Det har av någon anledning varit en hel del tjafs om det här med amning och allergi. Agnes Wold är väl den som är mest aktiv och ibland får man en känsla av att frågan har gjort henne lite upprörd. Amning, forskning och sjukdomar är en svår fråga eftersom man av etiska skäl inte kan lotta fram grupper: ammar, ammar inte. Forskningen blir behäftad med så kallade bias. Ett exempel på bias är att i västvärlden så ammar högutbildade mycket mer än lågutbildade. Allergier är vanligare bland högutbildade och då kan det faktiskt bli så galet att det i forskningen ser ut som om amning ger allergier. Men naturligtvis: samtidig förekomst är inte samma sak som orsak. Svåra metodproblem till trots, det finns forskning som visar att amning skyddar mot allergier. I en dansk studie kom man fram till att den mest effektiva dietrekommendationen för att förebygga allergier är exklusiv amning i minst 4 till 6 månader och undvikande av komjölk och fast föda under åtminstone de första fyra månaderna. Högriskbarn som inte ammas bör ges specialersättningar.
Eva-Lotta Funkquist
På programmet Kropp och själ i P1 handlade det för några veckor sedan om mammamyter, dvs mest amning och lite förlossning. En psykatriker refererade till Wold och framhöll att det inte finns några vetenskapligt hållbara fördelar med amning. Handlar det i själva verket till stor del om metodsvårigheter när det gäller forskning om amning? I så fall skulle jag tycka att det är knepigt att påstå att amning inte har några evidensbaserade medicinska fördelar. Slutsatserna blir lite olika i budskapen "det finns inga vetenskapligt styrkta fördelar med amning" och "på grund av svårigheter gällande metod går det inte säkert att säga att vetenskapliga fördelar finns med amning, men det finns undersökningar som pekar i den riktningen." Eller har jag helfel?
SvaraRaderaSpelar det någon roll?
SvaraRaderaDet finns ju så många andra fördelar med amning varför försöka hävda något som ännu inte är helt bevisat.