Hillevi Wahl har skrivit en bok, Kärleksbarnet, om sin uppväxt. Båda föräldrarna var alkoholiserade och familjen extremt dysfunktionell. Hillevi for oerhört illa. I hälsokortet från KK står det att mamman ammade i sexmånader. Det förvånar Hillevi. Det är lustigt det där, vad amning associeras till den Goda Modern . Någon god moder var hon inte mamman, amningen till trots. Hillevi tycks klara sitt föräldrarskap desto bättre.
Eva-Lotta Funkquist
Kära Eva-Lotta, om du läser det här. Om du hade läst min bok kanske du hade sett sammanhanget lite mer komplicerat än så. Min mamma kunde inte kramas. Hon tyckte det var äckligt. Jag fick aldrig sitta i hennes knä. Hon tyckte över huvud taget att det var äckligt att bli vidrörd av mig. Hon fick närmast panik om jag ville hålla i henne. Därför förvånade det mig att hon ammade mig så länge.
SvaraRaderaDet handlar inte om det goda moderskapet och amning, för det sammanhanget ser jag inte tydligt. Jag ser många kompisar som är supermödrar och superpappor och som ger sitt barn kärlek och närhet med nappflaska också.
Vänliga hälsningar
Hej Hillevi!
SvaraRaderaRoligt att du har hittat hit. Eva-lotta är på semester tror jag så jag svarar i hennes ställe tills vidare. Det är inte Eva-Lotta som gör kopplingen mellan "Den goda modern" och amning. Den finns ute i samhället och är , enligt min mening, ett resultat av genusordningen, där kvinnor helst ska ses som "goda" och amning har framställts som en "plikt". Det är en av de myter och missuppfattningar som vi vill bekämpa här på Amningsbloggen. Jag håller helt med dig om att förmågan att vara förälder inte sitter i brösten.
Hej Hillevi Wahl!
SvaraRaderaJag har läst din bok och jag missförstod nog lite med flit tror jag. Jag hajade nämligen själv till då jag läste textraden om hälsokortet. Det kändes förvånande. Och då började jag fundera på varför jag blev förvånad. Man blir ju t.ex. inte förvånad då en människa som tycker illa om kramar ändå tycker om sex. Och då menar jag inte destruktiv sex. Om jag inte missminner mig så skildrade du på ett ställe en hos henne lite (oväntat?) frisk syn på det också. Samband? Men nu kanske hon inte var så förtjust i amningen. Men på något sätt föreställer jag mig att hon hade gett uttryck för det om någon hade frågat, av den enkla anledningen att jag har svårt att tro att hon skulle amma om hon inte tyckte om det. Eller var det så att det är lättare att amma och samtidigt slarva med allt annat. Vissa barn fixar liksom amningen på egen hand. De är övertydliga i sina signaler, suger alltid snällt, äter snabbt och anpassar sig till tider (de är väldigt få tror jag). Då blir ju amningen ett billigt och enkelt sätt att leva på och mer tid och pengar blir över till annat. Din mamma ammade ju också i en tid då auktoritetstron var osannolik, och kanske vågade hon trotsa på ett sätt som alla inte vågade och kanske ammade hon i lite (liksom hon hade sex) trotsstämning. Så många tankar (och fler ändå) väckte din iakttagelse av hälsokortet hos mig!
Hälsningar Eva-Lotta