... och det har inget med "för lite mjölk" att göra
Maghormonet cholecystokinin utsöndras när barnet suger - på bröst eller napp - och ger känslor av välbehag. Läs mer här.
onsdag 29 september 2010
tisdag 28 september 2010
Såriga bröstvårtor
Av Marit Olanders
Sår på bröstvårtorna är ett tecken på att något i amningen inte fungerar. Man ska inte behöva stå ut med sår för att barnet "suger hårt".
Förekomst av sår
Enligt Stockholms läns landstings utmärkta vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning uppger 80-90% av ammande kvinnor att de har drabbats av någon form av sår på bröstvårtan. Allvarligare sår, som kan leda till infektioner, har 26-28% drabbats av.
Olika allvarliga sår
De flesta sår är ytliga. De uppkommer under den första veckan och försvinner sedan, förutsatt att barnets tag om bröstet är tillräckligt stort. Det går inte att säga generellt att amning inte ska göra ont, för det kan ömma de första dagarna/veckan. Men det ska inte bli djupa, blödande sår, de ska inte göra hur ont som helst och de ska inte vara kvar efter första veckan eller längre. Då är det tecken på att något behöver ändras på.
Orsaker
Sår på bröstvårtorna beror för det allra mesta på att barnets tag inte är tillräckligt stort.
Det kan bero på barnets läge vid bröstet: Att mamman håller barnet för långt ifrån sig, att det är för mycket filtar m m mellan mamma och barn, på att barnet får vrida på huvudet för att nå bröstvårtan eller inte kan ligga med huvudet lätt tillbakalutat (hakan i, näsan fri) utan ligger med hakan in mot sin bröstkorg. Men det kan också bero på att barnet inte gapar tillräckligt stort om bröstet, eller att det är något med barnets mun som gör att det har svårt att ta ett stort tag om bröstet. Exempelvis kan kort eller stramt tungband ge såriga bröstvårtor, efteroms barnet inte kan sträcka ut tungan över underläppen och därmed ta tillräckiligt stort tag.
Hygien är A och O
Tvätta alltid händerna noga innan du handskas med ett sårigt bröst! Du vill inte ha in bakterier i bröstet.
Förbättra taget
Jobba också med barnets tag. Håll barnet nära dig. Barnet ska vara rakt i kroppen och ligga vinkelrätt mot bröstvårtan.
Har du stora hängande bröst kan du behöva lyfta upp det med ena handen eller stötta det underifrån så du ser vad som händer. annars låter du bröstet hänga fritt. Det är barnet som ska till bröstet, inte tvärt om.
Låt barnet ha sin näsa och överläpp vid bröstvårtans tipp. När det gapar stort och sträcker ut tungan för du barnet ännu tätare intill dig och låter det "ta" bröstet. Det ska gapa stort över bröstvårtan och areolan. Läpparna ska vara utvikta, tittasärskilt på underläppen. Barnets kinder ska inte vara insugna och tinningen ska röra sig när barnet ammar.
Skatta smärta med VAS-skalan
På VAS-skalan är 1 ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Skatta din smärtupplevelse med hjälp av VAS-skalan. Är smärtan 8 när du ammar som vanligt med 4 eller 5 när du har rättat till taget kan det betyda att du är på rätt väg, även om amningen inte är helt smärtfri som genom ett trollslag.
Kolla tillräckligt stort tag
Titta på bröstvårtan direkt efter amningen! Är den rund och pekar åt samma håll som vanligt? eller är den sned, tilltryckt eller deformerad? I så fall kan du behöva jobba mer med taget. Pekar bröstvårtan på ett håll, t ex ut mot armbågen, ligger kanske barnet för långt på det hållet. testa att lägga barnet på ett annat sätt så att det inte drar i bröstvårtan.
Sår som inte läker
Har du gjort vad du kan för att förbättra barnets tag och såret inte läker så sök vård. Sök också vård om det gör ont både vid amning och mellan amningarna, om bröstvårtan vitnar vid amning. Är det en bakterieinfektion i såret kan det behöva behandlas med antibiotika. på många större sjukhus finns det amningsmottagningar. Kolla gärna också om det finns personal med en internationell examen i amningsrådgivning, IBCLC.
Blod i mjölken
Det är inte farligt för barnet att få i sig blod med mjölken.
Mjölka ur
Ibland gör det för ont för att man ska stå ut att amma. Då kan man ta paus från amningen på ena eller bägge brösten ett tag. Mjölken måste dock ut emellanåt så du inte dessutom får mjölkstockning. Handmjölkning med rena händer kan vara skonsammare för bröstvårtorna än urmjölkning med pump.
Sår på bröstvårtorna är ett tecken på att något i amningen inte fungerar. Man ska inte behöva stå ut med sår för att barnet "suger hårt".
