av Julia Ilke
En ny studie från Brown University har
undersökt hur amning versus ersättning påverkar barns
hjärnutveckling. Med hjälp av MRI (magnetresonansavbildning)
undersöktes barn som ammats exklusivt i minst tre månader och
jämfördes med barn som fått ersättning och resultatet visade att
de ammande barnen vid två års ålder hade en bättre
hjärnutveckling i de områden som handlar om språk, känslor och
kognition. Det skiljde 20-30% i tillväxt mellan grupperna och
forskarna säger att de blev förvånade att en så stor skillnad
kunde ses så tidigt i barnens utveckling. Resultaten från
hjärnavbildningen backades även upp av kognitiva tester där de
ammande barnen gjorde bättre ifrån sig gällandes språk,
synintryck och motorisk utveckling.
Studien undersökte även vilken
effekten en längre tids amning har på hjärnutvecklingen genom att
jämföra barn som ammat i över ett år men barn som ammat mindre än
ett år. Även här visade det sig att gruppen som ammade mest hade
bäst hjärnutveckling och särskilt i områden ansvariga för den
motoriska utvecklingen.
Det speciella med den här studien är
att man använt hjärnavbildning för att undersöka effekterna på små barn. Tidigare forskning har mest använt beteendestudier och man
har undersökt personer i vuxen ålder. Resultaten har dock varit de
samma, de som ammat har haft något bättre resultat vid test som
mäter kognitiva förmågor.
Tillägg: Då forskningsartikeln inte finns ute än så grundar sig detta inlägg på vad andra skrivit om forskningen. Förhoppningsvis kommer artikeln läggas ut på PubMed och då kan man läsa den själv och dra slutsatser.
Tillägg: Då forskningsartikeln inte finns ute än så grundar sig detta inlägg på vad andra skrivit om forskningen. Förhoppningsvis kommer artikeln läggas ut på PubMed och då kan man läsa den själv och dra slutsatser.
Källa:
Sean
C.L. Deoni, Douglas C. Dean, Irene Piryatinksy, Jonathan
O'Muircheartaigh, Nicole Waskiewicz, Katie Lehman, Michelle Han,
Holly Dirks. (2013). Breastfeeding
and early white matter development: A cross-sectional study.
NeuroImage.
Oj, vad häftigt! Jag har hört om att just tidigare studier inte kunnat påvisa några större skillnader. Men detta är ju stor effekt! Nu finns det ett argument till varför jag fortsätter amma... :)
SvaraRaderaErsättning är lika bra... yeah right.
SvaraRaderaLåter mycket spännande! men jag vill alltid läsa forskarnas egna kommentarer och slutsatser.
SvaraRaderaJag har försökt få tillgång till hela artikeln men på PubMed finns endast en icke färdiggranskad version så jag kan tyvärr inte läsa hela, var kan man få tag i hela artikeln?
Någon borde uppmärksamma media på detta! Är ju anmärkningsvärt och kan säkert hjälpa till att lyfta fram amningen i ny positivare dager. Tänker på de reportage som gjorts i Sveriges Radio nu i vår bland annat...
SvaraRaderaJag har bara kunnat läsa "abstract" men det är inte så tvärsäkert som det återges här (talar "bara" om tillväxt av vit och grå massa i vissa delar av hjärnan och att man inte säkert kan härleda det till någon viss orsak eller följd men att tidigare studier visat på ett troligt samband med framtida högre IQ), väntar med spänning på hela artikeln för att se vad som sägs i resultat och diskussionen.
SvaraRaderaDet jag hört om tidigare studier som visat på att barnen blev smartare av amning, är att de kvinnor som ammade var mer högutbildade och hade högre Iq, och följaktligen blev barnen då smartare av arv snarare än bröstmjölk. Men denna nya studie verkar visa på en riktig amnings"effekt". Har forskarna tagit hänsyn till arvet denna gång?
SvaraRaderaApropå; Hittade en svensk studie från 2011 som verkar vara lite inne på samma linje:
http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.275850?l=sv
Intressant att många kommentarer redan är skeptiska. Är det så galet att tro att bröstmjölk är bättre för barnen än ersättning? Det är skrämmande hur djupt Nestle, med flera, har rotat sin propaganda.
SvaraRaderaMycket interessanta uppgifter! Sedan är frågan vad som beror på bröstmjölken i sig, närheten/tryggheten i kombination med fri tillgång till mat för bebisar exakt rätt sammansättning osv. Hoppas du gör en uppföljning/länkar när du vet mer?// Emelie :)
SvaraRaderaI denna studie har de endast kontrollerat för hälsa och socioekonomisk status (SES). De har inte kontrollerat för den viktigaste faktorn av alla - föräldrarnas IQ. En hög SES innebär inte nödvändigtvis att man har en hög IQ. Författarna till studien har anledning att uttrycka sig försiktigt om sina resultat, något som AB också borde göra.
SvaraRaderaEller för att citera anonym kommentar 7: "Intressant att många kommentarer redan är övertygade. Är det så galet att tro att bröstmjölk inte är så mycket bättre för barnen än ersättning? Det är skrämmande hur djupt AB, med flera, har rotat sin propaganda."
