När det kommer forskning som visar att utebliven amning innebär hälsonackdelar väcker det ingen som helst uppmärksamhet i media. Den här stora sammanställningen av flera forskningsstudier passerade helt obemärkt. Slutsatserna var att barn som inte helammas i sex månader oftare drabbas av magsjuka, och att deras mammor slipper få tillbaka mensen längre. Det finns inga risker med att rekommendera sex månaders helamning som generell policy – men varje mor-barn-par måste naturligtvis bemötas individuellt.
Så kommer det en enda studie som drar slutsatsen att amning eller ej inte spelar någon roll och vips är den en stor nyhet i hela världen, och så även Sverige. Fast den inte på något sätt handlar om helamning bereds Agnes Wold utrymme i seriösa tidningar som Svenska Dagbladet att – helt oemotsagd - att så osäkerhet kring sex månaders helamning-rekommendationen och smutskasta sitt favorithatobjekt WHO-koden.
Det studien kommer fram till är att när man jämförde syskonpar på över fyra år där ett har ammats och det andra inte ammats så finns ingen skillnad i deras hälsa och utveckling. Det skulle alltså betyda att den skillnad i hälsa och utveckling som man ser mellan gruppen ”ammade barn” och ”ej ammade barn” beror på familjeförhållanden och socio-ekonomisk status, inte på amningen i sig. Vilket amningsskeptiker länge har hävdat.
Så entydigt är dock inte resultatet. Flera amningskunniga personer och organisationer har reagerat mot studiens mediala genomslag, se här, här, här, här och här. Huvudinvändningarna mot studien, och dess utformning i media, är som följer:
- Studien säger inget om skillnader i hälsa före fyra års ålder. Forskaren medger själv att skillnaderna i hälsa för de yngsta barnen, vad gäller bland annat maginfektioner och infektioner i luftvägarna är så väldokumenterade att det inte är någon diskussion om att amning innebär skillnader för nyfödda.
- Alla barn som ammats över huvud taget utgör en enda stor grupp. Här blandas barn som har ammats en enda gång på förlossningen eller några få dagar med barn som helammats i månad efter månad. Det är en metod som återkommande har kritiserats eftersom den inte bevisar någonting.
- Amning är inte trolleri. Vi kan inte förvänta oss att en enda amning ska göra någon signifikant skillnad, säger amningsforskaren Karleen Gribble.
Gribble är också kritisk till att ställa socio-ekonomiska faktorer och amning i motsättning till varandra.
- De är olika bitar i pusslet. Det är inte antingen/eller utan både amning och socio-ekonomiska faktorer har betydelse.
