lördag 21 december 2013

God Jul

av Julia Ilke

Hela veckan har jag gått och funderat på vad jag ska skriva i mitt sista blogginlägg innan vi efter nyår blir några stycken som driver bloggen vidare. Ett sista inlägg. Så ödesmättat. Ska jag skriva ett provocerande inlägg och ta chans att säga vad jag tycker? Ett sammanfattande inlägg om tiden som varit? Ett snällt och informativt inlägg som många kommer att gilla och läsa?

Det blir inget av ovanstående. Det blir istället en hälsning och en önskan om att alla läsare ska få en God Jul och ett Gott Nytt År!

söndag 15 december 2013

Kaffe och proteindrink utan mjölk

av Julia Ilke

Som fortsättning på förra inlägget om mjölkproteinsallergi så måste jag få tipsa om hur man gör välling och kaffelatte utan mjölk. De flesta mjölkprodukter kan jag leva utan men kaffe utan mjölk går bara inte och jag utan kaffe går inte heller.

Bland folk som äter LCHF eller paleo har den mjölkfria latten blivit väldigt populär och har du inte redan provat den så gör det, jag lovar att det är gott!

Mjölkfri kaffe latte
1ägg
1 msk kokosfett och/eller koncentrerat smör
2 dl nybryggt kaffe eller snabbkaffe plus 2 dl varmt vatten
ev. kanel/kardemumma/kakao som extra smaksättning

Ta fram stavmixern och mixa ihop ägget och fettet (samt kaffepulvret och smaksättningen om du vill ha i det). Fortsätt mixa och häll sakta på kaffet/det heta vattnet. Klart! Om det färdiga resultatet blir grynigt så har du haft för varmt kaffe/vatten så att ägget kokats. Låt kaffet svalna lite och häll på det sakta nästa gång.

Om du skippar kaffet och bara mixar ägg, fett och hett vatten så blir det en bra proteindrink för de större barnen eller varför inte en proteindryck till dig efter träningen?! Kan även smaksättas med lite äkta vaniljpulver, kakao eller några hallon.






torsdag 12 december 2013

Mjölkprotein ger diffusa allergisymptom

av Julia Ilke

Allergi eller känslighet mot komjölk är relativt vanligt bland små barn och diffusa symptom som eksem, astma, oro eller hyperaktivitet, svårighet att gå upp i vikt och snor är alla tecken på att barnet inte tål mjölkprotein. Men eftersom symptomen kan ha helt andra orsaker också kan det ta tid innan man lägger ihop ett och ett och listar ut att mjölkprodukterna är boven.

Hemma hos oss har vi i drygt ett halvår funderat och försökt reda ut orsaken till sonens eksem. Jag har provat att utesluta än det ena och än det andra men ingenting har gett något långvarig effekt och när alla blodproverna på vårdcentralen var negativa så gav jag upp ett tag och åt allt som jag brukar. Men när eksemen hela tiden bara blev värre och värre, han fick förkylningsastma, gick ner vikt, var snorig utan att ha andra symptom på att vara förkyld och tappade aptiten fick jag nog och tog tag i saken ännu en gång. Läste på www.mjölkfri.com och polletten trillade ner när alla hans symptom var tecken på komjölksallergi!

Sedan ett par veckor har varken jag eller han ätit några mjölkprodukter och ta i trä men eksemen är bättre än på mycket länge, astman är borta och vi har kunnat sluta med kortisonsprayen, snoret har slutat rinna och aptiten börjar komma tillbaka! Efter ett halvårs provande hit och dit har jag inte riktigt vågat tro att vi äntligen hittat orsaken så igår åt jag en kaka bakad på smör. Några timmar senare var hans eksem blossande röda och kliande och sambandet kan nog inte bli så mycket tydligare...!

När man inte tål mjölksprotein så krävs det oftast att man utesluter det till hundra procent. Minsta lilla spår av smör kan sätta igång en allergisk reaktion och jag vet familjer där man har en särskild stekpanna för mjölkfri matlagning för att inte riskera något.

Nu är det bara att fortsätta med den mjölkfria kosten för våran del. Jag kan inte påstå att det är lätt men det går. Det svåraste är att få i sig fett för min del eftersom jag i vanliga fall äter både smör, grädde och ost. Som tur är har Arla något som heter koncentrerat smör vilket betyder att proteinerna och kolhydraterna är borttagna och bara smörfettet återstår. Om man ber sin butik ta hem en dunk så brukar de kunna göra det och på min Ica kunde jag idag hämta den här 1,8 kilos dunken för 179 kr. 

onsdag 11 december 2013

Amningsbloggen öppnar upp för fler skribenter

av Julia Ilke

Styrelsen för Amningshjälpen har beslutat att Amningsbloggen ska förändras. Hittills har vi som skrivit bloggen varit arvoderade men samtidigt fria att skriva vad vi vill. Det upplägget kan potentiellt leda till situationer där Amningshjälpen hamnar i en svår position då de visserligen arvoderar bloggaren men samtidigt säger sig stå oberoende från vad hon skriver. Så för att göra bloggen helt fristående kommer den att efter jul istället börja drivas på frivillig basis och av flera skribenter.

Jag kommer troligen att stanna kvar i skaran av amningsbloggare men vi behöver vara fler! Vill du vara med så skicka en intresseanmälan till Helena på Amningshjälpen. Hennes mail är kontoret@amningshjalpen.se

torsdag 5 december 2013

Om att älska att amma från första stund

av Julia Ilke

Det påtalas ofta att "alla inte kan amma" och att "amningen inte är så himla lätt och självklart." Det är helt sant och många har verkligen några kämpiga månader innan amningen fungerar tillfredsställande. Det finns dock de som har det väldigt lätt och där allt bara funkar som det ska men av någon anledning verkar det som att man som ammande mamma inte får säga det högt. Antagligen för att inte stöta sig med dem som inte haft det lika lätt men jag tycker det är ganska tokigt att det talas så lite om att amning kan vara lika lätt för en del som det är svårt för andra.

Blondinbella blev mamma för några veckor sedan och hon är inte precis känd för att huka sig under Jantelagen. Tvärtom talar hon gärna om sina framgångar och sitt starka självförtroende i hopp om att inspirerar andra att också våga tro på sig själva. Häromdagen skrev hon ett inlägg om första tiden som mamma och hon skriver bland annat att hon älskar att amma och att det gått väldigt bra. Det gläder mig att hon vågar säga att hennes amningen hittills varit problemfri och att hon tror att hennes starka självförtroende är en del av förklaringen. Men det inte sagt att kvinnor som har problem med amningen har dåligt självförtroende men är man trygg i sig själv och tror på sin förmåga att amma så är det i alla fall inte ett minus.

Jag vet inte hur många av Blondinbellas läsare som läser Amningsbloggen och vice versa, kanske inte så många?!, men jag vet att många unga kvinnor ser upp till henne och det hon säger om amning påverkar dem troligen mycket. Undrar när hon skriver sin första mammabok för att peppa andra unga kvinnor att tro på sig själva som mammor? ;)

tisdag 3 december 2013

Engagera dig lokalt

av Julia Ilke

Att få stöd från sin omgivning är en viktig faktor för att man ska må bra och det är även något som ofta efterlyses när amningen känns motig på något vis. Det kan vara svärföräldrarnas påträngande åsikter om att man "fortfarande" ammar eller bara att man känner sig ensam med sin amning men ofta är det alltså stöd och igenkänning som saknas. Att engagera sig i Amningshjälpens lokalgrupper kan vara ett sätt att träffa likasinnade på. Lokalgruppen för ditt län hittar du här.

Här i Stockholm är det träff nu på torsdag och temat för kvällen är att Marianne Schedvins berättar om sin roll som BVC-samordnare samt om hur amningsutbildning och kompetensutveckling på BVC går till. Vill du vara med så bli medlem i Amninsghjälpen och engagera dig sedan så mycket du vill!

torsdag 28 november 2013

Debatten fortsätter på SVT 1

av Julia Ilke

Debatten om den nya lagen fortsätter och ikväll kl 22 tar Svt-programet Debatt upp frågan. Med och diskuterar är allas våran Marit Olanders så missa inte det!

onsdag 27 november 2013

DN Debatt om lagförslaget

av Julia Ilke

DN Debatt publicerar idag två debattinlägg angående den nya lagen som förbjuder reklam för ersättning.

Agnes Wold debatterar mot förslaget och får svar från Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund.

Agnes Wold "Det är orimligt att förbjuda reklam för flaskmatning."

Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund "Amning främjar hälsan även hos svenska barn."

