att ha för lite mjölk

av Julia Ilke

I det här inlägget tänkte jag ta upp det här med att ha för lite mjölk. Hur vet man om man har det? Kan man ha för lite mjölk? Kan man öka produktionen? Frågorna är många och i det här inlägget tittar vi på några av dem.

Hur vet man om man har för lite mjölk?

Det saknas forskning på hur mycket mjölk som är normalt eller nödvändigt att producera och det finns inte heller någon direkt diagnos som heter ”för lite mjölk”. Ändå upplever en del mammor att de har för lite mjölk och det kan grunda sig på att barnet inte tycks bli nöjt efter amning, att barnet inte växer som det ska eller för att brösten inte känns som att de är fulla med mjölk. I vissa fall kan det vara så att man verkligen har för lite mjölk men oftast misstolkar man ovan nämnda tecken som tecken på för lite mjölk.

Att barnet är missnöjt när det inte ligger vid bröstet behöver inte betyda att det är hungrigt. Amning är mer än mat och små barn trivs ofta bäst liggandes nära mammans kropp och med tillgång till bröstet för att äta eller bara snutta.

Att barnet inte går upp i vikt som det ”ska” behöver inte vara ett problem. Vikten berättar inte mycket mer än just hur mycket barnet väger. För att veta hur väl barnet växer och utvecklas är det bättre att se till hur barnet växer på längden.

Att brösten inte känns fulla med mjölk beror på att mjölkproduktionen efter ett tag ställer in sig på rätt mängd efter barnets behov. De där sprängfyllda ballongerna som man har den första tiden är inget man behöver ha hela tiden man ammar, och tur är väl det! Mjuk och mindre bröst är alltså inget att oroa sig för utan mjölken finns där ändå.

Kan man ha för lite mjölk?

Det finns fall där brösten är underutvecklade och inte kan producera mjölk men detta är ovanligt. Troligare orsaker är att man ammar för sällan, att man feltolkar situationen eller att man känner sig stressad vilket hämmar utdrivningsreflexen.

Hur ökar man mjölkproduktionen?

Öka produktionen kan man göra genom att ha mycket hud-mot-hudkontakt med sitt barn. Hormonet oxytocin som utsöndras då är viktigt för mjölkproduktionen samt att barnet påminns om att det ska äta när det får vara nära mammans kropp. Att amma för sällan kan nämligen göra så att mjölken börjar sina och för att öka produktionen kan man således göra tvärtom, amma oftare! I början och i vissa perioder kan det verkligen vara så att man ammar i princip dygnet runt och det är inget konstigt med det utan precis som det ska vara. Det är även normalt om ett barn ammar oregelbundet och det ibland går fem minuter mellan amningstillfällena medan det ibland går fem timmar. Försök att slappna av i detta men var uppmärksam på barnets signaler så brukar barnet själv tala om när och hur mycket det behöver äta.

Stress och att vara spänd kan hämma utdrivningsreflexen. Är man stressad behöver man ta tag i det och kanske be om eller kräva avlastning för att man ska få sova ut och ta hand om sig själv en stund. Gör det ont när man ammar så att man spänner sig kan man söka hjälp på BVC eller hos en hjälpmamma för att få till rätt grepp så att sår inte uppstår. I stunden kan man påminna sig om att andas djupt och sitta bekvämt för att på så vis minska stressen och hjälpa mjölken att rinna till.

Källor:

Föreläsning med professor emeritus Torsten Tuvemo.

Amningshjälpen.se

den första tiden

av Julia Ilke

En vanlig fundering och källa till oro för nyblivna mammor är frågan om mjölken verkligen räcker. När det lilla barnet vill amma konstant för att inte vara missnöjt så undrar många om detta beror på att mjölken inte räcker till?

Att ett barn, särskilt när det är nyfött, vill amma i princip dygnet runt är inte ovanligt. De första veckorna kan det verkligen vara så att man inte gör annat än sitter eller ligger ner med sitt lilla barn och ammar, ammar och ammar. Detta kan upplevas ganska påfrestande och många är nog inte helt beredda på hur mycket amning det är i början. Lägg till lite hormonstormar och alla känslor efter förlossningen samt bröst som ömmar och spänner och man förstår att den första tiden kan bli en ganska så tårfylld historia. Men detta är normalt och det tål att upprepas! Den första tiden kan vara nog så jobbig ändå utan att man också ska behöva oroa sig om att något är fel på barnet eller ens mjölkproduktion. Skulle det vara så att barnet inte får i sig tillräckligt kommer du märka det enklast genom att blöjorna är torra. Väter ett spädbarn 6-8 blöjor per dag får hen i sig tillräckligt. Att barnet är missnöjt när det inte ammar eller får ligga helt nära dig är troligen ett tecken på att barnet har det väldigt bra när det får vara så. (Detta har Sagogrynet skrivit väldigt fint om, läs här.)

