Av Marit Olanders
Det är ett fenomen med djupa rötter att inte ta kvinnors önskan om att amma på allvar.
Amningskunskap är lågt värderad och är exempelvis nästan inte alls med i läkarnas utbildning. Det återspeglas i verkligheten där kvinnor har svårt att få information, stöd och hjälp med amning de första dagarna. Alltför många gånger består hjälpen i en dos ersättning, ofta given till barnet av vårdpersonalen medan föräldrarna stärks i sin känsla av maktlöshet och otillräcklighet.
Barnet somnar och sover alltför länge. Föräldrarna är trots allt tacksamma över att vårdpersonalen kan och vet så mycket om barn och vårdpersonalen lämnar rummet med den kick det innebär att få andra människors tacksamhet, att vara behövd. Kanske känns det också tryggare att ge den där lilla koppen ersättning, tryggare än att härbärgera föräldrarnas osäkerhet och oro. Det går snabbt och enkelt och man kan rusa vidare till nästa arbetsuppgift.
Kanske har den här vårdpersonalen aldrig riktigt gett sig eller fått tid att sitta med föräldrar och i lugn och ro få barnet att ta tag och hitta råmjölken.
Budskapet till föräldrarna blir kanske: Lunga barn är bra barn. Barn som är oroliga, som skriker får inte tillräckligt med mjölk. Du har inte tillräckligt med mjölk i brösten. Det löser man med att ge ersättning. Det här förstår vi bättre än ni. Och inte: Det är inte onormalt att barnet är oroligt och krånglar vid bröstet. Det är inte ovanligt att amningen krånglar. Ert barn är jättefint och vet vad det ska göra. Ni kommer att klara det här jättebra.
Tillmatning med bröstmjölksersättning i onödan, utan medicinsk indikation, är ett problem av enorma proportioner i Sverige idag. Tusentals barn får ersättning i det som ibland kallas "stötdos" de första dagarna. Trots att det vafr ovälkommet. Trots att det aldrig behövdes.
Vi vet inte säkert vad det innebär för hälsan för dessa barn, om några av dem tar skada av komjölks- eller sojabaserad ersättning i ett omoget tarmsystem.
När man sedan påtalar sin besvikelse över att det har skett ska man kunna göra det utan att få svar som förminskar ens känsla. Man ska slippa få höra att man överdriver eller är bitter. Man ska få slippa oombedda överslätande kommentarer som "jamen det blir ju folk av barnet ändå" eller "ersättning är ju lika bra". Det leder bara till att systemet kan leva vidare.
För att få till en förändring i synen på amning, kvinnor och barn behövs det folk som höjer sin röst, och berättar vad de har vairt med om, gärna de goda exemplen men också de dåliga. På bloggar, på andra fora, i brev till verksamhetsansvariga och Socialstyrelsen, i insändare i tidningar.
Den svenska yttrandefriheten brukar räknas som den bästa i världen. Våga berätta om dina erfarenheter, goda såväl som dåliga! Våga göra det i ditt eget namn.
Gör det seriöst, och rikta kritiken dit den är ämnad, till de som bestämmer över hur skattemedel ska fördelas, till de som utbildar vårdpersonal, till dem som sätter samman vårdpersonals utbildningar och skriver böcker om graviditet, födande och barn.
Våga påtala missförhållanden där mammor och pappor har blivit trakasserade, påhoppade, nedtryckta och setts som sämre föräldrar för att man väljer att INTE amma!
SvaraRaderaDu har nyss gjort det. Tack!
SvaraRaderaVarsågod!;)
RaderaHej Marit!
SvaraRaderaJag håller med dig i mycket av det du skriver - det finns många problem för kvinnor som vill amma och de får väldigt ofta inte den hjälp de har rätt till. Och detta ska man höja sin röst om, absolut! Däremot tycker jag inte att alla barn som har fått ersättning eller "stötdos" på bb har fått det i onödan. Jag tycker inte heller att man behöver vara så upprörd över att ha fått en liten mängd ersättning i livets början för att få upp blodsockret, tex, eller att detta kan leda till skada. Jag tycker det är tråkigt att man gör så stor grej av detta så att föräldrar ska oroa sig över att deras barn har fått lite ersättning. Jag har förtroende för läkare och sjuksköterskor på bb att de vet vad de gör när de anser att ett barn ska få en liten mängd ersättning och att de bäst kan avgöra om det behövs eller ej.
