Av Marit Olanders
Jag håller på med slutputsningen av mitt bokmanus och ville kolla en sak med er.
Vad säger ni - är det delamning som är normen de första månaderna nu? Är det att "kunna ta både bröstet och flaska" som gäller? Är helamning rentav lite mossigt?
Ammar i skrivande stund min 2 månaders son. Utan min envishet och starka vilja hade det nog blivit ersättning den här gången med.. Så blev det med stackars storebror. Hade samma starka vilja den gången med, men NOLL stöd från varken bb eller bvc. Deras enda svar: ersättning.. Vet med facit i hand att det funkat den första gången med, om inte bvc fått mig att tvivla på min egen förmåga:( "en del har grädde i brösten, en del har vatten, du har nog vatten..." Mkt märkligt att min son nu gått upp 800g på mindre än 3 veckor...? Så mossigt? Nä verkligen inte! Bara ordet gör mig ledsen. Har många vänner som inte ens provat amma för bvc sagt samma saker till dem, å att dålig erfarenhet av amning är nåt som går i arv från mamma till mamma... Deras stackars barn fick aldrig ens chansen å ersättning har liksom blivit "inne" på nåt sätt..."Är ju så praktiskt".. Men vad är mer praktiskt än en fungerande amning? Tack för ordet. / Caroline
SvaraRaderaAbsolut inte normen, men drömmen, idealet. Jag tror att många önskar att amma men även vill ha möjligheten till en paus/avlastning då å då genom att någon annan då kan flaskmata med pumpmjölk/ersättning.
SvaraRaderaMånga vågar dock inte testa delamning av rädsla för att barnet ska börja föredra flaskan framför bröstet. Som jag ser det skulle det behövas mycket mer info kring hur man kan kombinera med minst risk för tuttförvirring.
Normen som jag uppfattar det är amning. Den som ammar får inte frågan "varför". Det får alla andra.
Jag träffar fler som får flaska än som ammar, tycker jag. De flesta ammar i 2-4 månader, i kombination med flaska och napp, sedan "tar mjölken slut" eller så "ville hen hellre ha flaska än bröst". Flaskan kommer in i bilden för att "vem som helst" ska kunna ge barnet mat och alltså inte låsa upp föräldrarna. Det är min uppfattning.
SvaraRaderaMin nya BVC-sköterska bekräftade normen att sluta amma barnets andra halvår, igår när vi träffades första gången, då hon tittade på min 14-månaders och sa "Men han ammas inte längre va?".
Nej, det tror jag inte. Jag tror fortfarande att majoriteten vill amma och vill amma 100% upp till sex månader eller så länge som det går i alla fall. Det är min bild av att ha träffat och pratat med många kvinnor om detta!
SvaraRaderaTror inte att helamning är mossigt på något sätt!
PS: Däremot är det mycket få som helammar i sex månader trots att det var intentionen.
SvaraRaderaFör mig är det absolut idealet och det verkar det vara för de i min omgivning också. Abolut inte mossigt med andra ord. Att det sen är ovanligt är ju en annan femma. Min ena kompis berättade stolt att hon "helammar nu" efter att sonen fått ersättning en tid. Så definitionen av helamning verkar alla inte förstå. Fri amning är ännu klurigare då många som enligt sig själva har fri amning också ger napp. Någonting är snett i samhället tycker jag när så många vill amma helt och länge men fastnar vid något hinder på vägen. Spännande med en bok den ser jag fram emot att läsa!
SvaraRaderaHar två döttrar, en 2 år och en 2 månader. Helammade den första till 6 månader, sen ville hon nästan helammas till året :-). Tänker helamma den här lilla också i 6 månader och fortsätta så länge hon vill. Tvååringen ammas fortfarande när hon vill.
SvaraRaderaKatarina: Vad menar du med
SvaraRadera"Min ena kompis berättade stolt att hon "helammar nu" efter att sonen fått ersättning en tid. Så definitionen av helamning verkar alla inte förstå."?
Om barnet inte får ersättning längre helammar hon ju. Kul att hon är stolt! :) Att barnet inte är "helammat" som i uteslutande uppfött på bröstmjölk är en annan sak....
Man kan helamma i sex månader efter att barnet fått ersättning sin första vecka, man kan helamma en månad och sedan ge annat ett tag, återgå till helamning, införa smakportioner, återgå till helamning för att bebis inte vara redo, börja ge annan mat igen, återgå till helamning för att barnet blir sjukt och vägrar allt annat än bröstmjölk...osv.
Tack för era kommentarer!
SvaraRaderaJag har frågat på flera ställen och fått mångao lika och intressanta svar.
Knyttets mamma: Det finns olika definitioner av "helamning", man kan definiera det enligt "current status" och då vet jag inte om man tänker på just den dagen eller den veckan, eller man kan se till hela barnets livstid. Då blir det intemånga kvar som helammar.
Knyttets mamma och Marit: Sedär det var visst inte så lätt med definitionerna för mig heller :). Jag hade uppfattat det från forskning, statistik osv att gruppen som aldrig gjort annat än amma var en egen och tänkte att det kanske var de bebisarna som var helammade. Om inte, vilken är termen för den gruppen? Måste man lägga till "helammad livstid"?
SvaraRaderaOm det är några som tycker helamning är mossigt så är det väl BB som de uppmuntrar till ersättning till höger och vänster...
Knyttets mamma: Absolut ska min kompis vara stolt! Hon hade fått en massa dåliga råd bla om ersättning på BB och grejade det till slut ändå. Verkligen bra gjort det kunde gått hur som helst med hennes amning.
SvaraRaderaJag gick på babyrytmik förra hösten med min dotter. Alla barnen var i starten i augusti mellan 2 och 4 månader. Efter sången fikade vi och alla mammor ammade sina barn, ca 15 par. Vid julavslutningen, barnen var då mellan 5 och 7 månader, var det bara jag som ammade kvar. Alla andra gav flaska.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaUpplever att idealet är att man ammar men att folk tror att det bara är att pumpa ur för att kunna lämna bort barnet sedan. Folk har svårt att förstå att jag inte kan lämna bort min son som är fyra mån. Han tar inte flaska. Jag har haft mkt problem som kunnat undvikas om jag visste mer om amning innan han föddes (för vem har tid efter förlossning att rota runt på internet efter info (tack för övrigt)).
Upplever det som en stor brist att varken svärmor eller min mamma kan något om amning, de passar hela tiden på att ge råd... råd som gjort att jag flera gånger fått för lite mjölk och tappat modet.
De flesta jag känner tycker att jag ska "ge upp" de tror jag blir puchad för hårt av bvc. Tycker inte alls de ens stöttar åt något håll... känns rädda för att ha åsikter. Jag vill bli peppad!
För att kunna amma. Måste man amma. Ofta. Punkt slut.
