Av Eva-Lotta Funkquist
Brist på vissa fettsyror under en speciellt viktig period av hjärnans utveckling har föreslagits kunna leda till sjukdomar som schizofreni, AD/HD och autism. Forskningen bedöms som brsitfällig, men det finns hypoteser om att colostrum (d.v.s. de första dagarnas mjölk vid amning) skulle ha en speciell roll. Klicka på rubriken får du se artikeln.
Autism och ADHD är inte sjukdomar utan neuropsykiatriska funktionshinder. De bör inte, i min mening, klumpas ihop med psykiska sjukdomar som schizofreni.
SvaraRaderaHypoteser finns det om mycket, men det är intressantare tycker jag att läsa om sådant det verkligen finns vetenskapligt stöd för.
Elin: Det beror vilket paradigm man lyssnar på. Här finns mycket motsägelsefulla forskningsresultat och vitt skilda slutsatser. Sverige har haft en ganska biologisk syn på alla dessa sjukdomar, men nu börjar forskningsresultat rubba på en del slutsater. Att det finns vetenskapligt stöd innebär tyvärr inte att slutsatsen var riktig. T.ex har senare års forskning visat att AD/HD är vanligare bland barn som lever i socialt utsatta miljöer. Vad är orsaken till det? En del menar att det beror på att s.k. desorganiserad anknytning är vanligare bland barn som lever i svåra miljöer.
SvaraRaderaDet kan ses som en bisak; dessa barn ammas också i lägre omfattning... Eller är det inte en bisak? Orsakssamband är aldrig enkla. Och över tid visar sig många slutsatser med vetenskapligt stöd ändå ha varit felaktiga...
Hälsar Eva-Lotta
Både ADHD, autism och schizofreni har ju med hjärnans fungerande att göra. Sedan kan man välja att kategorisera dem på olika sätt. För dem som är drabbade och deras anhöriga är det sannolikt en svår situation oavsett vilket. Det finns också forskning som undersöker om autismspektrumstörningar och schizofreni på något sätt "hör ihop" eftersom det finns så många överlappande symtom.
SvaraRaderahttp://www.myhealthnewsdaily.com/chromosome-linked-autism-schizophrenia-0688/
http://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081216114746.htm
Fast nu avvek jag lite från ämnet ;).
Eva-Lotta: Vi är överens om att slutsatser kan ändras av ny forskning. Men i inlägget står ju att forskningen bedöms som bristfällig på just detta område och att detta endast är en hypotes. Jag ser en fara i att föra fram hypoteser som en möjlig sanning innan det finns vetenskapligt stöd för dem.
SvaraRaderaAnonym: De vedertagna definitionerna är att schizofreni är en psykisk sjukdom. Den behandlas vanligtvis med antipsykotisk medicin och går att tillfriskna från. Autismspektrumtillstånd (man använder sig numera inte av ordet autismspektrumstörning) är ett livslångt funktionshinder som inte medicineras. I länkarna handlar det om något annat, i första länken en kromosomdeletion och i andra länken olika fysiska missbildningar, som i sin tur även ger en högre risk för andra syndrom såsom autism eller schizofreni. Detta rör endast en mycket liten andel av de med autism, i första artikeln handlade det om ca en promille.
Man skulle kunna tänka sig att färre barn med autism eller ADHD ammas för att det är svårare att amma dem (på grund av exempelvis bristande ömsesidighet). På samma sätt skulle det kunna skilja sig i anknytning (på populationsnivå) av liknande skäl. Ärftligheten kan också vara en orsak till att det är vanligare i vissa miljöer, dvs att föräldrar som har dessa (kanske odiagnosticerade) funktionshinder i större utsträckning lever i "svåra" miljöer. Det är svårt att veta vad som är orsak och vad som är verkan, och forskningen är som sagt bristfällig.
Enligt Zarah Öberg, medicinstudent och blivande naturmedicinare (ev r hon redan klar med studierna) som driver Zarahssida.se och bloggen pigga barn etc en mängd andra hälsobloggar/vetenslkapliga bloggar så beror autism och ADHD på att kromintaget tagit överhand över zinkintaget eftersom det är samma enzym som bearbetar det i kroppen (jag kan komma ihåg fel och att det istället var zinket som tog övehand).
SvaraRaderaOavsett så är ju amningen en viktig del, men mamman har ju ett ansvar att se till att hon får i sig näringsriktig mat så att både hon och barnet får de vitaminer, mineraler, enzymer etc de ska ha.
