Av Marit Olanders
Det är mycket vanligt att Amningshjälpen får frågor kring amningsavslut. På Amningshjälpens hemsida finns gott om information om hur man kan sluta amma barn i olika åldrar, länkar:
Vid 7 månader
Vid 14 månader
Vid 20 månader
Då och då hör man historier om och av bekanta att de har slutat amma helt tvärt och att det har gått väldigt bra. Det verkar vara det normerande amningsavslutet, det som visar på en duktig mamma. Det duktiga barnet verkar f ö avvänja sig själv vid nio till tio månaders ålder.
Att gå från övervägande amning ena dagen till ingen amning nästa dag kan dock ge problem med hårda, ömma bröst och mjölkstockning. Därför är det bra om man kan ge avvänjningen ett par veckor då man successivt trappar ut amningen.
Börjar brösten spänna får du mjölka ut mjölk för att lätta på trycket. Går inte för fort fram. Varva den urmjölkade mjölken med barnets ersättning eller blanda den med gröt eller annan mat. Handmjölkning, se länk http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=141:handmjoelka&catid=3&Itemid=4 . Hantering av urmjölkad mjölk, se länk http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=209:broestmjoelkshantering&catid=3&Itemid=4 .
Börja med att utesluta amningen den tid på dygnet då barnet verkar klara sig utan den lättast. Ge kramar till tröst och ha t ex frukt eller vatten till hands som törstsläckare och blodsockerhöjare. Spara den amning som barnet verkar ha svårast att undvara till sist, t ex insomningsslurken.
Barn under fyra månader bör inte få annan mat än bröstmjölksersättning. Bröstmjölksersättning är mer tungsmält än bröstmjölk, och olika barn tål olika märken på ersättning olika väl. Förstoppning är ett vanligt problem. Man får prova sig fram till vilket ersättning som är skonsammast mot just ens eget barns mage.
Barn på över fyra månader kan även få mat gjord på andra råvaror. Det är därför det står på barnmatsburkar och grötpaket att de kan ges från tidigast fyra månader. Bröstmjölk räcker som enda föda de första sex månaderna och har olika smak beroende på vad mamman har ätit och olika konsistens i början och slutet av amningen. Bröstmjölksersättning däremot är alltid likadan och det är då positivt att låta barn smaka på annan mat för att bredda sin smakrepertoar.
Barn på över sex månader behöver man inte ge bröstmjölksersättning för näringens skull, men det är inte farligt att ge bröstmjölksersättning till större barn och man kan ta till det som komplement om barnet inte är intresserat av fast föda.
Barn som äter fast föda behöver vatten att dricka.
Tänk på att amning inte bara är mat utan även en stund av närhet och gos. Man kan gärna flaskmata hud mot hud. På andra ställen har jag skrivit mer om flaskmatning, se ämneslistan här till höger. Barn som avvänjs från amning kan behöva napp eller börja suga på fingrarna. Barn på ett år eller mer som slutar amma ersätter ibland amningen med att gosa med någon annan del på föräldern, t ex snurra på en lock av dess hår, klappa på förälderns hals eller fingra på det lösa skinnet på armbågen.
Acceptera att barnet blir ledset om det inte får amma och respektera dess känslor. Låt det gråta om det behöver, men stå fast vid ditt beslut att sluta amma. Om det blir alldeles för ledsamt och man ångrar man sig är det förstås okej att börja igen om man har möjlighet.
Amningen är skör i början och det kan verka som om barn på under ett halvår/år inte behöver amningen längre och inte saknar den. Ibland hör man att det är svårare att avvänja större barn. Skillnaden är snarare att större barn har bättre möjligheter att uttrycka att de saknar amningen.
Bekräfta barnets känslor. Belöna inte barnets amningsavslut med en leksak. Att amma är något av det bästa ett barn vet och kan aldrig jämföras med en sak. Jag vet barn som velat ge tillbaka hett eftertraktade presenter till tomten, eller ge dem till bekantas barn, för att få börja amma igen.
Jag läste amningsberättelsen om Vera och funderar lite om jag kanske kan få lite tankeutbyte här. Min dotter är 1 år och 2 månader och har börjat precis så på nätterna som det låter i berättelsen beskrivs. Vaknar jättemånga gånger och vill "snutta" lite. Tidigare när hon vaknade så sög hon ordentligt ett tag och somnade om direkt. Men nu är det inte så längre, utan bara "snuttar" någon minut (suger altså inte riktigt) och kan sedan ligga och rulla runt, gny och inte komma till ro. Då får hon ju självklart tutten igen och sedan är samma visa igång igen, snuttar lite och sedan tumnlar om i sängen men kan inte somna om. Det börjar bli lite jobbigt men jag vill så gärna ha kvar amningen ett tag till. Hon vill inte alls amma på dagarna längre så jag är så glad att vi har nattamningen och insomningsamningen kvar. Hon tar inte napp och inte heller nappflaska. Jag har aktivt försökt få henne att ta napp nu på nätterna men den leker hon bara med. Någon som har några tips?
SvaraRaderaHej Marit!
SvaraRaderaJag har en fråga. Jag har läst brochyren "A guide to infant formula for parents who are bottle feeding".
http://www.babyfriendly.org.uk/pdfs/guide_infant_formula.pdf
utgiven av UNICEF. Där står det att om man ger ersättning, ska man ge endast ersättning i 6 månader, att det är det enda barnet behöver.
