi är iväg, har besök eller om han har råkat hinna bli övertrött/överhungrig.
- Minska gradvis på mängden ersättning - för dina brösts och för barnets skull. Testa att minska med t.ex. 10-15 ml per minskningstillfälle, i en takt som känns som en bra takt för just er.
- Erbjud bröstet innan och efter ersättningen.
- Erbjud bröstet väldigt ofta, redan innan du sett några egentliga hungersignaler. Dels för att man så här kan fånga upp amningstillfällen man kanske inte skulle ha hunnit se annars och dels för att det inte ska bli så himla stor grej det där med att erbjuda bröstet...vill barnet ha så fine, vill barnet inte ha så prova igen lite senare.
- Undvik helst att titta på klockan och tänka att han/hon inte redan "borde" vara hungrig. Dels äter barnet inte lika mycket varje gång (precis som vi vuxna - ibland äter vi en 5-rättersmiddag och ibland äter vi bara ett litet snacks) och dels är amning så mycket mer än hunger (törst, mys, tröst o.s.v.). Allt sugande gynnar dessutom mjölkproduktionen och amningen över huvud taget, är min erfarenhet.
- Pumpa när det är perioder med mycket ersättning, för att minska risken för att mjölken sinar. Jag har föredragit en elektrisk pump, men en del föredrar en manuell pump eller att handmjölka. Om du orkar så pumpa/handmjölka gärna vid varje tillfälle som barnet får ersättning, för att liksom "lägga in beställningen" till dina bröst. Mjölken du får ut kan du ge t.ex. vid nästa måltid, istället för ersättning, eller så kan du frysa in mjölken och använda vid ett senare tillfälle. OBS! Var medveten om att den mjölk du får ut genom pumpning/handmjölkning INTE är densamma mängden som ditt barn får i sig när han/hon ammar! Barnet är MYCKET bättre på att få brösten att släppa ifrån sig mjölk. En del lyckas nästan inte få ut någon mjölk alls genom pumpning/handmjölkning, men det betyder INTE att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk vid amning! Om du har problem att få ut någon mjölk med pumpen/handmjölkningen - bli inte förskräckt, för barnet får garanterat i sig mer mjölk när han/hon ammar!
- Minska användningen - eller helst undvik - napp. Napp har min son lyckligtvis inte visat något intresse för, så just detta har inte varit något problem för oss.
- Testa att byta bröst oftare ibland. Många gånger kan min son äta jättelänge på en gång vid samma bröst, men ibland lugnar han inte ner sig förrän han har fått byta bröst några gånger.
- Andas lugnt och försök slappna av! Verkligen inte lätt när man har en liten skrikande ostbåge vid bröstet, men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Lugn musik har hjälpt både mig och sonen att slappna av.
- Försök att inte ta det på blodigaste allvar! Inte så lätt om man verkligen vill få amningen att fungera, och man blir stressad av problemen o.s.v., men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Saker som kan hjälpa till med detta är se till att göra roliga saker tillsammans med sin lille; t.ex. ha sångstund där barnet kan skratta åt mammas tokiga röster och miner i sångerna.
- Var mycket nära, bär gärna barnet mycket, samsov gärna, ge babymassage, mys, skoja och ha roligt tillsammans.
- Ge helst ersättningen/utpumpad bröstmjölk på kopp/sked istället för flaska. Det är bra att komma ifrån flaskan för att undvika s.k. tuttförvirring p.g.a. olika sugtekniker samt p.g.a. att barnet många gånger blir irriterad när mjölkflödet är lägre när de ammar än när de äter från flaskan. Vi testade koppmatning, men det måste jag dock erkänna att vi inte lyckades särskilt bra med alls. Framför allt p.g.a. att min son är så vild och vevar så fruktansvärt med armar och ben - i synnerhet när han är hungrig.