För att underlätta för sig själv när amningen tar ens mesta kraft och tid är det viktigt att våga be om hjälp. Be om en bok att läsa eller att din partner läser högt för dig, ha alltid något att dricka till hands, ha handdukar i närheten när barnet rapar, be om massage av dina axlarna och en extra kudde för att göra de bekvämare. Se helt enkelt till att du har det så bra som du bara kan och släpp sedan alla tankar på allt annat som du ”borde” göra. Just nu är det bara du och ditt lilla barn som är viktiga så ge er den tiden ni behöver för att vila, amma och att lära känna varandra.

ny studie om ersättning de första dagarna som strategi för ökad amning i längden

av Julia Ilke

Forskare vid University of California har undersökt hur tillmatning med ersättning under de första dagarna på BB påverkar hur länge och mycket mamman senare kommer att amma.

Mammorna och barnen i studien hade bedömts som extra riskutsatta för att få problem med amningen då barnen vid ett dygns ålder gått ner 5-10 % av födslovikten. I kontrollgruppen ammades barnen exklusivt medan exprimentgruppen gav barnet en dos om 10 ml ersättning efter varje amningstillfälle. Vid uppföljningen en vecka samt tre månader efter födseln visade det sig exprimentgruppen som gett ersättning de första dagarna hade minskat på ersättningdosen redan efter en vecka medan fler i kontrollgruppen hade börjat ge ersättning vid det laget. Vid tre månader ammade 79 % av mammorna i exprimentgruppen exklusivt jämfört med 42 % i kontrollgruppen. Av de barn som vid en veckas ålder fick ersättning ammades de exklusivt i endast 18% av fallen. Studien är dock liten då endast 40 kvinnor var med och därför bör man vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.

Den canadensiske läkaren Jack Newman kritiserar dock studien på sin Facebooksida. Kritiken han framför handlar för det första om grundantagandet att viktnedgång efter födseln alltid är ett problem och en riskfaktor för att få amningsproblem. Istället menar han att en viktnedgång är helt i sin ordning då barnet gör sig av med onödig vätska och skulle barnet ha svårt att ta bröstet så är lösningen hjälp att ordna detta snarare än att ge ersättning. Sedan påpekar han att det mycket väl kan vara så att mamman och barnet klarar sig mycket bra på egen hand om man bara ger dem lite tid. Att redan efter ett dygn komma med ersättning ger en signal till mamman om att hon inte klarar av ge mat till sitt barn. Att ta till ersättning som lösning kan även leda till att man inte tar tag i det verkliga problemet om det nu är så att barnet inte lyckas få i sig tillräckligt med mjölk på grund av fel grepp eller liknande.

När jag först läste om studien blev jag överraskad över resultatet men så tänkte jag att en orsak kunde vara att många mammor idag känner sig osäkra på sina kroppar och genom att få ersättning så kunde de slappna av bättre. Att känna sig avslappnad och trygg frisätter nämligen hormonet oxytocin samt håller nivåerna av stresshormonerna kortisol och adrenalin nere, detta sammantaget ger en hormonbalans som gynnar amningen. Att ersättningsmammorna ammade längre tänkte jag kunde bero på att de när de inte oroade sig för barnets vikt fick en bättre och mer avslappnad upplevelse av att amma vilket gjorde att de ville fortsatta i högre grad.

Efter att ha läst Newmans kritik är jag dock beredd att hålla med honom till stor del. Det är ett stort problem idag att kvinnokroppen utsätts för så mycket granskning och kritik. Vad skulle hända om man istället för att trygga kvinnor med ersättning skulle satsa på att förebygga denna osäkerhet? Genom att utbilda blivande mammor om hur amningen fungerar, ge dem stödet de behöver och skippa snacket som får dem att tvivla på sin och barnets förmåga att få till en fungerande amning gissar jag att man skulle får fram lika fina amningssiffror som studien fick fram.

Källa:

Valeire J. Flaherman, Janella Abt, Anhony E. Burgos, Kathryn A. Lee, Michael D. Cabana and Thomas B. Newman. (2013). Effect of early limited formula on duration and exclusivity of breastfeedning on at-risk infants: an RCT. Pediatrics.

www.facebook.com/DrJackNewman/posts/191865550964499

Hur man kan gå över från att ge ersättning till att helamma/amma till större del

Av Cecilia Freij Tengroth

Mina vänner, jag har lovat att posta en sammanfattning av hur vi har lyckats gå över från att nästan huvudsakligen ge ersättning (periodvis ratade sonen bröstet nästan helt och hållet och som mest fick han nog närmare litern ersättning/utpumpad bröstmjölk per dag) till att nästan helamma! Och det, mina vänner, det är verkligen värt att kämpa för, det kan jag lova!