Nytt förbud mot reklam för ersättning

av Julia Ilke

I veckan tar regeringen beslut om att förbjuda företag från att marknadsföra bröstmjölksersättning och relaterade produkter som t.ex. nappflaskor. Sedan tidigare finns WHO-koden som reglerar marknadsföringen och som företag har som policy att följa men nu ska det alltså bli olagligt att bryta mot den. Den synliga skillnaden kommer inte bli märkbar eftersom maknadsföringen redan är hårt reglerad men däremot kan lagen ses som ett principiellt beslut där regeringen lägger sig om en kvinna ska amma eller inte. Information om ersättning har man dock fortfarande rätt att få så jag tänker att det mer handlar om att reglera företagens reklam än ett försök att styra kvinnors val att amma eller inte.

Igår debatterade Carina Sjögren från Amningshjälpen och Andres Nord från Föreningen flaskmatning i Sverige frågan i Studie Ett i P1. Lyssna på inslaget här.

måndag 25 november 2013

Forskning om psykisk ohälsa efter förlossning

av Julia Ilke

Nu har ni chansen att vara med och bidra till forskningen igen! Forskare vid Lunds universitet vill komma i kontakt med kvinnor som mått psykiskt dåligt efter förlossningen.

torsdag 21 november 2013

Amma för pengar eller av egen vilja?

av Julia Ilke

Brittiska mammor i South Yorkshire och Derbyshire ska få betalt för att amma sina barn. 2000 kr i shoppingkuponger erbjuds de som ammar i sex månader eller mer och syftet med belöningen är att få upp amningsfrekvensen. (Läs mer.)

Spontant tror jag att majoriteten i Sverige inte tycker att amning är något som ska belönas med statliga medel. Amma ska man göra för att man själv vill och generellt sett protesterar vi när påtryckningarna om att vi ska göra si eller så blir för stora. Jag kommer dock att tänka på den jämställdhetsbonus som svenska föräldrar får om de delar lika på föräldrardagarna och som jag aldrig hört någon klaga på. Vad är egentligen skillnaden? Både amning och jämställdhet borde vara något folk väljer för att de själva vill och för att de värderar de fördelar som följer dessa val. Att statligt belöna både amning och jämställdhet tänker jag är att bekräfta antagandet att amning och jämställdhet är jobbiga uppoffringar som man inte vill göra om man inte motiveras med yttre belöningar.

Inom den positiva psykologin är motivation en viktig fråga och man skiljer på yttre och inre motivation. Yttre motivation är när man gör något för att få andras bekräftelse, pengar eller andra belöningar utifrån. Inre motivation är motsatsen och handlar om drivkraften att göra något för sakens egen skull och för att man känner en egen lust att göra det. Det forskningen visat är att när man börjar ge yttre belöning till människor som från början drivs av en inre motivation så dör den inre drivkraften snart ut. Vill man döda någons inre driv görs det alltså bäst genom att börja belöna handlingarna. Exempelvis har man sett att konstnärer som målar på beställning målar sämre än när de målar fritt, barn som belönas för att rita i skolan slutar att rita så när de inte längre får en belöning och studenter som drivs av viljan att få bra betyg presterar sämre än studenter som pluggar för att de tycker det är kul att lära sig.

Risken med att belöna amning och jämställdhet är således att de som redan ammar och eftersträvar jämställdhet i sitt förhållande motarbetas när de får signalen att det är en uppoffring. De som saknar motivation att amma eller leva jämställd kan möjligtvis förmå sig till att göra det i och med den ekonomiska ersättningen men vad tror vi händer den dagen de inte längre kan få någon belöning? Kommer de att då plötsligt att ha byggt upp en inre motivation att fortsätta eller kommer de tänka "Vadå, förut fick jag betalt för att amma/leva jämställt men om jag inte får det längre varför ska jag då fortsätta?!".

tisdag 19 november 2013

Du och ditt barn bestämmer

av Julia Ilke

Som kommentar till det förra inlägget frågar en mamma hur hon ska tackla förskolepersonalens önskan om att hon ska sluta amma barnet då de menar att barnet kommer att börja somna fortare i vagnen om hen vänjs av vid att somna vid bröstet. Till Amningshjälpens Facebookgrupp kommer det med jämna mellanrum frågor från mammor som undrar hur de ska övertyga sina män om att det är ok att amma efter 1-års dagen. Frågor om hur man ska orka amma vidare när svärfar säger högt så att alla hör att det inte passar sig att amma så stora barn. Oro för att barnet får näringsbrist när det väljer bröstet framför mormors hemlagade köttbullar eftersom mormor hävdar det så bestämt.

Stressen över att känna att man vill amma vidare men ständigt bli ifrågasatt och påhoppad på grund av sitt val.

Att rusta sig med kunskap om WHO:s 2-års- rekommendation, andra kulturers amningsvanor som är mer tillåtande och nyttan med att barn får amma länge stärker och hjälper många vet jag. Men det är ändå jobbigt att behöva försvara sitt val och hänvisa till WHO i tid och otid när man egentligen bara vill få amma sitt barn i fred.

Att bygga ett pannben av stål där andras tyckande och tänkande inte tillåts passerar in låter troligen lättare än vad det är men kanske är det ändå vad den enskilda mamman behöver göra. Vägra lyssna på andras pladder och fokusera på dig själv och barnet. Förskolepersonal borde inte ha någon åsikt över huvudtaget om era amningsvanor men om de ändå uttrycker åsikter så svara att det är eran ensak.

Hämta stöd från andra är också guld värt! Gå med i Amningshjälpen och gå på de lokala träffarna, spana på öppna förskolan efter en annan långstidsammare och prata med henne, inspireras av någon känd person eller bloggare och hämta styrka från henne när det känns motigt.

Det är DU och ditt BARN som bestämmer hur ni vill amma och andra har inte med saken att göra. Punkt slut! Ok?


lördag 16 november 2013

Bidra till forskning om långtidsamning

av Julia Ilke

En grupp forskare vid Cohen Children´s Medical Center i New York håller just nu på att forska på hur stödet sett ut för mammor som ammat längre än ett år. Om du ammat ett av dina barn minst ett år så kan du bidra till deras forskning genom att svara på några frågor.

onsdag 13 november 2013

Nära Barn

av Julia Ilke

I början av 2014 händer något spännande för då kommer första numret av det nya magasinet Nära Barn ut! Tidningen riktar sig till föräldrar med barn upp till senare tonåren samt till alla som på annat vis är nära barn.

Nära Barn blir en tidning som uppmuntrar det lyhörda föräldrarskapet, som tar hänsyn till miljö och omvärld, som strävar efter att ha ett barnperspektiv och som vill inspirera, peppa och låta nya idéer ta form och plats.

Bakom tidningen står bland andra Kim från Amma vidare, Lin från Sagogrynet, Maria från Vilda barn,  jag själv och ett gäng duktiga fotografer och designers.

Gilla Nära Barn på Facebook för att följa vårt arbete och surfa in på hemsidan Narabarn.se för att anmäla intresse att prenumerera. Tidningen kommer att komma ut med fyra nummer per år med start i början av 2014.

måndag 11 november 2013

Sova tryggt eller hjälplöst med dagens sömnmetoder?

av Julia Ilke

Eva-Lotta Funkquist som gästbloggar här ibland medverkade i en artikel i Uppsala Nya tidningen förra veckan om samsovning och råden föräldrar får på BVC. Eva-Lotta är kritisk till att föräldrar får rådet att använda sig av sömnmetoder för att få barnet att somna självt. Istället förespråkar hon samsovning som det mest barnvänliga alternativet då barn inte ska behöva gråta sig till sömns ensamma.

Att diskutera och tycka till om sömnmetoder är alltid en lika het och känslig fråga. Kanske för att sömn är en så viktigt del av våra liv och för att sömnbristen är en utmaning för alla småbarnsföräldrar. Jag tänker i det här inlägget beskriva varför dessa sömnmetoder ur ett psykologisk och neurokognitivt perspektiv är skadliga.

Förespråkarna av sömnmetoderna där barnets lämnas ensamt menar att det visserligen blir lite skrikigt den första tiden men att barnets sedan vänjer sig och när barnet väl lärt sig att sova tryggt själv så kommer hela familjen må bättre. Jag förstår att detta resonemang är lockande att tro på för vem vill inte ha ett tryggt barn som sover hela natten?

Problemet med förklaringen är att barn i den här åldern inte har en hjärna som kan förstå tid och rum. När mamma och pappa går ut FÖRSTÅR INTE barnet att de är precis utanför rummet utan barnet upplever sig ha blivit övergivet. Att bli övergiven är det största hotet mot ett barns överlevnad och det är inte konstigt att de därför skriker tills de kräks för att förhindra detta. Att skrika är barnets enda sätt att förmedla sig på och jag undrar om dessa metoder hade tillämpats om barnet istället hade ett språk och kunde sätta ord på obehaget och rädslan? Troligen inte. Att du som förälder vet att barnet är tryggt och "inte behöver" gråta spelar ingen roll för barnet. Barnet är här och nu och när du lämnar barnet upplever barnet en rädsla som är handlar om liv och död.