Du borde skriva ett inlägg nu där du ber om ursäkt för att bloggen blev hackad, berättar att ni tagit hand om problemet och sen varnar alla som klickade på länken och ber dem om ursäkt för att du utsatt dem för en risk... Egentligen borde du ha gjort det för länge sedan. Det var väldigt dålig stil och extremt oproffsigt att låta en sådan länk ligga uppe så länge.
SvaraRaderaVarför vill ni så gärna tro att bröstmjölk är lika bra som ersättning? Det finns ingen sorts ersättning som en för tidigt född före v30 kan överleva på. Sen att ersättning fungerar bra för senare födda barn är det ingen som tvivlar på. Att däremot påstå att ersättning är minst lika bra som bröstmjölk är att gå för långt när det finns så mycket forskning som pekar på motsatsen. Det pågår forskning om medicinframställning från bröstmjölk. Tror ni att någon är intresserad av att göra detsamma med ersättning?
SvaraRaderaDet är bra att vi är överens om att ersättning fungerar bra för senare födda (fullgångna) barn och att det inte är någon som tvivlar på detta. Bröstmjölk är jättebra, det är inte heller någon som tvivlar på det.
SvaraRaderaVad som passar för mat för ett barn fött vecka 30 är dock en helt annan diskussion. Dessa barn har mer att tacka modern medicin och vård för sin överlevnad än att de just får bröstmjölk. Hade de fötts och bara ammats hade många av dem dött.
Bröstmjölk är artegen och jag tycker det är svårt att jämföra med ersättning som är en processad produkt med tillsatser framställd av komjölksprotein. Självklart måste det finnas fler fördelar med bröstmjölk! Den är ju trots allt specialdesignad för en människobebis. Som forskningen också säger. Men med det sagt är ersättning idag ett fullgott alternativ om man inte kan/vill amma och många barn växer upp fint på bara ersättning idag. Det är så mycket annat som också spelar roll, miljö, arv, övrig föda etc. Men en sådan här forskning kanske kan få fler att välja amning? I alla fall minst 3 månader. Och det är väl jättebra! :)
SvaraRaderaSom mamma till en son född före vecka 30 kan jag tycka att Anonym 10:10 är lite väl krass. Visst har vi modern teknik att tacka för att fler överlever, men modern forskning visar att just amning och hud mot hud 24 h om dygnet så tidigt som möjligt minimerar och till och med med gör övrig medicinsk hjälp onödig. I underutvecklade länder har de inte tillgång till all den tjusiga vård vi har och många för tidigt födda överlever på enbart amning och hud mot hud dygnet runt. Sedan är mjölken också anpassad för en prematur när man föder för tidigt, innehåller extra mycket protein och fett och ger den för tidigt födda bättre överlevnadschanser.
SvaraRaderaDet är ganska fantastiskt att kroppen kan anpassa sig så.
Men hela poängen är att vi MENAR friska fullgångna barn och inte just barn födda vecka 30! Där är lämpligast maten bröstmjölk, det är ingen snack om saken.
SvaraRaderaBröstmjölk är också väldigt lämplig föda för fullgångna barn.
SvaraRaderaJag funderar på detta med amning och allergi. Tidigare hade det sagts att man inte kan påverka allergi med amning, men när jag sökte lite hittade jag en studie från 2010 som visar att helamning minst 4 månader skyddar mot allergi och astma. Finns det fler nyare studier om just amning och allergi?
Här är studien:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25844&a=99326&l=sv&newsdep=25844
Hjärnavbildningsstudier har även funnit SIGNIFIKANT hjärnaktivitet hos döda laxar.
SvaraRaderahttp://blogs.scientificamerican.com/scicurious-brain/2012/09/25/ignobel-prize-in-neuroscience-the-dead-salmon-study/
Vad det gäller studien som amningsbloggen refererar till här "Breastfeeding and early white matter" så har jag läst "uncorrected proof" som finns tillgänglig online via NeuroImage. Där kan man läsa att detta är en tvärtsnittsstudie (dvs man har ej följt utveckligen över tid), utan slumpmässig tilldelning av grupp (givetvis då det inte direkt går att lotta vilka som ska ammas/få ersättning) och utan kontroll för föräldrars IQ (viktig variabel i sammanhanget). Det var 85 barn i ersättningsgruppen medelålder 775 +/-350 dagar, 38 barn i blandadgruppen 807 dagar +/-369 dagar och 51 barn i amningsgruppen medelålder 773 +/-347 dagar. I de som räknas som helammade varierade amningstiden mellan 90 och 900 dagar, i den delammade gruppen variade amningstiden mellan 14 och 610 dagar.
Intressant är även att alla barn utvärderas med Mullen Scales of Early Learning (en bred utvärdering av beteendeutveckligen inom motorkontroll, språk och synperception (visual reception). Det fanns inga signifikanta skillnader inom några av dessa domäner mellan grupperna.
Författarna skriver även själva att "...the cross-sectional nature of our study precludes us from
performing the predictive analysis to more conclusively demonstrate
a causal link between breastfeeding, structural development, and
cognitive outcome..."
Som forskare är min största skräck att mina fynd ska användas och spridas utan att ha kritiskt granskas. Min näst största skräck är att folk drar slutsatser innan fynden har hunnit replikeras i andra labb.
Slutsats: Fram för mer forskning om bröstmjölk!
/Sara