Detta är långt, men skippa att läsa om ni inte orkar eller inte är intresserade. Jag har skrivit detta främst för de som vill kunna öka andelen amning eller t.o.m. gå över till helamning efter att ha gett en mindre/större andel ersättning! Ingen fel på ersättning, det valet får var och en göra, men här kommer alltså tips för de som - liksom jag - verkligen VILL amma till så stor andel som möjligt! OBS! Jag är ingen hjälpmamma och har definitivt inte alla de "rätta" svaren, men så här gjorde VI!

• Passa på att amma när det fungerar för just er (för oss var det på nätterna, när han höll på att somna/vakna samt i rum som var mörkare och så fria från distraktioner som möjligt).
• 
  
• Våga testa att amma i bärsele/bärsjal! Sedan jag skaffade en Ergo Baby har jag lyckats få till detta, och utöver att det är otroligt praktiskt skulle jag säga att detta är huvudanledningen till att jag kan nästan helamma idag! Amning när sonen sitter i selen är i princip det enda som fungerar när vi är iväg, har besök eller om han har råkat hinna bli övertrött/överhungrig.
• 
  
• Minska gradvis på mängden ersättning - för dina brösts och för barnets skull. Testa att minska med t.ex. 10-15 ml per minskningstillfälle, i en takt som känns som en bra takt för just er.
• 
  
• Erbjud bröstet innan och efter ersättningen.
• 
  
• Erbjud bröstet väldigt ofta, redan innan du sett några egentliga hungersignaler. Dels för att man så här kan fånga upp amningstillfällen man kanske inte skulle ha hunnit se annars och dels för att det inte ska bli så himla stor grej det där med att erbjuda bröstet...vill barnet ha så fine, vill barnet inte ha så prova igen lite senare.
• Undvik helst att titta på klockan och tänka att han/hon inte redan "borde" vara hungrig. Dels äter barnet inte lika mycket varje gång (precis som vi vuxna - ibland äter vi en 5-rättersmiddag och ibland äter vi bara ett litet snacks) och dels är amning så mycket mer än hunger (törst, mys, tröst o.s.v.). Allt sugande gynnar dessutom mjölkproduktionen och amningen över huvud taget, är min erfarenhet.
• 
  
• Pumpa när det är perioder med mycket ersättning, för att minska risken för att mjölken sinar. Jag har föredragit en elektrisk pump, men en del föredrar en manuell pump eller att handmjölka. Om du orkar så pumpa/handmjölka gärna vid varje tillfälle som barnet får ersättning, för att liksom "lägga in beställningen" till dina bröst. Mjölken du får ut kan du ge t.ex. vid nästa måltid, istället för ersättning, eller så kan du frysa in mjölken och använda vid ett senare tillfälle. OBS! Var medveten om att den mjölk du får ut genom pumpning/handmjölkning INTE är densamma mängden som ditt barn får i sig när han/hon ammar! Barnet är MYCKET bättre på att få brösten att släppa ifrån sig mjölk. En del lyckas nästan inte få ut någon mjölk alls genom pumpning/handmjölkning, men det betyder INTE att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk vid amning! Om du har problem att få ut någon mjölk med pumpen/handmjölkningen - bli inte förskräckt, för barnet får garanterat i sig mer mjölk när han/hon ammar!
• 
  
• Minska användningen - eller helst undvik - napp. Napp har min son lyckligtvis inte visat något intresse för, så just detta har inte varit något problem för oss.
• 
  
• Testa att byta bröst oftare ibland. Många gånger kan min son äta jättelänge på en gång vid samma bröst, men ibland lugnar han inte ner sig förrän han har fått byta bröst några gånger.
• 
  
• Andas lugnt och försök slappna av! Verkligen inte lätt när man har en liten skrikande ostbåge vid bröstet, men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Lugn musik har hjälpt både mig och sonen att slappna av.
• 
  
• Försök att inte ta det på blodigaste allvar! Inte så lätt om man verkligen vill få amningen att fungera, och man blir stressad av problemen o.s.v., men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Saker som kan hjälpa till med detta är se till att göra roliga saker tillsammans med sin lille; t.ex. ha sångstund där barnet kan skratta åt mammas tokiga röster och miner i sångerna.
• 
  
• Var mycket nära, bär gärna barnet mycket, samsov gärna, ge babymassage, mys, skoja och ha roligt tillsammans.
• 
  
• Ge helst ersättningen/utpumpad bröstmjölk på kopp/sked istället för flaska. Det är bra att komma ifrån flaskan för att undvika s.k. tuttförvirring p.g.a. olika sugtekniker samt p.g.a. att barnet många gånger blir irriterad när mjölkflödet är lägre när de ammar än när de äter från flaskan. Vi testade koppmatning, men det måste jag dock erkänna att vi inte lyckades särskilt bra med alls. Framför allt p.g.a. att min son är så vild och vevar så fruktansvärt med armar och ben - i synnerhet när han är hungrig.
• 
  
