Allergi 1

Av Marit Olanders

”Det är meningslöst att amma för amning skyddar inte mot allergi”. så lyder ett mantra som upprepats i media och bloggar de senaste åren. Vad betyder det egentligen? Och finns det någon sanning i det?

Allergisjukdomar
Förekomsten av allergisjukdomar har exploderat i västvärlden de senaste decennierna. Nu har ungefär vart fjärde barn i Europa någon allergisjukdom, men förekomsten varierar stort mellan olika länder.

Allergisjukdom är ett samlingsnamn för olika tillstånd med bristfällig kontroll av immunsystemet som grund. Kroppen reagerar felaktigt med symptom på inflammation, i mag-tarmsystemet, huden eller luftvägarna, när den stöter på ämnen som egentligen inte är skadliga. Sådana ämnen kan vara pollen, olika livsmedel eller kvalster.

Exempel på olika allergisjukdomar är eksem, (atopiskt och icke-atopiskt), astma (allergisk eller icke-allergisk), allergisk snuva samt födoämnesallergi. Sjukdomen bryter oftast ut under barndomen. Den kan ta sig olika uttryck genom åren, vissa symptom kan ersättas av andra. Under spädbarnstiden är eksem, magbesvär och återkommande pip i bröstet (på engelska: wheezing) vanligast medan astma och allergisk snuva är vanligare senare i barndomen. Pip i bröstet hos spädbarn beror oftast på infektion i luftvägarna, medan pip i bröstet hos skolbarn oftare beror på att personen har andats in allergen.

Allergisjukdom är ärftligt, har ett barn föräldrar och/eller syskon som är allergiska är risken större att det själv drabbas.

Definitionen av allergisjukdom
Ovanstående definition av allergisjukdom har jag hämtat från Astma- och allergiförbundets hemsida. Bengt Björksten menar dock att det är noga att man skiljer på astma utifrån vad som utlöser symptomen.
– Hos små barn utlöses astma av infektioner och inte allergi. Hos äldre barn och unga vuxna är allergi en viktig komponent i astma för de flesta och hos gamla är det inte allergi utan andra orsaker som utlöser.


Riskfaktorer och friskfaktorer
Allergisjukdom har blivit vanligare samtidigt som både vår miljö och livsstil har förändrats mycket. Vi äter mer och annorlunda, är mindre fysiskt aktiva, får mindre solljus och är mer överviktiga.
Det har forskats mycket om tänkbara orsaker till allergisjukdom, vad som kan tänkas förebygga insjuknande eller lindra symptomen. Spädbarnsfamiljer har fått olika råd vid olika tidpunkter men alla råd som har getts har inte varit vetenskapligt underbyggda. Exempelvis råddes ”högriskfamiljer” att göra sig av med pälsdjur eftersom man antog att barnet hade större chans att hålla sig friskt om det inte fanns pälsdjur i familjen, vilket det dock inte fanns vetenskapliga bevis för.
Rökning hos föräldrarna är den riskfaktor som visat tydligast samband med allergisjukdom hos barnet. Barnet löper störst risk för allergisjukdom om mamman röker under graviditeten, men även passiv rökning ökar risken för besvär för barnet. Bäst är om bägge föräldrarna är helt rökfria redan när kvinnan blir gravid.

fortsättning följer ...

Artikeln är tidigare publicerad i Amningsnytt