Förekomst av sår
Enligt Stockholms läns landstings utmärkta vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning uppger 80-90% av ammande kvinnor att de har drabbats av någon form av sår på bröstvårtan. Allvarligare sår, som kan leda till infektioner, har 26-28% drabbats av.
Olika allvarliga sår
De flesta sår är ytliga. De uppkommer under den första veckan och försvinner sedan, förutsatt att barnets tag om bröstet är tillräckligt stort. Det går inte att säga generellt att amning inte ska göra ont, för det kan ömma de första dagarna/veckan. Men det ska inte bli djupa, blödande sår, de ska inte göra hur ont som helst och de ska inte vara kvar efter första veckan eller längre. Då är det tecken på att något behöver ändras på.
Orsaker
Sår på bröstvårtorna beror för det allra mesta på att barnets tag inte är tillräckligt stort.
Det kan bero på barnets läge vid bröstet: Att mamman håller barnet för långt ifrån sig, att det är för mycket filtar m m mellan mamma och barn, på att barnet får vrida på huvudet för att nå bröstvårtan eller inte kan ligga med huvudet lätt tillbakalutat (hakan i, näsan fri) utan ligger med hakan in mot sin bröstkorg. Men det kan också bero på att barnet inte gapar tillräckligt stort om bröstet, eller att det är något med barnets mun som gör att det har svårt att ta ett stort tag om bröstet. Exempelvis kan kort eller stramt tungband ge såriga bröstvårtor, efteroms barnet inte kan sträcka ut tungan över underläppen och därmed ta tillräckiligt stort tag.
Hygien är A och O
Tvätta alltid händerna noga innan du handskas med ett sårigt bröst! Du vill inte ha in bakterier i bröstet.
Förbättra taget
Jobba också med barnets tag. Håll barnet nära dig. Barnet ska vara rakt i kroppen och ligga vinkelrätt mot bröstvårtan.
Har du stora hängande bröst kan du behöva lyfta upp det med ena handen eller stötta det underifrån så du ser vad som händer. annars låter du bröstet hänga fritt. Det är barnet som ska till bröstet, inte tvärt om.
Låt barnet ha sin näsa och överläpp vid bröstvårtans tipp. När det gapar stort och sträcker ut tungan för du barnet ännu tätare intill dig och låter det "ta" bröstet. Det ska gapa stort över bröstvårtan och areolan. Läpparna ska vara utvikta, tittasärskilt på underläppen. Barnets kinder ska inte vara insugna och tinningen ska röra sig när barnet ammar.
Skatta smärta med VAS-skalan
På VAS-skalan är 1 ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Skatta din smärtupplevelse med hjälp av VAS-skalan. Är smärtan 8 när du ammar som vanligt med 4 eller 5 när du har rättat till taget kan det betyda att du är på rätt väg, även om amningen inte är helt smärtfri som genom ett trollslag.
Kolla tillräckligt stort tag
Titta på bröstvårtan direkt efter amningen! Är den rund och pekar åt samma håll som vanligt? eller är den sned, tilltryckt eller deformerad? I så fall kan du behöva jobba mer med taget. Pekar bröstvårtan på ett håll, t ex ut mot armbågen, ligger kanske barnet för långt på det hållet. testa att lägga barnet på ett annat sätt så att det inte drar i bröstvårtan.
Sår som inte läker
Har du gjort vad du kan för att förbättra barnets tag och såret inte läker så sök vård. Sök också vård om det gör ont både vid amning och mellan amningarna, om bröstvårtan vitnar vid amning. Är det en bakterieinfektion i såret kan det behöva behandlas med antibiotika. på många större sjukhus finns det amningsmottagningar. Kolla gärna också om det finns personal med en internationell examen i amningsrådgivning, IBCLC.
Blod i mjölken
Det är inte farligt för barnet att få i sig blod med mjölken.
Mjölka ur
Ibland gör det för ont för att man ska stå ut att amma. Då kan man ta paus från amningen på ena eller bägge brösten ett tag. Mjölken måste dock ut emellanåt så du inte dessutom får mjölkstockning. Handmjölkning med rena händer kan vara skonsammare för bröstvårtorna än urmjölkning med pump.
fredag 24 september 2010
Biblioteket med mjölken
Av: Eva-Lotta Funkquist
När min dotter var liten hängde jag jämt på biblioteket. Personalen tittade på mig, skrattade och sa: "Hon får biblioteket med bröstmjölken, bokstavligt talat".
Det fick hon, nu hänger hon där själv.
Det kan också gå till så här.
När min dotter var liten hängde jag jämt på biblioteket. Personalen tittade på mig, skrattade och sa: "Hon får biblioteket med bröstmjölken, bokstavligt talat".
Det fick hon, nu hänger hon där själv.
