Skonar det mammorna att börja med mat vid 4 månader?

Göteborgs-Posten skrev om att Västra Götaland-regionen har lägst förekomst av enbart amning vid sex månader av alla län och Dagens Medicin plockar upp nyheten. I artikeln nämns de vanliga påstådda fördelarna med matintroduktion vid fyra månader, dels myten om smakfönstret och dels att rekommendationen om helamning i sex månader mest är avsedd för u-länderna.

Myten om smakfönstret

En del vårdpersonal fortsätter att råda föräldrar att ge mat i form av "smakportioner" vid fyra månader, trots att det var fem år sedan nuvarande rekommendation infördes.  För det första var det inte så den förra rekommendationen löd, utan att man borde börja med annan mat någon gång mellan fyra och sex månader - för att introducera gluten under skydd av amning.

- Jag tycker inte det är fel att starta med smakportioner vid fyra månader. Då är barnet ofta nyfiket på att få smaka, säger en BVC-sjuksköterska till GP.

Att barn skulle vara speciellt öppna för nya smaker och konsistenser vid fyra månaders ålder och ha ett "smakfönster" öppet vid denna tidpunkt är en uppfattning som har spridits i en skrift utgiven av Semper som har fått stort genomslag i Sverige. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för denna teori.

Tidig matintroduktion gör inte livet lättare

Kanske viktigare i familjerna är dock att tidig introduktion av mat ofta inte alls förenklar livet. Svensk forskning visar att det tar längre tid att komma upp i hela mål mat och oftare blir bakslag i form av återgång till helamning om man börjar med mat tidigt. Många mammor känner sig pressade av BVC:s och barnmatsföretagen att börja med annan mat tidigare än de hade tänkt sig. Det kan vara nog så tröstlöst att stå och koka potatis och grönsaker, puréa dem, mjölka ut bröstmjölk, blanda ihop det till lagom rinnig konsistens, försöka hålla ett fyra- femmånadersbarn som inte kan sitta någotsånär upprätt och samtidigt styra in skeden i dess mun ... Jag har svårt att se att introduktion av fast föda generellt skulle hjälpa mammor och deras familjer i vardagen. En del ja, absolut, medan andra kan ha bättre nytta av att få stöd i amningen och ett erkännande av att hon gör något bra för sitt barn genom att amma det fram till sex månader, eller när nu barnet visar intresse för nya smaker. 

Ökar risken för lunginflammation

En verksamhetsutvecklare vid VG-regionen säger dels att rekommendationen om sexmånaders helamning i första hand gäller tredje världen och dels att det inte spelar någon större roll om man börjar med annan mat vid fyra eller sex månader. Här gör hon en annan bedömning än både WHO och svenska experter. Det finns forskning som visar att
statistiskt ökar risken för bland annat lunginflammation och upprepade öroninflammationer om man avbryter helamningen vid fyra månader jämfört med vid sex månader. I i-länder, märk väl. Hänsyn har tagits till mammans livsstil, om hon röker, hur hög inkomst hon har osv.

Trötthet och ensamhet

BVC-sjuksköterskan som intervjuas i G-P medger själv att trots att mammorna är utsjasade vill de inte börja med bröstmjölksersättning.

Det är ofta tröttsamt att få barn - ja. Men beror det på amningen ? Ensamheten i mammaledigheten är också tröttsam. Och de ofta outtalade kraven på att mamman när hon "ändå är hemma" ska ta hand om hela hushållsarbetet kan vara krävande. Många av dagens spädbanr har storasyskon som bara är i två-treårsåldern.

Blir det mindre tröttsamt om man fasar ut amningen?

Kanske - kanske inte.

Marit Olanders