Av Marit Olanders
I går hade Amningsbloggen dubbelt så många sidvyer som vanligt så jag vill passa på att hälsa alla nytilllkomna läsare välkomna! Hoppas ni hittar mycket att läsa här och att ni kommer tillbaka.
Tack även till alla trogna läsare och till er som kommenterar för att ni hjälper till att göra bloggen till vad den är!
onsdag 29 februari 2012
Amerikanska barnläkarförbundet om amning
Av Marit Olanders
AAP, American Association of Pediatrics, har kommit ut med ett nytt ställningstagande i amnignsfrågor. sju år efter det förra. Du hittar det här.
Jag har inte hunnit läsa det själv än.
Barnläkare har ju ett långvarigt förhållande med barnmatsindustrin. Barnläkarkåren och barnmatsindustrin växte fram vid samma tid och att förskriva bröstmjölksersättning (till kvinnor som hade varit fullt kapabla och villiga att amma om de bara hade fått kunnigt stöd). De var ömsesidigt beroende av varandra, då barnmatsföretagen behövde få ut sina produkter och barnläkarna behövde ha något att göra. Här finns en aritkel om att barnmatsindustrin fortfarande har ett fast grepp om AAP.
AAP, American Association of Pediatrics, har kommit ut med ett nytt ställningstagande i amnignsfrågor. sju år efter det förra. Du hittar det här.
Jag har inte hunnit läsa det själv än.
Barnläkare har ju ett långvarigt förhållande med barnmatsindustrin. Barnläkarkåren och barnmatsindustrin växte fram vid samma tid och att förskriva bröstmjölksersättning (till kvinnor som hade varit fullt kapabla och villiga att amma om de bara hade fått kunnigt stöd). De var ömsesidigt beroende av varandra, då barnmatsföretagen behövde få ut sina produkter och barnläkarna behövde ha något att göra. Här finns en aritkel om att barnmatsindustrin fortfarande har ett fast grepp om AAP.
tisdag 28 februari 2012
måndag 27 februari 2012
För och emot eller det mesta gemensamt
Av Marit Olanders
Nu är det snart dags för Kvällsöppet att sändas. Det är inspeat och klart för min del, jag sitter i hotellobbynm och skriver detta.
I Kvällsöppet sitter man i rader mitt emot varandra och antas vara "för" och "emot" - amning till exempel. I själva verket höll vi med varandra om det mesta. Att folk ska få väja själva hur de ska göra med sin bebis och att det är kränkande att vårdpersonal tar i ens bröst och barn och trycker ihop dem - i värsta fall utan att ens fråga först.
Så se programmet!
Nu är det snart dags för Kvällsöppet att sändas. Det är inspeat och klart för min del, jag sitter i hotellobbynm och skriver detta.
I Kvällsöppet sitter man i rader mitt emot varandra och antas vara "för" och "emot" - amning till exempel. I själva verket höll vi med varandra om det mesta. Att folk ska få väja själva hur de ska göra med sin bebis och att det är kränkande att vårdpersonal tar i ens bröst och barn och trycker ihop dem - i värsta fall utan att ens fråga först.
Så se programmet!
lördag 25 februari 2012
Teamwork eller mjölkmaskin?
Av Marit Olanders
Mammans partner är hennes viktigaste amningsstödjare. Partnern har till stor del tagit över den roll som grannkvinnor, mamma, svärmor, systrar och svägerskor har haft i andra tider och kulturer.
Då och då får jag rådgivningssamtal från pappor, som har satt sig in i det här med amning och benar ut problem. När jag ställer följdfrågor bollar han dem vidare till sin kvinna. I par där mammans partner läser på om amning, sätter sig in i hur bra läge och tag ser ut, lär sig känna igen de tidiga amningssignalerna har mammans partner en annan och mycket viktigare roll än den betjäntroll som pappor i krönikan "Victoria - akta dig för amningsmaffian" i Aftonbladet. (Samkönade par ignoreras f ö.) De är ett team som jobbar tillsammans.
Att teamwork är viktigt under förlossningen underströk kronprisessparets förlossningsläkare. "När ett par jobbar tillsammans i gemenskap och trygghet kan det bli så här bra", sa han. Och det verkar gälla för amningsperioden också. Forskning visar att nyblivna fäder vill ha mer information om amning, och att både de och deras kvinnor sätter stort värde på den nya gemensamma erfarenheten av att bli föräldrar. Att nyblivna fäder vill veta mer om vad som förväntas av dem vad gäller amning har Mats Berggren gästbloggat om här på Amningsbloggen.
Att bli pappa eller medmamma handlar om mycket mer än att hämta vattenglas och torka kräk, som krönikören i Aftonbladet föraktfullt uttrycker det. I stället handlar det om att tillsammans gå in i en ny fas i livet, en fas där kvinnan och det nyfödda barnet för en tid kommer i första hand. Vill mamman amma så underlättas det enormt om partnern kan stötta amningen, både känslomässigt och praktiskt.
I själva verket kan man förmoda att det är i de mest jämställda förhållandena som det ammas mest åtminstone om man använder uttaget av pappadagar som mätare. Enligt en svensk undersökning från 2010 ammades barn till pappor som tog ut pappaledighet längre än barn till pappor som inte tog ut föräldraledighet det första året. Tidigare forskning visar genomgående att det är välutbildade kvinnor, med hög position på arbetsmarknaden, som ammar mer och arbetslösa och hemmafruar ammar mindre. Det är förstås en mångfacetterad fråga men man kan i alla fall dra slutsatsen att amning inte är ett hinder för jämställdhet.
Skadar artiklar som den i Aftonbladet amningen? Kanske är det att tillmäta den sortens journalistik för stor betydelse. Men man kan i alla fall konstatera att det knappast är neutralt att likna ammade bröst vid "mjölkmaskinerna i skolmatsalen" och att prata om amning i termer av att "slänga fram bröstet minst åtta gånger per dygn".