- Tillmatningsset är ett annat sätt att ge barnet mat som verkar fantastiskt (vi har inte testat detta)! Det får bort flaskan och stimulerar dessutom ens egen mjölkproduktion! Man kan ge såväl ersättning som utpumpad bröstmjölk denna vägen.
- Något som kan hjälpa mjölkproduktionen - åtminstone indirekt - är att stimulera oxytocin-/må-bra-hormon-
produktionen genom: massage, smörja in sig själv med olja etc., duscha/bada, närhet, sex etc. Oxytocinet hjälper nog främst själva utdrivningen, men jag gissar att det även kan gynna själva mjölkproduktionen och framför allt att amningstillfällena blir mer avslappnade och fungerar bättre. Åtminstone är detta min personliga erfarenhet. - Amningste (innehållande örter som stimulerar mjölkproduktionen) kan också hjälpa många med mjölkproduktionen.
- Om du istället har problem med överproduktion av mjölk och barnet t.ex. sätter i halsen och blir arg/ledsen, går även detta att hantera. Exempelvis finns det något som kallas för blockamning som fungerar för många med överproduktion.
- Se till att hitta en ergonomisk och skön amningsställning - för att barnet ska kunna få ett bra tag om bröstet men också för att ni båda ska kunna slappna av på bästa vis. Själv kör jag som en mix av liggamning och laid back när vi är hemma: jag bullar upp med mycket kuddar bakom ryggen så att jag halvligger, och så en kudde under armen på den sidan där han ska amma, och så ligger sonen oftast tvärs över min kropp så att säga (med benen på den sidan där han inte ammar eller ibland i mitten). Testa själv olika amningsställningar och ta även hjälp med detta om du känner att du behöver lite extra tips.
- Ring en Amningsmottagning och/eller en hjälpmamma få hands-on tips för att säkerställa att exempelvis barnets tag är bra.
- Använd Amningshjälpen för att få information, tips och styrka - och kontakta som sagt gärna en hjälpmamma!
- Tänk på att det inte behöver vara antingen-eller! Antingen helamning eller ingen amning. Delamning/hobbyamning är också ett bra alternativ!
- Känn ingen brådska utan ha is i magen och ta det i den takten det går. För oss tog det nästan 5,5 månader att kunna släppa ersättningen helt!! Idag är han nästan 8 månader och vi har kunnat låta bli ersättningen i 2,5 månader. Det är ok att det inte funkar på en gång. Gläds åt varje framsteg!
- Jag vet av erfarenhet att det är lätt att anklaga sig själv och att känna att det är ens fel o.s.v., men det stämmer naturligtvis inte! Du gör så gott du kan och var istället STOLT över hur du kämpar och NÖJD med det som just ni uppnår!
- Ha tillit till att du fixar det här!! Det har varit en nyckel för mig - att tro på mig själv och min förmåga. Lycka till!!!
lördag 19 januari 2013
Vilseledande "amningsinformation"
Av Marit Olanders
Googlar man på "amning" kan man få upp sajten amning.nu som utlovar att här får man veta allt om amning. Vad bra, då behöver man ju inte läsa på någon annanstans! Eller inte. Uppfattningen att det inte finns mer att veta eller göra är en vitt spridd myt om amning. I hela Sverige finns det bara 39 kvalificerade amningsexperter med IBCLC-examen.* Och varje år föds cirka 100 000 barn så chansen att man som förälder med frågor om amning träffar på en person med en IBCLC:s kunskapsnivå är inte så stor.
Ska man tro amning.nu så kan amning ställa till med en hel massa besvär, magknip, utslag, rastlöshet, nästäppa, diarré och förstoppning. Att risken är väldigt mycket större för infektioner i övre luftvägarna, diarré och förstoppning vid ersättningsmatning nämns inte i sammanhanget. (På en annan sida står det att bröstmjölk "minskar risken för öroninflammation med mera, men det står också under meningen om att bröstmjölk "anses skydda mot vissa allergier" vilket är mer tvivelaktigt.)