Det kan också gå till så här.
torsdag 23 september 2010
Ersättningspulver är inte sterilt
Ett amerikanskt barnmatsföretag återkallar upp till 5 miljoner (!) förpackningar bröstmjölksersättning som har sålts i USA, Puerto Rico och Karibien. De kan innehålla insekter eller larver. Läs mer här.
lördag 18 september 2010
Miljöpartiets idé om modernitet
Av Marit Olanders
Nappflaskan är en förutsättning för ett mer likadelat uttag av föräldradagar, om man ska tro miljöpartiet, som låter I:et i modernisera i sin slogan "Modernisera Sverige" vara utformat som en nappflaska på en av sina valaffischer. Vad det handlar om är uttaget av föräldradagar men man kan fördela det på många sätt utan att behöva dra in nappflaskor.
Flaskmatning kan störa amningen och två tredjedelar av alla barn ammas fortfarande vid sex månaders ålder. Att en valkampanj på 1960-talet hade ståtat med en nappflaska hade varit mindre konstigt. Då var amningen var på kraftigt nedåtgående och tron på industriframställda produkter stark. Men att amnignen gick ner berodde inte på att flaskmatning var modernt, då heller. Amning gjordes svårt och många gånger omöjligt av sjukhusrutiner och kassa råd.
Nästa fråga är vad det är i nappflaskan. Det kan förstås vara bröstmjölk. Men tack vare Lars Ohlys bröstpumpsuttalande vet numera de flesta att inte alla kvinnor har lika lätt att mjölka ur som f d fru Ohly uppenbarligen hade. Så det kanske är någon form av ersättning eller välling (som ofta också ersätter amning).
Bröstmjölksersättning och välling påverkar miljön mer än amning. Det skriver jag inte för att påverka någon att amma, om nu någon trodde det. Men det finns kunskap om det och den kunskapen vill jag förmedla för att var och en ska ha möjlighet att väga in det i sitt beslut, Precis som med så mycket annat jag skriver här på Amningsbloggen.
Ser man bröstmjölk som ett livsmedel bland andra kan man notera att den varken behöver gödningsmedel, besprutning, djurhållning, transport, förädling eller förpackning.
Ersättning och välling innehåller ofta komjölk som frystorkas och processas. Foder till korna innehåller ofta soja som transporteras från Brasilien till Europa och andra världsdelar. Kors utsläpp av metangas, som bidrar till växthuseffekten, är välkänt. Att göra om ett flytande livsmedel, mjölk, till ett pulver förbrukar mycket energi.
Många nappflaskor i plast innehåller bisfenol A, som läcker ut i miljön.
När kvinnor ammar dröjer det längre efter förlossningen innan de får mensen tillbaka. Kvinnor som ammar får i genomsnitt inte tillbaka mensen förrän efter 14 månader, vilket gör att de inte behöver lika mycket mensskydd. Mensskydd påverkar miljön både med råvaror, förpackningar och sopor.
Visst finns det annan mänsklig aktivitet som påverkar miljön mycket mer än flaskmatning. Jag vet också mycket väl att amning inte kommer av sig själv och att inte alla vill amma. Men att ett parti som vill värna om miljön, och som gör det så ivrigt att det kallar sig miljöpartiet, använder nappflaskan som symbol på en valaffisch gör att man undrar om de tänker längre än näsan räcker. Nappflaskor är ingen förutsättning för att pappor tar ut mer föräldraledighet.
Nappflaskan är en förutsättning för ett mer likadelat uttag av föräldradagar, om man ska tro miljöpartiet, som låter I:et i modernisera i sin slogan "Modernisera Sverige" vara utformat som en nappflaska på en av sina valaffischer. Vad det handlar om är uttaget av föräldradagar men man kan fördela det på många sätt utan att behöva dra in nappflaskor.
Flaskmatning kan störa amningen och två tredjedelar av alla barn ammas fortfarande vid sex månaders ålder. Att en valkampanj på 1960-talet hade ståtat med en nappflaska hade varit mindre konstigt. Då var amningen var på kraftigt nedåtgående och tron på industriframställda produkter stark. Men att amnignen gick ner berodde inte på att flaskmatning var modernt, då heller. Amning gjordes svårt och många gånger omöjligt av sjukhusrutiner och kassa råd.
Nästa fråga är vad det är i nappflaskan. Det kan förstås vara bröstmjölk. Men tack vare Lars Ohlys bröstpumpsuttalande vet numera de flesta att inte alla kvinnor har lika lätt att mjölka ur som f d fru Ohly uppenbarligen hade. Så det kanske är någon form av ersättning eller välling (som ofta också ersätter amning).
Bröstmjölksersättning och välling påverkar miljön mer än amning. Det skriver jag inte för att påverka någon att amma, om nu någon trodde det. Men det finns kunskap om det och den kunskapen vill jag förmedla för att var och en ska ha möjlighet att väga in det i sitt beslut, Precis som med så mycket annat jag skriver här på Amningsbloggen.
Ser man bröstmjölk som ett livsmedel bland andra kan man notera att den varken behöver gödningsmedel, besprutning, djurhållning, transport, förädling eller förpackning.