Tar man Rebecca Weidmo Uvdell på orden och slänger fram brösten så blir det nog tokigt. Bäst är om bröstet får hänga fritt, om man inte har stora bröst och måste stödja dem lätt underifrån för att se sina egna bröstvårtor och kunna styra in barnet i rätt position. Så visst innehåller ord som mjölkmaskiner (egentligen en apparat som man mjölkar kor med) och slänger en negativ värdeladdning.
Artikelförfattaren sprider också föreställningen att amning är något som bör inträffa var tredje timme. Hon skriver minst var tredje timme, men det lilla ordet minst brukar falla bort och mågna förädlrar siktar på amnign var tredje timme. Då går man ifrån idén om fri amning, eftersom barn inte är så regelbundna och i de allra flesta fall vill till bröstet betydligt oftare. Rebecca Weidmo Uvdell är väl varken den första eller sista som säger att amning ska ske minst var tredje timme men det gör inte resonemanget mindre fel.
Mammans partner är hennes viktigaste amningsstödjare. Partnern har till stor del tagit över den roll som grannkvinnor, mamma, svärmor, systrar och svägerskor har haft i andra tider och kulturer.
Då och då får jag rådgivningssamtal från pappor, som har satt sig in i det här med amning och benar ut problem. När jag ställer följdfrågor bollar han dem vidare till sin kvinna. I par där mammans partner läser på om amning, sätter sig in i hur bra läge och tag ser ut, lär sig känna igen de tidiga amningssignalerna har mammans partner en annan och mycket viktigare roll än den betjäntroll som pappor i krönikan "Victoria - akta dig för amningsmaffian" i Aftonbladet. (Samkönade par ignoreras f ö.) De är ett team som jobbar tillsammans.
Att teamwork är viktigt under förlossningen underströk kronprisessparets förlossningsläkare. "När ett par jobbar tillsammans i gemenskap och trygghet kan det bli så här bra", sa han. Och det verkar gälla för amningsperioden också. Forskning visar att nyblivna fäder vill ha mer information om amning, och att både de och deras kvinnor sätter stort värde på den nya gemensamma erfarenheten av att bli föräldrar. Att nyblivna fäder vill veta mer om vad som förväntas av dem vad gäller amning har Mats Berggren gästbloggat om här på Amningsbloggen.
Att bli pappa eller medmamma handlar om mycket mer än att hämta vattenglas och torka kräk, som krönikören i Aftonbladet föraktfullt uttrycker det. I stället handlar det om att tillsammans gå in i en ny fas i livet, en fas där kvinnan och det nyfödda barnet för en tid kommer i första hand. Vill mamman amma så underlättas det enormt om partnern kan stötta amningen, både känslomässigt och praktiskt.
I själva verket kan man förmoda att det är i de mest jämställda förhållandena som det ammas mest åtminstone om man använder uttaget av pappadagar som mätare. Enligt en svensk undersökning från 2010 ammades barn till pappor som tog ut pappaledighet längre än barn till pappor som inte tog ut föräldraledighet det första året. Tidigare forskning visar genomgående att det är välutbildade kvinnor, med hög position på arbetsmarknaden, som ammar mer och arbetslösa och hemmafruar ammar mindre. Det är förstås en mångfacetterad fråga men man kan i alla fall dra slutsatsen att amning inte är ett hinder för jämställdhet.
Skadar artiklar som den i Aftonbladet amningen? Kanske är det att tillmäta den sortens journalistik för stor betydelse. Men man kan i alla fall konstatera att det knappast är neutralt att likna ammade bröst vid "mjölkmaskinerna i skolmatsalen" och att prata om amning i termer av att "slänga fram bröstet minst åtta gånger per dygn".
Tar man Rebecca Weidmo Uvdell på orden och slänger fram brösten så blir det nog tokigt. Bäst är om bröstet får hänga fritt, om man inte har stora bröst och måste stödja dem lätt underifrån för att se sina egna bröstvårtor och kunna styra in barnet i rätt position. Så visst innehåller ord som mjölkmaskiner (egentligen en apparat som man mjölkar kor med) och slänger en negativ värdeladdning.
Artikelförfattaren sprider också föreställningen att amning är något som bör inträffa var tredje timme. Hon skriver minst var tredje timme, men det lilla ordet minst brukar falla bort och mågna förädlrar siktar på amnign var tredje timme. Då går man ifrån idén om fri amning, eftersom barn inte är så regelbundna och i de allra flesta fall vill till bröstet betydligt oftare. Rebecca Weidmo Uvdell är väl varken den första eller sista som säger att amning ska ske minst var tredje timme men det gör inte resonemanget mindre fel.
fredag 24 februari 2012
Se mig i TV på måndag!
Av Marit Olanders
En medarbetare på redaktionen på Kvällsöppet ringde upp och började fråga om amning.
Frågorna handlade om hur det kommer sig att amningen minskar och ändå upplever många amningshets. han frågade vad jag trodde det berodde på. Jag svarade ungefär det som står i det här inlägget. Han frågade vidare om hur det går ihop att amma och börja jobba och jag sa att i Sverige har de flesta slutat amma innan de börjar jobba, medan man kombinerar jobb och amning på ett helt annat sätt i USA och han undrade hur vi i Amnignshjälpen rådde mammor som ville bölrja flaskmata. Vi ger väl lite praktiska tips om hur man ska göra.
Han blev väl nöjd med vad han hörde för han bjöd in mig att vara med i Kvällsöppet. Så på måndag drar jag till Stockholm! Vi ses!
En medarbetare på redaktionen på Kvällsöppet ringde upp och började fråga om amning.