I min omgivning är det flaska hellre än bröst som gäller. Och då oftast med ersättning, inte utpumpad bröstmjölk. Jag har fått frågan varför jag ammar så j_la många gånger sen min dotter föddes att jag till slut stängt av öronen för sånt ;) Dock är det ingen som frågar alls nu, när hon är 18 månader :P
SvaraRaderaJa, det verkar absolut finnas strömningar som vill undvika helamning. Väninnor som flaskmatat sina bebisar har tyckt när min bebis var 4 månader "det det verkar jobbigt, nu har du väl ammat färdigt, dags för flaska!". Och min annars så kloka man har tjatat om att det är dags att fasa ut amningen för att vi ska bli mer "på samma nivå" som föräldrar...
SvaraRaderaKatarina, angående definitionen på helamning. Ett av mina barn föddes med urakut snitt och låg på Neo i 1½ dygn. Där fick han ersättning var fjärde timme plus att jag på eget initiativ lade honom vid bröstet när jag rullades in på besök. När jag fick upp honom på BB avvecklade jag snabbt ersättningen och lät honom ligga vid bröstet. Så från det att han var 2 dygn tills han var strax under 6 månader fick han enbart bröstmjölk. Så under den tiden helammade jag. Jag är lite nyfiken på vad du skulle kalla det innan det skrevs om definitionen på helamning i den här tråden. Det verkar ju märkligt att säga om honom när han var 5 månader "Han delammas", trots att han då inte fått ersättning på 5 månader.
SvaraRaderaMen i en vetenskaplig studie håller jag helt med om att han inte bör ingå i helamningsgruppen, även om det säkert finns många som är som min son i de där studierna eftersom uppgifterna om amning inte alltid är korrekta. Jag tycker inte han platsar i någon av de traditionella grupperna i en amningsstudie för övrigt. Men det vore intressant att studera sådana som han faktiskt. Det händer ju mycket med immunförsvaret precis där i början av barnets liv, tarmen är genomsläpplig för större molekyler osv. Han som fick ersättning är det enda av mina barn som har torrhud och eksem ibland, blev pipig i luftvägarna ibland när han var förkyld som liten och som haft öroninflammationer. Antagligen är det bara en slump men som sagt var, jag tycker det vore intressant att studera detta.
/Anna
Anna, precis som du skriver helammade du ditt barn under många månader, och det är bara vad gäller som underlag för forskning som han inte kan räknas som helammad.
SvaraRaderaJag har för mig att det ska finnas forskning som pekar på att så lite som enstaka doser ersättning ökar risken för att vissa problem ska uppstå.
Jag ammade min 2,5 åring fram till för ett tår sedan då jag fick lov att sluta pga ömma bröstvårtor när jag var gravid. Helammade henne till 6 mån. Jag var den enda som jag umgicks med (inkl vänner, bekanta) sohelammat i 6 mån, de flesta hade både ammat o gett flaska pga "för lite mjölk" som de sa. Helammat lillebror till 6 mån och ammar mycket fortfarande. De flesta tycker att det är väldigt konstigt att han inte äter så mycket mat än utan ammar mest. Så delamning är absolut normen i allfall i mina kretsar. Jag vet ingen annan än jag som väntat med smakportioner till barnen varit 6 mån. Skrämande tycker jag.
SvaraRaderaJag helammar igen nu när min 19 månaders pojke har fått magsjukan men jag antar att jag inte tillhör vanligheterna.
SvaraRaderaGlömde: Jag har fått många påståenden om att det inte skulle vara bra för mina barn att amma så mycket för de inte blir självständiga och alltför bundna till mig. Sorgligt att folk inte vet bättre...
SvaraRaderaJag ammar fortfarande min dotter på drygt 10 månader, hon ammas 4-5 gånger per dygn, hon älskar det och jag har svårt att neka henne så jag planerar låta henne amma tills hon blir ett år och sedan kanske trappa ner lite. Känner bara en som ammat lika länge, mina vänner 'orkade' inte amma längre förstod jag det som. BB uppmuntrade amningen men BVC motarbetade och sa uttryckligen till mig att jag inte orkade och istället borde ge ersättning eftersom de ansåg att hon ammade för ofta ( var annan timme) de sa också att min mjölk var för tunn... Jag har fått känslan av att det upplevs som enklare att ge ersättning eftersom man slipper vara bunden och att de jag känner därför slutat amma runt 4-6 månader. Jag är glad att min dotter fortfarande vill amma eftersom det är så bra för både henne och mig! De som stöttat och hjälpt mig att komma igång och fortsätta amma är Amningshjälpen och min mor!
SvaraRaderaAnonym 21:57 - Kolla in ammavidare.blogspot.com om du vill ha lite stöd i att amma längre än normen dikterar! Själv ammar jag (i detta ögonblick ;) min 20-månaders och vill inte sluta än på länge.
SvaraRaderaAnonym 21.57, här har du en till som ammar en 10-månaders 4-5 gånger om dagen. Vi är på semester nu och jag tycker det är så praktiskt att fixa mellanmål och enkel insomning på det sättet när man är på resande fot och på utflykter! När hösten kommer planerar jag att dra ner, men jag är inte främmande för att ha morgon- och kvällsamning kvar ett tag till.
SvaraRaderaJag känner mig också ganska ensam i bekantskapskretsen om att ha helammat i sex månader, vilket jag gjort med 2-an och 3-an. Amning är inget jag diskuterar särskilt mycket med mina vänner så jag vet inte riktigt varför andra slutat tidigare än jag, men jag vet att några "hade för lite mjölk". De kämpade verkligen på och tyckte det var trist att börja med ersättning. Huruvida mjölkbristen berodde på dåliga amningsråd eller om de helt enkelt hade för lite mjölk vet jag inte.
Amningsnormen kanske är stark precis i början när barnet är nyfött, men jag tycker mig se väldigt mycket flaskmatning och ganska lite amning runt omkring mig när jag är på platser där jag ser barn.
/Anna
/Anna
Storebror började vi truga med smakportioner vid fyra månader eftersom vi lärt oss på bvc att det var så man skulle göra. Han var inte särskilt intresserad men han kan ju inte räknas som helammad i sex månader. Nu vet jag mer och planerar att helamma lillasyster i sex månader, om hon inte själv tydligt visar att hon vill smaka annat tidigare än så. Jag håller med tidigare skribenter, min uppfattning är att "ute på stan" så ser jag oftare spädbarn som flaskmatas än som ammas. /Erika
SvaraRaderaJag var på BVC med min 13månaders för några dar sen. Han skulle vaccineras, och för att lugna honom i den främmande situationen ammade jag honom lite snabbt. "Åh, en liten snuttis" sa sköterskan. och fortsatte "äter han ordentligt då?" .- jadå, han har god aptit svarade jag.