Hälsningar,
Andrea Nord
Andrea, jag har inte skrivit att det rör ALLA barn och alla föräldrar. Inlägget handlar just om rätten att få vara upprörd över obefogad tillmatning och berätta det utan att bli tystad.
SvaraRaderaMarit - det du gör är riktigt allvarligt. Du uttalar dig i något som du inte kan! När man ger tidig tillmatning är orsaken att man vet att om barnen inte får det blir de så trötta att de inte orkar amma, för att deras blodsocker är lågt eller för att förlossningen varit så jobbig att deras resurser förbrukats - man ger tillägg för att amningen ska komma igång. Om man inte har den kunskap som krävs ska man inte uttala sig och skrämma ovetande föräldrar. Det är riktigt oetiskt. Jag arbetar normalt som vårdlärare men kommer just från några veckors arbete på en neonatal avdelning. Där tvingades man lägga in barn från BB / Förlossning / Patienthotell dagligen för att de blivit nedkylda och för att de hade så lågt blodsocker att de inte orkade amma. Man tvingades separera barn och mödrar för att barnmorskor inte hade förstått att vissa barn måste få extra mat. Barnen var ofta så uttröttade att det tog flera dagar innan amning kunde etableras. Barnen hade inte behövt komma till Neo om de fått tillägg efter amningsförsöken, tills deras mors mat kommit igång. Barnsjuksköterska
SvaraRaderaHej Anonym!
SvaraRaderaDet tråkiga är faktiskt att långt ifrån alla barn som får ersättning under BB-tiden, verkligen hade behövt det. Åtminstånne i Stockholm har stödmatningen på BB gått upp drastiskt och tex Kristin Svensson (och tror jag hela AMSAK) har tagit upp detta som ett problem och en bidragande orsak till att amningsfrekvensen gått ned.
Det är helt sant att en del barn får så lågt blodsocker att de skulle ta skada av det utan stödmatning. Problemet är att det inte kollas innan man ger ersättningen. Det är inte så svårt att lyssna på mamman för atta vgöra om barnet ammar och i tveksamma fall kolla blodsockernivån. Det görs inte och ofta får mamman ingen förklaring till varför stödmatningen behövdes.
Men motsattsen sker också. Min 1:a hade behövt få stödmatning snabbare än han fick. Eller egenrligen hade vi behövt få fungerande amningsstöd, så hade blodsockret aldrig dallat. Men då de inte lyssnade på mig han han bli väldigt slö och vi hade problem i veckor effteråt.
Nyckeln är att BB-personalen måste komunisera med mammorna. Både berätta vad de gör och varför och lyssna på mammans upplevelser och iaktagelser av barnet.
Men givet den info jag har från läget i Stockholm, så har Marit dessvärre inte fel.
Barnsjusköterska som inte skriver ut ditt namn: Det jag skriver om är _onödig_ tillmatning _utan medicinsk indikation_, inget annat. Det står tydligt i blogginlägget.
SvaraRaderaSer att jag måste be om ursäkt för att jag skrev hastigt och har stavat under all kritik...
SvaraRaderaVill också tillägga att man givetvis måste ha rätt att uppmärksamma, klaga på och få upprättelse oavsett hur man blivit trampad på i vården.
Och man har rätt att få förklarat varför läkare och barnmorskor aggerar åt det ena eller det andra hållet.
Och Andrea - jag tycker att det är lite rörande att du har sånt förtroende för läkarkåren. Jag önskar att jag fortfarande hade det. De är bra att ha, men liksom alla andra yrkesgrupper är de olika duktiga och har olika lyckade dagar. Och lyssnar de inte på sina patienter blir det inte bra hur mycket medicin de än läst.
Hej Anna!
SvaraRaderaOm vad du och Tekla skriver stämmer, att det finns barn som får ersättning för sent och att detta är ett problem, då borde vårdpersonalen ändå vara på den säkra sidan. Ett barn som får för lågt blodsocker riskerar ju att dö! Är det inte bättre då att man ger en gång för mycket än en gång för litet?
Jag reagerar över Marits formulering "Vi vet inte säkert vad det innebär för hälsan för dessa barn, om några av dem tar skada av komjölks- eller sojabaserad ersättning i ett omoget tarmsystem." Vilket skräckscenario ni målar upp! Jag skulle gärna vilja se vilka studier som har gjorts som visar att barn far illa av små mängder ersättning i livets början.