Frågorna handlade om hur det kommer sig att amningen minskar och ändå upplever många amningshets. han frågade vad jag trodde det berodde på. Jag svarade ungefär det som står i det här inlägget. Han frågade vidare om hur det går ihop att amma och börja jobba och jag sa att i Sverige har de flesta slutat amma innan de börjar jobba, medan man kombinerar jobb och amning på ett helt annat sätt i USA och han undrade hur vi i Amnignshjälpen rådde mammor som ville bölrja flaskmata. Vi ger väl lite praktiska tips om hur man ska göra.
Han blev väl nöjd med vad han hörde för han bjöd in mig att vara med i Kvällsöppet. Så på måndag drar jag till Stockholm! Vi ses!
torsdag 23 februari 2012
Guardian visar amningsbilder på Facebook
Här är mitt bidrag till The Guardians upprop om amningsbilder. Tidningen har nu publicerat tio amningsbilder på sin Facebooksida (dock inte min). The Guardian säger sig inte vilja bete sig som troll och spamma Facebook med amningsbilder utan ville snarare statuera ett exempel med tio väl valda bilder. Uppropet väckte ett enormt gensvar från många länder och på mindre än ett dygn vällde det in hundratals amningsbilder till The Guardians redaktion.
The Guardian tackar för alla bilder och lovar att berätta om Facebook hör av sig.
För övrigt fick jag tips om en artikel med en tänkbar förklaring till Facebooks förbud mot amningsbilder. En ägare till Facebookaktier till ett värde av 165 miljoner (US?)dollar är också ägare till ett företag som gör bröstmjölksersättning. Amningsbloggen har tyvärr ingen möjlighet att kolla uppgifterna i artikeln vidare men tipsar om det till den som vill.
Grattis Victoria och Daniel!
Av Marit Olanders
Grattis till er lilla flicka. Nu får ni uppleva den fantastiska och omtumlande resa det är att vara förälder. Ingenting kommer någonsin mer att bli sig likt. Daniel sa på presskonferensen att hans känslor var "all over the place", något som nog de flesta av oss som fått barn kan känna igen oss i.
Nu hoppas vi att ni, och alla föräldrapar, får det bästa hälso/sjukvården kan erbjuda. Att ni får vila tillsammans hud mot hud och att ni möter inkännande och lyssnande stöd. Att någon visar utan att använda hands on-teknik och ta i barn och bröst. Att ingen forcerar er.
Jag önskar att ni får uppleva en fin och ostörd amning, om ni så önskar. Att ni redan vet grunderna för en fungerande amning, att hålla bebisen nära och vinkelrätt mot bröstet, och att det är bra att amma på minsta pip.
Och om det skulle behövas så kan ni alltid kontakta en hjälpmamma i Amningshjälpen. Sekretess utlovas.
Grattis till er lilla flicka. Nu får ni uppleva den fantastiska och omtumlande resa det är att vara förälder. Ingenting kommer någonsin mer att bli sig likt. Daniel sa på presskonferensen att hans känslor var "all over the place", något som nog de flesta av oss som fått barn kan känna igen oss i.
Nu hoppas vi att ni, och alla föräldrapar, får det bästa hälso/sjukvården kan erbjuda. Att ni får vila tillsammans hud mot hud och att ni möter inkännande och lyssnande stöd. Att någon visar utan att använda hands on-teknik och ta i barn och bröst. Att ingen forcerar er.
Jag önskar att ni får uppleva en fin och ostörd amning, om ni så önskar. Att ni redan vet grunderna för en fungerande amning, att hålla bebisen nära och vinkelrätt mot bröstet, och att det är bra att amma på minsta pip.
Och om det skulle behövas så kan ni alltid kontakta en hjälpmamma i Amningshjälpen. Sekretess utlovas.
onsdag 22 februari 2012
The Guardian utmanar Facebooks amningsfobi
Av Marit Olanders
Med över 800 miljoner användare världen över är Facebook oerhört inflytelserikt. Att det är lika förbjudet att lägga upp amningsbilder på Facebook som det är att visa våldtäkt, nekrofili och pedofili är därför inget man kan vifta bort, menar The Guardian. Genom att ha kvar förbudet mot att visa amning rättfärdigar Facebook varenda köpcentrumsvakt som någonsin har sagt åt en ammande mamma att skyla sig eller gå därifrån.
När en kvinna får veta av Facebook att hennes amningsbilder har tagits bort blir hon sannolikt förödmjukad, ledsen och ett steg närmare att ge upp amningen i förtid.
Därför utmanar nu The Guardian Facebook.Man kan mejla sina amningsbilder till The Guardian så lägger de upp dem på sin Facebooksida, och så får vi se vad som händer.
Längst ner i artikeln i denna länk står mejladressen som man ska använda.
Med över 800 miljoner användare världen över är Facebook oerhört inflytelserikt. Att det är lika förbjudet att lägga upp amningsbilder på Facebook som det är att visa våldtäkt, nekrofili och pedofili är därför inget man kan vifta bort, menar The Guardian. Genom att ha kvar förbudet mot att visa amning rättfärdigar Facebook varenda köpcentrumsvakt som någonsin har sagt åt en ammande mamma att skyla sig eller gå därifrån.
När en kvinna får veta av Facebook att hennes amningsbilder har tagits bort blir hon sannolikt förödmjukad, ledsen och ett steg närmare att ge upp amningen i förtid.
Därför utmanar nu The Guardian Facebook.Man kan mejla sina amningsbilder till The Guardian så lägger de upp dem på sin Facebooksida, och så får vi se vad som händer.
Längst ner i artikeln i denna länk står mejladressen som man ska använda.
fredag 17 februari 2012
Det är en myt att det är dumt att låta barnet somna vid bröstet
Av Marit Olanders
Vad du än gör - låt inte ditt barn somna vid bröstet under amning! Så låter det på många håll. Men att hålla ett barn vaket vid bröstet är verkligne att jobba mot naturen, eftersom amningen frigör rogivande ämnen, både i mamma och barn. Det grundlägger inte alls dåliga vanor att låta barnet somna vid bröstet, tvärt om är det en god vana att göra det enkelt för sig udner spädbarns- och småbanrstiden.