Listan är lång på besvär "bröstmjölken" påstås åsamka för barnen. Barn kan reagera med hyperaktivitet på kvällen om man dricker kaffe. Man bör undvika mediciner, rökning och alkohol medan man ammar och det blir rena skrämselpropagandan när amning.nu påstår att barnet kan bli påverkat av om mamman dricker ett glas vin. Det är inte i enlighet med svenska Livsmedelverkets rekommendationer:
Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.
De flesta läkemedel går bra att ta om man ammar och om man är osäker ger inte Fass eller bipacksedeln särskilt bra ledning, som amning.nu påstår. I stället bör man gå in på Janusinfo och kolla.
Amning.nu påstår också att om man inte vill eller kan amma så måste man flaskmata bebisen. Det är fel. Man kan koppmata eller amma med tillmatningsset eller sond på bröst. Större barn på över ett halvår eller så behöver kanske inte heller nappflaska.
Riktigt märklig är sidan om amningsproblem. På sajten där man ska få veta "allt" om amning står det inte ett ord om den överlägset vanligaste orsaken till att kvinnor slutar amma, nämligen för lite mjölk. Jag hittar ingenting om hur man får igång och upprätthåller en hög mjölkproduktion på amning.nu.
Och ingen sida "om oss" eller liknande. Det hade varit intressant att veta vem det är som har lagt upp denna sida, i vilket syfte och varför vederbörande inte vill träda fram.
* IBCLC står för International Board Certified Lactation Consultant och är en form av kvalitetssäkring för amningsrådgivning.
Googlar man på "amning" kan man få upp sajten amning.nu som utlovar att här får man veta allt om amning. Vad bra, då behöver man ju inte läsa på någon annanstans! Eller inte. Uppfattningen att det inte finns mer att veta eller göra är en vitt spridd myt om amning. I hela Sverige finns det bara 39 kvalificerade amningsexperter med IBCLC-examen.* Och varje år föds cirka 100 000 barn så chansen att man som förälder med frågor om amning träffar på en person med en IBCLC:s kunskapsnivå är inte så stor.
Ska man tro amning.nu så kan amning ställa till med en hel massa besvär, magknip, utslag, rastlöshet, nästäppa, diarré och förstoppning. Att risken är väldigt mycket större för infektioner i övre luftvägarna, diarré och förstoppning vid ersättningsmatning nämns inte i sammanhanget. (På en annan sida står det att bröstmjölk "minskar risken för öroninflammation med mera, men det står också under meningen om att bröstmjölk "anses skydda mot vissa allergier" vilket är mer tvivelaktigt.)
Listan är lång på besvär "bröstmjölken" påstås åsamka för barnen. Barn kan reagera med hyperaktivitet på kvällen om man dricker kaffe. Man bör undvika mediciner, rökning och alkohol medan man ammar och det blir rena skrämselpropagandan när amning.nu påstår att barnet kan bli påverkat av om mamman dricker ett glas vin. Det är inte i enlighet med svenska Livsmedelverkets rekommendationer:
Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.
De flesta läkemedel går bra att ta om man ammar och om man är osäker ger inte Fass eller bipacksedeln särskilt bra ledning, som amning.nu påstår. I stället bör man gå in på Janusinfo och kolla.
Amning.nu påstår också att om man inte vill eller kan amma så måste man flaskmata bebisen. Det är fel. Man kan koppmata eller amma med tillmatningsset eller sond på bröst. Större barn på över ett halvår eller så behöver kanske inte heller nappflaska.
Riktigt märklig är sidan om amningsproblem. På sajten där man ska få veta "allt" om amning står det inte ett ord om den överlägset vanligaste orsaken till att kvinnor slutar amma, nämligen för lite mjölk. Jag hittar ingenting om hur man får igång och upprätthåller en hög mjölkproduktion på amning.nu.