SvaraRadera"ja för du vet när de är så här gamla är det mest vatten i brösten" förkunnade sköterskan vidare i en myndig röst.
och där satt jag. visste att hon hade så fel. att det är tvärtom, fetare mjölk nu... jag har läst om det både här och hos sagogrynet. Men jag sa.. ingenting.
För det lät inte som hon var öppen för att lära sig något annorlunda från hennes redan förbestämda världsbild. Och jag skulle inte göra mig populär genom att undergräva hennes auktoritet genom att säga emot henne.... som om hon inte redan kan allt bäst.
Så jag var tyst. och tänkte det var väl tur det var just till mig hon sa så. som vet bättre.
men, så kom jag på att det några fler än jag som får höra samma sak. Och det känns ju så ledsamt.
Vad är normen? Amma i början, ja. några månader, enligt BVC 6 mån, men att amma 1åringen får dem att reagera så det är således nog redan där utanför normen. Och jag som tycker han känns så liten fortfarande!
De flesta jag känner kompletterade och sedemera ersatte amningen med välling och där tror jag BVC är en stark faktor. Skulle de uppmuntra amning och öppet förorda att man ammar vidare så länge man vill, önskar och barnet också vill, så skulle nog fler "våga" amma länge. Berätta att det går bra att amma även om man jobbar osv.
Skulle det vara bättre med välling, napp och femminutersmetoder än amning och samsovning? Det är inte vad jag tror på i alla fall, men det är vad jag tycker det känns som att BVC förmedlar.
funderar förresten på det här med att en så stor del barn i sverige anses ha dålig anknytning. har du med några resonemang runt det och amning också i din bok, Marit?
tusen tack för ert fantastiska jobb för övrigt. jag är övertygad om att amningsbloggen ger många styrka!
Jag vet inte hur mossig det är att helamma. Att göra det i sex månader upplever jag många finner onödigt och hämmande för jämnställdheten och låsande för mamman. Jag helammade de två första barnen fyra resp fem månader pga av normen som jag upplever råder. Med trean var jag mer påläst och hade mer egen erfarenhet och hade hunnit bilda mig en självständig uppfattning och valde mycket medvetet och aktivt att helamma i sexmånader och att sedan tom, ja nu tills nyligen när lillan är 2,5 år amma helt fritt när jag finns på plats. Nu när hon är lite äldre funkar det för oss båda att vi dealar lite kring amningen. Att hon kan vänta en stund om jag känner det inte är ett riktigt behov att amma för henne eller helt enkelt att någon annas behov av min assistans är större men det är först nu och vi ammar ändå nästintill fritt då jag finner väldigt få situationer att neka henne amningen.
SvaraRaderaJag har mött föreställningen att jämnställdheten får styrka på foten men jag har också varit med om att rämna den föreställningen till grunden då alla i vår bekantskapskrets lovordar vårt jämnställa äktenskap...trots långtidamning och mitt val att jobba deltid och vara hemma mest. Folk vi känner och möter slås också över min mans när anknytning till barnen...alltså vänder vi på en del fördomar om amningens hinder för jämställdhet och anknytning. Nu är det också häftigt att förändra folks syn på långtidsamning. Jag är ju en vanlig morsa, som gillar trendiga kläder, gapar på mina ibland odrägliga ungar ;-), är feminist, låter tjejerna som killen var både rosa och blå, ungarna får alla kolla på tv, äta godis och käka chips som ungar mest. Vi aviker inte från normen i övrigt alltså med andra ord. Vi är som folk är mest men vi långtidsammar, samsover med alla barnen, jobbar så mycket deltid vi bara kan ha råd till, bor lite compactliving för att subventionera hemmalivet, men gillar våra jobb och var ekonomiskt oberoende av varandra i relation - om så skulle behövas.
Långtidsamningen förvånar men jag vet inte om förvåning tar överhand av ev mossighet...Det är konstigt och ovanligt kort och gott. Men helamningen i sexmånader är normal men onödig är min upplevelse - kanske också lite mossig i den aspekten att den "binder mamman vid barnen så länge" i en tid där jag möter många som anser det otrendigt att digga familjesamvaron framför sk egentid och vuxennöjen.
Till Maria A:
SvaraRaderaDu skrev: "skulle det vara bättre med välling, napp och femminutersmetoder än amning och samsovning? Det är inte vad jag tror på i alla fall, men det är vad jag tycker det känns som att BVC förmedlar."
Varför jämställer du flaskmatning och femminutersmetoden?
Det har väl ingenting med varandra att göra. Man kan flaskmata och samsova eller amma och köra femminutersmetoden. D
Knyttet: Nyfiken på vad det är för "problem" som skulle uppstå för att barnet fått ersättning de första dygnet men sedan helammats i flera månader?
SvaraRaderaJag blir verkligen förundrad över vilka otroligt hårda regler ni verkar sätta upp för vad som är helammat och inte. Om barnet ammats helt sen dag två måste man väl 17 kunna kalla det helammat?
Jag kan inte förstå varför man lägger en sånn prestation och ett sånt tryck pa sig själv och andra pa att det ska vara bara amning. Jag menar rent krasst är inga barn helamade dom har druckigt fostervatten hela bunten.
SvaraRaderaNu finns det ju två definitioner av exklusiv amning, enligt "current status" vilket jag är ganska säker att på BVC:s statistik grundar sig på, och exklusiv sedan födseln.
SvaraRaderaPetra, det är mycket vanligt att barn tillmatas med ersättnign på BB trots att det inte behövs. Om man nu ville helamma men ens banr tillmatades med ersättnign mot ens egen önskan och kanske utan medicinsk indiaktion, vilket är muycket vnaligt, visst har man rätt att vara besviken då? Det handlar väl inte om att sätta upp regler utan behandlas av sjukvården på ett respektfullt sätt.
Men ni snackar om mycket små mängder ersättning som om det vore någon sorts gift. Och det blir status, något att skryta om, om man har helammat 6 månader sedan födelsen. Ribban ligger högt, alltså.
SvaraRaderaFörringar du inte andra människors besvikelse nu? Det påverkar väl ingen annan?
SvaraRaderaOj vad är det här för konstig sekt? Är det inte lite nazi varning här? En droppe ersätning och bebin är oren för all framtid!
SvaraRadera/morr
Menar ní att folk som blir överkörda av vården i och med att deras barn matas med ersättning i onödan inte ska få framföra kritik mot detta? Ingen har påstått att ersättning är gift, inte vad jag kan se. Tycker vi hamnar i ett mycket konstigt läge om - säger om - det bara är okej att klaga på vården för amningspress, och inte för ersättningspress, vilket vi vet är ett stort problem.