Pinky McKay uttrycker det så här:
Vad du än gör - låt inte ditt barn somna vid bröstet under amning! Så låter det på många håll. Men att hålla ett barn vaket vid bröstet är verkligne att jobba mot naturen, eftersom amningen frigör rogivande ämnen, både i mamma och barn. Det grundlägger inte alls dåliga vanor att låta barnet somna vid bröstet, tvärt om är det en god vana att göra det enkelt för sig udner spädbarns- och småbanrstiden.
Pinky McKay uttrycker det så här:
torsdag 16 februari 2012
Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade
Av Marit Olanders
Förstoppning är ett smärtsamt och jobbigt tillstånd. Enligt 1177 definieras förstoppning hos barn som bajs varannan till var tredje dag eller ännu mer sällan, samt att bajset är hårt och svårt att få ut. Har man förstoppnign länge kan man få lös avföring som tar sig förbi hård avföring som står kvar i tarmen.
Förstoppning är vanligare än man kan tro. Det förekommer hos upp till 10 procent hos alla späd- och småbarn.
Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade eftersom ämnen i bröstmjölken håller avföringen mjuk. Förstoppning kan dock drabba spädbarn som ammas delvis eller bara får modersmjölksersättning. Barn kan också få tillfällig förstoppning i samband med att det börjar med fast föda.
Mat som vitt bröd, komjölk, pasta och pannkakor, kan göra avföringen hård, just precis den mat som många små barn tycker mest om. Hos barn på över 1,5 år kan också brist på fibrer i kosten orsaka förstoppning.
Amning kan göra avföringen mjuk.
Det ligger nära till hands att anta att om fler barn ammades mer och längre, skulle färre ha problem med förstoppning. Är det någon som har sett någon forskning på detta så är jag mycket intresserad.
Förstoppning är ett smärtsamt och jobbigt tillstånd. Enligt 1177 definieras förstoppning hos barn som bajs varannan till var tredje dag eller ännu mer sällan, samt att bajset är hårt och svårt att få ut. Har man förstoppnign länge kan man få lös avföring som tar sig förbi hård avföring som står kvar i tarmen.
Förstoppning är vanligare än man kan tro. Det förekommer hos upp till 10 procent hos alla späd- och småbarn.
Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade eftersom ämnen i bröstmjölken håller avföringen mjuk. Förstoppning kan dock drabba spädbarn som ammas delvis eller bara får modersmjölksersättning. Barn kan också få tillfällig förstoppning i samband med att det börjar med fast föda.
Mat som vitt bröd, komjölk, pasta och pannkakor, kan göra avföringen hård, just precis den mat som många små barn tycker mest om. Hos barn på över 1,5 år kan också brist på fibrer i kosten orsaka förstoppning.
Amning kan göra avföringen mjuk.
Det ligger nära till hands att anta att om fler barn ammades mer och längre, skulle färre ha problem med förstoppning. Är det någon som har sett någon forskning på detta så är jag mycket intresserad.
onsdag 15 februari 2012
Så här handmjölkar man
Av Marit Olanders
På allmän begäran kommer här en instruktion om hur man får till handmjölkning. Instruktionen är på norska men jag hoppas det går bra ändå.
På allmän begäran kommer här en instruktion om hur man får till handmjölkning. Instruktionen är på norska men jag hoppas det går bra ändå.
Ge bröstmjölk, rädda liv
Av Marit Olanders
Bor du i Östergötland och har lätt för att lämna ifrån dig mjölk? Då kanske du kan donera mjölk till neonatal-IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som just nu efterlyser bröstmjölk under parollen i rubriken.
Om du vill donera mjölk och bor inom ett annat landsting, så hör av dig till dem och erbjud dig att sätta in av din mjölk på mjölkbanken.
Det kan vara livsavgörande för för tidigt födda barn att få bröstmjölk. Ibland tar det ett tag innan mamman själv kommer igång och kan mjölka ur och det är då det behövs bankmjölk. Mig veterligen finns det inga sjukhus som har överskott på mjölk, utan det är bara de allra minsta och sdjukaste barnen som kan få mjölk.
Bor du i Östergötland och har lätt för att lämna ifrån dig mjölk? Då kanske du kan donera mjölk till neonatal-IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som just nu efterlyser bröstmjölk under parollen i rubriken.
Om du vill donera mjölk och bor inom ett annat landsting, så hör av dig till dem och erbjud dig att sätta in av din mjölk på mjölkbanken.
Det kan vara livsavgörande för för tidigt födda barn att få bröstmjölk. Ibland tar det ett tag innan mamman själv kommer igång och kan mjölka ur och det är då det behövs bankmjölk. Mig veterligen finns det inga sjukhus som har överskott på mjölk, utan det är bara de allra minsta och sdjukaste barnen som kan få mjölk.
fredag 10 februari 2012
Dagens ämne: Oligosackarider
Av Marit Olanders
Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.
Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.
Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.
Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.
Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.
Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.
torsdag 9 februari 2012
Plockmat kan gynna bra viktutveckling
Av Marit Olanders
Att låta barn äta själva snarare än att skedmata dem kan minska risken för att de utvecklar övervikt senare. Det är slutsatsen i en ny studie. 155 barn mellan 20 månader och 6,5 år, varav 63 skedmatades och 92 åt själva, ingick i studien. forskarna frågade föräldrarna om hur barnen hade börjat med mat.
Barnen som skedmatades löpte större risk att utveckla övervikt än barnen som själva plockade i sig mat.
