onsdag 14 augusti 2013

Landet där man får amma eller ge ersättning


av Julia Ilke

Svenska Dagbladet publicerade den 11 augusti en lång artikel om amning med namnet ”Landet där mamma ska amma”.

I artikeln ifrågasätts att svenska myndigheter följer WHO-koden och främjar amning då man menar att ”den är utformad efter den verklighet som mammor i u-länder lever i”. Till viss del har artikelförfattaren rätt, WHO-koden antogs 1981 för att främja amning och reglera hur ersättning marknadsförs sedan det uppdagats att barn i u-länder dött i miljontals sedan deras ersättning blandats med orent vatten. Men även om orsaken till att koden antogs just då och med den bakgrunden så innehåller den mer än ”bara” riktlinjer om marknadsföring av ersättning. (Läs mer om koden.) Att påstå detta och därefter dra slutsatsen att man i Sverige ger amningsråd anpassade efter u-länder tycker jag är överdrivet och förvrängt.

I artikeln intervjuas ett par som ger ersättning till sitt barn då han efter fyra dagar utan ordentlig amning blev så svag att de tvingades åka till akuten där han omgående gavs ersättning. Andreas Herbt, som är verksamhetschef för kvinnoklinikerna i Malmö och Lund, beklagar i artikeln det som hände familjen och menar att det är ett misstag. Jag kan bara hålla med för givetvis är det tråkigt när det blir som det blev för den här familjen och i det här specifika fallet var det så klart bra att ersättning fanns. Det är dock ett extremfall som jag inte tror representerar majoriteten av de som väljer att använda ersättning. Jag undrar också vad som hänt om familjen stannat kvar längre på BB? Borde det inte vara så att ingen skulle få åka hem från BB förrän amningen verkligen kommit igång, mamman känner sig trygg och hon vet vart hon ska vända sig om det blir problem? Tanken är säkert att det ska vara så på BB men uppenbarligen släpptes dessa föräldrar hem ändå och min personliga erfarenhet är också den att vi fick åka hem utan att särskilt mycket tid lagts på att kolla att amningen verkligen fungerade. Som tur är hade jag egna kunskaper samt en syster som kunde hjälpa mig men det har inte alla och i ensamheten och utan erfarenhet är det oundvikligt att blir oöverkomligt svårt för många. Lösningen på detta kan vara att ta till ersättning och påstå att Sverige är för amningsfokuserat. En annan lösning är att föräldrar inte skickas hem med en BB-journal där det står att amningen fungerar när den i verkligheten inte gör det. 

Skulden många känner när amningen inte fungerar kommer i princip alltid upp när man talar om ersättning. Frågan är dock om inte denna skuld borde delas av flera? Självklart har man som blivande förälder ett eget ansvar att skaffa sig kunskap om amning och vilka problem som kan uppstå men det vore nog inte helt fel om det pratades mer om just problemen på BB, mvc och liknande. Kanske låter man bli i tron att det ska skrämma bort mammor från att vilja amma och kanske informerar man inte om ersättning i tron om att det då kommer att väljas för lättvindigt. Kanske har jag fel men jag undrar om effekten inte istället blir den motsatta. Känner man bara till hur viktigt och bra det är med amning men inte att såriga bröstvårtor är vanligt de första dagarna är inte alls konstigt om många blir rädda för smärtan och känner sig totalt misslyckade när det inte går lika enkelt och bra som de trott. Att man inte talar om ersättning tror jag också bidrar till att debatterna om amning/ersättning alltid blir så heta och infekterade. Såväl amning som ersättning omgärdas av så många myter och idéer att det är svårt att föra vettiga samtal om sakerna. En del av lösningen kan vara att informera mer om både amningens och ersättningens för- och nackdelar samt att stödet till nyblivna föräldrar ökar så att bristen på hjälp och viktig kunskap aldrig är det som sätter käppar i hjulet för en fungerande amning.

10 kommentarer:

  1. Rättelse: Artikeln finns i Sydsvenska dagbladet inte i Svenska dagbladet!

    SvaraRadera
  2. Ja, artikeln kändes lite vinklad. Jag tycker jag läst flera sådana här artiklar som gärna vill lyfta fram att amning är svårt, blodigt, plågsamt och något som andra tvingar på en mot sin vilja. 

    Det är verkligen jättetråkigt att det inte gick bra för kvinnan i artikeln, och jag håller med i påståendet att alla inte kan/vill/måste amma, men varför lyfta fram amningen som något så svårt och jobbigt? 

    Tycker också det är anmärkningsvärt att Agnes Wold alltid är den som träder fram när det gäller amning och forskning. Hon är starkt kritisk till helamning i västvärlden och fler och andra forskare med färsk fakta måste få komma till tals för att nyansera debatten.

    Men visst är det bra att lyfta fram amningens för- och nackdelar, men i debatten som förs i media om amning och ersättning är det oftast ersättningen som verkar vara lösningen till allt och lyfts fram som en "befrielse". 

    Jag saknar verkligen en artikel om hur amning egentligen är! Och att amning faktiskt kan kännas riktigt bra! 

     Var finns en sådan artikel? 