Men lugn säger experterna, gråten går över inom en vecka och sedan sover ni tryggt hela familjen.

Tryggt frågar jag mig? Inte tryggt som i en trygg anknytning i alla fall för en sådan byggs av helt andra faktorer än att tvingas skrika sig till sömns. En trygg anknytning och ett tryggt barn utvecklas när föräldrarna är lyhörd inför barnets behov och svarar an på dessa. Att samsova och  låta barnet somna i din trygga famn är en sömnmetod som går mer i linje med riktig trygghet.

Men varför slutar barnet att gråta efter några nätter, är inte det ett bevis på att det lärt sig somna själv och är tryggt?

Inom psykologin pratar man om inlärd hjälplöshet och man vet att barn med en otrygg anknytning är mer benägen än tryggt anknutna barn att utveckla de beteenden och tankesättt som går i linje med den inlärda hjälplösheten. I korta drag går teorin ut på att om man inte får respons på sina försök så slutar man efter ett tag att försöka. Barnet slutar alltså inte gråta för att det äntligen känner sig tryggt i sin egna säng utan för att det helt enkelt gett upp hoppet om att ni ska lyssna och bry er. I skolåldern kan samma inlärda hjälplöshet yttra sig som i att barnet inte ber läraren om hjälp och barnet har svårt för att tro på sin egen förmåga och se sambandet mellan ansträngning och resultat. I vuxen ålder är det en riskfaktor för att bli deprimerad.

Ett litet barn har inte hjärnkapacitet att förstå att det kan sova tryggt i sin säng. När barnet får skrika och uppleva sig bli övergivet så lagrar hjärnan in kunskapen att försök och ansträngning inte är kopplat till resultat samt att ens behov inte spelar någon roll för omgivningen. Är det är bra lärdom att få i tidig ålder eller är det inte bättre om vi fostrar barn som verkligen är trygga och som lär sig att behov är viktiga och att de kan påverka sin omgivning och sin egen framtid?

Vad jag vet finns ingen eller väldigt lite vetenskapligt stöd för dessa sömnmetoder men däremot finns det mängder av forskning på hur en trygg anknytning skapas, hur inlärd hjälplöshet utvecklas och vilka konsekvenser detta får under resten livet. I framtiden är jag övertygad om att vi kommer skaka på huvudet åt hur dumma föräldrar kunde vara som trodde att ett skrikande barn kan vara ett tryggt barn.

Referenser:

Bowlby, J. (1988). En trygg bas. Natur och Kultur, Stockholm.

Davidson, R, J. (1994). Asymmetric brain function, affective style and psychopathology: The role of early experience and plasticity. Development and Psychopathology, 6, 741-758.

Evans, C, A., & Porter, C, L. (2009). The emergence of mother-infant-co-regulation during the first year: Links to infants ́developmental status and attachment. Infant Behavious & Development, 32, 147-158.

Gerhardt, S. (2004). Kärlekens roll. Karneval förlag, Stockholm.

Glaser, D. (2000). Child abuse and neglect and the brain- a review. Journal of Psychological Psychiatry, 41 (1), 97-116.

Moriceau, S. & Sullivan, R, M. (2005). Neurobiology of infant attachment. Wiley Peridicals, 230- 242.

Morley, T, E. & Moran, G. (2011). The origins of cognitive valunerability in early childhood: mechanisms linking early attachment to later depression. Clinical Psychology Review, 31, 1071- 1082.

Seligman, M. (1991). Learned optimism. New York: Knopf.

torsdag 7 november 2013

Barnets första kontakt med bröstet

av Julia Ilke

Vid en förlossning när barnet fötts och ligger på sin mammas bröst sker något som jag tycker är oerhört fascinerande. Eller ja det sker så klart mycket i de ögonblicken som är helt otroligt men med fokus på amning så är barnets första kontakt med bröstet väldigt häftig. Har man inte sett hur ett barn beter sig vid denna första kontakt kan de nog se ut som att barnet vilset letar omkring efter bröstvårtan och man kan få lust att hjälpa till, det behövs dock inte utan barnet "vet" precis vad det gör.

Instinktivt söker dig barnet mot bröstet. Det börjar med att barnet känner sig fram med händerna, liksom för att ta mått på hur stort bröstet och bröstvårtan är. Barnet kanske bankar lite med sina knytnävar och söker med handen över bröstvårtan och för sedan sin hand till munnen. Genom att föra sin hand fram och tillbaka mellan bröstet och sin mun känner barnet lukten av mjölk och får på så vis bekräftelse på att det är på rätt spår. Barnet tar även reda på hur stort avståndet är mellan munnen och bröstet. Efter detta börjar barnet att med munnen söka rätt på bröstvårtan och det kan se ut som att barnet liksom pickar med näsan på och kring bröstvårtan. Detta kan ta en stund och jag minns att jag själv blev stressad och tänkte att "hjälp han hittar den ju inte, nu skiter sig hela amningen". Lyckligtvis  är det ingen fara alls utan det är normalt att barnet söker sig runt, backar till steget där det måttar med handen för att sedan göra ett tappert försök att suga lite.

Om du står inför en förlossningen kan jag varmt rekommendera att du ber någon fånga denna stund på film. Jag tror inte jag är ensam om ha varit så uppfylld av alla känslor då att jag inte riktigt lade märke till sonens målmedvetna beteende. Istället var jag bara lycklig och chockad över att ha honom här och, ja som sagt lite stressad när han som jag upplevde det bökade runt instället för att lyckas amma. När jag så här i efterhand ser filmen ser jag att det inte fanns någon som helst orsak till oro för det syns hur hans måttande och sökande är målinriktat om man bara känner till hur barn gör vid den första kontakten. Otroligt vackert och jag slutar aldrig att fascineras av hur ett nyfött och till synes helt hjälplöst barn kan vara så säkert på vad det vill och vart det ska.




måndag 4 november 2013

Amning och alkohol i Solsidan rör upp känslor

av Julia Ilke

I gårdagens avsnitt av Solsidan sitter karaktären Anna och ammar och dricker vin och på seriens Facebook-sida blir det debatt om huruvida det är ok eller inte. I skrivande stund har det trillat in 1670 kommentarer och majoritet tycks ha starka åsikter mot alkohol vid amning.

Om man ska sammanfatta argumenten som förts fram så handlar de om:

1. Även om mängden barnet får i sig är liten så kan det vara farligt.
2. En mamma som inte kan låta bli att dricka har allvarliga problem och är olämplig som förälder.
3. En berusad förälder är aldrig en bra förälder.
4. Har man valt att skaffa barn och amma får man minsann sluta upp med rökning, alkohol och andra onyttiga vanor. Det handlar ju om en så kort tid i livet!

Uppenbarligen är amning och alkohol en känslig fråga som det tyvärr råder en del missförstånd inom och jag tänker därför göra ett försök att reda upp och ge andra perspektiv på ovanstående argument.

1. Mängden alkohol som barnet får i sig om mamman dricker ett glas vin är försumbar. 
Mjölken får samma alkoholhalt som mammans blod och det handlar om promillehalter, alltså tusendelar, vilket kan jämföras mot vinet som har en alkoholhalt på drygt en tiondel. Gränsen för rattfylla går vid 0,2 promille eller 0,02 procent och så mycket bör man inte dricka eftersom en berusad person har sämre omdöme. Mjölken vore det dock inget fel på utan den skulle inte innehålla mer än 0,02 % alkohol vilket i princip är lika mycket som ingenting.
Detta är inte menat som propaganda för att man ska dricka alkohol när man ammar men det är viktigt att vi har riktiga fakta när vi diskuterar saken och faktum är att mjölken innehåller extremt lite alkohol.


2. Om man inte KAN avstå vin har man kanske problem men detta gäller oavsett om man ammar eller ej. Det finns dock ingen anledning att av ren självuppoffring avstå ett glas vin när man ammar och man blir inte per automatik en dålig mamma för att man dricker att glas vin.

3. Helt sant är det att en berusad förälder är en sämre förälder och därför bör varken mamman eller pappan dricka sig berusad. Debatten om SolsidanAnnas alkoholvanor borde således gälla hennes man Alex också.

4. Det är argument som dessa som gör att amning uppfattas som en självuppoffring och ett jobbigt måste. Amning behöver inte heller nödvändigtvis pågå under endast "en kort tid i livet" men om man ser det som en självuppoffring så förstår jag varför man kan uppleva det som en lättnad att sluta.