Barnen som skedmatades föredrog i större utsträckning söta smaker, medan barnen som åt själva åt kolhydrater.
Forskarnas slutsats är att det kan gynna barns preferenser för nyttig mat att låta dem äta själva.
Läs mer här.
Att låta barn äta själva snarare än att skedmata dem kan minska risken för att de utvecklar övervikt senare. Det är slutsatsen i en ny studie. 155 barn mellan 20 månader och 6,5 år, varav 63 skedmatades och 92 åt själva, ingick i studien. forskarna frågade föräldrarna om hur barnen hade börjat med mat.
Barnen som skedmatades löpte större risk att utveckla övervikt än barnen som själva plockade i sig mat.
Barnen som skedmatades föredrog i större utsträckning söta smaker, medan barnen som åt själva åt kolhydrater.
Forskarnas slutsats är att det kan gynna barns preferenser för nyttig mat att låta dem äta själva.
Läs mer här.
onsdag 8 februari 2012
Dagens ämne: Sekretions-IgA
Av Marit Olanders
Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.
SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.
SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.
Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen för luftvägarna och producerar skydd mot dem.
Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.
SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.
Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.
SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.
SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.
Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen för luftvägarna och producerar skydd mot dem.
Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.
SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.
tisdag 7 februari 2012
Amningsbloggen proudly presents: Laktoferrin
Av Marit Olanders
I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.
Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.
Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.
Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.
Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.
Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.
Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.
Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.
Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här
I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.
Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.
Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.
Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.
Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.
Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.
Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.
Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.
Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här
måndag 6 februari 2012
Lägg upp en amningsbild på din facebookprofil idag
Av Marit Olanders
Facebook betraktar amning som obscent och det har hänt att folk har fått sina konton raderade för att de har lagt upp amningsbilder. Så idag är det stor nurse in på Facebook. Sätt gärna en amningsbild som profilbild.
Varför?
Därför att amning behöver synas i samhället. Genom att censurera amningsbilder bidrar Facebook till att försvåra för flickor och kvinnor att få amningen att fungera när de får barn och deras partners och andra kringstående förhindras att hjälpa dem. Ju mer man ser amning, på bild och i verkliga livet, desto bättre kunskap har man när man själv ska amma, om hur man ska hålla barnet (eller barnen) och vad man kan förvänta sig.
Synen på amning behöver normaliseras! Vi, till och med i frigjorda Sverige, behöver vänja oss vid att amning är ett självklart inslag vöerallt där kvinnor och barn vistas. Även om barnet är ett, två eller fyra år.
Facebook har visat prov på dubbelmoral. Bloggen Work that matters har sparat bilder med blottade bröst men utan amning som Facebook tyckte var okej, och amningsbilder (utan blottade bröst) som facebook har raderat eller förbjudit. Titta efter själv.
Facebook betraktar amning som obscent och det har hänt att folk har fått sina konton raderade för att de har lagt upp amningsbilder. Så idag är det stor nurse in på Facebook. Sätt gärna en amningsbild som profilbild.
Varför?
Därför att amning behöver synas i samhället. Genom att censurera amningsbilder bidrar Facebook till att försvåra för flickor och kvinnor att få amningen att fungera när de får barn och deras partners och andra kringstående förhindras att hjälpa dem. Ju mer man ser amning, på bild och i verkliga livet, desto bättre kunskap har man när man själv ska amma, om hur man ska hålla barnet (eller barnen) och vad man kan förvänta sig.
Synen på amning behöver normaliseras! Vi, till och med i frigjorda Sverige, behöver vänja oss vid att amning är ett självklart inslag vöerallt där kvinnor och barn vistas. Även om barnet är ett, två eller fyra år.
Facebook har visat prov på dubbelmoral. Bloggen Work that matters har sparat bilder med blottade bröst men utan amning som Facebook tyckte var okej, och amningsbilder (utan blottade bröst) som facebook har raderat eller förbjudit. Titta efter själv.
söndag 5 februari 2012
Om att väga sina ord
Av Marit Olanders
- Jag trodde att vi försökte komma bort från uttryck som "korrekt tag" skrev en kommentator nyligen. så är det ju. Det är viktgit men svårt att uttrycka sig på ett sätt som minimerar risken för missförstånd när man pratar amning.Man behöver komma bort från värderingar, för vad är det att amma "ganska ofta" eller "jättelänge" egentligen?
Förväntningarna på amningen kan också vara olika och färgade av 1900-talets spädbarnsideal. Jag har hört samtal som har gått så här:
- Han vill amma hela tiden!
- Jaså, hur då?
- En gång i timmen minst!
I ett hjälpmammesamtal kanske man går vidare med mammans känslor kring amningen. Upplever hon den som tröttande? Varför? Det kan visa sig att det är en hlet normal amning, barnet mår hur bra som helst men mamman förväntar sig att det ska gå tre-fyra timmar mellna amningarna och tror att något är fel när det inte gör det (som att hon har för lite mjölk). Och det är väldigt tröttande. Drar man i bästa mening ut på amningarna för att man har fått höra att det är viktigt med rutiner och regelbundenhet och att det inte är bra för magen att äta "för ofta" kan det leda till att ens mjölkbildning minskar. Man trodde man hade ett problem som man försöker lösa när man i själva verket går från fungerande amning till problem.
Som hjälpmamma kan man dock inte ta för givet att det alltid handlar om att amma oftare. Att barnet har ett tillräckligt stort tag om bröstvårtan spelar också roll. Uttrycket tillräckligt stort tag berättar vad det är frågan om utan att lägga någon värdering in det. Har man inte rätt eller korrekt tag, vad är det då? Inkorrekt, fel? Ett tag användes uttrycket ett bra tag. men motsatsen till bra tag är ju dåligt tag och kanske associerar man de egenskaperna med sig själv.
