Det är nu flaskmjölkens plötsligt uppflammande högkonjunktur, han uppskattar det mycket eftersom det överlämnar uppfödningen, själva diandet, till stor del i hans egna händer; hans hustru är lärare och försörjer det första året ensam familjen. Han finner en njutning i att koka välling, och barnet diar; han väger barnet varje dag, varje dag, före och efter de talrika måltiderna. Pojken vänjer sig snabbt vid proceduren och tycks lycklig att ständigt befinna sig i vågskålen, som i en andra vagga. Resultatet av de oavbrutna kontrollerna för han in i tabeller, med kurvor, inte av oro för att barnet inte skall få i sig tillräckligt med mat, men för att förbättra resultaten.
Ur Ett annat liv av Per Olov Enquist
Snubblade bara in här och vet egentligen inte vad det handlar om, men när jag läste inlägget tänkte jag direkt att är det inte typiskt män? Att det ska fipplas och krånglas till och meckas och finliras och föras in i diagram och grejas? Jag jämför med att laga mat t.ex. Kvinnor som ska stå och laga mat varje dag och få den på bordet till hungriga ungar (och man) gör det på ett sätt men när mannen ska laga mat är det ordning och reda, allt ska förberedas minutiöst, det ska läggas upp på visst sätt och vattnet ska kokas exakt 2 minuter innan pastan läggs i och pastan ska hällas av på ett visst sätt och steken ska vila innesluten i speciell folie osv... ;)
SvaraRaderaMin sambo (snart före detta) tycker att min mat är så tråkig. Han har lagat mat tre gånger sedan nyårsafton...
SvaraRaderaDet är i alla fall typiskt nittonhundratal, inte lita på naturen, inte lita på människan eller känslorna (ens av hunger eller mättnad), allt ska mätas, kontrolleras, regleras... Det var mest män som var drivande i detta, men det var ju män som var mest drivande i allt. Och visst fanns det många kvinnor som förespråkade samma synsätt. Alva Myrdal ville väl att barnen skulle uppfostras kollektivt, kontrollerat, vetenskapligt för att komma bort från familjernas (och framför allt mammornas) godtyckliga, "slarviga", ej resultatinriktade sätt att vara med barnen.
SvaraRaderaAnonym: Dra inte alla män över en kam, tack. De flesta förtjänar att behandlas betydligt bättre än så.
SvaraRadera