Jag tycker verkligen det är synd och tråkigt att vissa människor tycker så mycket om amning utan att egentligen veta vad de pratar om. Amning är enligt mig något som rör barnet och mamman och det är inget som folk i allmänhet har rätt att tycka till om. På något vis tror dock många att en kvinna så fort hon blir mamma blir allmän egendom som man får och till och med ibland måste tala för hur hon ska göra. Hur, var, när och om man ammar är dock varje mammas eget val och mitt bästa tips för att hantera andras oombedda råd är att minnas att det oftast handlar om just subjektivt tyckande och inte fakta. Vill du ta ett glas vin samtidigt som du ammar så kan du gör det utan oro för att barnet far illa av den lilla andelen alkohol i mjölken.

torsdag 31 oktober 2013

Mammans kost vid amning

av Julia Ilke

Vad man som mamma äter påverkar mjölken och det är vanligt med funderingar på vad man kan och inte kan äta och dricka när man ammar. Här kommer en lista över vanliga sakerna mammor brukar undra över:

Alkohol:
Mängden alkohol som går över i mjölken är försvinnande liten. Mjölken får samma halt av alkohol som ditt blod och det handlar om promillehalter. Det finns således ingen anledning att mjölk ur och kasta mjölk efter att du druckit och enligt Livsmedelsverket kan du säkert dricka 1-2 glas vin.Oavsett amningen är det så klart inte att rekommendera att man som förälder dricker sig berusad eftersom man blir en sämre och mindre uppmärksam förälder då.

Nikotin:
Nikotin går över i bröstmjölken så det är bäst om du inte röker eller snusar när du ammar. Det är dock bättre för barnet att du ammar och röker än att du ger ersättning och röker. Bästa tillfället att röka är direkt efter ett amningstillfälle eftersom halterna av nikotin då hinner sjunka något tills dess att det är dags att amma igen. Att röka precis samtidigt du ammar är inte att rekommendera eftersom barnet andas in röken.

Koffein:
Normalt sett går det bra att dricka kaffe. Barnet får visserligen i sig en lite koffein och en del barn kan reagera med magont och/eller hyperaktivitet. Om ditt barn inte reagerar negativt finns det ingen anledning för dig att inte dricka ditt kaffe.

Bönor, linser, kål, lök och andra gasbildande livsmedel:
En del barn, och särskilt när de är nyfödda, blir gasiga i magen när mamman äter mycket gasbildande mat. De flesta reagerar dock inte så du behöver inte undvika dessa livsmedel av princip. Prova och se hur ditt barn reagerar.

Mjölkprodukter:
Det är relativt vanligt med allergi mot komjölksproteiner och det märks oftast genom att barnet får diarré. Misstänker du allergi så kontakta BVC eller vårdcentralen för att göra ett test och uteslut sedan alla mjölkprodukter.

Läkemedel:
Läkemedel går över i mjölken och du bär därför kolla med din läkare om medicinerna du tar kan tas när du ammar. Ofta finns amningsvänliga alternativ så be din läkare om ett sådant och stå på dig lite för en del läkare är dock dåligt insatta och kan avråda från amning för att vara på den säkra sidan. Dubbelkolla gärna själv med en annan läkare samt läs själv vad som står i Fass eller Janusinfo.


måndag 28 oktober 2013

Ring en Hjälpmamma

av Julia Ilke

Du vet väl att du när som helst kan kontakta en av Amningshjälpens Hjälpmammor för att ställa en fråga, få hjälp och stöd i din amning?

Nummer att ringa eller messa hittar du på Amningshjälpen sida. Och du behöver inte ringa en hjälpmamma i samma län som du bor i även om numrena är sorterade efter län.

lördag 26 oktober 2013

"Mitt barn vill amma hela tiden, hjälp!"

av Julia Ilke

Din nyfödda skatt ammar och ammar och tycks missnöjd så fort hen inte har tutten i munnen. Vad är det för fel egentligen? Räcker inte mjölken eller varför blir hen inte mätt och nöjd någon gång?

Vanliga funderingar hos den nyblivna föräldern men som inte är något att oroa sig för! Att barnet vill äta hela tiden beror på att magsäcken hos ett litet barn är extremt liten och därför behöver de äta lite och ofta, väldigt ofta. Och det gäller dag som natt.

När man ammar mest hela tiden är det viktigt att man har en bekväm amningsposition, nära till vatten att dricka själv och varför inte en ljudbok att lyssna på också.
Att ligga och amma tycker många är bekvämt. Man kan antingen ligga på rygg med kuddar under överkroppen så att man kommer upp lite och så ha barnet liggandes på sin kropp. Man kan också ligga på sidan och för att inte spänna sig då kan man lägga kuddar bakom ryggen, prova det för det gör mer skillnad än man kanske tror. Har man lite större bröst kan man också ligga i framstupa-sido-läge med bebisen på sidan och amma från den övre bröstet. Det ska vara bekvämt att amma så ge dig inte förrän du hittat positioner du gillar.

Även om barnet är mätt och inte äter längre så vill det ligga kvar vid bröstet. Varför? Jo, för att det är den bästa plasten på jorden så klart! Nära mammans varma kropp. Nära hennes hjärta vars slag är så bekanta. Nära hennes hud som doftar så tryggt. Att ett barn inte är nöjt när det inte får vara nära sin mamma eller pappa betyder inte att något är fel, det betyder bara att barnet väldigt gärna vill vara nära dig eftersom det känner sig tryggast där. 

onsdag 23 oktober 2013

Sugen på sömn

av Julia Ilke

Amningshjälpen ger ut en ny broschyr som heter Sugen på sömn och så här lyder pressmeddelandet. Broschyren kostar bara 10 kr så maila kontoret@amningshjalpen.se och beställ hem ett ex till både dig och dina vänner!

"Sugen på sömn
Barnets sömn är mycket centralt under det första levnadsåret och sömnproblem kan därför vara en källa till oro hos både föräldrar och hälsovårdspersonal. Det finns en uppskattning att mellan 20‐30 % av alla barn har sömnproblem under sina första levnadsår.
I västerländsk rådgivning har det ofta förordats att barn ska sova ensamma och olika beteendeprogram för att lära barn att sova och somna om utan föräldrarnas närvaro har rekommenderats. Metoderna har dock kritiserats för att sakna barnperspektiv.
Amningshjälpen har utformat en broschyr ‐Sugen på sömn‐ vars syfte är att lyfta barnperspektivet och att stärka föräldrars självtillit i samband med barnets sömn.
Broschyren följer Socialstyrelsens rekommendationer för säker samsovning och har utvärderats i samarbete med Uppsala universitet. Utvärderingen visar att föräldrar som fått information om broschyren har mer kunskap om barns behov i samband med sömn, oftare la sitt barn att sova på rygg och också väljer att samsova oftare med sitt barn.
Broschyren kommer att säljas via Amningshjälpens kontor, kontoret@amningshjalpen.se"



måndag 21 oktober 2013

Kanada förespråkar långtidsamning

av Julia Ilke

Kanada är ett land där en hög andel ammar och drygt 87 % av mammorna uppger att de har en intention att amma sitt barn. Att många börjar amma behöver dock inte betyda att många även fortsätter att amma, och särskilt inte att de ammar sedan barnet blivit ett par år gammalt. Kanadas hälsodepartement Healty Canda har en Facebook-sida och förra veckan la de upp den här bilden med följande bildtext:
"How old was your child when you stopped breastfeeding?
It’s Breastfeeding Week - here are 10 great reasons to breastfeed from Day 1 to age 2 and 
                                       beyond:http://bit.ly/HCdnGreatReasonsToBreastfeed"
Bild lånad från Healthy Canadians

Skulle du vilja se att svenska myndigheter gjorde kampanjer för att främja långtidsamning? Eller vore det att lägga sig i saker som bara familjen själva ska bestämma?

Jag tycker det är positivt att effekterna av att långtidsamma lyfts fram på en så hög nivå i samhället.  Som jag skrev i förra inlägget så kommer inget företag någonsin att göra reklam för bröstmjölk och frågan är då vem ska göra det om inte just statliga myndigheter. Om det nu behövs någon reklam över huvudtaget, men det tror jag för annars är risken stor att barnmatsföretagens reklam blir den enda "informationen" man får och den är ju som sagt sällan amningsvänlig. Personligen skulle jag gärna se bilden tapetserad längs rulltrappan i tunnelbanan och i busskurerna i stan för det är alldeles för sällan man ser eller hör om barn som ammas efter 1-årsdagen.


Källor:
Breastfeeding Initiation in Canada: Key Statistics and Graphics (2009-2010).
Healty Canadians på Facebook

fredag 18 oktober 2013

En dryck anpassad för små barns behov

av Julia Ilke

Enligt Semper är avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, maltdextrin, veg olja (raps, palmkärna,
solros, algsvamp), mjölksocker, galaktooligosackarider, minderalämnen, fiskolja, taurin, surhetsreglerande medel (citronsyra) och emulgeringsmedel (sojalecitin) precis vad barn över 1 år behöver. I alla fall enligt deras reklamutskick som dimper ner hos alla lagom till 1-årsdagen.