Lyckad amning är en term som på samma sätt uttrycker en värdering. Vad är motsatsen till lyckad amning? Hur känner sig många som tvingats ge upp amningen? Är det en uppfattning som vi vill sprida vidare? Nej knappast. Lyckad låter också lite som lycklig. Och man måste inte vara lycklig över sin amning. Det räcker att den fungerar. Fungerande amning beskriver vad det är frågan om utan att lägga någon värdering i det.
Ofta ses amning som mat vilken som helst och det finns många ord kring detta, när barnet ammar kallas det för att äta, amningsstunderna kallas för måltider och det finns t o m ett speciellt ord för amning på natten, nämligen nattmål. Att framställa amning som mat är att osynliggöra amningens alla andra funktioner av närhet, relation, tröst, trygghet och skydd, och att den får barnet att känna sig sett, uppskattat och värt att älska. Också för mamman kan en ensidig syn på amning som matintag vara begränsande.
Kvinnor som fick barn på 1970- och 80-talen som har ammat första barnet efter klockan och sista barnet fritt berättar hur reglerad amning hänger ihop med en syn på amning som mat. Den sortens amning ledde till känslor av plikt och tristess, medan fri amning associeras med relation och att vara ne tillräckligt bra förälder.
Även barnmatsföretagen understryker ofta amningens roll som mat. "Bröstmjölk är utan tvekan den bästa maten för det lilla barnet", inleder Nestlé sin text om amning. (Lägg märke till att de skriver i tredje person, det lilla barnet, inte ditt lilla barn.) "Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring", skriver Semper på motsvarande ställe på sin hemsida. Sedan går Semper väldigt rakt på sak om att "det händer" att det inte går att amma.
I stället för att prata om amning som mat eller måltider eller nattmål kan man säga vad det egentligen handlar om - amning. Vill du amma/tutta/snutta/(whatever)? Amningsstund kan ersätta måltider, för man vet ju faktiskt inte varöfr banret ammar just då - är det för att det är hungrigt, törstigt eller behöver vara nära en stund? Ingen anledning är viktigare än någon annan och tillsammans gör de att mjölktillgången är jämn och tillräckligt hög. En amningsstund kan man ha vilken tid på dygnet som helst.
Egentligen är suga om vad barnet gör på bröstet inget vidare lyckat ord, eftersom barn inte suger på bröstet som på ett sugrör eller en nappflaska utan arbetar med käkarna och tungan på ett mycket mer aktivt sätt, men det är svårt att hitta ett bättre ord. Dia berättar vad det är frågan om, men det associerar många med djur. På engelska kan man skilja på suck = suga och suckle = dia eller amma men jag skulel önska att svenska språket var tydligare vad gäller detta.
Så till sist - amma. Jag har i många år medvetet och stolt skrivit barnet ammar. Mamman ammar och barnet ammar. Båda utför en aktiv handling, visserligen inte samma, men tillsammans. Det finns andra aktiviteter där ett och samma verb betecknar vad två eller flera personer gör tillsammans men där de gör olika saker. Älska är ett. Dansa (vissa danser) är ett annat. För länge sedan sa man inte amma i Sverige utan folkliga ord som tutta, pappa, patta. där är barnet den som är aktiv. Samtidigt med den reglerade amningen dök verbet amma upp och där var det mamman som är den aktiva, medan barnet passivt ammas. Att säga barnet ammar är att reclaima barnet som en aktiv part i amningen.
- Jag trodde att vi försökte komma bort från uttryck som "korrekt tag" skrev en kommentator nyligen. så är det ju. Det är viktgit men svårt att uttrycka sig på ett sätt som minimerar risken för missförstånd när man pratar amning.Man behöver komma bort från värderingar, för vad är det att amma "ganska ofta" eller "jättelänge" egentligen?
Förväntningarna på amningen kan också vara olika och färgade av 1900-talets spädbarnsideal. Jag har hört samtal som har gått så här:
- Han vill amma hela tiden!
- Jaså, hur då?
- En gång i timmen minst!
I ett hjälpmammesamtal kanske man går vidare med mammans känslor kring amningen. Upplever hon den som tröttande? Varför? Det kan visa sig att det är en hlet normal amning, barnet mår hur bra som helst men mamman förväntar sig att det ska gå tre-fyra timmar mellna amningarna och tror att något är fel när det inte gör det (som att hon har för lite mjölk). Och det är väldigt tröttande. Drar man i bästa mening ut på amningarna för att man har fått höra att det är viktigt med rutiner och regelbundenhet och att det inte är bra för magen att äta "för ofta" kan det leda till att ens mjölkbildning minskar. Man trodde man hade ett problem som man försöker lösa när man i själva verket går från fungerande amning till problem.
Som hjälpmamma kan man dock inte ta för givet att det alltid handlar om att amma oftare. Att barnet har ett tillräckligt stort tag om bröstvårtan spelar också roll. Uttrycket tillräckligt stort tag berättar vad det är frågan om utan att lägga någon värdering in det. Har man inte rätt eller korrekt tag, vad är det då? Inkorrekt, fel? Ett tag användes uttrycket ett bra tag. men motsatsen till bra tag är ju dåligt tag och kanske associerar man de egenskaperna med sig själv.
Lyckad amning är en term som på samma sätt uttrycker en värdering. Vad är motsatsen till lyckad amning? Hur känner sig många som tvingats ge upp amningen? Är det en uppfattning som vi vill sprida vidare? Nej knappast. Lyckad låter också lite som lycklig. Och man måste inte vara lycklig över sin amning. Det räcker att den fungerar. Fungerande amning beskriver vad det är frågan om utan att lägga någon värdering i det.
Ofta ses amning som mat vilken som helst och det finns många ord kring detta, när barnet ammar kallas det för att äta, amningsstunderna kallas för måltider och det finns t o m ett speciellt ord för amning på natten, nämligen nattmål. Att framställa amning som mat är att osynliggöra amningens alla andra funktioner av närhet, relation, tröst, trygghet och skydd, och att den får barnet att känna sig sett, uppskattat och värt att älska. Också för mamman kan en ensidig syn på amning som matintag vara begränsande.
