Konformism kan vara ganska behagligt

Av: Eva-Lotta Funkquist

Idag blev det upprört vid kopiatorn. Två forskarkollegor började berätta om hierarkier, trångsynthet och ointresse att ta till sig ny kunskap som strider mot den man man själv bekänner sig till. Konformism (strävan efter harmoni med de värderingar som gäller i en grupp) ställer till det och om och om igen "bevisar" man hypoteser som man redan "vet" stämmer. Som den ene sa:

- Barns kroppar fullständigt skiter i att det finns olika teorier om varför inflammation uppstår, de blir inflammerade i alla fall.

Och då tänker ju jag genast på att i princip alla spädbarn i det västerländska samhället föds upp artfrämmande. Vem orkar ta till sig det? Och kan det leda till inflammation? I så falla kan man snacka om bias (metodfel) i inflammationsforskningen! Tänk om denna artfrämmande uppfödning kan leda till en systemreaktion och sen till inflammationssjukdomar? Ibland önskar jag att jag tänkte lite mindre. Konformism kan vara ganska behagligt.