Och ingen sida "om oss" eller liknande. Det hade varit intressant att veta vem det är som har lagt upp denna sida, i vilket syfte och varför vederbörande inte vill träda fram.
* IBCLC står för International Board Certified Lactation Consultant och är en form av kvalitetssäkring för amningsrådgivning.
måndag 14 januari 2013
Plana bröstvårtor hindrade inte amning
Av Linn Sundqvist-Ellström
[Sådär, här kommer min amningsberättelse. Garanterat har jag
missat massor, men det får duga. Och jag känner att det är på sin plats att
säga att jag inte vill förhäva mig ett dugg. Allas berättelser är precis lika
viktiga. Eftersom många undrar om och hur man kan göra för att återgå från
flaskmatning till amning lägger jag dock ut den här. Kan det hjälpa en endaste
mamma är det fantastiskt!]
Augusti 2010. På ett sjukhus i Svealand har jag just blivit
mamma för första gången. Det har varit en mardrömsförlossning. Lång och
plågsam. Barnmorskan får arbeta igång barnet. Sedan läggs han upp på mitt
bröst, min förstfödde son. Och här händer det någonting. Jag, som i
förlossningsbrevet haft en rätt “tja-ig” inställning till amning vill plötsligt
inget hellre än att amma det här lilla underverket. Jag är kopplad till all
möjlig medicinsk utrustning där jag ligger, men amma honom liggandes får jag
inte. I en märklig, halvsittande ställning ammar jag honom för första gången.
Det är semestertider och akut personalbrist, vilket leder till att vi
bokstavligt talat kastas ut från BB med huvudet före när sonen är ett dygn. Då
är jag fortfarande väldigt medtagen och Jacob, som vi nu bestämt att han heter,
mår inte heller riktigt bra. Amningen har krånglar rejält och jag har en stor
klump i magen inför att bli hemskickad. En barnmorska uppenbarar sig i
dörröppningen, kastar till mig en amningsnapp och konstaterar att jag lika
gärna kan ge upp, för man kan ändå inte amma med sådana bröst som jag har
(plana bröstvårtor).
På något sätt blir det en självuppfyllande profetia. Amningen
fortsätter vara problematisk. Dessutom är mina kunskaper på området oerhört
begränsade; jag kan inte ta till mig att det är helt normalt att en nyfödd vill
amma dygnet runt. Snart har jag ångest inför att han ska visa tecken på att
vilja till bröstet och gråter mig igenom varje amning. Liggamning är det enda
som funkar hyfsat, men den avråds jag åter igen från. Man ska sitta upp! När
Jacob sedan visar sig gå upp i vikt långsamt och BVC kräver ersättning är det
spiken i kistan. Trots att jag vill amma tar jag beslutet att sluta. Viktigare
är ändå att jag funkar som människa, kan vara en närvarande mamma och -inte
minst- att Jacob får må bra. När han är 3 veckor gammal börjar vi uteslutande
flaskmata honom. På sätt och vis är det en stor lättnad (även om han inte går
upp ett dugg fortare av ersättning), men jag känner mig också stundtals som
Världshistoriens Sämsta Mamma.
3 månader senare är jag plötsligt gravid igen. Det är planerat
(även om vi aldrig trott att det skulle gå så fort) och egentligen är det bara
en sak som oroar mig inför att bli tvåbarnsmor: amningen. För nu känner jag
redan i samma sekund jag ser de två strecken på graviditetstestet att jag vill
amma barnet. Men med erfarenheterna från den första tiden med Jacob i färskt
minne är jag också livrädd för att försöka amma igen. Här tar jag vad som ska
visa sig vara ett avgörande beslut: den här gången tänker jag vara påläst. Jag
lånar all amningslitteratur jag hittar på biblioteket och plöjer den. Jag
ställer frågor till oerhört hjälpsamma hjälpmammor inom AH. Och mitt i allt
flyttar vi 60 mil och jag får en ny MVC-barnmorska som visar sig vara ett under
av stöttning och peppning. Sakta men säkert växer mitt självförtroende.