Hälsningar,
Andrea Nord
Här står att hälften av barnen i Stockholms läns landsting tillmatas utan medicinsk indikation:
SvaraRaderahttp://www.webbhotell.sll.se/Global/Bhv/Dokument/Rapporter/20110411_Tillmatn_SLL.pdf
Men var står det att de har farit illa av detta?
SvaraRaderaAndrea, jag tycker inta man ska ge barn ersättning utan anledning. Så om mamman vill amma så bör det finnas en medicinsk och påvisad anledning att ge det.
SvaraRaderaEftersom jag haft en sugslö med lågt blodsocker själv, så vet jag att det märks tydligt på barnet och det redan innan det är någon fara för barnet. Problemet i mitt fall vara att vårdpersonalen inte lyssnade på mig. Hade de tagit sig tiden att en enda gång titta på oss när jag försökte amma honom hade inga av de bekymmer vi sedan hade behövt hända.
Jag tycker att man borde vara frikostigare med att kolla blodsockret på barnen. Det betyder i och försig att brnet behöver stickas, men det kan enkelt undvika både för sen amningshjälp/stödmatning och onödig stödmatning.
Jag håller inte med om att det är ett skräckscenario att uttrycka mig i termer av "vi vet inte säkert".
SvaraRaderaMitt barn fick ersättning i onödan på bb. En bm sa att det behövdes nästa sa att det var i onödan. Om jag fattat det rätt har det med tarmarnas utveckling att göra, det ska räcka med ersättning en enda gång för att störa bakterieflorans utveckling i tarmen.
SvaraRaderaHar du något belägg för att bakteriefloran förstörs vid matning med ersättning? Det låter inte rimligt. Det är tusentals barn som äter ersättning och inte har de fått sin tarmflora förstört för det. Tycker du inte själv att påståendet känns lite orimligt?
SvaraRaderaFråga till Barnsjuksköterskan: Är felet att mammans mjölk inte stigit eller är felet dåliga amningsråd om det går så långt som du beskriver? Varför ge tillmatning med ersättning, varför inte handmjölkad bröstmjölk från mamman eller donerad bröstmjölk? Det är ju inga stora mängder som behövs de första dagarna? Är du verkligen omedveten om riskerna med ersättning och hur det kan påverka barnets tarmflora och även påverka amningen negativt?
SvaraRaderaUpprepar en del av det jag skrivit i en kommentar till inlägget "Är delamning normen?":
Tarmfloran hos en nyfödd helammad bebis är unik, ingen vuxen människa har en sådan tarmflora - det är en sur miljö (pH 5.1-5.4) där bifidobakterierna dominerar i förhållande till sjukdomsframkallande bakterier. Antikroppar, laktoferrin och antisekretorisk faktor från bröstmjölk kan mycket effektivt bekämpa alla patogener i denna miljö - vilket den nyfödda bebisen är beroende av, eftersom dess eget immunsystem är outvecklat och tarmsystemet så omoget att hela makromolekyler (goda likväl som dåliga, både nyttiga proteiner och sjukdomsframkallande bakterier) kan passera rakt i blodomloppet. Om ersättning ges till barnet förändras tarmfloran; bifidobakterierna har inte längre övertaget utan sjukdomsframkallande bakterier i alla dess former kan föröka sig och miljön blir mer basisk (pH 5.9-7.3). Om amningen var väletablerad innan ersättning gavs, kan tarmfloran återställas efter 2-4 veckors helamning, men om ersättning ges inom första veckan är risken stor att tarmfloran inte kan återställas helt (eller dvs den fick aldrig chansen att byggas upp) utan förblir lik ersättningsmatade bebisars och risken för infektionssjukdomar är då högre än för helammade barn. Bröstmjölkens antikroppar och övriga skyddande ämnen är inte mindre effektiva, men miljön i tarmen är mindre lämplig och det finns mindre bifidobakterier som konkurrerar ut sjukdomsframkallande bakterier. Delamning är givetvis bättre än ingen amning alls, men helamning till 6 månader rekommenderas just därför att tarmsystemet mognar först vid 4-6 månaders ålder. När barnet börjar äta fast föda förändras tarmfloran gradvis (vilken föda barnet får påverkar givetvis hur drastiskt den ändras), men tarmfloran hos ammade barn förblir friskare än hos ersättningsmatade. Och tarmfloran spelar en avgörande roll för hur bra immunförsvaret fungerar.