Ersättning och välling innehåller ofta komjölk som frystorkas och processas. Foder till korna innehåller ofta soja som transporteras från Brasilien till Europa och andra världsdelar. Kors utsläpp av metangas, som bidrar till växthuseffekten, är välkänt. Att göra om ett flytande livsmedel, mjölk, till ett pulver förbrukar mycket energi.
Många nappflaskor i plast innehåller bisfenol A, som läcker ut i miljön.
När kvinnor ammar dröjer det längre efter förlossningen innan de får mensen tillbaka. Kvinnor som ammar får i genomsnitt inte tillbaka mensen förrän efter 14 månader, vilket gör att de inte behöver lika mycket mensskydd. Mensskydd påverkar miljön både med råvaror, förpackningar och sopor.
Visst finns det annan mänsklig aktivitet som påverkar miljön mycket mer än flaskmatning. Jag vet också mycket väl att amning inte kommer av sig själv och att inte alla vill amma. Men att ett parti som vill värna om miljön, och som gör det så ivrigt att det kallar sig miljöpartiet, använder nappflaskan som symbol på en valaffisch gör att man undrar om de tänker längre än näsan räcker. Nappflaskor är ingen förutsättning för att pappor tar ut mer föräldraledighet.
måndag 13 september 2010
Barnmatsföretag som dansar på bordet
Av Marit Olanders
Är man vegetarian vänder man sig knappast till Sibyllakiosken för att få råd om näringsämnen. Och man väntar sig inte att en frisersalong ska berätta hur man kan klippa sig själv. De har ju grejor de vill sälja till en. Ingen förväntar sig heller något annat. Samma sak är det med barnmats- och nappflaskföretagens amningsråd, påpekar Christie Haskell på the Stir. Läs hennes inlägg om hur barnmatsföretag vilseleder läsare för att underminera amningen.
Jag tänkte fylla på med några paradexempel från sidor på svenska men jag ser att Semper har ändrat på sin hemsida och trycker mer än tidigare på ersättning som första alternativ när amnignen inte fungerar. Inget tjafs om att få amningen att fungera, om amningsmottagnignar eller BVC, eller Amningshjälpen. I alla fall inte förrän längre ner, närm an redan har dunkat in budskapet om ersättning. Nu är tydligen tiden mogen. Nu kan man skriva Vi har ersättning och det skriver vi på flera ställen på vår sajt men vi gör inte reklam för det!
Snacka om dubbla budskap!
WHO-koden säger att kvinnor har rätt till information om alternativ till amning om denna inte fungerar och att vårdperaonal ska tillhandahålla denna information. Men barnmatsföretagen får INTE ta direkt kontakt med konsumenter. Hittills har Semper haft en lösenordsskyddad sida för vårdpersonal men nu har företaget ändrat runt. Vad sa ni nu då, Konsumentverket?
F ö visar Semper amning som inte fungerar på bild också, med en bebis med pyttelitet tag som ser ut att dra i mammans bröstvårta. Aj.
Nestlé visar en bild på en bebis som inte har läpparna utåtvikta och som inte heller ser ut att ha så jättestort tag. Men de vågar nog inte skriva något om ersättning, jag har inte hittat något i alla fall.
Är man vegetarian vänder man sig knappast till Sibyllakiosken för att få råd om näringsämnen. Och man väntar sig inte att en frisersalong ska berätta hur man kan klippa sig själv. De har ju grejor de vill sälja till en. Ingen förväntar sig heller något annat. Samma sak är det med barnmats- och nappflaskföretagens amningsråd, påpekar Christie Haskell på the Stir. Läs hennes inlägg om hur barnmatsföretag vilseleder läsare för att underminera amningen.
Jag tänkte fylla på med några paradexempel från sidor på svenska men jag ser att Semper har ändrat på sin hemsida och trycker mer än tidigare på ersättning som första alternativ när amnignen inte fungerar. Inget tjafs om att få amningen att fungera, om amningsmottagnignar eller BVC, eller Amningshjälpen. I alla fall inte förrän längre ner, närm an redan har dunkat in budskapet om ersättning. Nu är tydligen tiden mogen. Nu kan man skriva Vi har ersättning och det skriver vi på flera ställen på vår sajt men vi gör inte reklam för det!
Snacka om dubbla budskap!
WHO-koden säger att kvinnor har rätt till information om alternativ till amning om denna inte fungerar och att vårdperaonal ska tillhandahålla denna information. Men barnmatsföretagen får INTE ta direkt kontakt med konsumenter. Hittills har Semper haft en lösenordsskyddad sida för vårdpersonal men nu har företaget ändrat runt. Vad sa ni nu då, Konsumentverket?
F ö visar Semper amning som inte fungerar på bild också, med en bebis med pyttelitet tag som ser ut att dra i mammans bröstvårta. Aj.