När jag är gravid i femte månaden börjar brösten läcka mjölk.
Jag får ideligen tvätta mjölkiga BH:ar och tröjor. En sen natt ledsnar jag på
tvättandet. Den här mjölken skulle ju faktiskt kunna komma till mycket bättre
nytta i magen på den nu 7 månader gamla Jacob. Så inleds Projekt Återgå Till
Amning (jag är en projektmänniska, så det var så jag såg på det). Förmodligen
såg det ganska komiskt ut där jag gick runt med bar överkropp och Jacob i en
sjal, guppandes ovanpå min gravidmage. Rätt snart märkte jag att han började
intressera sig för de där konstiga bollarna på mamma. När han satt och åt fast
föda passade jag på att handmjölka ur lite på en sked och ge honom för att han
skulle vänja sig vid smaken. Första gångerna såg han ut som om han ätit citron
och skrattade mest åt det hela, men inom en vecka var det helt okej med
mammamjölk. Några sammandragningar kände jag aldrig av, vare sig nu eller
senare.
Nästa steg var att försöka få honom att ta bröstet när han sov.
Jag smörjde först bröstet med ersättning och lite bröstmjölk. Första gångerna
gick det inte. Antingen vände han bort huvudet och inväntade den vanliga
flaskan, eller nafsade lite men verkade inse att något var konstigt. Så, när
jag var beredd att ge upp, funkade det plötsligt. Med tefatsstora ögon kunde
jag se hur min snart 8 månader gamle son ammade för första gången sedan han var
3 veckor. När han släppte taget gav jag honom flaskan (tillmatningsset använde
jag inte med honom av den enkla anledningen att jag inte hade koll på den
möjligheten, däremot har jag haft anledning att använda det senare). Så höll vi
på i någon vecka: ammade när han sov (både nätter och sömnstunder dagtid) och
fyllde på med ersättning efteråt. Jag fortsatte bära honom i sjal mycket och vi
badade en hel del ihop. Därefter började han kunna amma små snuttar även i
vaket tillstånd. Nu hade min mjölkproduktion kommit igång så pass att jag även
pumpade ut och gav honom bröstmjölk på flaska. När han närmade sig 11 månader
kunde vi ta bort all ersättning och han ammade och fick mjölkflaskor istället.
Vi valde att fortsätta på det sättet eftersom han trots allt verkade ha lättare
att begripa sugtekniken med flaskan och för att vara säkra på att han fick i
sig tillräckligt. Rätt snart ratade han dock flaskan, det var mycket roligare
med mammas bröst där man kunde leka med mammas navel samtidigt.
Så, inte ens ett år efter att Jacob föddes, kom lillebror Simon
till oss. Den här gången var jag påläst, men jag var ändå nervös. Tänk om det
inte skulle funka att amma honom, tänk om jag skulle behöva upprepa samma
procedur en gång till? Jag hade inte behövt oroa mig. Ut kom (efter en
fantastisk förlossning) en sugstark, pigg unge. Visst mötte vi på samma “du kan
inte amma med sådana bröst”-föreställning på detta BB. Den här gången var jag
dock påläst och stod på mig. Därmed inte sagt att det var enkelt. Det viftades
med ersättningspaket och jag anklagades för att inte vilja ge mitt barn
tillräckligt med näring. Jag hade stunder då jag grät och höll på att ge upp.
Men tack vare mina nyförvärvade kunskaper och ett fantastiskt stöd från
Amningshjälpen gick det vägen. Det blev precis som jag önskade: Simon
helammades sina första 7-8 månader i livet och har därefter delammats. Jacob
då? Jodå, han ammar fortfarande. Nu är det mer sporadiskt, ofta tror jag att vi
slutat men så kommer han och kör ner händerna i BH:n. Ofta sitter han bredvid
mig när jag ammar Simon och "ammar" med hjälp av ett virkat bröst
något av sina gosedjur.
