Av Marit Olanders
I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.
Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.
Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.
Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.
Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.
Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.
Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.
Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.
Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här
Åh så skönt med fakta kring detta!
SvaraRaderaEgentligen är det en fruktansvärd
SvaraRaderaskandal att kunskapen kring bröstmjölk inte når ut i vårt samhälle. Känns nästan konspiratoriskt. Märkligt kunskapssamhälle vi lever i....