Nestlé visar en bild på en bebis som inte har läpparna utåtvikta och som inte heller ser ut att ha så jättestort tag. Men de vågar nog inte skriva något om ersättning, jag har inte hittat något i alla fall.
onsdag 8 september 2010
Den nödvändiga och den onödiga amningen
Av Marit Olanders
Rebecka Edgren Aldén vet hur hon vill ha det med föräldraförsäkringen. Inte bara vill hon ha en uppdelning så att vardera föräldern tar halva ledigheten vardera. Dessutom menar hon att mamman ska ha det första halvåret och pappan det följande.
Amning efter 6 månader är enbart lyxamning, slår hon fast (med en disclaimer inom parentes, förvisso har hon lyxammat själv). Det torde betyda att innan barnet blir sex månader är amningen ingen lyx. Vad är det då Rebecka? Inte argumenterar väl du av alla människor för den heliga modersplikten att amma? För du är i gott sällskap i så fall. Idén om sex månaders amning är djupt rotad i 1900-talets partiarkala syn på amning i Sverige. Så här skrev barnläkaren Stig Sjölin i Läkartidningen 1982:
Nära synen på den heliga amningen ligger synen på den duktiga mamman. Den duktiga mamman ammar, men inte för lite och inte för mycket, och absolut inte för ofta. Den duktiga mamman har ett tyst barn som sover fridfullt i tre-fyra timmar mellan amningarna och som lydigt äter alla pureer från fyra månader och all mat från sex månader. Och så vaknar det inte till och gnäller och vill ammas på nätterna. Men den duktiga mamman och hennes duktiga barn är förstås en synvilla, en illusion.
Hand i hand med föreställningen om den nödvändiga amningen före sex månader och den onödiga amningen därefter, går mytten om bröstmjölken som blir till blask just när barnet når den åldern. Det är en myt och inget annat. Mjölken fortsätter att innehålla näringsämnen i balanserade mängder, unika oligosackarider för matsmältningen och immunsystemet, laktoferrin för upptaget av järn och immunsystemet, enzymer, hormoner, antikroppar och levande vita blodkroppar så länge man ammar. Om det så är i flera år.
Det ändrar inte faktum att amning först och främst är en relation, som måste vara frivillig för båda parter.
En motvillig plikt är amning förhoppningsvis inte för någon. Kvinnor ammar för att mjölken finns där och för att det funkar. Det finns helt enkelt ingen anledning att göra något omständligare än det behöver vara. Inte plikt, men vardag och lyx, om vartannat. Både före och efter halvårsdagen. Och vare sig man jobbar eller ej.
Rebecka Edgren Aldén vet hur hon vill ha det med föräldraförsäkringen. Inte bara vill hon ha en uppdelning så att vardera föräldern tar halva ledigheten vardera. Dessutom menar hon att mamman ska ha det första halvåret och pappan det följande.
Amning efter 6 månader är enbart lyxamning, slår hon fast (med en disclaimer inom parentes, förvisso har hon lyxammat själv). Det torde betyda att innan barnet blir sex månader är amningen ingen lyx. Vad är det då Rebecka? Inte argumenterar väl du av alla människor för den heliga modersplikten att amma? För du är i gott sällskap i så fall. Idén om sex månaders amning är djupt rotad i 1900-talets partiarkala syn på amning i Sverige. Så här skrev barnläkaren Stig Sjölin i Läkartidningen 1982:
Sedan länge har amning hos oss rekommenderats i 5-6 månader. Skälen för detta ärCitatet är hämtat ur skriften Ligga steget före. Men det Stig Sjölin sa är helt gripet ur luften. Det finns inget som säger att amningen från den ena dagen eller månaden går från skyddsvärd till meningslös. Som så många andra då och nu snöar Sjölin också in på amning som överföring av bröstmjölk, vilken i sin tur ses som en slags medicin och näringsextrakt. Att amning är ett praktiskt och, när den fungerar, enkelt och vilsamt sätt att ge förutom mat även närhet, tröst och lugn och andra former av skydd är han sorglöst ovetande om. Barnläkaren Hugo Lagercrantz tar också de tillfällen han får att förklara att amning efter sex månader inte är nödvändigt. Det resonemanget för emellertid till den logiska slutsatsen att innan dess är amningen nödvändig. Den heliga modersplikten, som amningen kallades tidigare på 1900-talet, lurar runt hörnet.
starka och framförallt medicinsk-näringsfysiologiska till sin natur. I Sverige är det under denna tid, och endst då, vi bör slå vakt om amningen ...
Nära synen på den heliga amningen ligger synen på den duktiga mamman. Den duktiga mamman ammar, men inte för lite och inte för mycket, och absolut inte för ofta. Den duktiga mamman har ett tyst barn som sover fridfullt i tre-fyra timmar mellan amningarna och som lydigt äter alla pureer från fyra månader och all mat från sex månader. Och så vaknar det inte till och gnäller och vill ammas på nätterna. Men den duktiga mamman och hennes duktiga barn är förstås en synvilla, en illusion.