Det har varit en lång väg för att nå hit. Höga toppar, men också
djupa dalar. Det har varit värt varenda tår, varenda svordom och all tid det
tagit. Nu äntligen gör jag det jag hela tiden velat: ammar mina två barn. Då
och då kommer jag att tänka på barnmorskan som stod i dörren och påstod att man
inte kan amma med plana bröstvårtor. Well, damen, du hade fel!
söndag 13 januari 2013
Infektioner ökar risken för celiaki
Av Eva-Lotta Funkquist
Barn med många infektioner löper en ökad risk att få celiaki. Omkring 10% av all celiaki kan kopplas till infektioner. Hälften av alla celiakifall kunde kopplas till tidigt amningsavslut och mycket gluten i barnets kost. Läs mer här.
Barn med många infektioner löper en ökad risk att få celiaki. Omkring 10% av all celiaki kan kopplas till infektioner. Hälften av alla celiakifall kunde kopplas till tidigt amningsavslut och mycket gluten i barnets kost. Läs mer här.
Kvinnor ammar i protest
En kvinna blev bortkörd från ett köpcenter i Costa Rica. En protest blev resultatet.
tisdag 8 januari 2013
Amningens nedgång i Sverige
Av Eva-Lotta Funkquist
Amningsförekomsten minskar i Sverige och det är lätt att tro att det är en trend. Men tittar man på andra västerländska länder så verkar det vara tvärtom. Sverige, och övriga Norden, är speciellt på så sätt att amningen under 1900-talet aldrig sjönk till så låga nivåer som i t.ex. England och USA. I den här artikeln konstaterar författaren att amningen, mot alla odds, återigen blivit norm för spädbarnsuppfödning i USA, vilket inte varit fallet sedan förra skiftet av århundrade. Även om hon anser att det är mycket kvar att göra i förändringsprocessen så lyfter hon fram flera avgörande samhällsförändringar. Ett av dem är amerikanska barnläkarföreningens sammanställning över amningens fördelar som uppdateras vart sjunde år.
Amningsförekomsten minskar i Sverige och det är lätt att tro att det är en trend. Men tittar man på andra västerländska länder så verkar det vara tvärtom. Sverige, och övriga Norden, är speciellt på så sätt att amningen under 1900-talet aldrig sjönk till så låga nivåer som i t.ex. England och USA. I den här artikeln konstaterar författaren att amningen, mot alla odds, återigen blivit norm för spädbarnsuppfödning i USA, vilket inte varit fallet sedan förra skiftet av århundrade. Även om hon anser att det är mycket kvar att göra i förändringsprocessen så lyfter hon fram flera avgörande samhällsförändringar. Ett av dem är amerikanska barnläkarföreningens sammanställning över amningens fördelar som uppdateras vart sjunde år.
måndag 7 januari 2013
Skafferiteorin är sedan länge övergiven
Av Eva-Lotta Funkquist
Bästa Brandell, Kyhlberg och Svensson, det finns fler aspekter på amning än medicinska och fullt genomförd helamning är faktiskt skadligt mot jämställdhet och mot barnens rätt till anknytning till fler än biologiska mamman.
Så skriver Rolf Dalin i kommentatorsfältet till ett tidigare inlägg. Eftersom det här argumenetet kommer upp då och då: amningen som ett hot mot anknytningen till pappan, så är det på sin plats med lite kunskapsuppdatering. Det är nämligen lite 50-tal att resonera på det viset.