SvaraRaderaEn tredjedel av barn tillmatas på BB, medan kanske bara 7-10% skulle behöva det, medicinskt sett. Det kanske är enstaka doser till varje barn, men det är ett system som inte fungerar och som bidrar till att underminera mjölkbildningen och i förlängingen kvinnors tilltro till amningen.
morr - här uppskattar vi en öppen och schyst debatt och jag ber dig hålla dig till det. Sekt, nazi och halmdocketretorik i ett och samma - korta - inlägg undanbedes i fortsättningen. Argumentera ghärna men gör det sakligt och understöd gärna med länkar.
SvaraRaderaDet var en rak fråga! Jag får nazi vibbar rakt av av den här debatten! Det finns bara ett rätt och har det stackars barnet fått i sig något annat (vem vet slukat en myra) är det kört för all framtid! Det är det jag läser här. Det gör mig ungefär lika illa berörd som om det handlat om en droppe fel blod i dom annars så bra ådrorna
SvaraRadera/morr
Får du nazivibbar av "Jag har för mig att det ska finnas forskning som pekar på att så lite som enstaka doser ersättning ökar risken för att vissa problem ska uppstå. "?
SvaraRaderaEller är det något jag har missat?
Det finns med säkerhet folk som har för sig att det finns forskning om att det kan finnas risker med att ha en droppe av fel blod i sina ådror.
SvaraRadera/morr
Vilken fruktansvärd stämning det var här. Så tråkigt, jag som tyckte att det var en ganska saklig, och framför allt spännande, diskussion som pågick här.
SvaraRaderamorr:
Jag vet inte om riktigt vem och vad du syftar på när du skriver nazivibbar så jag är osäker på om jag borde förklara och försvara mig.
Jag har aldrig påstått att barn som fått ersättning är orena eller förstörda. Jag har endast, och på ett väldigt tydligt sätt, förklarat vad helamning innebär enligt forskningsdefinitionen. Om barn som fått ersättning är orena är mitt barn orent. Han fick ersättning redan på BB (utan medicinsk indikation, för övrigt).
Jag har sedermera helammat i flera månader men mitt barn kan aldrig vara med i helammad-gruppen i klinisk forskning. Är det det som ger nazivibbar? Att forskarna behöver tydliga gränser för att kunna tolka resultat?
Det är självklart så att man har all rätt i världen att vara besviken på att få en dålig amningsstart om man vill amma. Om barnet fått ersättning på BB trots att det inte behöver det. Jag sympatiserar totalt med det. Som ni vet försöker jag även sympatisera med de föräldrar som flaskmatar mot sin vilja och flera delar i min bok tar upp detta och jag tar även upp hur man ska göra för att delamma och fasa ut flaskan och gå över helt till amning om man behöver tillmata en period.
SvaraRaderaDäremot tycker jag det är skillnad på att ha ett barn som ska ingå i gruppen helammad i klinisk forksning än att ett vanligt barn som fått ersättning en gång på BB. Jag tycker det är tråkigt att mammor upplever en sån press att de känner sig besvikna på det trots att deras barn aldrig ingått i nån forksningsgrupp. Den pressen tycker jag kommer tydligt från den här typen av diskussioner och prat föräldrar (mammor) emellan. Det blir en slags status i att ALDRIG ha gett ersättning. Det är tråkigt och tråkigt att föräldrar ska må dåligt av en sån sak.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJohanna - Tack för din ursäkt och förklaring.
SvaraRaderaHär ser ju bättre ut en för några timmar sedan;-)! Bra jobbat.
SvaraRaderaKanske behöver det inte förklaras men jag har stor förståelse för att man kan känna sig allt från sviken till irriterad på vården om ens barn i onödan fått ersättning på bb. Som Marit skriver, kan det faktiskt få påverkan på den framtida amningen (underminera tron på ens förmåga att amma, störa mjölkproduktionen osv) - KAN få påverkan. För de som ville helamma och där det fick en negativ påverkan, är detta inget att förringa.
Jag har velat helamma enlig klinisk definition då jag förstått det så som att så fort helamningen är bruten, är det mycket stora skyddet mot magsjuka brutet. Vidare hade jag varit orolig för förstoppningsrisken då jag har mycket negativ erfarenhet av annat i tarmarna än bröstmjök på barn under sex mån (mina egna alltå) om än i ytterst små mängder. Jag hade naturligtvis inte betraktat barnen som orena om de fått ersättning, bara som olyckligt och onödigt men i rätta proportioner - jag hade inte betraktat det som en fråga på liv och död men en som, som sagt gett upphov till irritation. Jag tycker det är irriterande att min mamma "hindrades" från att helamma ett fullgånget, normalviktigt, frist barn, med sockerlösning och ersättning. I journalen, kan man se varenda droppe ersättning och bröstmjölk som getts på givna klockslag. Jag har inte mått dåligt fysiskt eller psykiskt av en haverarad, totalhaverarad, amning, men tycker det är sorligt för mammas räkning då jag själv har underbara upplevelser av amningen. Synd helt enkelt - inte livsavgörande, inte tragiskt, men irriterande, onödigt och synd. Det räcker för att vara kritisk mot bb:s agerande tycker jag.
Jag vill också vända mig mot att helamning är en storts statusgrgrej. Personligen vill jag helamma enlig klinisk definition för att säkerställa en ostörd och lång amning och för att slippa en spyende bebis av vinterkräksjuka. Det är inte status för mig. det är praktiskt och skonsamt. Att jag har helammat per klinkst definition, potentioellt skryt? Nej, knappast, lika lite som allt annat i mitt föräldraskap är skrytmaterial. Det jag gör, gör jag för jag tror det är bra för mina barn och mig och så gör jag det så bra jag kan. Som de flesta av oss och naturligtivs helt ofullkomligt. Varför uppfattas kvinner som är måna om sin helamning att göra det av statusskäl, prestigeskäl. Jag gör det för att jag tror på att det är viktigt. Jag gör mycket annat för att jag tror på att det är viktigt, tex läser för mina barn varje kväll, samsover med dem, sätter tydliga gränser, går i skogen med dem osv, osv. För att jag anser det viktigt. Jag tycker det är lika viktigt att läsa varje kväll för de stora barnen som det var att helamma deras lillasyster. Jag gör ju samtidigt mycket annat som jag vet andra gör annorlunda men jag för inte pankik av att en ettåring äter tre chips eller dricker en klunk läsk. Jag tror heller inte andra föräldra låter bli att ge sina barn skräp för att det är status att låta bli. Jag tror att de tro att det är bra men att de tror att det är viktigare än jag tror helt enkelt:-). Med amning är det väl det samma. Vi som intresserar oss för bloggen är ju nördig specialintresserade av ämnet;-) för många av oss är säkert frågan om helamning mycket viktig av den anledningen. Jag hoppas man kan fördjupa sig i ämnet utan att andra som inte är lika uppfyllda av ämnet känner sig pressad och stressade. Samhället vimlar ju av information om vad som är bäst för oss. Förra veckan läste jag att jag förkortade mitt liv med allt sittande. Man får nog ta amningsbloggen för just vad det är - en blogg om amning:-)!
