Av Eva-Lotta Funkquist
För förtidigt födda barn är ofta bröstmjölk livsnödvändigt. I Sverige finns ett ganska väl utbyggt system med så kallade mjölkbanker dit mammor som får utpumpad bröstmjölk över kan donera. Även om pastöriseringen, som vid donation blir nödvändig, förstör en del immuniologiska och nutritionella komponenter så innebär matande med ersättning till förtidigt födda en ökad risk för bebisen att drabbas av blodförgiftning och den fruktade tarmsjukdomen nectrotiserande enterecolit. Donerad bröstmjölk är väldigt dyrt, ofta kostar varje liter flera hundratals kronor, ändå sparar verksamheten massor av pengar p.g.a. bättre hälsa hos bebisarna. I USA har man räknat ut att varje satsad dollar på donerad bröstmjölk sparar 11 dollar i minskade sjukvårdskostnader. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.
Men ändå är det väl rätt vanligt att prematurer för enbart ersättning i många länder t ex USA? Jag har förstått det så från vad jag har läst på t ex internationella e-postlistor. Någon som vet mer om prematurvård i olika länder?
SvaraRaderaDet låter för mig som de isländska och svenska 1800-talskvinnorna som inte ammade fast barnen dog i stor utsträckning pga det. Varför inte ge bröstmjölk där det är nästan nödvändigt för hälsan och överlevnaden? För en enskild kvinna kan det ju vara svårt eller omöjligt, men inte på samhällsnivå eller för de som är inlagda på sjukhus i ett land med rätt bra resurser.
Som jag förstod det så finns de även de som inte ger donerad mjölk av religiösa skäl.
SvaraRaderaI artikeln som länkas till låter det som om det är rätt ovanligt i USA att prematurer får bröstmjölk om inte mamman pumpar. Och att det skulle vara något ganska kontroversiellt för dem att bröstmjölk skulle vara bra för prematurer. TROTS att det minskar sjukvårdskostnaderna (och lidandet) så mycket.
SvaraRaderaMen det är väl så det ofta är. Att man vet någonting _egentligen_, men det stämmer inte överens med ens världsbild i övrigt (ersättning är lika bra, punkt) att det tar lång tid att ta till sig eller realisera. Som känguruvård i Sverige utom Uppsala - det är visserligen bra, men det går inte här. Behövs inte heller, vi har hög överlevnad ändå. Eller hur de nu resonerar, de som inte inför det.
Eller när man inte tar itu med stora miljöproblem, trots att man har konstaterat att det till och med vore samhällsekonomiskt lönsamt att göra det. Det går nog inte, folk skulle inte acceptera förändringarna... Som om det löste några problem att resonera så.
Intressant Eva-Lotta! Men även i sverige är det väl så att det bara är de allra minsta bebisarna som får bankmjölk? Helt enkelt för att det inte räcker till alla. Själv har jag donerat mjölk efter med mina två yngsta barn och jag hade gärna fortsatt att lämna in jag fått efter 3-månadersdagen. Som jag förstått det så har den tidsgränsen ett samband med det HIV-test man som donator gör snarare än att mjölken inte är tillräckligt bra efter 3 månader. Eller vad säger ni experter?
SvaraRadera