Vad är professionellt förhållningssätt? (4)

Av Eva-Lotta Funkquist

När man som sjukvårdspersonal möter blivande eller nyblivna föräldrar ska information man lämnar bygga på evidensbaserad forskning. Personligt tyckande och åsikter har ingenting i vården att göra. Att förorda reglerad amning; att hävda att barnets tänder ska borstas efter amning; att säga ettåringen bara bör amma morgon och kväll eller att amning av tvååringar är äckligt är oprofessionellt. Det håller nog de flesta med om. Men det finns även andra problem.

Forskning visar ofta motstridiga och oförenliga resultat. Råd som faktiskt bör följas kan inte ändras efter alla forskningsnyheter som presenteras. Men ett allt för trögt rådgivningssystem riskerar medföra hälsorisker. Jag födde mitt första barn 1991. Då hade man sedan några år kunnat läsa i tidningarna att forskare på andra håll i världen hävdade att att spädbarn borde sova på rygg (för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd). Från början var evidensen inte så starka. Först 1992 ändrade socialstyrelsen den svenska rekommendationen. Jag minns att en del nyblivna föräldrar fick svaret "det var det dummaste jag har hört" då de i vården frågade om de borde låta barnet sova på rygg. Jag lät mitt nyfödda barn sova på mage.

Att hantera evidens i amningsfrågor professionellt kanske inte främst bör handla om att vara påläst på all amningsforskning och sedan ge evidensbaserade råd, utan mer att känna till de vårdrutiner som är viktiga att följa för att föräldrar ska kunna fatta egna informerade val. Om man som personal tillmatar med ersättning på BB utan medicinska skäl eller ger handgriplig amningshjälp riskerar resultatet bli kortare amning eftersom detta är vårdhandlingar som försvårar vägen till en fungerande amning. Att undvika dessa vårdhandlingar och att man som personal vet om riskerna med dem är därför viktigt; ändå uppskattas ofta att ca. 30% av alla nyfödda på svenska BB få tillmatning och kanske är andelen mammor och barn som får handgriplig amningshjälp lika stor.

Det finns forskning som visar att utbildning av personal i amningsfrågor ger fler kvinnor möjlighet att amma. Som vi skrivit om tidigare här på bloggen så leder s.k. processorienterad amningsutbildning av personalen till ett mer faciliterande (stödjande) förhållningssätt genemot föräldrar och också till att fler kvinnor ammar. Dessutom finns det goda skäl att anta att även den som inte vill amma gagnas av ett att personalen har ett mer faciliterande förhållningssätt.