Petra, jag har aldrig upplevt att det skulle vara press och status i det där med att barnet aldrig någonsin fått ersättning och att man skulle se det som ett personligt misslyckande att BB-personal gett barnet ersättning. Däremot är ersättning på BB en jätteviktig riskfaktor för att kvinnan avbryter amningen tidigare än hon tänkt sig, står att läsa om detta i Jordemoderns (Barnmorskeförbundets tidskrift) temanummer om amning. Och även om man kommer igång med helamning efter tillmatning på BB kan det ju vara svårare än det hade varit om barnet inte tillmatats. Som bekant kan det vara lite trixigt att komma igång med amningen och en grej som krånglar till det ytterligare är ju inget man uppskattar.
SvaraRaderaNär det gäller eventuella hälsorisker med enstaka tillmatningar skulle man ju kunna tänka sig att ersättningen påverkar tarmfloran (ersättningsmatade barn har ju annan tarmflora än ammade barn), och att detta skulle kunna påverka immunsystemet. Kejsarsnitt ger ju annan tarmflora än vaginalförlossning, och kejsarsnitt har också associerats med en ökad risk för sjukdomar som har med immunsystemet att göra såsom astma, diabetes och glutenintolerans. Observera att detta bara är en spekulation. Och jag har ingen som helst ångest (eller mindervärdeskomplex heller för den delen) över att alla mina tre barn är födda med kejsarsnitt och att tvåan dessutom fick ersättning i 1,5 dygn. Dock tycker jag beviskraven läggs på fel ställe om man ska bevisa att ersättning är skadligt, egentligen borde det handla om att bevisa att ersättning INTE är skadligt innan man pytsar ut det lite här och där.
/Anna
Petra:
SvaraRaderaJag jämnställer inte 5minuters och flaskmatning. Jag har inte sagt att de har med varandra att göra. snälla, Du drar för stora växlar; lugna ner dig och försõk hålla en trevlig ton, ingen är ute efter dig eller nån annan 'flaskmatare' för den delen.
Jag nämnde det bara i samma mening för det är så jag uppfattat bvcs linje. Du kanske har en annan bild. Och annan erfarenhet. Finns inget rätt eller fel där!
För mig hör amning och samsovning ihop för när bebis vaknar på natten ammar jag och bebisen somnar om.
Det betyder inte att man inte kan sova med sitt barn ändå såklart! (Samsover du också? :) fantastiskt, eller hur!?)
Jag håller på Marit & co - alla ska få det stöd de behöver och införmationen ska vara saklig och korrekt.
de flesta jag känner som gått över på flaska har gjort det när bebisen varit bara några mån, och de har bytt pga problem. De försökte innan de slutade amma helt och då tycker jag de borde fått bättre hjälp. En del har inte fått hjälp alls, en del ren missinformation. En kompis slutade amma pga för lite mjölk - och hon flaskmatade parallellt.
Ju mer man ammar, desto mer mjölk. Jag önskar hon hade fått hjälp.
Min bebis var rätt knölig vid amningen första månaderna. Släppte taget, skrek. Men det gav sig. Träffade en gullig hjälpmamma i lekparken som sa de rätta sakerna. Och det är där kunskapen och rätt stöd kommer in i bilden. Det är synd att de som vill ha och behöver hjälp inte alltid får det.
Flaskmatning har betydligt högre acceptans i samhället än långtidsamning, tycker jag! Och då följer ändå långtidsamning människans naturliga biologi.
Anonym kl 23.02, himla bra sammanfattat, jag skriver under på det!
SvaraRaderaMaria_a, som jag förstått det återkommer skyddet mot t ex magsjuka, successivt efter att man gått över från delamning till helamning. Minns inte var jag läst det och jag kan inte svära på att det verkligen är så. Min kille som fått ersättning i 1,5 dygn fick i alla fall inte magsjuka när storebror hade det under helamningsperioden, detta var några månader efter att han fått ersättning.
SvaraRadera/Anna
Riktade detta till fel person, ska vara:
SvaraRaderaAnonym 23.02, som jag förstått det återkommer skyddet mot t ex magsjuka, successivt efter att man gått över från delamning till helamning. Minns inte var jag läst det och jag kan inte svära på att det verkligen är så. Min kille som fått ersättning i 1,5 dygn fick i alla fall inte magsjuka när storebror hade det under helamningsperioden, detta var några månader efter att han fått ersättning.
Petra, du skrev: "Jag blir verkligen förundrad över vilka otroligt hårda regler ni verkar sätta upp för vad som är helammat och inte."
SvaraRaderaDå undrar jag vem det är du avser med "ni" eftersom några amningsforskare inte har trätt fram i den här tråden, eller i den här frågan!
Och även anonym 29/7 14:45:
SvaraRadera"Men ni snackar om mycket små mängder ersättning som om det vore någon sorts gift."
Dessa "ni" du nämner finns INTE i denna tråd. Ingen har påstått att bröstmjölksersättning är gift.
http://amningsbloggen.blogspot.se/2012/06/se-upp-for-halmdockor-i-amningsdebatten.html
maria a och marit: Föräldrarskapet värderas ofta på ytterligheterna av skalan. Antingen bär du i sjal, har ingen vagn, sover med barnet i sängen och ammar länge. Motsatsen framställs ofta som att man flaskmatar, har napp, kör femminutersmetoden. Men flaskmatning innebär inte automatiskt att man praktiserar femminutersmetoden eller vagnar barnen till sömns, har barnet i egen säng och kör det i en frånvänd urbanjungle-vagn etc. Det är ytterligheterna som räknas och värderas och som får utrymme i media eller i olika föräldrarforum. När jag ser såna påståenden som du skrev ovan så reagerar jag och vill ge en annan bild för dem som läser här. Jag vill ta död på de myterna!
SvaraRaderaDet går att blanda som man vill. Föräldrarskapet kommer inte som ett färdigköpt paket.
Jag är också trött på argumentet att flaskmatning är bra för föräldrar som vill ha egentid för att träna och gå på bio! Att flaskmata är ingen quickfix för att man ska få ett självständigt barn. Bebisen förvandlas inte till en okomplicerad accessoar för att man väljer modersmjölksersättning istället för bröst. Flaskmatade barn behöver lika mycket närhet och vill bli burna och vaggade och omhållna precis lika mycket som ammade barn. Det är ju inte så att det bara vips blir så att föräldrarna är borta varannan kväll var för att man började flaskmata eller att barnet helt plötsligt sover hela nätter i egen säng för att den fick lite ersättning till kvällen.