Läs mer ex. här: http://www.thealphaparent.com/2011/07/virgin-gut-note-for-parents.html
eller här: http://www.health-e-learning.com/articles/JustOneBottle.pdf
Eller om du har tillgång till dem, gå direkt till de vetenskapliga studierna dessa och många fler artiklar hänvisar till (och WHO:s rekommendationer sannolikt bygger på), här är några av de viktigaste:
Brown EW, Bosworth AW. Studies of infant feeding VI. A bacteriological study of the feces and the food of normal babies receiving breast milk. Am J Dis Child 1922; 23:243
Bullen CL, Tearle PV, Stewart MG. The effect of humanized milks and supplemented breast feeding on the faecal flora of infants. J Med Microbiol 1977; 10:403-413
Gerstley JR, Howell KM, Nagel BR. Some factors influencing the fecal flora of infants. Am J Dis Child 1932; 43:555
Mackie RI, Sghir A, Gaskins HR. Developmental microbial ecology of the neonatal gastrointestinal tract. Am J Clin Nutr 1999; 69(Suppl):1035S-1045S
Andrea: Att bli tvingad att ge ersättning är väl lika illa som att bli tvingad att amma fast man inte vill det? Varför kan man inte få välja att ge sitt barn 0 doser med ersättning när du är för rätten att välja bara flaskmatning?
SvaraRaderaJag blev utskälld på bb när jag tydligt sa nej till ersättning. En sur barnmorska fräste till mig att då fick vi väl handmjölka då. Det gick ganska lätt eftersom mina kläder var genomblöta av rinnande mjölk. Men ändå var hennes förstahandsval ersättning och hon blev sur när jag vägrade. Hade jag inte läst på här innan så hade jag antagligen inte vetat att det gick att mjölka, och det var aldrig någon som föreslog pump heller.
SvaraRaderaPrecis. Varför inte handmjölka råmjölk? Behövs ju inte så mycket till en nyfödd. Och ja, jag har också läst en hel del om "virgin gut" och hur en ända dos ersättning förändrar tarmfloran. Om man nu vill helamma och detta är viktigt för en, så är det ju klart att man inte vill förändra tarmfloran och öka risken för en rad sjukdomar etc, om det var helt i onödan. Tycker detta var ett jättebra inlägg Marit!
SvaraRaderaMitt tredje barn är fött planerat hemma. När hon föddes upptäckte vi att hon var lätt för tiden, det hade inte upptäckts under graviditeten att hon var onormalt liten. Hade vi varit på BB hade det varit svårt att prata sig ut rutinmässig tillmatning på indikation av vikten. På pappret behövdes det ersättning, men i verkligheten gick det minst lika bra utan. Jag handmjölkade några droppar råmjölk och gav med tesked före amningen, så att hon skulle orka suga bättre. Barnmorskornas förslag. Det funkade jättebra och den mogna mjölken rann till på bara 2 dygn, sen ökade hon snabbt i vikt och växte ikapp.
SvaraRaderaJag vet inte hur mycket sanning det ligger i det, men en hypotes är väl att risken för komjölksallergi skulle kunna öka när den Mycket genomsläppliga tarmslemhinnan hos en nyfödd exponeras för Komjölksbaserad ersättning. Värt att utreda vidare och inte ge slentrianmässigt om föräldrarna inte valt det själva i alla fall.
Mitt första barn fick ersättning de första två månaderna eftersom amningen inte fungerade bra då. Det känns som rätt beslut för oss just då, inget jag ångrar under de omständigheterna! Men hon är den enda av våra barn som varit känslig för komjölks produkter och kräktes av tex mjölk, glass och grädde tills hon var 1,5-2 år. Inget stort problem, men syskonen som helammades 6-7 månader har inte reagerar så alls. Det är ju ingen statistisk grupp ! Men en personlig erfarenhet. Och så har jag så många kompisar som har barn med riktig komjölksprotein allergi och en gemensam nämnare är tidig tillmatning tror jag. Men det är kanske en ren slump!
Sedan går ju inte världen under bara för att barnet inte tål komjölksprotein heller! Men onödig tillmatning på BB mot föräldrars vilja är dumt, oavsett om det kanske inte skulle påverka immunförsvaret. Vi vet ju att det lätt saboterar amningen och knäcker mammans tilltro på sin förmåga,
Man kan tillmata med egen bröstmjölk och har man barnet enligt kängurumetoden minskar risken för att de blir nedkylda och amningen främjas. Det är känt och borde vara så även på neo. Så varför man separerar barnen från mammorna på neo, ställer jag mig frågande till om det bara är frågan om lite värme och extra mat som behövs.