På 1950-talet fanns två dominerande psykologiska teorier, nämligen psykoanalysen och behaviorismen. Båda dessa teorier antog att anknytningen, det känslomässiga band som barnet knyter till mamman, uppstod till följd av att mamman matade barnet. Alltså: positiva sensationer (mat) kopplas ihop med mammans person. Maten är det primära, medan relationen är sekundär (de flesta känner nog till Pavlos hundar). John Bowlby var vetenskapsmannen som först ifrågasatte skafferiteorin. Han menade att människans känsloliv är mycket mer komplicerat än så. Med sin anknytningsteori vände Bowlby upp och ner på den tidigare förklaringen. Relationen till anknytningspersonen är det primära, matningen spelar endast en biroll. Människobarnet föds med en stark motivation, anknytningssystemet, som driver barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en vårdnadsgivare och sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person. Men barnet som har många vuxna omkring sig som ger fysisk närhet knyter inte bara an till en person, utan till åtminstone två och kanske ännu flera.
Och till sist, som vi lyft fram så många gånger här på bloggen, det är i de jämställda familjerna det ammas mest, amningen behöver jämställdhet.
Bästa Brandell, Kyhlberg och Svensson, det finns fler aspekter på amning än medicinska och fullt genomförd helamning är faktiskt skadligt mot jämställdhet och mot barnens rätt till anknytning till fler än biologiska mamman.
Så skriver Rolf Dalin i kommentatorsfältet till ett tidigare inlägg. Eftersom det här argumenetet kommer upp då och då: amningen som ett hot mot anknytningen till pappan, så är det på sin plats med lite kunskapsuppdatering. Det är nämligen lite 50-tal att resonera på det viset.
På 1950-talet fanns två dominerande psykologiska teorier, nämligen psykoanalysen och behaviorismen. Båda dessa teorier antog att anknytningen, det känslomässiga band som barnet knyter till mamman, uppstod till följd av att mamman matade barnet. Alltså: positiva sensationer (mat) kopplas ihop med mammans person. Maten är det primära, medan relationen är sekundär (de flesta känner nog till Pavlos hundar). John Bowlby var vetenskapsmannen som först ifrågasatte skafferiteorin. Han menade att människans känsloliv är mycket mer komplicerat än så. Med sin anknytningsteori vände Bowlby upp och ner på den tidigare förklaringen. Relationen till anknytningspersonen är det primära, matningen spelar endast en biroll. Människobarnet föds med en stark motivation, anknytningssystemet, som driver barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en vårdnadsgivare och sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person. Men barnet som har många vuxna omkring sig som ger fysisk närhet knyter inte bara an till en person, utan till åtminstone två och kanske ännu flera.
Och till sist, som vi lyft fram så många gånger här på bloggen, det är i de jämställda familjerna det ammas mest, amningen behöver jämställdhet.
fredag 4 januari 2013
Vem har fritt fram i alla medier?
Av Cecilia Kauppi och Marit Olanders
"Amningsförespråkare har fritt fram i alla medier" skrev en kommentator nyligen. Om det med "amningsförespråkare" menas en som vill att alla ska amma (vilket inte Amningshjälpen står för) eller att de som vill amma ska ha möjlighet att göra det (vilket Amningshjälpen står för) kan vi lämna därhän för ett tag för inget av fallen gör att citatet återger något vi känner igen oss i.
Vi menar att de senaste 10 åren eller så här det snarare amningsskeptiker, amningskritiker, amningsmotståndare och flaskmatare som har styrt agendan i svenska medier, i nyhetsartiklar, debattinlägg, ledare och krönikor.
Se här till exempel:
"Amningsförespråkare har fritt fram i alla medier" skrev en kommentator nyligen. Om det med "amningsförespråkare" menas en som vill att alla ska amma (vilket inte Amningshjälpen står för) eller att de som vill amma ska ha möjlighet att göra det (vilket Amningshjälpen står för) kan vi lämna därhän för ett tag för inget av fallen gör att citatet återger något vi känner igen oss i.
Vi menar att de senaste 10 åren eller så här det snarare amningsskeptiker, amningskritiker, amningsmotståndare och flaskmatare som har styrt agendan i svenska medier, i nyhetsartiklar, debattinlägg, ledare och krönikor.