Föräldrar som drabbas av att man gett ersättning till barn som inte behöver och som ville amma har självklart rätt att känna sig besvikna, men när ni skriver om detta på ett öppet forum måste ni också inse att andra föräldrar reagerar över bilden av den "lyckade ammaren" ni målar upp. Ni skissar en bild av att helamma i sex månader utan en endaste droppe annat är en slags optimal norm och om man inte gjort det har man skadat sitt barn. Särskilt för förstagångsföräldrar. Det är det jag reagerar emot. Det är det jag menar att att det blir en statusgrej och jag är ledsen över det. Det är precis lika illa som att bilden av att det är okej att flaskmata men endast om man först genomlidit en massa amningsstrul och gärna bröstbölder och mjölkstockningar. Ju mer man lidit desto mer okej att flaskmata.
Föräldrarskapet är ingen tävling. Att vara förälder är nog så komplicerat och ångestladdat utan att man ska behöva må dåligt för att barnet fick en stötdos ersättning på BB!
Man talar sällan om flaskmatningshetsare, däremot är amningsmaffia ett ganska så etablerat begrepp. Vad jag försöker säga är att denna debatt bara ytterligare spär på detta.
Jag förstår också att ni behöver nörda ner i dessa frågor och självklart ska ni göra det men när ni skriver öppet på ett forum får ni vara beredda på att andra reagerar.
Petra; det är klart att ingen ska behöva ha ångest för att barnet fick en stöddos ersättning på bb! jag förstår att man som nybliven förstagångsförälder kan bli skrämd av vilka rön som helst men helamning är ju bara en ytterst liten del av alla frågor vi som föräldrar måste förhålla sig och med både småbarn och skolbarn i hemmet, måste jag anse att just amning inte upptar en avgörande punkt i mitt liv. Viktigare för mig är hur det sociala fungerar för skolbarnet och förskolebarnet men jag är som ovan nämnt, anonym 23.02 (anna med tre förresten) nördigt intresserad av amning. Kroppen och naturliga funktioner, kost osv är förövrigt mycket intressant för mig. Men hur man förmedlar rätt värderingar till barnen, lär dem konflikthantering, sociala spelgregler och gränser är mycket angelägnare än deras helamning någonsin varit. Så det är på den nivån amningen är intressant för mig. Den är viktig och jag delar med mig och tar gärna del av forskning om amning och bröstmjölk.
SvaraRaderaAtt vi får ångest av krav och information i samhället är något vi måste lära oss att förhålla oss till. Det är olycligt att amning är så laddat för många men att undanhålla fakta på en amningsblogg är ingen väg att nå detta missförhållande. Det handlar väl snarare om att vi alla på ett brett plan måste jobba på att sträka oss sjävla och våra barn i att vara självständiga i våra beslut och att ha god självkänsla så vi slipper känna oss otillräckliga och inte bara när det gäller amning.
Alla i forumet är väl beredda på reaktioner, det är ju därför vi diskuterar och försöker förstå varandra.
Om du säger att du upplever att det innebär status att helaamm kontrar jag med min upplevelse att det inte är fallet. Det är ju att vara beredd på reaktioner, det är ju att diskutera och förklara sin syn i syfte att berika formumet. Jag tycker din syn berikar och hoppas du kan se mina inlägg som sådana också.
För att då spinna vidare på amning och status, kan jag hålla med om att det är en viss präktighet i att amma men inte helamma uteslutande utan stödmatning på bb, eller i sex månader. Att helamma efter bbtiden i fyra månader är normen enligt min observation. MIN alltså. När jag helammade mitt tredje barn efter fyra månader höjde de flesta på öf på ögonbryen och undrade hur i hela fridens namn matintroduktionen skulle gå om bebisen inte fick industrigröt två gånger om dagen och en fruktburk till mellis. Jag skrattade och "tog fram bröstet" och sa att nu har vi fruktstund och förklarade att i bröstmjölken fanns alla vitaminer som behövdes. Utan amningsbloggens informationsspridning hade jag inte vetat detta. Som föräldrar till tre barn med svår förstoppning var vi rörande överens om mycket långsam matintroduktion med trean och helamning och långtidsamning som målstättning. Helt ärligt efter de första fyra månaderna har jag inte upplevt att det förelegat någon status all i betraktarens ögon att jag helammat/ långtidsammat, utan helt enkelt enbart konstigt.
Det är definitivt ingen status att bara ge en smakis per dag vid åtta måander, det är ingen status att nattamma en tvåochetthalvtåring.
Detta är mina betraktelser av amning och status och klart är jag beredd på reaktioern som alla andra som skriver här. Vi tycker ju bara olika:-).
Jag har mött antiamningshets - inte flask hets men starkt ifrågasättande av amningens värde. Gröthets, sluta amma på nattenhets, sluta amma fritt hets.
Anna med tre
Jag har aldrig hört någon annan grupp diskutera om det är mossigt eller inne att kunna tillhöra en klinisk undersökning.
SvaraRaderaOm det inte handlar om status, vad är det då det handlar om?
Jag utgår ifrån att det som efterfrågas i just det här sammanhanget är current status!
RaderaExclusive from birth är inte så relevant i det här fallet tycker jag.
Frågan om förhållningssätt till amning idag, trender, Förändrade normer och attityder är självklart Intressant för en bok om amning i vardagen. Tycker du inte det?
Det handlar inte om status, det handlar om barnets hälsa och att immunförsvaret försvagas av även små doser ersättning, speciellt om ersättning ges så tidigt som på BB!
SvaraRaderaTarmfloran hos en nyfödd helammad bebis är unik, ingen vuxen människa har en sådan tarmflora - det är en sur miljö (pH 5.1-5.4) där bifidobakterierna dominerar i förhållande till sjukdomsframkallande bakterier. Antikroppar, laktoferrin och antisekretorisk faktor från bröstmjölk kan mycket effektivt bekämpa alla patogener i denna miljö - vilket den nyfödda bebisen är beroende av, eftersom dess eget immunsystem är outvecklat och tarmsystemet så omoget att hela makromolekyler (goda likväl som dåliga, både nyttiga proteiner och sjukdomsframkallande bakterier) kan passera rakt i blodomloppet. Om ersättning ges till barnet förändras tarmfloran; bifidobakterierna har inte längre övertaget utan sjukdomsframkallande bakterier i alla dess former kan föröka sig och miljön blir mer basisk (pH 5.9-7.3). Om amningen var väletablerad innan ersättning gavs, kan tarmfloran återställas efter 2-4 veckors helamning, men om ersättning ges inom första veckan är risken stor att tarmfloran inte kan återställas helt (eller dvs den fick aldrig chansen att byggas upp) utan förblir lik ersättningsmatade bebisars och risken för infektionssjukdomar är då högre än för helammade barn. Bröstmjölkens antikroppar och övriga skyddande ämnen är inte mindre effektiva, men miljön i tarmen är mindre lämplig och det finns mindre bifidobakterier som konkurrerar ut sjukdomsframkallande bakterier. Delamning är givetvis bättre än ingen amning alls, men helamning till 6 månader rekommenderas just därför att tarmsystemet mognar först vid 4-6 månaders ålder. När barnet börjar äta fast föda förändras tarmfloran gradvis (vilken föda barnet får påverkar givetvis hur drastiskt den ändras), men tarmfloran hos ammade barn förblir friskare än hos ersättningsmatade. Och tarmfloran spelar en avgörande roll för hur bra immunförsvaret fungerar.
