Av Marit Olanders
Mjölkskandalen i Kina 2008 får fortfarande efterverkningar. Ekot berättar att en förälder till ett av barnen som förgiftades av har dömts till två och ett halvt års fängelse för störande av allmän ordning. Föräldern, Zhao Lianhai, har uppmanat andra föräldrar till drabbade barn att kräva ekonomisk ersättning, bland annat via en hemsida.
Mjölkpulvertillverkare spädde ut mjölken och tillsatte sedan industrikemikalien melamin för att få den att verka mer proteinrik. Det ledde till njur- och urinvägsproblem. 300.000 barn skadades, och minst sex barn dog. Läs mer om mjölkskandalen i tidigare inlägg på Amningsbloggen.
WHO-koden tillkom för att medverka till en säker och ändamålsenlig spädbarnsuppfödning. Bland annat innehåller WHO-koden bestämmelser om hur bröstmjölksersättning ska vara sammansatt. Så här står det i Artikel 10.2:
Livsmedelsprodukter som omfattas av denna kod bör, vid försäljning eller annan distribution, uppfylla de normer som rekommenderas i Codex Alimentarius Commission och även i Codex Code of Hygienic Practice for Foods for Infants and Children.
Ett sätt att göra spädbarnsuppfödning säker är att skydda, stödja och främja amning. Enligt Ibfan fick Kina en nationell implementering av WHO-koden 1995, men barnmatsföretagen har betett sig som om Koden inte fanns, med aggressiv marknadsföring av bröstmjölksersättning som slår ut amningen - och utsatt barn för fara till liv och lem. Med andra ord, hade WHO-koden följts i Kina hade skandalen aldrig inträffat.
Ruggigt.
SvaraRadera"Med andra ord, hade WHO-koden följts i Kina hade skandalen aldrig inträffat."
SvaraRaderaJovisst, fast å andra sidan är det förmodligen olagligt i Kina också att förgifta barn, så hade LAGEN följts så hade det inte hänt. De som gjorde det skiter fullständigt i både koder och lagar.
Om Kina hade en bättre kontroll av att koden och lagen följs så hade skandalen blivit mindre, färre hade skadats. Och så kunde de respektera de mänskliga rättigheterna bättre och låta bli att sätta offren i fängelse för att de inte är nöjda med att deras barn har blivit förgiftade.