SvaraRaderaÖvervakning osv kan också ske på mamman eller pappans bröst. Det är i princip bara kuvös som hindrar att barnen ligger känguru.
Mitt barn fick protein till skott i form av komjölksprotein, trots att jag både sagt och bett de skriva in i journalen att han inte fick få i sig komjölk. 2 veckor gammal vägandes 1500g och i v35 började han kräkas. YEah, ja det var väl ganska tydligt han for illa av den behandlingen. Han växte faktiskt helt enligt sin kurva utan extra protein på min egna mjölk, även om en del kom via en sond istället för via amning.
SvaraRaderaSanna, tack för din intressanta info om spädbarns tarmflora och vad som händer med den när ersättning ges. Utifrån detta kan man naturligtvis inte dra några säkra slutsatser om att det har någon betydelse för barnets hälsa (vilka bakterier man har i tarmen är ju inte intressant i sig) men det är förstås inte orimligt att det faktiskt har betydelse. Vet inte om det finns några sådana studier.
SvaraRaderaJag tror att det finns en dålig förståelse både bland en del sjukvårdspersonal och bland allmänheten om att det faktiskt ÄR skillnad mellan amning och ersättning och att det faktiskt har betydelse för folkhälsan hur barn föds upp. Man vill göra det hela till en fråga om att trycka ner kvinnor, ge dem krav och press. Jag tycker Andrea Nords kommentarer här ovan vittnar om det. Självklart är det en svår balansgång att informera om amning så att kvinnor som inte ammar inte ska känna sig som dåliga mödrar som inte kunnat ge sina barn det bästa. Men vi kan inte undanhålla fakta eller avstå från att diskutera dessa. Däremot måste vi högljutt kräva bättre amningsstöd i vården.
/Anna
Jag tänker på min yngste son som personalen på BB ville tilläggsmata. Jag vägrade eftersom de inte kunde ge någon förklaring alls, mer än att de tyckte att han var för stor (födelsevikt på 4180g) och att de inte trodde råmjölken skulle räcka. Nu fick han som sagt ingen ersättning, utan ammades enbart och -surprise!- han gick knappt ned i vikt alls utan vände direkt uppåt igen. På återbesöket en vecka senare försökte de åter igen få oss att ge honom ersättning, trots att ingen anledning fanns och han vänt i vikt. Helt obegripligt.
SvaraRaderaBarnmorska: Ge ersättning!
Jag: Varför det?
Barnmorska: Tja, ja, euhm, jag ger det rådet till alla.
Idag har han fyllt 1 år och ammas fortfarande fritt dygnet runt. Både han och jag älskar amningen. Det gör ont i magen att tänka på hur lätt amningen hade kunnat förstöras redan på BB, helt i onödan.
"Utifrån detta kan man naturligtvis inte dra några säkra slutsatser om att det har någon betydelse för barnets hälsa (vilka bakterier man har i tarmen är ju inte intressant i sig) men det är förstås inte orimligt att det faktiskt har betydelse. Vet inte om det finns några sådana studier."
SvaraRaderaHär är jag nog av direkt motsatt åsikt - vilka bakterier man har i tarmen är jätteintressant! Tarmfloran har stor betydelse för immunförsvaret. Läs mer:
http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3513
http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/nyfodda-barns-tarmflora-kan-spela-en-viktig-roll-for-utveckling-av-allergi-1.7201
http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2008/nr-5-2008/farre-nyttiga-bakterier-med-kejsarsnitt/
Min son fick några "doser" ersättning direkt på BB, utan att jag fick någon ordentlig hjälp med amningen. Eftersom han förlöstes med sugklocka tyckte de han "behövde" det, fastän han återhämtade sig hur bra som helst. Detta resulterade i 6 veckors krångel med amningen, många, många tårar och mycket förtvivlan från min sida, då jag VERKLIGEN ville amma. Tack och lov lyckades vi till slut och jag kunde amma utan tillägg tills han var 6 månader, sedan delammade vi tills han var 2 år. Med nästa barn visste jag bättre och amningen fungerade bra från första början.
