Allergi 2

Av Marit Olanders

Forts från föregående inlägg

Hygienhypotesen
År 1989 visade David Strachan att ju fler äldre syskon ett barn hade vid födseln, desto lägre var risken att det utvecklade allergisjukdom. Även barnomsorg tidigt i livet, att bo på en bondgård med olika sorters djur och antroposofisk livsstil har visat sig medföra mindre risk för allergisjukdom. Hygienhypotesen går ut på att de virus och bakterier som barnet utsätts för tidigt i livet, och sammansättningen av bakterier i tarmfloran påverkar hur immunsystemet mognar och därmed risken att utveckla allergisjukdom.


Amningens roll

De flesta barn som föds ammas, helt eller delvis, åtminstone en kort tid i livet. Trots detta ses ofta ”ingen amning” som referensen, kontrollgruppen, medan ”amning” ses som experimentgruppen, där man s a s har tillfört något. Det gör att man hamnar i den märkliga sits där man försöker bevisa nyttan av en normal och förväntad kroppsfunktion, snarare än de eventuella effekterna av utebliven amning. Så är exempelvis den stora ISAAC-studien, som omfattar 52 000 barn i 120 länder upplagd. Bengt Björkstén, barnläkare och allergolog i Stockholm, är en av forskarna bakom studien.
- Det är vanligt att man ser amning som ”experimentgrupp” trots att det precis som du säger borde vara tvärtom. Det ändrar inte resultaten men psykologiskt och konceptuellt är det fel, medger han.

Problemet med att ha "any breastfeeding" som en grupp

”Any breastfeeding” som det heter på engelska är ett mycket vitt begrepp. Att en person har ammats kan betyda allt från en enda amning på förlossningen till flera års fri amning.

Bröstmjölken påverkar immunsystemet på flera olika sätt. Det är väl känt att amning minskar risken för infektioner i luftvägarna, i mage och tarm samt öroninflammationer i början av livet. Bröstmjölken är olika sammansatt hos olika kvinnor och kan t ex skilja sig åt mellan allergiska och icke-allergiska kvinnor.

Olika studier pekar åt olika håll vad gäller amningens - och bröstmjölksersättningens - eventuella påverkan på risken att utveckla allergisjukdom. Man får studera metodikavsnitten noga för att se vad det egentligen är de mäter. Hur definieras allergisjukdomen? Hur mäts amningen - genom att man frågar föräldrarna hur länge deras skolbarn ammades en gång i tiden? Skiljer man på enbart amning och delvis amning?

I två litteraturgenomgångar som publicerades 2001granskades hur diagnoserna ställts. Man uteslöt även studier där föräldrarna tillfrågades om amningen alltför lång tid efteråt. Enbart amning de första tre månaderna minskade risken för atopiskt eksem och astma. Tydligast var riskminskningen för barn med allergiskjukdom i släkten. År 2005 visade barnsjuksköterskan Inger Kull att enbart amning de fyra första månaderna minskade risken att utveckla astma och eksem under de fyra första levnadsåren. Hennes studie handlar om de 4000 barn födda 1994 i Stockholm som ingår i Bamse-studien. I den kanadensiska motsvarigheten till Bamse, där 8500 barn medverkar, visades tidigare i år att barn som ammats i minst tre månader löpte 18 % mindre risk att utveckla astma under förskoleåren.

Även ISAAC-studien, som omfattar 52 000 barn i 20 länder, både rika och fattiga, visar att amning (”any breastfeeding”) hänger ihop med 13 % minskad förekomst av astma. Det var denna studie Bengt Björksten hänvisade till i SVT:s Aktuellt i februiari i år i när han påstod att ny forskning visade att det inte fanns ”någon påtaglig skillnad” i förekomst av astma i skolåldern beroende på om barnet hade ammats eller ej.

- Förekomst av astma under livstiden är inte allergi. Skyddet mot pipande andning hos späda och småbarn är via en lägre frekvens av luftvägsinfektioner. ”Astma” före 2-3 år är inte allergi utan infektionsutlöst, förklarar han, och fortsätter:
Vi skiljde inte tydligt på det ännu för 10-15 år sedan och inkluderade pipande andning hos späda och små barn i allergibegreppet. Detta är en stor del av förvirringen om amning och allergi. Amning är förenat med lite lägre förekomst av infektioner även i i-länder ( i u-länder är amning ofta en fråga om liv och död pga av bland annat hygieniska förhållanden).
En annan sak är att många barn som utvecklar allergisk sjukdom och allergisk astma senare i livet hade känsliga luftrör och pipneägenhet vid förkylningbar redan som spädbarn. Men dessa känsliga luftrör är inte heller ”allergi”.

Bengt Björksten menar att det är ”ganska färdigforskat” om allergi och amning – effekten är marginell. Man kan argumentera med lika välgjorda studier mot en effekt som för det. Sanningen är nog att effekten om någon är liten.


Hygienhypotesen i förhållande till amning

Amning förebygger infektioner och enligt hygienhypotesen är det bra med infektioner tidigt. Hur kan det gå ihop? Inger Kull (se artikel här intill), menar att uppkomsten av allergi är en väldigt komplex fråga. Förklaringen troligen finns i både vår livsstil, miljön och genetiken.
- Allergisjukdom kan bero på helt saker än vi hittills studerat. Man har börjat titta på allergier som en följd av stress, till exempel.
Sven-Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare och forskare menar att bröstmjölk verkar skyddande mot infektioner, särskilt de infektioner som modern har skydd mot. Samtidigt som det finns ett skydd mot infektion och inflammation verkar amning kunna stimulera immunsystemets mognad, utveckling och balans. Att bli utsatt för virus och bakterier kan också stimulera immunförsvaret. Man tror att vissa tarmbakterier kan vara gynnsamma ur immunologisk utgångspunkt men vi vet idag alltför lite om det. Riktigt små barn med otränat immunsystem kan ha svårt att skydda sig mot infektioner. En viktig fråga är då antibiotika användningen eftersom antibiotika förändrar den naturliga bakteriefloran samtidigt som den hindrar en normal immunologisk reaktion. Detta kan sannolikt påverka balansen i immunsystemet.
- Antibiotika kan vara livssviktigt i vissa situationer och vi måste begränsa användningen till de tillstånd där den är nödvändig, menar Sven-Arne Silfverdal.


Artikeln har tidigare varit publicerad i Amningsnytt

Böcker:
Astma & Allerigförbundet: Astma & Allergi Handbok vid graviditet och amning. 2009
Hanson, L: Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding protects Young Babies. Pharmasoft Pubishing, 2004

Forskning:
Gdalevich, M, et al: Breast-feeding and the onset of atopic dermatitis in childhood: A systematic review and meta-analysis of prospective studies. J Am Acad Dermatol 2001;45:520-7
Gdalevich, M, et al: Breast-feeding and the risk of bronchial asthma in childhood: A systematic review with meta-analysis of prospective studies. J Pediatr 2001;139:261-6
Kull, I, et al: Breast-feeding in relation to asthma, lung function, and sensitization in young school children. J Allergy Clin immunol
Kull, I: Infant feeding and allergy in children. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, 2005
Midodzi, W, et al: Early Life Factors Associated with Incidence of Physician-diagnosed Asthma in Preschool Children: Results from the Canadian Early Childhood Development Cohort Study. Journal of Asthma, 47:7–13, 2010
Nagel, G et al: Effect of breastfeeding on asthma, lung function and bronchial hyperreactivity in ISAAC Phase II. Eur Respir J 2009; 33: 993–1002