Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd

Trots att förekomsten av plötslig spädbarnsdöd har minskat sedan råden om att lägga barnen på rygg snarare än på mage har minskat, så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland spädbarn i den rika delen av världen. Frågan är nu om amning skyddar mot PSD, och i så fall i vilken grad.

Det är inte enkelt att studera om amning skyddar mot plötslig spädbarnsdöd, eller omvänt, om utebliven amning ökar risken. Det är helt otänkbart att slumpvis avdela mor-barn-par till amning respektive bröstmjölksersättning. Många tidigare studier av amningens eventuella effekt på förekomsten av plötslig spädbarnsdöd gjordes under 1980-talet och tidigt 1990-tal. På den tiden råddes många att låta barnen sova på mage. När man upptäckte ett samband mellan sömn i magläge och plötslig spädbarnsdöd ändrades råden.

Nu har det kommit en tysk studie som försökt gå till botten med amningens eventuella effekt på risken för plötslig spädbarnsdöd. I studien ingår 333 barn som dött i plötslig spädbarnsdöd och för vart och ett av barnen tre barn i samma ålder i en kontrollgrupp som består av totalt 998 barn. Studien genomfördes under åren 1998-2001, då få barn sov på mage eftersom föräldrar råddes lägga barnen på rygg.

Alla barnen som dog i PSD obducerades på samma sätt och ett och samma team av experter på PSD deltog i alla dödsfallen. Föräldrarna till barnen som dött och till barnen i kontrollgruppen intervjuades om barnen var helammade, delvis ammade eller inte ammade alls, vid två veckor, en månad och tiden före dödsfallet respektive när barnen i kontrollgrupen var i samma ålder. Dessutom frågade intervjuarna om mamman hade rökt under graviditeten, familjens socioekonomiska status (utbildning, position i förvärvslivet och inkomst), tidigare levande födda barn, samsovning sista natten, kudde i spädbarnets säng, extra värme sista natten (varmvattenflaska eller extra värmeelement), vilken position barnet lades att sova i och om det använde napp under dess sista sömnperiod.

Resultatet talar sitt tydliga – och tragiska – språk.

• Mindre än hälften av barnen som dog i PSD ammades vid två veckor ålder. 83 % av barnen i kontrollgruppen ammades vid samma ålder.
• Mindre än 40 % av barnen som dog i PSD ammades exklusivt (utan tillägg av bröstmjölksersättning eller andra livsmedel) vid en månads ålder. 72% av barnen i kontrollgruppen ammades exklusivt vid samma ålder.
• En månad före dödsfallet (eller intervjun, för barnen i kontrollgruppen) ammades 10.2% av barnen som avled och och över 40 % av barnen i kontrollgruppen.
• Delvis amning associaerades med signifikant minskad risk för plötslig spädbarnsdöd. 
• Efter att man tagit hänsyn till andra faktorer var amnignens skyddande effekt fprtfarande signifikant.

Forskarna drar slutsatsen att amning skyddar spädbarn från plötslig spädbarnsdöd de första sex månaderna, när risken för plötslig spädbarnsdöd är som högst.

Anledningen till att amning skyddar kan vara att amning skyddar mot infektioner i övre luftvägarna och att många av barnen som dog i PSD hade haft smärre symptom i övre luftvägarna dagarna innan de dog, även om infektionen i sig inte var dödlig. En annan tänkbar anledning skulle kunna vara att ammade barn lättare vaknar till än barn i samma ålder som inte ammas.

Eftersom amningsförekomsten är lägre i lägre socialgrupper bör man särskilt stötta mammor i dessa grupper att amma, inte bara för den inverkan på både mammans och barnets hälsa utan också för att det minskar risken att deras barn dör i plötslig spädbarnsdöd.

Marit Olanders