Läs mer ex. här: http://www.thealphaparent.com/2011/07/virgin-gut-note-for-parents.html
eller här: http://www.health-e-learning.com/articles/JustOneBottle.pdf
Eller om du har tillgång till dem, gå direkt till de vetenskapliga studierna dessa och många fler artiklar hänvisar till (och WHO:s rekommendationer sannolikt bygger på), här är några av de viktigaste:
Brown EW, Bosworth AW. Studies of infant feeding VI. A bacteriological study of the feces and the food of normal babies receiving breast milk. Am J Dis Child 1922; 23:243
Bullen CL, Tearle PV, Stewart MG. The effect of humanized milks and supplemented breast feeding on the faecal flora of infants. J Med Microbiol 1977; 10:403-413
Gerstley JR, Howell KM, Nagel BR. Some factors influencing the fecal flora of infants. Am J Dis Child 1932; 43:555
Mackie RI, Sghir A, Gaskins HR. Developmental microbial ecology of the neonatal gastrointestinal tract. Am J Clin Nutr 1999; 69(Suppl):1035S-1045S
P.S. Jag har själv råkat ut för att mitt barn fick ersättning totalt i onödan på BB (jag kunde handmjölkat och gett råmjölk i kopp istället, det var inte så att jag inte hade mjölk alls, utan en okunnig sköterska hade bara inte tålamod nog att ge amningsråd utan gav mitt barn ersättning utan att fråga mig eller rådfråga läkare - mitt barn var friskt, fullgånget och ammade bra strax efter förlossningen, det tog bara lite längre än vanligt för mjölken att stiga och som förstagångsmamma upplevde jag att bebisen hade problem med taget) och det är inte så att jag ser mig som misslyckad mamma för det, jag är glad att amningen sen började fungera när mjölken rann till ordentligt. Men ja, jag är arg på den sköterskan, på okunskapen och kulturen på BB som tillåter sånt att hända.
Petra:
SvaraRadera". När jag ser såna påståenden som du skrev ovan så reagerar jag och vill ge en annan bild för dem som läser här. Jag vill ta död på de myterna! "
Ingen här har påstått att man måste bunta ihop ytterligheterna. Återigen, jag nämnde flaskmatning, 5minuters och napp i samma mening för det är normen från BVCs håll, i alla fall här jag bor.
Självklart kan man ha både sjalar och vagnar! Jag bär i sjal ibland för det är smidigt när bebis är grining, men det var bara en slump att jag upptäckte det. Förutom sjal och bärsele har jag en bugaboo, en joggingvagn, och så tre vagnar till..... det är nog väldigt få som inte har vagn alls tror jag.
Matar med flaska gör faktiskt nästan alla efter ett tag, vällingen är väldigt spridd i Sverige och för BVC är vällingen normen framför amning när barnen når en viss ålder!
När mitt barn var strax över året fick jag rådet av min BVC-sköterska att köra 5-minutersmetoden. Jag protesterade lite - "men jag har hört det är inte så bra för barnet..." -" nä, det gäller småbebisar, fick jag till svar, när de är så här gamla är det ingen fara! "
Nu blev det inte nån femminutersmetod ändå. Kanske delvis tack vare den här webbsidan och den kunskap som de hjälper till att sprida.
jag har medvetet undvikit napp för jag hört det kan påverka amning negativt (tack amningsbloggen!) och jag har varit mån om att ha en fungerande amning.
Samsovningen i kombination med amning räddade min nattsömn.
samsovning avviker från normen.
långtidsamning avviker från normen.
bärsjal avviker från normen.
inte ha napp är också en liten avvikelse, vanligare med än utan, i alla fall bland de jag känner. (Statistiken över hela landet säger kanske annorlunda?)
Naturligtvis är inte världen svart eller vit.
Man är inte ett dugg bättre eller sämre förälder på det ena eller andra viset, jag förstår inte varför du pratar i de termerna. Alla gör väl så gott de kan och orkar, hoppas jag!
Jag får känslan att du behöver hjälp med din självkänsla, och jag hoppas verkligen att du hittar något forum där du får det stöd du behöver.
För övrigt, mycket bra skrivet om skillnaderna mellan att varit helt ammad i 6 mån eller ej. Mitt första barn blev helammat i 4 mån och sen smakportioner på BVCs rekommendation, mitt andra helammad i 6 mån för jag hittade amningsbloggen och var bättre påläst andra gången.
Såklart kan inte mitt första barn vara med i en studie om helammade barn i 6 mån, men det finns ingen prestige i det!
Tusen tack Marit för allt ni gör. Ni gör verkligen skillnad!
Min son är 6,5 månad, i min mammagrupp ammade alla när vi träffades senast (då var barnen 4-5) månader. Utom jag då, som flaskmatat hela tiden. Jag fick visserligen några kommentarer om att de andra tyckte det började bli lite slitigt med amningen och nån sa: vad praktiskt det vore att ge en flaska nån gång! men ingen hade faktiskt gjort det utan de tänkte fortsätta amma fram till 6-månadersdagen, som ju numera är då man börjar med smakportioner.
SvaraRaderaJag har en känsla av att det är rätt typiskt, många mammor är väldigt noga med att följa BVCs rekommendationer, och då är helamning i sex månader absolut normen, men när man väl kommit till den där åldern då man börjar ge smakportioner så trappas amningen av rätt snabbt, även om de flesta i min bekantskapskrets delammat hela första året.
Det intressanta här är tycker jag att det skett en förändring i rutinerna på BB. Tillmatningen har ökat, helamningen minskar kraftigt varje år. Trendbrottet kom just när projektet Amningsvänliga sjukhus lades ned. Mycket återgick till det gamla! Sambandet är glasklart. Till viss del är det nog en förändrad attityd till amning som står för nedgången, men jag är övertygad om att vården inte längre jobbar efter 10 steg till lyckad amning sätter käppar i hjulet för så många kvinnor som egentligen velat helamma/amma.
SvaraRaderaKunskap är en färskvara. När man slutar vidareutbildapersonal och Amningsvänliga vårdrutiner prioriteras bort i stress och det är kort om folk så går det så snabbt att ge ersättning istället för att stötta amningen!