Amning kommer aldrig något företag att göra reklam för eftersom det inte finns några pengar att tjäna. Men jag kan ju alltid göra lite reklam här:

"Bröstmjölk- drycken, närheten, trösten och goset som är individuellt anpassat för just ditt barns behov. Efter 1- årsdagen täcker endast 450 ml av denna underbara produkt hela 30 % av energibehovet. Sammansättningen av näringsämnen har forskats fram under miljontals år och som en bonus kommer mjölken även med antikroppar. Mjölken är gratis, miljövänlig, alltid perfekt tempererad och otroligt god. Bröstmjölk- för att ditt barn är värd det bästa!"

tisdag 15 oktober 2013

Mammakroppens fjärde trimester

av Julia Ilke

Den amerikanska fotografen Ashlee Wells Jackson håller just nu på med ett spännande fotoprojekt där hon fotograferar mammor och deras "nya" kroppar. Syftet är att hylla mammakroppen och skönheten i de förändringar som en graviditet innebär.
Bilden lånad från 4thrimesterbodies.com

Att förhålla sig till sin nya mammakropp är inte alltid lätt i en kultur som premierar ungdom, ytlig skönhet och perfektionism. I USA kan jag tänka mig att idealen och pressen på att "komma i smaljeansen"än ännu värre men även i Sverige kämpar många mammor med att ömsom acceptera sin nya kropp och ömsom med att få den som den såg ut innan graviditeten.

Det är en fin balansgång mellan att träna och äta rätt för att må bra och vara stark för att orka med småbarnlivet och att träna med önskan att passa in i det snäva utseendeidealet. Jag har svårt att svara på vart gränsen går och troligen är det upp till varje person att själv får fråga sig varför och för vems skull man vill förändra sig. Det är dock inte helt lätt när sociala medier översvämmas av bilder på tränade kroppar, vad andra äter och tips på hur man går ner i vikt. Att man inte ska banta när man ammar är dock bekant för de flesta eftersom gifter som finns lagrade i mammans fett löses ut i bröstmjölken. Att amma kan dock  för en del göra att man blir smalare än innan medan amningen för andra snarare får kroppen att absolut inte vilja släppa på sina reserver. Sett ur ett evolutionärt perspektiv är det sistnämnda ganska klokt gjort av kroppen men kan upplevas ack så frustrerande av mamman. 

Ur ett amningsperspektiv är det troligen inte positivt att mammor tampas med viljan att gå ner i vikt eftersom det kan leda till att amningen avslutas tidigare. På öppna förskolan hörde jag som en exempel en nybliven mamma som skrockade gott när hon för sin väninna konstaterade att hon skulle rasa i vikt med den nya 5:2- dieten så fort hon slutade amma. Samtidigt kan det för andra vara precis tvärtom och jag har pratat med mammor som säger att de är rädda för att gå upp i vikt när de slutar amma och delvis  fortsätter därför.  Med tanke på att vi lever i den här utseendefixerade världen har jag ibland tänkt på att det är konstigt att inte fler ammar vidare av just den anledningen. Jag säger inte att det är önskvärt att man ammar för att gå ner i vikt men jag har tänkt på att man i sociala medier bara ser mammor som tränar och dietar sig i form och ingen som slår ett slag för att man kan amma bort sina graviditetskilon.

Jag är säker på att ni har mycket att säga om saken också för relationen till kroppen brukar beröra. Ashless utställning kommer tyvärr bara visas i USA men hon ska göra en bok också som vi säkert kommer att kunna klicka hem.

Jag avslutar med att säga det som en klok vän sa till mig när jag var gravid, "Tiden med ett litet barn är väldigt kort så allt som du verkligen inte behöver göra samtidigt ska du låta vänta".

torsdag 10 oktober 2013

"Du kan amma här" i media

av Julia Ilke

Här kommer några av de mediakanaler som rapporterat om kampanjen "Du kan amma här".

- Dalarnas tidning. Här kan du amma.

- Sveriges Radio, Dalanytt. Kampanj för offentlig amning.

Kommentera gärna med tips på andra media som tagit upp detta.

onsdag 9 oktober 2013

Du kan amma här-kampanj för offentlig amning

av Julia Ilke

Idag gick startskottet för kampanjen Du kan amma här. Syftet är att främja amning och stärka nyblivna föräldrar i att vistas utanför hemmet och detta genom att bland annat sprida amningssymbolen på kaféer och liknande för att bekräfta att man gärna får amma hos dem.
För att uppmärksamma uppstarten samlades idag föräldrar på kaféer på åtta orter i Sverige för att amma och prata om amning i det offentliga rummet.
Som en del av kampanjen nylanseras även videon "Du kan amma här" som i våras fick mycket uppmärksamhet. Du kan se den nya videon här.
Bakom kampanjen står Amningshjälpen och kursen Amningskurs för blivande föräldrar.

Den här symbolen betyder att du gärna får amma på den här platsen. Vill du ge ditt barn mat på annat sätt, till exempel bröstmjölk eller ersättning i flaska, går det förstås också bra.

tisdag 8 oktober 2013

Rätt att amma på jobbet

av Julia Ilke

Visste du att du har rätt att amma på arbetstid? Att börja jobba behöver således inte betyda att man måste sluta amma utan om man vill och har möjligheten så har man rätt att under en arbetsdag ta paus för att amma. Man kan inte kräva lön för den tiden men det kan i alla fall vara bra att veta att man får ta ledigt mitt under pågående arbetsdag. För att inte förlora i inkomst kan man alltid planera sin föräldrarpenning så att man har en timme att ta ut även sedan man börjat jobba.

I de flesta länder har man denna rättighet, men förvånande nog så saknar bland annat finska, kanadensiska, sydafrikanska och australiensiska mammor den rättigheten.
Klicka här för att se bilden stor.

Läs mer:
Föräldraledighetslagen 

Förtydligande: Givetvis kan du fortsätta amma de tider du inte jobbar. Att ta amningspauser under arbetsdagen är inget måste för att fortsätta amma utan för de flesta fungerar det bra att inte amma när man jobbar men sedan amma som vanligt resten av tiden. Om brösten börjar spänna under dagen kan man alltid pumpa eller handmjölk ur lite, och samma sak om mjölkproduktionen minskar för att då hålla den igång,

söndag 6 oktober 2013

Amma efter 1 årsdagen

av Julia Ilke

I veckan som kommer fyller jag ett år som ammande mamma. I går var jag på en fest där en helt nybliven mamma var med och givetvis blev amningen ett att våra samtalsämnen. Det som slog mig var hur otroligt olika det är att amma en nyfödd, en tre månaders, en åtta månaders och en ettåring. Min egen upplevelse är att det bara blir bättre och bättre för idag slutar våra amningsstunder ofta i skratt- och kramkalas, och inte som i början med rapar och magont. Problemen med dåligt tag, mjölkstockning, blygsel att amma inför andra, läckande bröst osv. är minnen blott och det är egentligen först nu eller sedan någon månad tillbaka som amningen känns helt okomplicerad. Jag är verkligen glad över att vi ammar vidare så att vi får uppleva den här glada, enkla och roliga amningen.

Många som haft det struligt med amningen säger att de är så glada att de fortsatte amma eftersom det upplevs så positivt när problemen löst sig. Jag kan bara hålla med och känna att om jag hade slutat att amma vid säg 5 månader så hade jag gjort massor av grovjobb och slit med amningen men missat den bästa biten. Lite som att äta en halvtråkig middag och sedan gå från festen precis innan efterrätten.

I Marit Olanders bok "Amning i vardagen" finns en rolig sida som får mig att skratta av igenkäning. Det är Marcus, 11 månader, som delar med sig av sina bästa amningstips.


onsdag 2 oktober 2013

Så mycket mer än blask


av Julia Ilke

"Efter ett år är mjölken bara blask" och "Du måste ge hen annan mat, mjölken är bara mys i den där åldern".  Många är vi som fått höra kommentarer som dessa men ligger det verkligen någon sanning i dem?

Enligt Kathryn Dewey (2001) ger 450 ml bröstmjölk följande näring under det andra levnadsåret (12-23 månader).

29% av energibehovet
43% av proteinbehovet
36% av kalkbehovet
75% av vitamin A behovet
76% av folatbehovet
94% av vitamin B12 behovet
60% av vitamin C behovet

Något mer än blask va?