Jag är nyfiken över var du har hittat informationen om att man ska komplettera med annan mat fr.o.m. 4 månader? Har du någon länk eller dylikt?
Hälsningar,
Andrea Nord :)
Anmdrea: Jag har fått informationen muntligt från Livsmedelsverket och har skrivit om det i Amningsnytt 1/04.
SvaraRaderaFast det vore ju väldigt bra om livmedelsverket hade fel i den frågan. Att man ska vänta med annan mat till sex månader beror ju bland annat på barnets mognadsgrad, att det är då (6 mån)som barnet anses redo. Och det vore ju väldigt konstigt om man inte utformarde bröstmjölksersättningarna så att de också duger som ensam föda fram till sex månader. Kan det där ha varit en bekvämlighetsslutsats från livsmeleverket sida för att slippa sätta press på barnmatsindustrin i frågan om vad det står på burkarna? Eller?
SvaraRaderaEtt muntligt besked? Var kan vanliga människor få tag i denna information, skriftligt, där det står klart och tydligt att ersättning inte skulle tillgodose ett barns näringsbehov fram till 6 månader?
SvaraRaderaDen här brochyren från UNICEF är senast uppdaterad oktober 2010. Om det finns andra, svenska rekommendationer, då borde man kunna få tag i dessa, skriftligen.
Hälsningar,
Andrea Nord
Det är möjligt att det står i Mat för spädbarn också men den har jag inte hemma. Det var inte vilket muntliga besked som helst utan en intervju som publicerades i Amningsnytt 1/04. De brittiska råden sakiljer sig på denna punkt från de svenska och barnmatsföretagen utnyttjar ju det till att basunera ut att deras mat ska ätas från 4 månader.
SvaraRaderaEva-Lotta: Så är det kanske. Fast den som inte vill stöta sig med barnmatsindustrin är i så fall expertgruppen pediatrisk nutrition med Olle Hernell i spetsen, som är konsult åt Semper.
SvaraRaderaDet verkar hur som helst inte vara någon stor grej på SLV:s hemsida som den ser ut idag.
Hej,
SvaraRaderavad sorgligt med barnen som vill ge bort eller tillbaka leksaker bara för att få börja amma igen. Min sambos kompis som är bosatt utomlands ammade sitt barn tills hon var 16 månader, sedan skulle de åka hem till mormor och morfar i Sverige över sommaren och mamman sa då till sitt barn att "i Sverige ammar de inte, så nu får du inte amma mer". Det kändes också sorgligt och framför allt så är det ju inte sant.
Sedan så undrar jag vad ni tycker om det vanliga rådet vid amningsavslut att det är den andra föräldern som ska sköta/ta över nattning, vakenstunder och nattliga protester? Finns det inte en poäng med att visa barnet att den inte längre ammande mamman fortfarande finns kvar? Trots att barnet kanske känner sig ledsen och arg? Jag har också träffat många mammor som åker bort en helg eller en hel vecka för att avsluta amningen, men konflikten finns ju kvar ändå när de sedan kommer hem igen?
Just det har jag funderat mycket över Nadja. Det känns som ett sätt som är lättast för de vuxna, inte tryggast för barnet. Jag tror mer på att behålla all trygghet med närhet till mamma, men ta bort just amningen och trösta på annat sätt.
SvaraRaderaJag tror att det är olika för olika barn och familjer om det är bättre att mamman håller sig undan på nätterna när hon slutar nattamma eller om hon tar nätterna ändå. Om barnet är lika tryggt med pappan så har ju inte "tryggheten försvunnit" bara för att mamma sover borta. Tvärtom kanske det blir lättare för barnet att förstå att det inte kan amma eftersom mamma inte är där. Och sedan när mamma sover med barnet igen har det lärt sig att det _kan_ somna utan att amma, så då blir konflikten ändå mindre när barnet inte får amma fast mamma är där.
SvaraRaderaFast för mig och min yngsta fungerade det dåligt att pappa tog henne på natten när hon var van att nattamma. Det fungerade bättre att hon fick sova med mig, utan amning några nätter, för att sedan känna sig tryggare med att sova med pappa. (För oss var poängen att hon skulle kunna sova med pappa vissa nätter, inte att hon skulle sluta nattamma. Det får hon så gärna när jag är hemma.)
sitter just här på dag nr 3 med att sluta amma min dotter, nu 2½. Testade tipset hennes dagisfröken gav mig. Satte plåster över bröstvårtorna o säger "mamma har ont". hon tittar väldigt medlidsamt på mig "mamma ont...:((" Nu har vi klarat två nätter, fast den senaste var jättejobbig, hon la sig på det iskalla golvet (i bara blöja) o gallskrek, jag fick inte röra henne. Bara pappa funkade för tröst. Dagtid har hon inte ens varit där o dragit i tröjan, inte ens när hon ramlade på lekplatsen igår.. så vi går åt rätt håll. hon som annars tyckte det var mysigt med en "en minuts tuttning" lite titt som tätt... MEN gud så ont det gör... har badat varmt o tappat ut det allra värsta för att inte få mjölkstockning..
SvaraRadera