Kvinnor som fick barn på 1970- och 80-talen som har ammat första barnet efter klockan och sista barnet fritt berättar hur reglerad amning hänger ihop med en syn på amning som mat. Den sortens amning ledde till känslor av plikt och tristess, medan fri amning associeras med relation och att vara ne tillräckligt bra förälder.
Även barnmatsföretagen understryker ofta amningens roll som mat. "Bröstmjölk är utan tvekan den bästa maten för det lilla barnet", inleder Nestlé sin text om amning. (Lägg märke till att de skriver i tredje person, det lilla barnet, inte ditt lilla barn.) "Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring", skriver Semper på motsvarande ställe på sin hemsida. Sedan går Semper väldigt rakt på sak om att "det händer" att det inte går att amma.
I stället för att prata om amning som mat eller måltider eller nattmål kan man säga vad det egentligen handlar om - amning. Vill du amma/tutta/snutta/(whatever)? Amningsstund kan ersätta måltider, för man vet ju faktiskt inte varöfr banret ammar just då - är det för att det är hungrigt, törstigt eller behöver vara nära en stund? Ingen anledning är viktigare än någon annan och tillsammans gör de att mjölktillgången är jämn och tillräckligt hög. En amningsstund kan man ha vilken tid på dygnet som helst.
Egentligen är suga om vad barnet gör på bröstet inget vidare lyckat ord, eftersom barn inte suger på bröstet som på ett sugrör eller en nappflaska utan arbetar med käkarna och tungan på ett mycket mer aktivt sätt, men det är svårt att hitta ett bättre ord. Dia berättar vad det är frågan om, men det associerar många med djur. På engelska kan man skilja på suck = suga och suckle = dia eller amma men jag skulel önska att svenska språket var tydligare vad gäller detta.
Så till sist - amma. Jag har i många år medvetet och stolt skrivit barnet ammar. Mamman ammar och barnet ammar. Båda utför en aktiv handling, visserligen inte samma, men tillsammans. Det finns andra aktiviteter där ett och samma verb betecknar vad två eller flera personer gör tillsammans men där de gör olika saker. Älska är ett. Dansa (vissa danser) är ett annat. För länge sedan sa man inte amma i Sverige utan folkliga ord som tutta, pappa, patta. där är barnet den som är aktiv. Samtidigt med den reglerade amningen dök verbet amma upp och där var det mamman som är den aktiva, medan barnet passivt ammas. Att säga barnet ammar är att reclaima barnet som en aktiv part i amningen.
fredag 3 februari 2012
Börja om från början
Av Marit Olanders
Helt nyfödda barn är inte hjälplösa i den miljö de har utvecklats för att vara i, brukar den sydafrikanske läkaren Nils Bergman påpeka. Miljön han menar är mammans bröstkorg. Hjärta mot hjärta håller barnet värmen, får smekningar och hör kärleksfullt småprat - och har mat inom räckhåll. Det är fascinernade att se hur ett blött, nyfött barn målmedvdetet sätter av mot en bröstvårta och börjar suga när det nått sitt mål.
I teorin, i alla fall. I verkliga livet är det många som inte får en så idyllisk födsel. Av olika anledningar har inte barnet fått utnyttja sina reflexer att själv ta sig fram till bröstvårtan. Amningen kanske aldrig riktigt kom igång. Eller barnet kanske blev skrämt av att personal grep det om nacken och förde ihop med bröstet när det inte var redo, s k hands on-teknik. Eller barnet börjar strula vid bröstet av någon annan anledning. Känslomässigt kan det vara mycket jobbigt för mamman, som kan känna sig ratad, att barnet inte vill vara hos henne eller ha hennes mjölk.
Då kan man börja om från början. Passa på en gång när allt känns lagom, ditt barn inte är fölr hungrigt och inte för mätt. Klä av dig och barnet. Lägg dig bekvämt tillbakalutad, och lägg barnet på mage på din bröstkorg/mage. Låt det ta tid ocgh lägg märke till vad barnet gör. Börjar det röra på huvud och händer? snmackar det med läpparna? Gapar? Tar det handen mot en bröstvårta och sedan till munnen? Hjälp barnet att hitta rätt, om det känns bra, men forcera inget utan låt barnet visa vägen.
Se Ammehjelpens film om att börja om från början.
Nils Bergman har framför allt intresserat sig för prematura barn men även fullgångna barn behöver hudkontakt. Läs mer på Nils Bergmans hemsida.
Helt nyfödda barn är inte hjälplösa i den miljö de har utvecklats för att vara i, brukar den sydafrikanske läkaren Nils Bergman påpeka. Miljön han menar är mammans bröstkorg. Hjärta mot hjärta håller barnet värmen, får smekningar och hör kärleksfullt småprat - och har mat inom räckhåll. Det är fascinernade att se hur ett blött, nyfött barn målmedvdetet sätter av mot en bröstvårta och börjar suga när det nått sitt mål.
I teorin, i alla fall. I verkliga livet är det många som inte får en så idyllisk födsel. Av olika anledningar har inte barnet fått utnyttja sina reflexer att själv ta sig fram till bröstvårtan. Amningen kanske aldrig riktigt kom igång. Eller barnet kanske blev skrämt av att personal grep det om nacken och förde ihop med bröstet när det inte var redo, s k hands on-teknik. Eller barnet börjar strula vid bröstet av någon annan anledning. Känslomässigt kan det vara mycket jobbigt för mamman, som kan känna sig ratad, att barnet inte vill vara hos henne eller ha hennes mjölk.