Källa:
Dewey, 2001. Nutrition, Growth, and Complementary Feeding of The Brestfed Infant
Pediatric Clinics of North America, Volume 48, Issue 1, Pages 87-104

måndag 30 september 2013

Svar till Göteborgs Posten


Ellen Albertsdottir påstår i GP 12/9 att staten genom ett lagförslag mot marknadsföring av modersmjölksersättning kastar "kvinnors självbestämmande i soptunnan" i jakt på ”glimrande amningsstatistik". Hur slagfärdigt hennes debattinlägg än må vara är det inte tillräcklig väl underbyggt. Förslaget kommer inte från regeringen utan från ett flera år gammalt EU-direktiv som Sverige är tvingat att anta. Direktivet grundar sig på WHO-koden och är inte sprunget ur en påstådd svensk amningsfanatism. 

Vi menar att det talas alltför lite om de hälsoskillnader som faktiskt finns mellan bröstmjölk och ersättning. Den information Albertsdottir efterlyser går dock lätt att hitta genom att kontakta Livsmedelsverket som sitter på en gedigen sammanställning av evidens kring detta. Att amning inte skyddar mot allergi har blivit en käpphäst bland de som är kritiska till rekommendationen om amning. Några av fördelarna vi vill lyfta fram är minskad risk för övre luftvägsinfektioner, öroninflammation, tarminfektioner hos barnet samt minskad risk för bröstcancer hos modern. Förekomsten av plötslig spädbarnsdöd är lägre hos ammade barn. Detta är relevant också i vår del av världen. 

Om vi skulle släppa reklam för modersmjölksersättning fri, vem ska då göra reklam för amning? Detta är pudelns kärna eftersom det ligger mångmiljonintressen i att öka försäljningen av ersättningsprodukter på bekostnad av utebliven amning. Ingen gör reklam för bröstmjölk eftersom det saknas vinstintressen. Därför behöver amningen skyddas genom WHO-koden. Hänsynslös marknadsföring är än idag ett enormt problem i fattiga delar av världen. Unicef skrev nyligen att barndödligheten i världen skulle kunna minskas med 45 % om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. 

Amning är bara en bland många folkhälsorekommendationer och inte mer tvingande än att äta fisk tre gånger i veckan, ett halvt kilo frukt och grönt varje dag, eller en daglig dos motion på 30 minuter. Amning är djupt personligt och väcker därför starkare reaktioner än andra råd, men självbestämmandet kvarstår. Det är lika valfritt att avstå från amning som från fisk eller frukt. 

Vad gäller självbestämmande är Amningshjälpens åsikt att det är kvinnans rättighet att få använda sin kropp till att amma om det är vad hon vill. Det är också kvinnans rättighet att få hjälp och stöd i detta på ett sätt att det möjliggör hennes amning på bästa sätt. Samt att bli uppbackad av samhället i sin amning och inte behöva gå undan utan kunna röra sig fritt i alla sammanhang. Men för att det ska bli möjligt för alla att kunna välja amning måste stödet från vården och samhället till ammande bli bättre. 


Ingrid Rönn Hyttsten, ordförande Amningshjälpen
Cecilia Kauppi, styrelseledamot Amningshjälpen 


GP debatt har tackat nej till publicering.

Vogue normaliserar amning

av Julia Ilke

Den här bilden finns med i senaste numret av nederländska Vogue. Ingen vanlig bild i ett modemagasin precis och därför väldigt uppfriskande tycker jag! Visserligen kan man ifrågasätta att ett barn används i ett modereportage med syfte att sälja saker men bortsett från det gillar jag att amning på detta sätt normaliseras. Att ha kampanjer med syfte att uppmärksamma amning är också bra men den bästa normaliseringen tror jag sker när amningen bara är där. Inte i fokus utan som en naturlig del i ett större sammanhang precis som i verkliga livet.

tisdag 24 september 2013

Fri amning och tidiga signaler

av Julia Ilke

Det pratas en del om fri amning och det är den amnings"metoden" som idag uppmuntras av BVC. Motsatsen till fri amning är styrd amning då man ammar efter klockan snarare än efter barnets signaler. För ett par generationer sedan, på 50- och 60-talet, var det vanligt med styrd amning och mammor fick lära sig att de skulle amma var fjärde timme på dagen. Att amma så sällan är ingen bra idé, dels för att barn ofta vill amma oftare än så och dels för att det riskerar att försämra mjölkproduktionen och då särskilt i början när den ska komma igång. Har man ammat fritt några månader kan de flesta ha amningspauser på flera timmar utan att vare sig barn eller mamma mår dåligt men i början behöver man amma ofta ofta.

Vad innebär då fri amning? Jo det betyder att barnet får amma när det visar tecken på att vilja det. De första veckorna kan det betyda att man ammar i princip dygnet runt och med ett äldre barn kan det innebära att brösten plockas fram mitt i leken på öppna förskolan. Givetvis får man som mamma styra amningen en del även om det handlar om fri amning. Är man till exempel inte bekväm med att amma inför andra kan man vänta en stund och gå till en plats som känns ok.

Det här med att man ska amma när barnet visar tecken på det då? Många tror att gråt och skrik är barns främsta signal på att vilja amma. Den bilden hade jag innan jag fick barn och framförallt innan jag läste högskolekursen Amning och Bröstmjölk och fick lära mig om barnets tidiga signaler.

Som du ser på bilden ovan så är gråt och skrik de sista barnet tar till. Långt innan dess visar barnet tecken genom att vrida huvudet från sida till sida (letar efter bröstet), öppna munnen och suga på sin hand. Det är vid dessa signaler man ska ge bröstet och inte vänta tills barnet är så desperat att det gråter. Från barnets synvinkel är det självklart varför man som mamma ska lära känna och svara an på dessa tidiga signaler, men sett ur mammans och amningens synvinkel så är det också mycket lättare att amma ett lugnt barn än ett som gråter. När barnet gråter åker nämligen tungan upp i gomen vilket hindrar amningen. Har du någon gång försökt att amma ett gråtande barn vet du att det kan vara stört omöjligt. Barnet måste ofta lugnas först innan det kan amma, men eftersom det är just amma det vill kan det vara svårt att lugna det på något annat vis... ja du förstår, det blir en ond cirkel där både mamma och barn nog blir rätt stressade. Stressen i sin tur kan göra att mjölken sedan inte vill rinna till eftersom stresshormonerna hindrar amningshormonet oxytocin. Nu kan det vara en riktig cirkus hemma i soffan med ett gråtande barn som verkligen vill amma och en genomstressad mamma vars mjölk vägrar att rinna till. Någon som känner igen sig?

lördag 21 september 2013

Vi har det bra, vi här bak i bussen


av Julia Ilke

Jag satt på bussen in till stan igår och på andra sidan mittgången satt en mamma med ett barn på några månader. Barnet grät och hur mamman än vaggade, klappade och försökte få barnet att ta en napp så fortsatte det att gråta. Mamman var uppenbart stressad över situationen och försökte intensivt att få barnet att acceptera nappen samtidigt som hon såg sig omkring i bussen som för att kolla om någon var irriterad på henne och barnet.

Ge barnet bröstet!” ekade det i mitt huvud under tiden och jag funderade på om, och i så fall hur, jag skulle kunna säga det till henne. Det är verkligen inte en lätt sak att göra det här med att ge råd i all välmening utan att egentligen ha tillräckligt med fakta för att veta om rådet kommer vara till någon hjälp. Jag hade ögonkontakt med mamman vid flera tillfällen och jag försökte nog förmedla någon form att medkänsla och förståelse men jag förblev tyst. Som en räddare i nöden kröp dock min son upp i famnen och la sig till rätta för en slurk. Självklart lät jag honom amma och sedan tog det inte många sekunder innan hon också la sitt barn till bröstet. Barnet tystnade genast, mamman såg lugnare ut och så satt vi sedan där, på varsin sida av mittgången och ammade våra barn. Fortfarande utan att ha sagt något till varandra men ändå med en känsla av samhörighet. En stund senare klev det på nya passagerare och tyvärr slutade hon amma då och barnet grät resten av resan.

Jag är glad över att jag och min son ammade på bussen så att hon också vågade göra det, om så bara för en kort stund.

torsdag 19 september 2013

Visa ditt stöd för långtidsamning


av Julia Ilke

Har fått en kommentar med en fråga om hur man ska orka långtidsamma när ens omgivning är negativ till det. Min första tanke är mamman behöver stöd! Stöd, acceptans och bekräftelse på att hon gör något fint och bra när hon låter sin 2-åring amma vidare. 

Vad säger ni andra mammor? Kom igen så samlar vi ihop massor av pepp för långtidsamning, för den här specifika mammans skull men så klart också för alla andra! Bidra med ett konkret fakta på varför amning och långtidsamning är bra, säg något stärkande, dela din egen story, berätta varifrån du hämtat kraft osv. osv..! Låt kommentarsfältet bli ett enda långt hurrarop för långtidsamning som man kan gå in och läsa när man behöver det.