Hand i hand med föreställningen om den nödvändiga amningen före sex månader och den onödiga amningen därefter, går mytten om bröstmjölken som blir till blask just när barnet når den åldern. Det är en myt och inget annat. Mjölken fortsätter att innehålla näringsämnen i balanserade mängder, unika oligosackarider för matsmältningen och immunsystemet, laktoferrin för upptaget av järn och immunsystemet, enzymer, hormoner, antikroppar och levande vita blodkroppar så länge man ammar. Om det så är i flera år.
Det ändrar inte faktum att amning först och främst är en relation, som måste vara frivillig för båda parter.
En motvillig plikt är amning förhoppningsvis inte för någon. Kvinnor ammar för att mjölken finns där och för att det funkar. Det finns helt enkelt ingen anledning att göra något omständligare än det behöver vara. Inte plikt, men vardag och lyx, om vartannat. Både före och efter halvårsdagen. Och vare sig man jobbar eller ej.
tisdag 7 september 2010
Ohly berättar för kvinnor hur de ska amma
Av Marit Olanders
Amning är ett känsligt ämne att ta upp och gör man det bör man ha bra på fötterna. Ohly fortsätter att trassla in sig, rapporterar The Local.
I en morgonsoffa trodde Ohly att de flesta kvinnor tyckte det var okej att sluta amma efter fem eller sex månader. Där högg han i sten. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik, över barn födda 2008, ammade fortfarande två tredjedelar av kvinnorna när barnen var sex månader. Vid nio månader hade fortfarande 37 %.
Amning är ett känsligt ämne att ta upp och gör man det bör man ha bra på fötterna. Ohly fortsätter att trassla in sig, rapporterar The Local.
I en morgonsoffa trodde Ohly att de flesta kvinnor tyckte det var okej att sluta amma efter fem eller sex månader. Där högg han i sten. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik, över barn födda 2008, ammade fortfarande två tredjedelar av kvinnorna när barnen var sex månader. Vid nio månader hade fortfarande 37 %.
måndag 6 september 2010
Så blev amningen ett slagträ i debatten ...
Av Marit Olanders
Nu har Amningshjälpen fått ett pressmeddelande från Anna Ekström, folkpartistisk rikdsdagskandidat, där hon meddelar att hon tänker skicka sin bröstpump till Lars Ohly så att han själv kan käna på hur kul det inte är att ägna alla pauser åt att pumpa.
13 dagar före valet kom amningen in i kampanjandet. Men inte för sin egen skull, för att någon vill göra amning möjlig för fler, utan som slagträ i föräldraledighetsdebatten.
Fortfarande hukar politikerna, skyller ifrån sig och smiter från ansvaret. De säger "man ska inte skuldbelägga mammor som inte ammar" när det i själva verket är precis det de gör. Det är deras beslut, på riksnivå såväl som i landstingen, som kan skydda, stödja och främja amningen. Deras beslut lägger grunden för kvinnors förutsättningar att göra ett informerat val om amning och amma i den utsträckning de önskar. När de nu inte gör någonting luras kvinnor att tro att det är på dem själva det beror att de inte klarar att amma, "jag hade för lite mjölk/för tunn mjölk/fel from på brösten/ whatever. Man kan också drabbas av skuldkänslor för sådant som ligger helt utanför ens egen kontroll men som också går tillbaka på resursbrist och likgiltighet, som att banret tillmatas med bröstmjölksersättning på lösa grunder på BB och att mammans egen mjölk konkurreras ut innan den ens har runnit till ordentligt.
Bröstpumpande är överkurs för den tredjedel av mammor som har slutat amma redan före sexmånadersdagen.
Nu har Amningshjälpen fått ett pressmeddelande från Anna Ekström, folkpartistisk rikdsdagskandidat, där hon meddelar att hon tänker skicka sin bröstpump till Lars Ohly så att han själv kan käna på hur kul det inte är att ägna alla pauser åt att pumpa.
13 dagar före valet kom amningen in i kampanjandet. Men inte för sin egen skull, för att någon vill göra amning möjlig för fler, utan som slagträ i föräldraledighetsdebatten.
Fortfarande hukar politikerna, skyller ifrån sig och smiter från ansvaret. De säger "man ska inte skuldbelägga mammor som inte ammar" när det i själva verket är precis det de gör. Det är deras beslut, på riksnivå såväl som i landstingen, som kan skydda, stödja och främja amningen. Deras beslut lägger grunden för kvinnors förutsättningar att göra ett informerat val om amning och amma i den utsträckning de önskar. När de nu inte gör någonting luras kvinnor att tro att det är på dem själva det beror att de inte klarar att amma, "jag hade för lite mjölk/för tunn mjölk/fel from på brösten/ whatever. Man kan också drabbas av skuldkänslor för sådant som ligger helt utanför ens egen kontroll men som också går tillbaka på resursbrist och likgiltighet, som att banret tillmatas med bröstmjölksersättning på lösa grunder på BB och att mammans egen mjölk konkurreras ut innan den ens har runnit till ordentligt.