Då kan man börja om från början. Passa på en gång när allt känns lagom, ditt barn inte är fölr hungrigt och inte för mätt. Klä av dig och barnet. Lägg dig bekvämt tillbakalutad, och lägg barnet på mage på din bröstkorg/mage. Låt det ta tid ocgh lägg märke till vad barnet gör. Börjar det röra på huvud och händer? snmackar det med läpparna? Gapar? Tar det handen mot en bröstvårta och sedan till munnen? Hjälp barnet att hitta rätt, om det känns bra, men forcera inget utan låt barnet visa vägen.
Se Ammehjelpens film om att börja om från början.
Nils Bergman har framför allt intresserat sig för prematura barn men även fullgångna barn behöver hudkontakt. Läs mer på Nils Bergmans hemsida.
torsdag 2 februari 2012
Amningsmottagningen i Göteborg halveras
Av Marit Olanders
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gör besparingar på kvinnors och banrs bekostnad. Förlossningsrum och BB-platser stängs och den viktiga amningsmottagningen halveras. Barnmorskor i Göteborg stred länge för en amnginsmottagning innan den blev verklighet. Bland beslutsfattare i Göteborg fanns en avgrundsdjup okunnighet där man trodde att barnmroskors jobb bara handlade om att förlösa. Den synen på amning som icke-existerande har gjort att många har tvingats sluta amma i onödan. Föreställningen om att amning är något man antingen "kan" eller "inte kan" är förödande och kan bland annat göra att behandlingsbara problem negligeras eller måste tas om hand av okunnig personal.
Läs Eva-Marie Wassbergs debattartikel i Göteborgs-Posten om förlossnignsvården i Göteborg! Länk här.
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gör besparingar på kvinnors och banrs bekostnad. Förlossningsrum och BB-platser stängs och den viktiga amningsmottagningen halveras. Barnmorskor i Göteborg stred länge för en amnginsmottagning innan den blev verklighet. Bland beslutsfattare i Göteborg fanns en avgrundsdjup okunnighet där man trodde att barnmroskors jobb bara handlade om att förlösa. Den synen på amning som icke-existerande har gjort att många har tvingats sluta amma i onödan. Föreställningen om att amning är något man antingen "kan" eller "inte kan" är förödande och kan bland annat göra att behandlingsbara problem negligeras eller måste tas om hand av okunnig personal.
Läs Eva-Marie Wassbergs debattartikel i Göteborgs-Posten om förlossnignsvården i Göteborg! Länk här.
200 000 besökare!
Av Marit Olanders
Nu i veckan har Amningsbloggen nått en drömgräns - 200 000 besökare! Eftersom vi nådde 100 000 besökare så sent som i början av sommaren 2011 innebär det att de nästa 100 000 besökarna har varit inne på bloggen på 8 månader!
Bloggstatistiken visar att det allra mest lästa inlägget är Sluta amma och det tyder kanske på att det inte finns så mycket annat skrivet i ämnet. Också många frågor till Amningshjälpen hjälpmammor handlar om att sluta amma- att man befarar att barnet ska bli ledset (vilket det är mycket möjligt att det blir), hur fort man kan gå fram, om bröst som spänner för att man inte har velat mjölka ut (vilket man måste i det läget för att inte få problem) - och inte minst där frågaren söker stöd när andra pressar på och vill att hon ska sluta amma.
Ett annat mycket läst inlägg är Kräkningar hos spädbarn. Det finns en längre text om kräkningar på Amningshjälpens hemsida, som ursprungligen skrevs för Amningsnytt. Här påtalar Eva-Lotta att det finns en stor fördel med att amma lite och ofta: Barn som lätt kräks slipper kanske en del besvär om man verkligen ammar så ofta man kan.
Jag är också glad att så många har hittat till inlägget om vad man kan äta som ammande mamma, Ät och amma med gott samvete. Nestlé och de andra barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att amningen verkar besvärlig, något för bara de überpräktiga. Men sanningen är den att det går att amma även om man lever på skräpmat. Det är inte optimalt, men hur ofta lever vi optimalt egentligen?
Vad ska vi mer skriva om här på Amningsbloggen? Vad tycker du? Och när tror ni vi når 300 000 besökare?
Nu i veckan har Amningsbloggen nått en drömgräns - 200 000 besökare! Eftersom vi nådde 100 000 besökare så sent som i början av sommaren 2011 innebär det att de nästa 100 000 besökarna har varit inne på bloggen på 8 månader!
Bloggstatistiken visar att det allra mest lästa inlägget är Sluta amma och det tyder kanske på att det inte finns så mycket annat skrivet i ämnet. Också många frågor till Amningshjälpen hjälpmammor handlar om att sluta amma- att man befarar att barnet ska bli ledset (vilket det är mycket möjligt att det blir), hur fort man kan gå fram, om bröst som spänner för att man inte har velat mjölka ut (vilket man måste i det läget för att inte få problem) - och inte minst där frågaren söker stöd när andra pressar på och vill att hon ska sluta amma.
Ett annat mycket läst inlägg är Kräkningar hos spädbarn. Det finns en längre text om kräkningar på Amningshjälpens hemsida, som ursprungligen skrevs för Amningsnytt. Här påtalar Eva-Lotta att det finns en stor fördel med att amma lite och ofta: Barn som lätt kräks slipper kanske en del besvär om man verkligen ammar så ofta man kan.
Jag är också glad att så många har hittat till inlägget om vad man kan äta som ammande mamma, Ät och amma med gott samvete. Nestlé och de andra barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att amningen verkar besvärlig, något för bara de überpräktiga. Men sanningen är den att det går att amma även om man lever på skräpmat. Det är inte optimalt, men hur ofta lever vi optimalt egentligen?
Vad ska vi mer skriva om här på Amningsbloggen? Vad tycker du? Och när tror ni vi når 300 000 besökare?