Mikaela: Jag tror inte att du ska sätta så mycket vetenskaplig tilltro till Zarah Öbergs hypoteser om orsaken till autism. Om det var så enkelt så skulle det ju vara upptäckt och åtgärdat för länge sedan, eller hur?
SvaraRaderaMan kan inte samtidigt vinna förtroende som pålitlig kunskapskälla och ägna sig åt tendensiösa hypoteser. Ingen seriös person håller på som här. Det är därför ordet fanatism ligger så nära. Det är detta tunnelseende som utvecklas därför att något "ligger en varmt om hjärtat". Varje hypotes som rör sig i annan riktning, t o m varje fastslaget faktum som gör det, måste misstänkliggöras.
SvaraRaderaNu ser jag en rubrik till höger om att intellektuella kvinnor skulle få svårare att amma. Annars brukar det heta att det är lågutbildade. På denna blogg syns det hursomhelst vara en blandning av utbildning och av att göra våld på sitt intellekt som blir ett recept för att få fram en sant kämpande Amningshjälps-vän.
Anonym. Kritisera gärna inlägg och kommentarer i sak, men var vänlig och undvik personangrepp på "Amningshjälp-vänner".
SvaraRaderaUndvik alla typer av personangrepp menar jag förstås.
SvaraRaderaElin: Jag blev intresserad av din tanke att det skulle kunna vara svårare att amma barn med AD/HD el autism... pga bristande ömsesidighet. Tycker du att amningen måste vara "ömsesidig"? Den blir ju ofta en mysig stund med nära kontakt, men måste den vara det? Kan inte barnet amma fast den är innesluten i sig själv?
SvaraRaderaLotta
Lotta: Jag vet många som ammat barn med autism utan några problem alls, så visst kan det gå alldeles utmärkt. Det var bara en tänkbar faktor, som skulle kunna påverka. Vad gäller ADHD så skulle man även kunna tänka sig att barnet har svårt att komma till ro vid bröstet tillräckligt länge för att amma effektivt.
SvaraRaderaJag tror dock att det är lättare att få till en fungerande amning om man har ett ömsesidigt samspel mellan mamma och barn. Jag tycker nog att det finns ett ganska stort mått av ömsesidighet i amning, tycker inte du det?
Elin: Man skulle kunna vända på resonemanget: det som är riktigt farligt är att inte lyfta fram hypoteser då det finns ett rådande paradigm. Det finns massor av exempel på detta i histroien som lett till mycket olyckliga resultat. Östrogensubstitution till kvinnor i klimateriet t.ex.
SvaraRaderaEller varför inte fyratimmars amningsschemat. Det tog många decennier innan någon i västvärlden började föra fram hypoteser som ifrågasatte. Varför? Och främst kom ifrågasättandet från kvinnor som ammade, inte från forskare. Först då barnläkare började ifrågasätta kom en förändring och fortfarande finns det barnläkare som hävdar riktigheten i reglerad amning. Javisst, barn som senare får en AD/HD diagnos kan vara svårare att amma, men de behöver ju inte innebära att den neuropsykiatriska
förklaringsmodellen är riktig. Barn som föds med hög aktivitetsnivå är kanske svårare att amma. Dessa barn kanske har en ökad sårbarhet för att bli utåtagerande i en socialt utsatt miljö...
Hälsar Eva-Lotta
Eva-Lotta: Det rådande paradigmet under större delen av 1900-talet har tvärtom varit att autism orsakats av "kylskåpsmödrar". Tack och lov kan nu skuldbeläggandet av mödrarna minska då forskningen ger stort stöd åt den neuropsykiatriska förklaringsmodellen. Detta med att det beror på vad mamman gör är alltså inte något nytt, fräscht ifrågasättande utan kvarlevor från de tider då alla psykiska problem var mammans fel.
SvaraRaderaHej igen Elin!
SvaraRaderaJag har läst den där artikeln där en läkar kallade mammorna kylskåpsmödrar, jag ska se om jag hittar dem i mina gömmor. Jag har tänkt mycket på just på det där för knappast någon slutsats tas så ofta upp som ett exempel på just skuldbeläggande. Varför? Jag tror att det finns en förklaring till att just den här historien återberättas så ofta. Men kan man kalla det paradigm? Det var väl just bara den enda läkaren? Jag har aldrig läst någon annan dokumenation på att man menade att det berodde på kalla mödrar (men nu är inte detta mitt område riktig). Men sen en annan intressant sak, när man läser forskningen så förefaller det vara skillnad mellan länder i synen på de diagnoser som i Sverige kallas neuropsykiatriska funktionshinder.
Hälsar Eva-Lotta