Dagens ämne: Sekretions-IgA

Av Marit Olanders

Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.

SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.

SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.

Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen  för luftvägarna och producerar skydd mot dem.

Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.

SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.