... än helamning i 4 månader.
av Marit Olanders
Europa svävar på målet angående när det är bäst att avbryta helamningen och införa annan mat. Expertgruppen ESPGHAN har slagit fast att man inte ska börja med annan mat tidigare än vid 4 månader och av allt att döma kommer också Sverige att överge rekommendationen om 6 månaders helamning.
Det hela bygger på en i många fall verklighetsfrämmande syn på amning som något jobbigt som åläggs mammorna när barnen föds och som de kan börja frigöra sig från vid 4 månader, de måste inte stå ut till 6 månader. Det är nu inget problem i Sverige att stora mängder kvinnor helammar mot sin vilja i sex månader. Enligt senaste statistik var bara 12 % av barnen helammade vid sex månaders ålder och man kan anta att åtminstone några mammor gjorde det helt frivilligt. Om amningen funkar är det ju otroligt arbetsbesparande att lägga sig på soffan och amma i stället för att värma mat, duka, skedmata och diska.
Frågan som vi gärna vill ha svar på, (och som vi trodde vi hade svar på) är om det spelar någon roll för barns hälsa om de helammas eller ej de där två månaderna från fyramånadersdagne till sexmånadersdagen. Utsätter man barnet för en onödig risk om man ger smakportioner vid 4 månader? Eller utsätter man det för onödiga risker om man helammar till sex månader? WHO:s ställningstagande att sex månaders helamning är en global rekommendation och att bröstmjölk är den enda normala kosten för barn hela det första halvåret har ifrågasatts av välmående lände,r däribland Sverige. Det finns studier som visar att statistiskt sett håller sig barn som helammas i 6 månader friskare än barn som får annan mat från och med 4 månader, se här.
Nu har det kommit ytterligare en studie som pekar på samma sak: En holländsk studie som omfattade 4000 barn födda i Rotterdam i början av 2000-talet visade att barnen somhelammades i sex månader hade färre infektioner i övre luftvägarna än barn som helammades i fyra månader.
Är detta något som kan hänföras tillbaka på enskilda fall, eller är det som vanligt med statistiken? Tänker på hur tvåan krävde att få mat innan hon blivit sex månader, medan ettan gärna väntade till sju månader, och hur tvåan haft mycket mer övre luftvägsinfektioner än ettan. Samband? Och i så fall, vad kan man göra när ens unge rycker maten ur händerna eller tar saker från tallriken och stoppar i munnen och äter, fastän endast fem månader gammal?
SvaraRaderaVet man om det i första hand är sex månaders helamning som ger bättre hälsa eller om det beror på att barn som helammas längre också ofta ammas längre tid totalt?
SvaraRaderaJonna: Jag vet inte, jag har bara läst artikeln jag länkar till. men det torde vara lättare att hålla kvar amningen äen längre tid om man inte börjar med mat så fort som möjligt.
SvaraRaderaMarit - jag upplever inte att det har varit det minsta svårt att hålla kvar amningen fast mina barn ville börja smaka på allt redan före fyra månaders ålder (de har vid två års ålder fortfarande huvudsakligen ammat). När de är så små får de ju inte i sig mycket och "introduktionen" av mat går långsamt. Alla är förstås inte lika och en del matglada barn får snabbt i sig stora mängder - men det får de förmodligen om de börjar vid sex månaders ålder också. Ännu snabbare kanske, eftersom de är bättre på att stoppa in maten, inte putta ut den och att svälja den då.
SvaraRaderaJag undrar - om man gjorde en undersökning där barn fick annan mat än bröstmjölk vid den ålder de hade uppnått viss mognad istället för viss ålder - t ex ville prova, kunde föra in mat i munnen med handen och inte genast puttade ut maten med tungan - undrar om den skulle visa att de som ytligt sett mognat tidigt för mat - och alltså fått börja tidigt, i egen takt, om de skulle ha varit sjukare än de som mognat sent. För bara för att man kan styra händerna och tungan och har en massa vilja betyder det ju inte att ens tarmar är mogna...
Det vore intressant att veta, och vilka rekommendationer man har borde förstås baseras på vad barnen mår bäst av, men jag hade ändå låtit mina barn smaka tidigt - om det inte var jättestora hälsoskillnader. För som Ellinor skriver - vad gör man när barnet gör vad som helst för att få mat och dessutom bara illvrålar om det måste ligga ensamt? Man kan förstås äta enbart medan barnet sover, eller lägga ifrån sig barnet och strunta i att det skriker, fast det verkar varken trevligt eller avstressat... Om det vore väldigt viktigt att vänta med matintroduktion så skulle det förstås gå före att ha ett nöjt barn och trevliga måltider - precis som barn måste vara fastspända i bil om man åker bil, även om de hatar det, eller måste ta viktig medicin fast den smakar illa. Men så viktigt har jag inte tyckt att det är att helamma i sex månader.