Bröstpumpande är överkurs för den tredjedel av mammor som har slutat amma redan före sexmånadersdagen.
Vill Ohly ser fler ammande män?
Av Marit Olanders
I går skrev jag en text i ett annat sammanhang om att börja jobba under helamningsperioden och vad man behöver tänka på för att få urmjölkning och bröstmjölkshantering att fungera om man inte kan ha sitt spädbarn hos sig.
Idag aktualiserar Lars Ohly frågan genom att bli rubrikernas man i Expressen. "Män kan amma med bröstpump" eller något sånt stod det på ettan. Nej jag köpte inte tidningen. Min fantasi fyllde i med resten, män som pumpar så som adoptivmammor råds göra, för att få fram mjölk innan de får barnet. En mindre rubrik på Expressen associerade Ohlys uttalande till Monty Python. Jag kan tänka mig att de menar scenen i Life of Brian när en av medlemmarna i Judiska befrielsefronten avslöjar att han vill vara kvinna, kalla sig Loretta och få barn. De andra i gänget lovar genast att kämpa för hans rättigheter att få barn. Kul att någon tänker på män som vill amma, tänkte jag. Det måste vara den minsta valfråga man kan komma på.
Att bli gravid och föda barn är än så länge förbehållet kvinnor, men det finns män som har ammat i varierande omfattning. Det finns små storasyskon har ammat på pappa när mamman har fått fullt upp att amma en nyfödd, och det finns också pappor som har lagt sina små till bröstet när mamman börjat jobba. Boken Fresh Milk av Fiona Giles innehåller en historia om en ammande make till en egenföretagare. Med tillmatningsset kan pappor ge barn mat vid bröstet även om han inte har mjölk.
Men så kul skulle vi inte ha, ånej. Det var ju den gamla vanliga debatten om föräldraledigheten det gällde ...
Men frågan är värd att ställa: Välkomnar du ammande fäder, Lars Ohly?
I går skrev jag en text i ett annat sammanhang om att börja jobba under helamningsperioden och vad man behöver tänka på för att få urmjölkning och bröstmjölkshantering att fungera om man inte kan ha sitt spädbarn hos sig.
Idag aktualiserar Lars Ohly frågan genom att bli rubrikernas man i Expressen. "Män kan amma med bröstpump" eller något sånt stod det på ettan. Nej jag köpte inte tidningen. Min fantasi fyllde i med resten, män som pumpar så som adoptivmammor råds göra, för att få fram mjölk innan de får barnet. En mindre rubrik på Expressen associerade Ohlys uttalande till Monty Python. Jag kan tänka mig att de menar scenen i Life of Brian när en av medlemmarna i Judiska befrielsefronten avslöjar att han vill vara kvinna, kalla sig Loretta och få barn. De andra i gänget lovar genast att kämpa för hans rättigheter att få barn. Kul att någon tänker på män som vill amma, tänkte jag. Det måste vara den minsta valfråga man kan komma på.
Att bli gravid och föda barn är än så länge förbehållet kvinnor, men det finns män som har ammat i varierande omfattning. Det finns små storasyskon har ammat på pappa när mamman har fått fullt upp att amma en nyfödd, och det finns också pappor som har lagt sina små till bröstet när mamman börjat jobba. Boken Fresh Milk av Fiona Giles innehåller en historia om en ammande make till en egenföretagare. Med tillmatningsset kan pappor ge barn mat vid bröstet även om han inte har mjölk.
Men så kul skulle vi inte ha, ånej. Det var ju den gamla vanliga debatten om föräldraledigheten det gällde ...
Men frågan är värd att ställa: Välkomnar du ammande fäder, Lars Ohly?
fredag 3 september 2010
Amman följde med Rebecka
Av Marit Olanders
Poeten och författaren Ylva Eggehorn besökte min lilla by i går och talade om Rebecka, Isaks hustru i Första Mosebok.
Ylva Eggehorn beskrev Rebecka som en stark, god och initiativrik kvinna, som kanske ville lite för väl ibland, som när hon övertalade Jakob att lura i den blinde Isak att han var sin tvillingbror Esau. Det jag fäste mig vid i berättelsen om Rebecka var att när hon lämnade sina hemtrakter i Ur för att aldrig återvända eller återse de sina så följde amman med henne. Rebecka bröt resolut upp från sin egen mamma, av fri vilja och utan tvivel, utan att utnyttja de tio dagars betänketid hon hade erbjudits. men amman hade hon med sig.
