De lär sina barn gråta, var den vreda anmärkningen indiankvinnan fällde, när hon gjorde bekantskap med det hygieniskt motiverande åtskiljandet av moder och barn vid statssjukhuset...Men inte heller bildade indianer kunde undertrycka känslan av att den dyra omvårdnaden deras barn fick i huvudsak var ett djävulskt försök till allmän kastrering. Bakom detta låg den egendomliga misstanken från indianernas sida att de vita också ville fördärva sina egna barn.
Eriksson E H (1969) Barnet och samhället, sid: 112
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att du vill lämna en kommentar och tack för att du hjälper till att hålla en respektfull och god ton i kommentarsfältet!
Det är ok att vara anonym men använd gärna ett påhittat namn så att det blir tydligt vilken kommentar någon annan ger respons på.