Av Marit Olanders
Att det finns olika sorters kunskap är egentligen rätt självklart. Det är skillnad på att kunna räkna upp åarna i Halland och att kunna cykla.
Två typer av kunskap är
påståendekunskap eller teoretisk kunskap, att veta att
färdighetskunskap eller praktisk kunskap, att veta hur
Ibland har de ställts i motsats till varandra. bland teoretiskt skolade människor har den teoretiska kunskapen värderats högst och bland praktiskt skolade människor har många gånger praktisk kunskap värderats högst. I själva verket är de ömsesidigt beroende av varandra. Att kunna läsa och skriva är färdiogheter som alla teoretiskt skolade människor använder sig av, och praktisk kunskap har en grund av teori, även om man inte med ord kan förklara vad som egentligen händer när man cyklar, varför man inte välter t ex.
Amning innehåller ett stort mått av praktisk kunskap, det är en färdighet. Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi inriktad på läsinlärning har sagt så här:
Det krävs 5000 timmars övning för att bli bra på något. Det gäller oberoende av om man ska bli bra på golf, spela fiol eller på bordtennis. En färdighet kräver oerhört stora doser övning för att etablera sig ordentligt i ryggmärgen.
Tänker man att amning är något som pågår dygnet runt kan mnan räkna 5000/24= ungefär 200 dygn = ungefär 7 månader. Så efter minst 7 månaders ihärdig övning innan man uppnått färdighet. Det är då många tycker det börjar bli dags för avvänjning ...
Jag menar verkligen inte att "om man har ammat mindre än sju månader så kan man inte amma". I själva verket tycker jag man ska ta alla såna här siffror med en stor nypa salt. Olikheterna människor emellan är så stora att man aldrig kan sätta upp ett speciellt antal timmar. Men det siffran 5000 timmar pekar på är att det krävs hursomhelst mycket övning.
Den visar på det orimliga i uppdelningen i kvinnor som "kan" och "inte kan" amma - utan att få lära sig av någon och utan att få öva.
3000 upprepningar har jag hört någonstans, någon gång, men det ger ju i slutänden ungefär samma resultat. Eller som det gamla ordspråket lyder "övning ger färdighet". Men nånstans har det försvunnit och amning ses som självklart att kunna direkt bebisen kommer ut. När både mamman och bebisen är nybörjare. Märkligt är det.
SvaraRaderaJa, självklart är det en färdighetskunskap som kräver mycket träning. Men vi måste också vara medvetna då om att de flesta inte är beredda att lägga 5000 timmar på att lära sig spela fiol, för de är helt enkelt inte intresserade. Precis som att många mammor inte har lust att lägga flera månader på att lära sig amma, även om de (vi) vet/får information om att det kan ta så lång tid, för att de helt enkelt inte tycker det är SÅ viktigt. Det är också helt okej.
SvaraRaderaEtt helt OT tips som jag stötte på i en annan blogg: http://fertilitetsklinikken.wordpress.com/2010/01/02/amning-hj%C3%A6lper-pco-kvinder/
SvaraRaderaAnonym: Det tråkiga är när kvinnor får helt felaktiga eller otillräckliga instruktioner och därmed ingen fair chans att pröva och öva själva får skulden för det och får höra "alla kan inte amma", underförstått "och du hör till dem".
SvaraRaderaHåller helt med Anonym, alla kan inte amma, punkt! Jag fick tjata som en tok på bb för att min tjej skulle få ersättning. Hon var föga intresserad av mitt bröst och kräktes konstant - tills en vettig bm förbarmade sig över henne. Tösen är frisk och växer som vilken unge som helst. Dessutom träffade jag på en läkare som sett tydliga tecken på att barn som ammas är MER sjuka än barn som får ersättning (dumt ord egentligen).
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderalisen: Anekdotiska bevis har inte högre giltighet för att de kommer från en läkare. All forskning visar hälsonackdelar på befolkningsnivå hos barn som inte fått bröstmjölk.