Sen kommer hela historien som så många av oss har hört i lågstadiet om Jakob och Esau, Jakobs sju år för Rakel och allt det där. Sen dyker Rabeckas amma upp igen, i Första Mosebok, 35:e kapitlet, 8:e versen:
Och Debora, Rebeckas amma, dog och blev begraven nedanför Betel, under en ek; den fick namnet Gråtoeken.
Efter allt Rebecka har varit med om i sitt liv, med en märkt och sorgsen make och rivaliteten mellan de två bröderna, berättade Ylva Eggehorn, är det när amman, Debora, dör som det blir för mycket och hon gråter.
Poeten och författaren Ylva Eggehorn besökte min lilla by i går och talade om Rebecka, Isaks hustru i Första Mosebok.
Ylva Eggehorn beskrev Rebecka som en stark, god och initiativrik kvinna, som kanske ville lite för väl ibland, som när hon övertalade Jakob att lura i den blinde Isak att han var sin tvillingbror Esau. Det jag fäste mig vid i berättelsen om Rebecka var att när hon lämnade sina hemtrakter i Ur för att aldrig återvända eller återse de sina så följde amman med henne. Rebecka bröt resolut upp från sin egen mamma, av fri vilja och utan tvivel, utan att utnyttja de tio dagars betänketid hon hade erbjudits. men amman hade hon med sig.
Sen kommer hela historien som så många av oss har hört i lågstadiet om Jakob och Esau, Jakobs sju år för Rakel och allt det där. Sen dyker Rabeckas amma upp igen, i Första Mosebok, 35:e kapitlet, 8:e versen:
Och Debora, Rebeckas amma, dog och blev begraven nedanför Betel, under en ek; den fick namnet Gråtoeken.
Efter allt Rebecka har varit med om i sitt liv, med en märkt och sorgsen make och rivaliteten mellan de två bröderna, berättade Ylva Eggehorn, är det när amman, Debora, dör som det blir för mycket och hon gråter.
onsdag 1 september 2010
Flaskmatning livsfarligt i Pakistan
The Guardian visar bilden på de nappflasksugande barnen i provinsen Khyber-Pakhtunkhwa, tagen för AP av Mohammad Sajad.Unicef uppmanar också till stöd för lämplig mat till spädbarn och småbarn i Pakistan. Nu när översvämningarna har slagit ut avloppen behöver barnen mer än någonsin amningen, och det specifika aktiva skydd mot infektioner som bröstmjölken ger.
Det får inte ske en massa okontrollerade donationer av bröstmljöksersättning, nappflaskor, nappar, mjölkpulver, flytande mjölk och andra mjölkprodukter. Av erfarenhet vet man att de riskerar spädbarns liv. I de fall bröstmöljksersättning verkligen behövs, om deti nte finns någon mamma eller någon annan som kan amma barnet, distribueras dne av Unicef.
Därför manar Unicef och WHO alla som är engagerade i insamling, planeirng och genomförande av hjälpsändningart till Pakistan att undvika onödig sjukdom och död genom att stödja, skydda och främja amning och förhindra okontrollerad spridning och användning av bröstmjölksersättning.
Dags för ammande att reclaim!
Av Marit Olanders
Amningen minskar, äntligen FATTAR media det. Metro intervjuade länssamordnaren i Amningshjälpens Stockholmsgrupp, Susanne Gräslund, om orsakerna till minskningen. Bristande hjälp till kvinnor som vill amma, svarade hon, vilket passerade reportern ganska obemärkt. Det som gjorde mer intryck på reportern var Susannes ställningstagande att amma sina barn öppet "så länge de behöver det". Susanne Gräslund har vägrat garderobsamma och i stället tagit för sig av den frihet det ger att amma sitt barn varhelst de har råkat befinna sig. Därmed har hon också bidragit till att ammande mor-barn-par syns mer, vilket i sin tur bidrar till att avdramatisera synen av amning, också av småbarn.
Gör som Susanne du med, om du och ditt barn gillar att amma. Reclaim the streets. Ta gatan tillbaka. Det bidrar till att ta bort skuldbeläggningen från ammande mammor.
Amningen minskar, äntligen FATTAR media det. Metro intervjuade länssamordnaren i Amningshjälpens Stockholmsgrupp, Susanne Gräslund, om orsakerna till minskningen. Bristande hjälp till kvinnor som vill amma, svarade hon, vilket passerade reportern ganska obemärkt. Det som gjorde mer intryck på reportern var Susannes ställningstagande att amma sina barn öppet "så länge de behöver det". Susanne Gräslund har vägrat garderobsamma och i stället tagit för sig av den frihet det ger att amma sitt barn varhelst de har råkat befinna sig. Därmed har hon också bidragit till att ammande mor-barn-par syns mer, vilket i sin tur bidrar till att avdramatisera synen av amning, också av småbarn.
Gör som Susanne du med, om du och ditt barn gillar att amma. Reclaim the streets. Ta gatan tillbaka. Det bidrar till att ta bort skuldbeläggningen från ammande mammor.