Varför fanns det ammor?

Av Marit Olanders

Redan i Babylon och det antika Grekland och Rom var det ett yrke med hög status och lön att vara amma.. Förmodligen föddes bruket av ammor ur ett vardagligt samarbete om barn. Lika väl som föräldrar idag kan hjälpas åt att passa varandras barn har kvinnor i alla tider samarbetat, vari också amning har ingått. Att anställa en amma var inte konstigare för dem som hade råd än att anställa en barnflicka eller nanny idag.

Man kan fråga sig varför överklasskvinnorna inte ammade sina egna barn.

Gabrielle Palmer, författare till boken The Politics of Breastfeeding, skriver att det inte var för att adelskvinnorna skulle delta i det offentliga livet. Det var det få som gjorde oavsett barn och för övrigt var offentlig amning socialt accepterat. (Den privata amningen uppfanns inte förrän på 1800-talet.) Att det skulle vara ansträngande att amma håller inte heller som argument, eftersom överarbetade och hungriga fattiga kvinnor ändå ammade.

Det var inte heller så att överklasskvinnor inte ville amma. Överklasskvinnor i Europa före industrialismen skulle lyda sin man.

Anledningen till att barnen i de övre klasserna togs ifrån sina mammor efter förlossningen var att man kände till amningens hämmande effekt på ägglossningen. En adelsdams första och främsta plikt var att producera ättlingar. Palmer påpekar att det var en myt att det var de lägre klasserna som "förökade sig som kaniner". I 1600-talets England fick bondkvinnor sällan mer än sju barn medan det inte var ovanligt att adelskvinnor fick genomgå arton graviditeter i så tät följd som möjligt. I boken finns ett portätt av familjen till Tomas Remmington of Lund med man, hustru och tjugo barn, där de fem döda barnen också finns med på bilden.

Ann Hatton, som levde vid samma tid, fick allt som allt 30 barn, varav fem söner, åtta döttrar, tio som dog som barn och sju dödfödda.

Marie-Antoinette, Frankrikes drottning och Ludvig XVI:s hustru, var en barnkär person och dessutom inspirerad av Rousseaus ideer om sunt och naturligt moderskap. hon ville själv amma sina barn, vilket var en helt främmande tanke i det franska hovet på 1700-talet. Hennes första barn blev en flicka, och det gjorde det någorlunda möjligt för henne att driva igneom sin önskan. Antonia Fraser skriver i sin biografi Marie-Antoinette att "en manlig tronarvinge skulle genast ha lagts i famnen på landets bästa amma."

Marie-Antoinettes mamma Maria Teresia, kejsarinna av Österrike, fick själv sexton barn och protesterade enligt Faser öppet när hon fick höra Marie-Antoinettes önskan´, just på grund av att det skulle hindra Marie-Antoinettes möjligheter att snabbt bli gravid igen - och då förstås föda en son. En amma anställdes förstås också, men Marie-Antoinette berättade efter fyra månader för Maria Teresia att hon fortfarande hade mjölk i brösten.

Marie-Antoinette giftes bort som 15-åring med blivande kung Ludvig XVI och vad hon ville här i livet vägde sannerligen lätt mot seder och konventioner. Att lyckas amma sin dotter, åtminstone delvis, verkar ha varit en av de få saker som hon lyckades genomdriva. Tre år senare kom nästa barn, en son. Då var det inget snack om att Marie-Antoinette skulle amma själv.

Sexuell avhållsamhet under amningsperioden var en annan anledning till att låta en betald amma ha hand om barnen. Det fanns en idé om att sperma fick mjölken att ysta sig. dessutom skulle kvinnan vara tillgänglig för mannens sexualitet. Än idag förekommer det att kvinnor i västvärlden slutar amma för att vårda relationen med sin man, och att amningen alltså ses som ett hinder för det.

Bruket av ammor såg olika ut på olika håll i världen. I USA:s sydstater förekom det att slavar var ammor åt godsägarnas barn. Palmer förundras över att människor som inte kunde tänka sig äktenskap över rasgränserna ändå kunde använda sig av svarta ammor till vita barn.

Användningen av ammor minskade på 1800-talet och därmed också en av få källor till försörjning för kvinnor. Barnläkare och barnmatsindustrin tog deras plats.

En anledning till att ammorna minskade i popularitet var enligt Palmer att man trodde att den fruktade sjukdomen syfilis kunde smitta mellan amma och barn, på bägge håll. Men pastöriseringen, uppfinningen av nappflaskan och experimenterandet med bröstmjölksersättningar gjorde också att barn från slutet av 1800-talet kunde hållas vid liv utan amning. Så hade inte varit fallet mer än i undantagsfall tidigare i historien.