SvaraRaderaFör övrigt står det ingenstans i inlägget att alla kan amma. Ingenstans i hela bloggen, faktiskt. I ditt fall verkar det vara barnet som eventuellt inte kunnat. Sånt händer också.
Knyttets mamma: Men det är en intressant frågeställning, om ammade barn blir mer sjuka än oss andra. Det är nåt för forskarna att ta tag i.
SvaraRaderaJag började läsa den här bloggen, och jag blir mörkrädd. Det bara bubblar av skam över oss som inte vill (nä jag ville inte) amma våra barn. Tänk om män födde barn och skulle amma, då skulle såna här sidor aldrig funnits. Då hade männen tänk, jaha du ammar - det gör inte jag och vice versa. Lägg ner tramset och låt var och en göra som de själva vill.
Lisen: Om män hade ammat hade det nog funnits både mer kunskap och mer resurser (både till praktisk hjälp och till forskning) för att se till att amningen fungerar.
SvaraRaderaJag upplever ofta i rådgivningssamtal att mamman pratar om en invänjningsperiod, både för mamman och barnet, där de lär sig att amma, tillsammans.
SvaraRaderaSå har jag själv upplevt det också, att det tar lite tid att förstå sig på varandra, läsa signalerna, och det är en lite skörare tid än den kommande amningen, har jag känt.
Sedan, när vi kan varandra bättre, är amningen mer robust. Det tar tid att lära sig amma!
Tid, stöd, och kunskap hos omgivningen- och kunskap hos mamman- det hjälper.
lisen, du missförstod. Frågeställningen är besvarad. Forskning, massor av förskning visar att ammade barn är friskare.
SvaraRaderaOch hade män ammat hade fler ("kunnat") ammat. Män får generellt bättre stöd och hjälp än kvinnor av vården. "Kvinnofrågor" lågprioriteras.
lisen, VAR står det något som bubblar av skam över folk som inte vill amma? Jag har verkligen försökt att förmedla att det är upp till var och en hur man gör med amning, och poängterar ofta att det inte finns något sådant som att amning är "bäst". Hur var och en gör i fråga om amning är något jag verkligen inte bryr mig om, så länge alla inblandade är nöjda: http://amningsbloggen.blogspot.com/2010/04/jag-struntar-i-hur-du-matar-ditt-barn.html
SvaraRaderaFrågan om att kunna eller inte kunna amma är också något som diskuteras ofta här. Vi är väl medvetna om vilken skada det befängda påståendet "alla kan amma" har gjort. Att säga "alla kan inte amma" är dock inte bättre eftersom bägge påståendena har som utgångspunkt att amning ärt något man kan eller inte kan en gång för alla.
Att barn inte verkar intresserade av bröstet kan ha många orsaker. Det kan gå tillbaka på hur förlossningen var och det kan handla om att någon handgripligt har fört ihop barn och bröst, något som är helt onödigt och kan kränka mamman och skrämma barnet. Även att man introducerar nappflaska kan göra att barn tappar intresset för bröstet och det borde föräldrar informeras om.
Vad gäller bröstmjölken så är det orimligt att tro att ett halvfabrikat gjort på en annan arts mjölk generellt håller barn friskare än den egna mjölken. Det är också väl beforskat och inte ens de mest hängivna amningsskeptikerna förnekar att utebliven amning ökar risken för öroninflammation och diarré.
Amningsbloggen finns till bland annat för att bemöta myter om amning och ge föräldrar möjlighet till ett informerat val. Det är inte alltid en bekväm ståndpunkt, men nödvändig.
Ps lisen, ett av Amningsbloggens mest lästa inlägg handlar om kräkningar hos spädbarn:
SvaraRaderahttp://amningsbloggen.blogspot.com/2009/10/krakningar-hos-spadbarn.html