SvaraRaderaSanna, du missförstod mig. Vad jag menar är att man ju inte känner av vilka bakterier man har i tarmen, på samma sätt som man inte känner av om man har höga kolesterolnivåer i blodet. Dock är det ju visat att höga kolesterolnivåer ökar risken för hjärtinfarkt och därför finns det anledning att sänka ett högt kolesterolvärde. På samma sätt vill jag gärna se ordentliga data på att enstaka doser ersättning verkligen påverkar tarmfloran, och att dessa barn som fått enstaka doser ersättning sedan också faktiskt visar sig ha högre risker för t ex allergi, infektioner eller något annat innan man går ut och säger med säkerhet att det ÄR farligt att ge enstaka doser ersättning. Det betyder inte att tarmfloran inte skulle vara intressant, jag tycker också området är jätteintressant, och det betyder inte heller att jag tycker man bör mana till försiktighet med ersättning på BB även om man inte har alla bevis för att det är skadligt. Och tack igen för intressanta länkar. Jag har bara skummat dem, men Ylva Sjögrens avhandling verkar ju vara en viktig pusselbit! Superintressant! Nu har jag bara läst länken du gav, inte avhandlingen, men jag tycker faktiskt att det hon kommer fram till borde mana till försiktighet när det gäller onödig tilläggsmatning på BB, på samma sätt som de risker ersättningen innebär för möjligheten att etablera amning. Man kan dock notera att hon inte själv nämner något om ersättning på BB utan pratar om att mycket är oklart men att man kanske ska vara försiktig med bakteriedödande rengöringsprodukter i vardagen.
SvaraRaderaSjälvklart ska de som behöver det få ersättning. Men kanske måste BB-personalen få en annan bild av ersättning i framtiden, att det kanske inte är så oskyldigt. "Ersättning är faktiskt inget gift" såg jag att någon skrev här ovan. Det är nog så många ser på det, att det bara är hysteriska amningsfascister som vill ha "rena barn" som är livrädda för ersättning. Nej, ersättning är inget gift, men kanske inte så oskyldigt som man tror. Den gängse uppfattningen verkar vara att det är bröstmjölken som är bra och att ersättningen är "neutral" så då gör det ju inget om man ger lite ersättning också. Och förstås behövs mer tid på BB så att man kan prata och visa och våga ta det lugnt istället för en "Quick fix! i form av ersättnin
/Anna
Anna skrev: "På samma sätt vill jag gärna se ordentliga data på att enstaka doser ersättning verkligen påverkar tarmfloran, och att dessa barn som fått enstaka doser ersättning sedan också faktiskt visar sig ha högre risker för t ex allergi, infektioner eller något annat innan man går ut och säger med säkerhet att det ÄR farligt att ge enstaka doser ersättning."
SvaraRaderaJag vet inte om jag skulle säga att det är farligt att ge enstaka doser ersättning, men det medför risker - och om mamman vill och har förutsättningar att amma är det ju dessutom onödiga risker. Jag skulle också gärna veta mer, men de flesta studier där man jämför hälsorisker för barn uppfödda på bröstmjölk versus ersättning är kriterierna för amningsgruppen helamning, medan de som inte ammats ofta fått ersättning från dag ett, eller så jämför man enligt amningslängd (ex. ammat mindre än tre månader versus mer än tre månader) - kolla till exempel tabellen här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK52680/. Så jag känner tyvärr inte till någon data för ammade barn som fått ersättning någon gång versus helammade (men jag är ingen expert inom området, endast en intresserad förälder och laktivist, så det är möjligt att det gjorts någon sådan studie), men som sagt finns det bevis för att tarmfloran påverkas och att tarmfloran i sin tur påverkar immunförsvaret är det ingen tvekan om (men jag kan återkomma med fler källor om det).
En av artiklarna jag länkade till ("Just One Bottle Won't Hurt - Or Will It?" av Marsha Walker http://www.health-e-learning.com/articles/JustOneBottle.pdf) visar just det första som du efterfrågar (enstaka doser ersättning påverkar tarmfloran) och anger för varje påstående vilken studie informationen kommer ifrån. Jag tycker att det är ganska talande att tarmfloran förändras snabbt om ersättning ges, men återhämtar sig långsamt om helamning återupptas. Det tyder på att tarmfloran verkligen kommer i obalans av ersättning. Dock har ju en del av studierna ganska många år på nacken, så ersättningen och framför allt hanteringen av ersättningen har förmodligen förbättrats, men jag tycker att det här är viktig information för alla föräldrar. Skulle jag inte ha möjlighet att amma nästa barn, skulle mitt förstahandsalternativ vara att försöka få tag på donerad bröstmjölk (i USA finns olika "milk sharing communities" som ex. Eats On Feets och HM4HB, vore fantastiskt om det fanns liknande där jag bor), men om jag var tvungen att ge ersättning skulle jag ta reda på så mycket som möjligt om olika ersättningars sammansättning och vilken prebiotika och probiotika som man kan ge till nyfödda, för att kompensera för riskerna med ersättning.