    SvaraRadera
  3. ..."såriga bröstvårtor är vanligt de första dagarna". Oj, detta var nytt för mig, som ändå försökt följa forskningen de senaste 35 åren. Referenser, tack. Och, vad är vanligt, dvs. hur många procent, t.ex.? "Ömma", hade jag själv kanske sagt. Och att "såriga" förekommer den första tiden kan jag även hålla med om, men, men, men... Som sagt. Ge referenser, tack!
    Signe

    SvaraRadera
  4. Nog måste man väl kunna skriva ett blogginlägg utan att ha referenser till varenda mening, speciellt när det är saker som vem som helst kan hitta med en enkel googling. Är det något man tycker är intressant kan man väl fråga lite trevligt?

    Apropå sår på bröstvårtorna är det bra att det lyfts. Vet inte vad Amningsbloggen har för källa, själv läste jag på http://www.nusjukvarden.se/upload/NU/Kvinnokliniken/BB%20Amningsmott/Regional%20v%C3%A5rdprogram%20f%C3%B6r%20Brostkomplikationer.pdf att det är det mycket vanligt när jag hade spädbarn.

    "Någon form av sår på bröstvårtan uppger 80–90 % av ammande kvinnor
    att de drabbas av. 26–28 % har haft problemet i svårare omfattning, vilket kan leda till infektion och svåra smärtor i bröstvårtan och/eller inne i bröstet
    (Huml1999, Cable1997). I en ny studie av 940 kvinnor hade 36 % av kvinnorna sår den första veckan, och 14 % den andra veckan (Foxman, 2002)."


    Huml, S. (1999) Sore nippels A new look at an old problem though the eyes of a dermatologist. The Practising Midwife 2

    Cable, B., Stewart, M. & Davis, J. (1997) Nipple wound care:a new
    approach to an old problem. USA J Hum. Lact. Journal of Human Lactation 13, 4

    Foxman, B., D Árcy, H., Gillespie, B., Bobo, J.K. & Schwartz, K. (2002) Lactation mastitis: occurrence and medical management among 946 breastfeeding women in the united states. American Journal of Epidemiology 155, 103–114.

    Kanske är någon av de tre referenserna intressanta att titta på? Eller sök på google scholar så får man upp hur mycket som helst.

    SvaraRadera
  5. Tack Jessica.
    Jag har mest kollat "populärvetenskapliga" sidor, där det kan stå exv.

    Is it normal to have bleeding nipples during breastfeeding?

    No, it is normal to have sensitive nipples when starting out with breastfeeding, but when your nipples become cracked or start bleeding, it is usually a sign that there is a breastfeeding problem.

    Jag hade nog blivit avskräckt från att amma om jag vetat att det var vanligt (normalt?) att få såriga (blödande) bröstvårtor. Är det verkligen så är min spontana tolkning att kvinnor inte får adekvat hjälp och råd i början, eller? Ska kolla referenserna för att se om man tagit hänsyn till detta.

    Är jätteledsen att jag uppfattas som otrevlig, var verkligen inte meningen. Vi som inte har svenska som modersmål kan ibland ha jättesvårt att uppfatta nyanser i språket...
    Signe


    SvaraRadera

  6. Jag ser det som ett problem att WHOs rekommendationer inte är nyanserade, att man rekommenderar amning till 2 år för alla oavsett var man lever.
    WHO ger många rekommendationer, till ex, rekommenderar man att omskära män i länder där HIV spridning är hög. Alltså säger man inte att alla män ska omskäras. Istället väljar man att ge mer nyanserade råd.
    Varför just den här rekommendationen om amnings ska tryckas så hårt i Sverige? Varför inte WHOs rekommendation om fysisk aktivitet minst 150 minuter varje vecka?

    Jag anser att rekommendationer borde vara mer nyanserade, det är väl solklart att icke amning i Sverige tills barnet är 2 betyder något helt annat än icke amning i ett fattigt land, där vatten saknas, där mammor inte har råd med ersättning

    SvaraRadera
  7. Grejen är att det faktiskt är bra att amma i två år el längre även i sverige även. Om det ej är livsavgörande. Det går ej att jämställa motionsrpd till vuxna. Barnhälsa är ngt annat. Bara för att det går bra att låta bli att amma i två år vilket är en.relativt kort långtidasamning) innebör ju inte att det är vettigt att undanhålla en klok rekommendation. Nån gör ju som man vill rekommendationen är i 'sig inte fel. Med beaktande av synen på långtidsamming i Sverige äär det nog få som stressas av den. Jag ser den som positiv uppmuntran!

    SvaraRadera
  8. Ursäkta slarvig anv. Av auto korrekt! Huvudpoint ovan. Få känner negativ press att "långtidsamma" och rådet är riktigt även om det är av livsavgörande vikt i andra länder. Upplysning till folket!

    SvaraRadera
  9. Nej, det är inte "normalt" att få såriga bröstvårtor vid amning. Får man det är det ett tecken på att nåt måste fixas. Visst, det händer ofta, men det betyr inte att det SKA hända eller är normalt.

    SvaraRadera
  10. Vad finns det för fördelar med att amma 2 år i Sverige? Vad finns det för studier som stödjer det? De studier jag sett har alla handlat om små barn upp till 1 år.

    Jag är bara nyfiken, jag tror inte WHOs rekommendatio om 2 år är ett problem i Sverige. Tror få ens känner till den. Okej att vissa kan känna press att amma i 1 år men 2 år nej. Ammar man efter 1-årsdagen ses man väl snarast som suspekt, även av BVC.

    SvaraRadera

Kul att du vill lämna en kommentar och tack för att du hjälper till att hålla en respektfull och god ton i kommentarsfältet!

Det är ok att vara anonym men använd gärna ett påhittat namn så att det blir tydligt vilken kommentar någon annan ger respons på.