I dagens UNT finns en artikel om Akademiska sjukhuset på 1920-talet. Man har hittat gamla fotografier i en garderob. Ett urval av bilderna har publicerats i en bok. I pappersupplagen av tidningen finns en bild på åtta barn som sitter på var sin potta. Det ser ut som de sitter på någon sorts scen. Barnen ser ut att vara i dryga ettårsåldern. Alla sitter blickstilla med frånvarande ansiktsuttryck. I bildtexten står det om de ensamma barnen: "Det var vanligt att de drabbades av depression, vilket personalen tolkade som att de var lugna och fina".
När jag tittar på bilden drabbas jag av den där egendomliga känslan att man ville fördärva sin egen samtids barn. Precis samma egendomliga känsla som drabbar mig då jag läser broschyrer som lär ut femminutersmetoden.
Eva-Lotta Funkquist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att du vill lämna en kommentar och tack för att du hjälper till att hålla en respektfull och god ton i kommentarsfältet!
Det är ok att vara anonym men använd gärna ett påhittat namn så att det blir tydligt vilken kommentar någon annan ger respons på.