Se här till exempel:
Hon tröttnade på lögnerna om amning
Aktuellt om flaskmatning
Skärp er barnmorskor – stenåldern är över
Låt oss besluta om vi ska amma våra barn
Akta dig för amningsmaffian Victoria
Flaska lika bra som bröst
Propagandan för amning slår fel
Unga svenskar : Inte okej att amma offentligt
Folk bryr sig mer om trosor om faddrar
Fri amning curlar barn till övervikt
Amningshetsen håller kvinnorna hemma
Amning är politik
Flaskan väcker starka reaktioner – är det viktigt att barnen
blir ammade?
Regeringen skapar ohälsa
Debattartikel om amning i Svenska Dagbladet
Av Marit Olanders
I gårdagens Svenska Dagbladet fanns en debattartikel om lagförslaget om marknadsföring av bröstmjölksersättning.
I gårdagens Svenska Dagbladet fanns en debattartikel om lagförslaget om marknadsföring av bröstmjölksersättning.
"Mot bakgrund av den betydelse amningen har för folkhälsan i Sverige och våra internationella åtaganden är det viktigt att lagstifta om marknadsföringen. Tyvärr lämnar förslaget stora luckor. En lag enligt förslaget risksrar att minska amningen ytterligare. Förslaget behöver därför enligt vår mening omarbetas",
skriver Gerd Brandell, Elisabeth Kylberg och Kristin Svensson.
onsdag 2 januari 2013
Amning, bröstmjölk och stolthet
Av Marit Olanders
Kommentarerna under inlägget "Om bröstmjölk vore konstgjord ..." diskuterar huruvida man kan vara stolt över sin kropps förmåga att göra bröstmjölk.
En spontan och uppriktig fråga från mig: Är det mindre passande att vara stolt över än andra kroppsliga företräden? Är det mer okej att vara stolt över vackra ögon, glänsande hår, smal kropp, välformade bröst?
Eller sånt ens kropp presterar? Är det mer okej att vara stolt över att kunna prestera i idrott, eller gå snyggt i högklackat?
Diskutera gärna, men gör det som vanligt sakligt och utan påhopp!
Kommentarerna under inlägget "Om bröstmjölk vore konstgjord ..." diskuterar huruvida man kan vara stolt över sin kropps förmåga att göra bröstmjölk.
En spontan och uppriktig fråga från mig: Är det mindre passande att vara stolt över än andra kroppsliga företräden? Är det mer okej att vara stolt över vackra ögon, glänsande hår, smal kropp, välformade bröst?
Eller sånt ens kropp presterar? Är det mer okej att vara stolt över att kunna prestera i idrott, eller gå snyggt i högklackat?
Diskutera gärna, men gör det som vanligt sakligt och utan påhopp!
Risk för allvarligare RS-infektion om barn inte ammas
Av Marit Olanders
Barn som inte ammas löper högre risk att drabbas av en del sjukdomar, men RS-infektion hör inte till dem. Det går inte att förebygga RS-infektion genom amning, påpekar Vårdguiden. Däremot kan amning påverka sjukdomsförloppet. Enligt en studie från Japan blev ammade barn mindre allvarligt sjuka, behövde mindre sjukhusvård och mindre syrgasbehandling. De barn som ammades "fullt" (definition, se här) hade signifikant lägre behov av syrgasbehandling.
Barn som inte ammas löper högre risk att drabbas av en del sjukdomar, men RS-infektion hör inte till dem. Det går inte att förebygga RS-infektion genom amning, påpekar Vårdguiden. Däremot kan amning påverka sjukdomsförloppet. Enligt en studie från Japan blev ammade barn mindre allvarligt sjuka, behövde mindre sjukhusvård och mindre syrgasbehandling. De barn som ammades "fullt" (definition, se här) hade signifikant lägre behov av syrgasbehandling.