"Ammar min 2-åring så mycket hon vill, och vill fortsätta så länge hon vill. Men blir alltmer förtvivlad över omgivningens attityd. Börjande från hennes egen far: "nu igen", "extremt", "onormalt". Har hon inte aptit vid middagsdags är det naturligtvis mammas fel. Och farmor som utbrister med sin snörpta näsa: "det där är ju inte heller bra!" (vet inte vad mera som inte är bra). Och så står far och farmor och diskuterar hur illa det är medan jag ammar. Känner mig så maktlös och matt. Och ensam. Ingen bryr sig om hur det känns för mig och barnet. Har inte några "egna" kvar längre som stöder mig. Vad skall jag göra? Vad skall jag säga?"

tisdag 17 september 2013

Sakta vi gå genom stan

av Julia Ilke

Kom hem från Barcelona för ett par dagar sedan och tänkte att jag kan bjuda på några amningsbilder från resan. Det är ju inte alla som ammat på Parc Guell och vandrandes längs Barcelonas gator ;)




lördag 14 september 2013

Vem kunde tro att amning skyddar synen på äldre dagar?

av Julia Ilke

En grupp norska forskare har publicerat en artikel där de visar ett samband mellan hur länge man ammat och risken att få problem med gula fläcken. Sedan tidigare vet man att de åldersrelaterade förändringar som kan uppstå i gula fläcken skiljer sig åt mellan män och kvinnor och syftet i denna studie var därför att undersöka hur kvinnliga könshormoner och barnafödandet påverkar. Man såg ingen skllnad i relation till preventinmedel, ålder för mens och menopaus, ålder för barnafödande eller andra hormonbehandlingar men däremot i relation till amning. För att förklara hur amning och förändringar i gula fläcken hänger samman krävs mer forskning men detta är ändå ett intressant första steg.

Läs sammanfattning av studien här.

måndag 9 september 2013

Barndödligheten skulle kunna minskas med 45 %

av Julia Ilke

Unicef skriver på sin blogg den 1 augusti om barndödlighet och amning. De anger siffror som tål att tänkas på:

45 %, så mycket skulle barndödligheten kunna minskas om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. Störst är effekten i länder där smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är vanligt.

165 miljoner barn under två år lider av näringsbrist. En situation som skulle se betydligt bättre ut om barnen ammades.

39 % av världens barn ammas exklusivt det första halvåret.

Med tanke på att bröstmjölk är gratis och ger barnen precis allt de behöver i form av näring och antikroppar så är det ingen underdrift att som Unicef påstå att amning är den billigaste och mest effektiva metoden för att rädda barns liv.


fredag 6 september 2013

Amning i mobilen

av Julia Ilke

Hur många sitter med sin smarta telefon i handen när du ammar, räck upp en hand! Jag räcker absolut upp handen. Amning tar tid och även om det är mysigt att titta på sin lilla älskling så är jag nog inte ensam om att efter en stund söka mig efter telefonen för att surfa lite. Här kommer några tips på amningsrelaterat surf:

1. Amningshjälpen finns på Facebook som grupperna "Amningshjälpen" och "Amningshjälpens slutna grupp". Här kan du ställa frågor och få svar av både andra mammor och hjälpmamor, dela bilder eller ta upp något annat som har med amning att göra.

2. Appar om amning finns det också. En sökning på "breastfeeding" i Appstore resulterade i 131 träffar. Två appar som jag fastnade för är "Happy Breastfeeding" och "Successful Breastfeeding".

Happy Breastfeeding är ett quiz med frågor om amning. Jag tycker frågorna är bra och det känns som ett kul sätt att lära sig mer på. Appen är gratis.


Successfull Breastfeeding är en informationsapp. Rubrikerna är "Understanding", "Successful", "Wellbeing", "Practice", "Minor problems" och "Weaning" så med andra ord är det en app som tar upp de mest grundläggande frågorna och ger snabb och enkel information. En mindre del av appen är tillgänglig gratis men vill man ha tillgång till alla bilder och fakta kostar det 38 kr. 

onsdag 4 september 2013

Semper anmälda för vilseledande reklam


av Julia Ilke

Välling för en god natts sömn? Ja det påstår i alla fall Semper när de gör reklam för sin nattvälling. Påståendet saknar dock belägg och är till och med vilseledande. Barn vaknar på nätterna och det är helt i sin ordning att de vill amma då. Att de vaknar är inte ett tecken på att de är hungriga och att mjölken inte räcker  men det är lätt hänt att reklamen uppfattas så  och därför har en mamma nu anmält Semper till Konsumentverket för vilseledande reklam. Så här skriver hon själv om sin anmälan: 

"Jag anmälde Semper för några månader sedan till Konsumentverket för vilseledande reklam. Jag fick vid flera tillfällen hem kuponger som gällde på en god natts sömn. I reklamen och på kupongen marknadsförs vällingen som sömnmedel och de skriver att Sempers välling får hela familjen att sova gott! Jag blir väldigt upprörd av den här reklamen. Välling är mat - inte ett sömnmedel! Bebisars sömnproblem kan ha många orsaker utöver hunger. Jag är rädd att den här typen av reklam kan få ammande mammor vars bebisar sover dåligt att sluta amma eftersom de luras att tro att sömnproblem beror på hunger. Nu har min lokaltidning och lokala tv-nyheterna uppmärksammat denna anmälan. Häftigt tycker jag, som hoppas att Semper kommer att ändra sin reklam och sluta anspela på småbarnsföräldrars sömnbrist i sin jakt på ökad försäljning. Jag rekommenderar er andra som också blivit upprörda över denna reklam att anmäla. Är det fler som gör det ökar möjligheten till förändring...
...poängen är att jag anser att reklamen är direkt vilseledande. Kupongen avser välling men texten lyder "30 kr rabatt på en god natts sömn". Jag citerade själva kupongen och även delar av reklamens text som säger att med sempers välling får hela familjen sova gott. Jag skrev om bebisars sovvanor och att problem kan ha flera orsaker. Jag tog även med detta om amning och att det kan påverka ammande mammor negativt. Vällingen lanseras som sömnmedel när det är mat (och kanske inte så bra sådan...men det är en annan sak). Att anspela på sömnbristen anser jag är sååå fult! En annan aspekt är de barn som dricker välling men ändå sover dåligt, många av de föräldrarna blir förtvivlade. Jag har kompisar som sagt "min dotter/son får ju en flaska innan läggning men sover ändå bara 2 timmar innan hen vaknar, vad är det för fel???". Eftersom vällingen beskrivs vara sömnmedel så är det lätt att tro att det då är barnet det är fel på..."

Lokalpressen har tagit upp anmälan och du kan läsa och höra om det här och här.

lördag 31 augusti 2013

Sluta nattamma

av Julia Ilke

Det mest lästa inlägget här på bloggen är, lite ironiskt nog, ett som handlar om att sluta amma. Det är dock inte så konstigt för att sluta amma kan ibland och för vissa vara lika svårt som det för vissa är att börja amma. Går man för fort fram kan man få mjölkstockning och ett onödigt ledset barn, för att inte tala om de skuldkänslor många upplever när det blivit dags att neka barnet bröstet.

Tidigare än att man ska sluta amma helt kan det hända att man vill avsluta ena dygnhalvans amning. Ska man börja jobba kanske man måste sluta dagamma men kan behålla kvälls- och nattamningen. Känner man att nattamningen tar för mycket på ens egna krafter kan det vara dags att avsluta den men behålla dagamningen.

Att barn vill amma både dag- och natt är inget konstigt utan tvärtom. Alla barn slutar förr eller senare att amma men som vi lever idag kan många inte vänta in detta och som förälder måste man då avvänja barnet. För att sluta amma helt eller sluta på dagtid rekommenderar jag det tidigare inlägget Sluta amma. Det finns lite lika mycket skrivet om att sluta med nattamningen så här nedan samlar jag de tips jag hittat och fått av andra kloka mammor och amningskunniga.

- Planera in avvänjningen till en tid då övriga livet är lugnt och tryggt. Sker det andra förändringar samtidigt kan barnet behöva sin trygga nattamning och det är alltså både mildare för barnet som troligen lättare att avvänja vid ett annat tillfälle. Exempel på andra förändringar kan vara dagisstart, att du börjar jobba, en resa, utvecklingssteg för barnet eller efter en sjukdom.

- Börja med att vänja barnet vid att somna utan bröstet i munnen. Amma alltså tills barnet nästan somnat och dra då ut bröstvårtan. Vaknar barnet till kan du försöka vagga det till sömns men går det inte får man börja om- amma och sedan dra ut bröstvårtan lagom till att barnet somnar. Detta är inget som behöver ske över en kväll utan låt det ta tid. Vitsen är att vänja barnet vid att somna in utan bröstet i munnen.