Cecilia skrev: "Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i det, men en hypotes är väl att risken för komjölksallergi skulle kunna öka när den Mycket genomsläppliga tarmslemhinnan hos en nyfödd exponeras för Komjölksbaserad ersättning. Värt att utreda vidare och inte ge slentrianmässigt om föräldrarna inte valt det själva i alla fall."
SvaraRaderaJag hade tänkt svara på det här tidigare, men glömde... Det här är också något som tas upp i texten "Just One Bottle Won't Hurt - Or Will It?" , här är de relevanta delarna av texten:
In susceptible families, breastfed babies can be sensitized to cow’s milk protein by the giving of just one bottle, (inadvertent supplementation, unnecessary supplementation, or planned supplements), in the newborn nursery during the first three days of life. (Host, Husby, Osterballe, 1988; Host, 1991) [be sensitized to = utveckla överkänslighet mot]
In susceptible families, early exposure to cow’s milk proteins can increase the risk of the infant or child developing insulin dependent diabetes mellitus. (IDDM) (Mayer et al, 1988; Karjalainen, et al, 1992)
Sensitization and development of immune memory to cow’s milk protein is the initial step in the etiology of IDDM. (Kostraba, et al, 1993)
Källor:
Host A, Husby S, Osterballe O. A prospective study of cow’s milk allergy in exclusively breastfed infants. Acta Paediatr Scand 1988; 77:663-670
Host A. Importance of the first meal on the development of cow’s milk allergy and intolerance. Allergy Proc 1991; 10:227-232
Karjalainen J, Martin JM, Knip M, et al. A bovine albumin peptide as a possible trigger of insulin-dependent diabetes mellitus. N Engl J Med 1992; 327:302-307
Kostraba JN, Cruickshanks KJ, Lawler-Heavner J, et al. Early exposure to cow’s milk and solid foods in infancy, genetic predisposition, and risk of IDDM. Diabetes 1993; 42:288-295
Mayer EJ, Hamman RF, Gay EC, et al. Reduced risk of IDDM among breastfed children. The Colorado IDDM Registry. Diabetes 1988; 37:1625-1632
Äsch, jag trodde länken till själva avhandlingen också fanns med i texten jag länkade till. Ylva Sjögrens avhandling "Early-life gut microbiota and breast milk oligosaccharides in relation to childhood immune maturation and allergy" finns här: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:211364
SvaraRaderaHej! Detta blir en ganska sen kommentar till detta inlægg men jag har gått och funderat på detta sedan jag læste det før drygt en månad sedan.
SvaraRaderaJag skrev ner vår "amningsberættelse" igår och inspirerad av detta inlægg kom jag på ett några saker som verkligen påverkade oss under tiden på BB och långt efteråt. Saker som om jag vetat det jag vetat idag aldrig skulle ha blivit så. Jag var okunnig om amning och føljde bara personalens råd, æven om det inte kændes rætt i magen. Idag vet jag som sagt bættre och ær så glad att trots en start som kunde ha påverkat vår amning negativt har det gått jættebra och vi ammar på som bara den idag, 11 månader senare. Om du vill læsa finns det på¨min blogg.
Men jag tror atrt vi hade tur. Jag har haft mycket mjølk, næstan før mkt, och min dotter hade ett bra tag om brøstet från børjan. Men om det hade varit annorlunda, om inte min mjølk runnit till på en gång, om min dotter inte velat suga så mkt som hon gjorde, hur hade det blivit då? Eftersom hon fickj flaskja redan på BB så kunde vi førlorat vår amning istællet.
Vi hade tur, men det har inte alla. Jag førstår att amningen minskar i Sverige nær man ser hur det ser ut på BB och barnavårdcentraler idag. Det sråder som ni sagt længe på Amningshjælpen STOR okunskap och en massa myter om amning. Och det måste bara bli en førændring!
Tack før en fantastiskt blogg och før ett fantastiskt arbete! Ni ær bæst!