Nyord och fyord

Av Marit Olanders

Vad kommer först egentligen - språket eller tanken? Inte vet jag. Dessutom verkar känslan komma allra först, före både språket och tanken. En sak är i alla fall säker, nämligen att det är lättare att tänka sig fenomen när man har ord för dem. När Elisabet Helsing och Anna-Pia Häggkvist härom året gav ut boken Amming - til deg som vil amme (på norska, Fagbokforlaget) började de hela boken med en ordllista på användbara nyord och så en del ord som de ville rensa ut ur amningsvokabulären, så kallade fyord. Inte alla ord och begrepp går att översätta rakt av till svenska, men här är ett smakprov på nyord, i min bearbetning av Helsing & Häggkvist:

• Amning och diande i bemärkelsen vad barn gör vid bröstet. Ålderdomliga och dialektala svenska ord för att amma - att patta, mamma, pappa (!), tissa, boppa etc betonar ofta att barnet är aktivt. Traditionellt använt är det mamman som ammar och därmed är aktiv, medan barnet ammas. Jag har medvetet brutit mot det och bara skrivit barnet ammas i undantagsfall, där fokus ligger på mammans handling. Ja barnet ammar också. Barnet gör då något helt annat än mamman (om det inte ammar en docka t ex förstås) men även verbet älskar innebär, inga jämförelser i övrigt, att två (eller fler, för den delen) parter utför olika handlingar. Vid fri amning är barnet den som tar initiativet till amningen. Att säga att mamman ammar och barnet ammas är en föråldrad syn på fenomenet amning.


• Gosesnuttning, goseamning, mysamning, torramning osv. Barnet ligger kvar och snuttar på mjölken när det inte längre kommer någon mjölk, i alla fall inga större mängder. "Denna form av amning har en viktig social och mentalhygienisk funktion", skriver Helsing och Häggkvist.


• Amningsreflex. Ett förslag på ett samlat namn på de koordinerade betingade reflexer som tillsammans för över mjölken från mammans bröstkörtel till barnets mage.


• Gap- och välkomstreflexen kallas på engelska 'extrusion reflex'. Extrude är när barnet räcker ut tungan mot bröstet och däörefter formar den till en skål som omsluter bröstet. Att lägga märke till gap- och välkomstreflexen är extrabra om man behöver få barnet att ta ett större tag om bröstvårtan.


• Tillräckligt stort tag beskriver bättre vad det är frågan om än "rätt tag" eller "bra tag" eftersom det inte innehåller någon värdering.

Fyord

• Suger, sugvillig, sugsvag, sugteknik. Det handlar inte om att suga, som på ett sugrör eller en nappflaska. Vid amning har barnet ett litet undertryck i munnen för att hålla bröstvårtan på plats, men det suger inte ut mjölken från bröstet. Det trycker eller mjölkar ut mjölken med rytmiska vågrörelser med tungan mot den hårda gommen. "Sugsvaga" barn har helt andra utmaningar än att lära sig hålla ett undertryck i munnen. Kanske "amnignssvag" bättre berättar vad det handlar om.


• Måltid i betydelsen amningsstund. trots alla försäkringar om att amnign inte bara är mat smyger sig ofta ordet måltid eller mål in, särskilt om man ska beskriva hur många amningar barnet har haft på en viss tid. En måltid är något ganska högtidligt, kanske med duk på bordet och tända ljus. Människobarn ammar inte på det sättet utan av och till utan större ceremonier.


• Snälla barn är en dålig beskrivning av barn som sover för mycket och äter för lite. Det kan leda till att de äter för lite och vara början till en negativ spiral. Dessuto,: Kan barn vara snälla kan de också vara elaka - och det kan de inte! Kanske kan man i stället kalla dem lugna barn eller stilla barn.