- Vissa tycker det är lättare att få barnet att inte nattamma om det sövs utan bröstet. Andra vill behålla amningen vid sövningen. Känn efter hur du vill göra och håll fast vid det. Har ni tidigare ammat till sömns men också badat på kvällen och sjungit sånger så tänk på att fortsätta med de andra läggningsrutinerna.

- Se till att barnet är mätt, tryggt och varmt inför läggningen. Vaknar barnet av att du lägger på det täcket så klä det heller i en varm pyjamas och strumpor och låt barnet ligga utan täcke.

- När barnet vaknar eller gnyr i sömnen vänta lite med att erbjuda bröstet. Kanske somnar barnet om av sig självt?

- Samsover ni så sov med tröja så att brösten inte är lika lättillgängliga samt för att minska doften av mjölk. Har du ett babynest kan du lägga barnet där eller ta en filt som du lägger mellan er. Detta gäller under tiden ni avvänjer, när barnet inte nattammar längre kan ni gärna sova nära varandra igen.

- När barnet vaknar för att amma så vagga det till sömn igen, erbjud varmt vatten i flaska, sjung en vaggvisa eller klappa på det. Gör helt enkelt det som på dagtid brukar lugna ditt barn. Blir barnet för ledset så ge bröstet och låt avvänjningen ta någon natt extra.

- Är barnet så pass stort att det förstår vad du säger så säg något i dyl med "Tutten sover" när du nekar barnet att amma. Vill barnet prata om det faktum att tuttarna numera också sover på nätterna så gör det. Hjälp barnet sätta ord på sina känslor.

söndag 25 augusti 2013

En förändrad syn på kroppen


av Julia Ilke

Om inte allt för många veckor blir sonen ett och jag kan fira att jag ammat lika länge. (Givetvis finns det mycket att att fira den dagen också men det är en annan historia.) Funderar på vilka toppar och dalar jag haft med amningen samt på vad som gått som jag trodde och vad nytt jag har fått lära mig under amningsresans gång.

När jag väntade barn visste jag att jag skulle vilja amma men en sak jag inte förstod var hur jag någonsin skulle kunna bli bekväm med att plocka fram bröstet inför andra. Det är ju något man bara inte gör. Känslan kan jämföras med den tvångstanke man kan få om öppna fönster och räcken. Man vet att man inte kommer hoppa men tanken på att man kan och tänk om bara råkade..!? En svindlande overklighetskänsla. Och att ta fram bröstet på bussen, inför sin egen pappa, inför sina vänner som inte har barn, på caféer... en lika svindlande och galen tanke innan man fått barn men som över en natt blir ett måste och något så kallat naturligt.

Som tur är vänjer man sig för vi människor har en enorm anpassningsförmåga. Det dröjde inte länge innan jag stod på vår parkeringsplats en iskall höstdag och ammade sonen för att sedan spänna fast honom i babyskyddet och själv ta plats i förarsätet och först då dra ner tröjan. Jag hade en vän med mig vid det här tillfället och ja hon såg på mig med stora ögon och vi skrattade gott åt hela situationen. Några månader tidigare hade detta aldrig någonsin kunnat ske men nu stod jag alltså med bara bröst och packade in i bilen som om det vore det naturligaste i världen. Ja jag var stressad över sonen som inte var på sitt bästa bilåkarhumör och jag var säkert lätt förvirrad av sömnbrist och i sådana lägen kan nästan vad som helst hända men ändå, insikten att jag uppenbarligen inte hade kvar samma oro över att visa brösten gav mig en känsla av befrielse. Att inte längre vara centrum i sitt eget liv har både sina för- och nackdelar och den avslappnade relationen till den egna kroppen hör för mig till det positiva.

Påverkades din kroppsuppfattning/självbild när du började amma?

torsdag 22 augusti 2013

Yogaamning

av Julia Ilke
Bild lånad från huffingtonpost.com

Alla sätt att amma på är bra, eller hur? :) Jag tycker att den här bilden är helt underbar, så tokig och samtidigt så närvarande och kärleksfull.

Bilden togs för ett par år sedan och uppenbarligen har mamman fått en hel del frågor om bilden och deras livsstil sedan dess. På sin blogg Daughter of the Sun svara hon nu på de vanligaste och även om det inte handlar så mycket om amning tycker jag det var inspirerande läsning.

måndag 19 augusti 2013

Flashmob för rätten att amma offentligt

av Julia Ilke

I Manchester genomförde 30 mammor en amningsflashmob på stadens badhus sedan en mamma där blivit tillsagd att inte amma sitt barn. Falshmoben fick genomslag då badhusets chef bad om ursäkt och meddelade att det är en del av badhusets policy att tillåta amning. Läs mer här.

Bild lånad från manchestereveningnews.co.uk


I Amningshjälpens grupp på Facebook diskuterades nyligen frågan om att göra flashmob för att uppmärksamma rätten att amma offentligt. Vilka platser i samhället upplever du som amningsovänlig? Skulle du kunna tänka dig att medverka i en flashmob för att uppmärksamma rätten till offentlig amning?

onsdag 14 augusti 2013

Landet där man får amma eller ge ersättning


av Julia Ilke

Svenska Dagbladet publicerade den 11 augusti en lång artikel om amning med namnet ”Landet där mamma ska amma”.

I artikeln ifrågasätts att svenska myndigheter följer WHO-koden och främjar amning då man menar att ”den är utformad efter den verklighet som mammor i u-länder lever i”. Till viss del har artikelförfattaren rätt, WHO-koden antogs 1981 för att främja amning och reglera hur ersättning marknadsförs sedan det uppdagats att barn i u-länder dött i miljontals sedan deras ersättning blandats med orent vatten. Men även om orsaken till att koden antogs just då och med den bakgrunden så innehåller den mer än ”bara” riktlinjer om marknadsföring av ersättning. (Läs mer om koden.) Att påstå detta och därefter dra slutsatsen att man i Sverige ger amningsråd anpassade efter u-länder tycker jag är överdrivet och förvrängt.

I artikeln intervjuas ett par som ger ersättning till sitt barn då han efter fyra dagar utan ordentlig amning blev så svag att de tvingades åka till akuten där han omgående gavs ersättning. Andreas Herbt, som är verksamhetschef för kvinnoklinikerna i Malmö och Lund, beklagar i artikeln det som hände familjen och menar att det är ett misstag. Jag kan bara hålla med för givetvis är det tråkigt när det blir som det blev för den här familjen och i det här specifika fallet var det så klart bra att ersättning fanns. Det är dock ett extremfall som jag inte tror representerar majoriteten av de som väljer att använda ersättning. Jag undrar också vad som hänt om familjen stannat kvar längre på BB? Borde det inte vara så att ingen skulle få åka hem från BB förrän amningen verkligen kommit igång, mamman känner sig trygg och hon vet vart hon ska vända sig om det blir problem? Tanken är säkert att det ska vara så på BB men uppenbarligen släpptes dessa föräldrar hem ändå och min personliga erfarenhet är också den att vi fick åka hem utan att särskilt mycket tid lagts på att kolla att amningen verkligen fungerade. Som tur är hade jag egna kunskaper samt en syster som kunde hjälpa mig men det har inte alla och i ensamheten och utan erfarenhet är det oundvikligt att blir oöverkomligt svårt för många. Lösningen på detta kan vara att ta till ersättning och påstå att Sverige är för amningsfokuserat. En annan lösning är att föräldrar inte skickas hem med en BB-journal där det står att amningen fungerar när den i verkligheten inte gör det. 

Skulden många känner när amningen inte fungerar kommer i princip alltid upp när man talar om ersättning. Frågan är dock om inte denna skuld borde delas av flera? Självklart har man som blivande förälder ett eget ansvar att skaffa sig kunskap om amning och vilka problem som kan uppstå men det vore nog inte helt fel om det pratades mer om just problemen på BB, mvc och liknande. Kanske låter man bli i tron att det ska skrämma bort mammor från att vilja amma och kanske informerar man inte om ersättning i tron om att det då kommer att väljas för lättvindigt. Kanske har jag fel men jag undrar om effekten inte istället blir den motsatta. Känner man bara till hur viktigt och bra det är med amning men inte att såriga bröstvårtor är vanligt de första dagarna är inte alls konstigt om många blir rädda för smärtan och känner sig totalt misslyckade när det inte går lika enkelt och bra som de trott. Att man inte talar om ersättning tror jag också bidrar till att debatterna om amning/ersättning alltid blir så heta och infekterade. Såväl amning som ersättning omgärdas av så många myter och idéer att det är svårt att föra vettiga samtal om sakerna. En del av lösningen kan vara att informera mer om både amningens och ersättningens för- och nackdelar samt att stödet till nyblivna föräldrar ökar så att bristen på hjälp och viktig kunskap aldrig är det som sätter käppar i hjulet för en fungerande amning.