Anonym 21.21 (:-))!
SvaraRaderaMin lilla är ju tvåochetthalvt år nu. Kanske har helamning sex mån brett ut sig mer nu eller så skiftar det väldigt från olika BVC fortfarande. Rekommendationen har ju inte ändrats på den här tiden. Jag kom bara på att två år förflutit och att jag inte riktigt tänker på att saker kan ha förändrats men för tvåår sedan var det väldigt vanligt att frångå helamningsrekommendationen om sex månader och mitt bvc rekommenderade smakisar från fyra mån "för säkerhets skull, för att inte missa smakfönstret, för att bebisen inte skulle få för lite järn". Det är ju skönt (tycker jag) om trenden till matstress minskat. Jag upplevde det lite påfrestande att behöva stå på mig att för att följa rekommendationen, tråkigt men sant.
De flesta ammare i min bekantskapskrets har också ammat över sex månader men också, som du beskriver ammat mycket mindre snabbt efter matintroduktionen och det har varit normen att vilja "avvekla" amningen. Jag har upplevet att folk betraktar det som rätt skumt att jag gillat fortsätta amma fritt - inte så att folk varit otrevliga men snarare oförstående, främmande inför situationen. En läkare frågade tom VARFÖR jag ammade när jag inte måste!!!
Anna med tre
Nu råkade jag svara i fel tråd egentligen, det skulle varit i tråden om onödig tillmatnig.
SvaraRaderaAnonym 22:54 Rekommendationerna har ändrats, smakportioner från sex månader och innan dess kan man ge en liten smakis om barnet är intresserat. Upplever själv att stressen från BVC minskat betydligt kring behovet av att introducera mat tidigt (smakfönster mellan 4-6 månader som talades om för fem år sen verkar vara helt borta), dessutom är det mer avslappnat kring vad man ger. Börja med frukt om barnet känner för det och prova olika smaker varje dag om det passar er familj! //Anna
SvaraRaderaHej! Jag tycker jag har fått sagt vad jag vill i den här tråden. Jag försöker ge min bild av situationen efter att ha pratat med över 200 föräldrar och nu ännu fler som bekräftar situationen för många föräldrar idag efter att min bok Att flaskmata kom ut.
SvaraRaderaOch tack Maria A för din omtanke men min självkänsla är det inget problem med. Jag är trygg i mitt föräldrarskap.
mvh Petra Jankov Picha
Petra, man kan ju inte dra för stora växlar på enkäten du gjorde till boken. Den var ju inte vetenskaplig och de 200 föräldrarna representerar ju inga andra än sig själva. Trots att du utlovade det innan står det såvitt jag kan se inget i boken om hur rekryteringen och urvalet föräldrar har gjorts.
SvaraRaderaMarit, ditt senaste inlägg är anmärkningsvärt med tanke på vad du själv skrivit ovan:
SvaraRadera"Jag håller på med slutputsningen på mitt bokmanus och tänkte kolla en sak med er." Och sen frågar du om delamning är normen.
Är det mer vetenskapligt korrekt?!?
Anonym: Nej och det har jag inte påstått heller.
SvaraRaderaDet är bra att enkäten är gjord och det är viktigt att de 200 rösterna hörs. Petra återkommer ofta till sin enkät och då är det bra att komma ihåg att den inte grundar sig på ett representativt urval.
Utan att ha läst igenom alla kommentarer ovan svarar jag bara för egen del: Jag helammade i 6 månader under hösten 2010 t om vintern 2011. Därefter introducerade jag långsamt smakportioner (i teskedsstorlek) som min flicka inte var alls särskilt intresserad av, men som jag som förstagångsmamma trodde att man vid det laget definitivt "borde" ge. Skulle jag få barn igen skulle jag gärna helamma så länge barnet ville, utan större bekymmer kring matintroduktionen. Tror mig nu veta att min kropp och bebisens behov är bäst på att avgöra vad som verkligen behövs.
SvaraRaderaTillägg: Och min definition av helamning är att min flicka enbart ammade sitt första halvår. Ingen napp, ingen nappflaska, ingen ersättning. Enbart bröstmjölk direkt från bröstet. BVC-sköterskan reagerade på att hon "trots" detta gick upp så väldigt bra i vikt. Jag ammade totalt i närmare 20 månader, inte heller detta direkt på uppmaning från BVC...
SvaraRaderaEnkäten är ju inte kvantitativ just på grund av att det inte har gjort ett representativt urval ur befolkningen eller att jag har med några kontrollgrupper.
SvaraRaderaJag skickade enkäten till några föräldrar och sen spreds den i föräldraforum och föräldranätverk via internet. Alla föräldrar som svarat har flaskmatat och eller ammat och slutat under tiden bäbisen var 0-4 månader. I enkäten finns t ex inga helammande mammor som svarat.
Jag drar heller inga slutsatser ur enkäten som till exempel hur många som flaskmatar eller hur många som ammar.
De som svarat är 200 föräldrar som flaskmatar och de berättar sin historia. Det är 200 otroligt viktiga berättelser som berättar hur situationen ser ut för dem i Sverige, i vården, idag.
Jag gör inte anspråk på att vara vetenskaplig. Det lämnar jag till forskare.
Jag har genomfört en kvalitativ enkät riktad mot en väl avgränsad grupp människor i syfte att belysa en brist som jag misstänkte fanns i den gruppens verklighet - nämligen bemötandet av icke-ammande mammor inom den svenska gravid/barn-vården! Ur alla dessa berättelser och svar på vad man vill veta och få stöd för har jag sen bestämt innehållet i boken Att flaskmata!
Intervjumaterialet kommer eventuellt att användas i ett forskningsprojekt om riskkommunikation och etik vid Delft University of Technology.
mvh Petra Jankov Picha
Jag upplevde inte alls att amningen var normen. Jag var verkligen inriktad på att få amningen att fungera. Det var viktigt för mig att amma och jag ville inte ge upp. Men oj vilka reaktioner jag fick... "Är det värt? Du har inte sovit på evigheter...testa flaskan".
SvaraRaderaMen jag gav inte upp, ringde amningshjälpen, läste och sedan blev amningen problemfri.
Så nej, jag upplever inte att helamningen är normen, jag kände mig motarbetad
Jag ser att amningsbloggen är igång igen efter en tids uppehåll. Jag skrev ett långt svar på Marits önskan om att jag ska redovisa varifrån föräldrarna till min undersökning kom från. Det gjorde jag men tyvärr har den kommentaren inte godkänts.
SvaraRaderaBer om ursäökt Petra - jag förstår inte varför vissa kommentarer läggs till moderering och glömmer kolla. Det var verkligne inte meningen!
SvaraRaderaTack för förklaringen! hoppas dne har publicerats på fler håll än Amningsbloggen så att fler kan läsa!