• Tillmatningsset är ett annat sätt att ge barnet mat som verkar fantastiskt (vi har inte testat detta)! Det får bort flaskan och stimulerar dessutom ens egen mjölkproduktion! Man kan ge såväl ersättning som utpumpad bröstmjölk denna vägen.
• 
  
• Något som kan hjälpa mjölkproduktionen - åtminstone indirekt - är att stimulera oxytocin-/må-bra-hormon-produktionen genom: massage, smörja in sig själv med olja etc., duscha/bada, närhet, sex etc. Oxytocinet hjälper nog främst själva utdrivningen, men jag gissar att det även kan gynna själva mjölkproduktionen och framför allt att amningstillfällena blir mer avslappnade och fungerar bättre. Åtminstone är detta min personliga erfarenhet.
• 
  
• Amningste (innehållande örter som stimulerar mjölkproduktionen) kan också hjälpa många med mjölkproduktionen.
• 
  
• Om du istället har problem med överproduktion av mjölk och barnet t.ex. sätter i halsen och blir arg/ledsen, går även detta att hantera. Exempelvis finns det något som kallas för blockamning som fungerar för många med överproduktion.
• 
  
• Se till att hitta en ergonomisk och skön amningsställning - för att barnet ska kunna få ett bra tag om bröstet men också för att ni båda ska kunna slappna av på bästa vis. Själv kör jag som en mix av liggamning och laid back när vi är hemma: jag bullar upp med mycket kuddar bakom ryggen så att jag halvligger, och så en kudde under armen på den sidan där han ska amma, och så ligger sonen oftast tvärs över min kropp så att säga (med benen på den sidan där han inte ammar eller ibland i mitten). Testa själv olika amningsställningar och ta även hjälp med detta om du känner att du behöver lite extra tips.
• 
  
• Ring en Amningsmottagning och/eller en hjälpmamma få hands-on tips för att säkerställa att exempelvis barnets tag är bra.
• 
  
• Använd Amningshjälpen för att få information, tips och styrka - och kontakta som sagt gärna en hjälpmamma!
• 
  
• Tänk på att det inte behöver vara antingen-eller! Antingen helamning eller ingen amning. Delamning/hobbyamning är också ett bra alternativ!
• 
  
• Känn ingen brådska utan ha is i magen och ta det i den takten det går. För oss tog det nästan 5,5 månader att kunna släppa ersättningen helt!! Idag är han nästan 8 månader och vi har kunnat låta bli ersättningen i 2,5 månader. Det är ok att det inte funkar på en gång. Gläds åt varje framsteg!
• 
  
• Jag vet av erfarenhet att det är lätt att anklaga sig själv och att känna att det är ens fel o.s.v., men det stämmer naturligtvis inte! Du gör så gott du kan och var istället STOLT över hur du kämpar och NÖJD med det som just ni uppnår! 
• 
  
• Ha tillit till att du fixar det här!! Det har varit en nyckel för mig - att tro på mig själv och min förmåga. Lycka till!!!

Återgå till helamning

Av Marit Olanders

En av de allra vanligaste frågorna till oss hjälpmammor i Amningshjälpen rör hur man gör för att lyckas skippa tillägg och komma tillbaka till helamning.

Det är ofta någon inom vården som har föreslagit föräldrarna att börja ge barnen ersättning som "tillägg". Det kan bero på att personen inte har tyckt barnet har gått upp tillräckligt i vikt. Detta trots att samma person har intygat att barnet har mått utmärkt bra, att längtillväxten har varit tillfredsställande och att det verkligen inte finns några som helst tecken på att barnet lider någon brist. Ändå rekommenderar man tillägg av bröstmjölksersättning för säkerhets skull och återbesök inom kort tid.

Jag brukar fråga om mamman har fått några råd om hur hon ska göra med amningen innan hon börjar ge ersättning, men precis som Magda Sachs visade i sin studie av BVC-besök i England händer det ofta att vården, BB eller BVC, enligt mammorna inte har gett några konkreta råd vad gäller amning eller amningsteknik, inte ens förhört sig om hur mamman ammar, utan bara sett att viktkurvan planar ut lite och direkt rekommenderat ersättning.

Tillmatning med ersättning är oftas lätt att införa, men svårare att bli av med. Det kan leda till att amnignen trängs ut mer och mer. Ger man ersättnignen med nappflaska kan det leda till besvär med amningen, att barnet inte vill ta bröstet.

Att återgå till helamning innebär att man får göra två saker. Dels få barnet att vilja komma till bröstet igen och dels att öka mjölkbildningen.

Komma tillbaka till bröstet
Fråga dig själv: Finns det någon tid på dynget eller några situationer där amnignen funkar bättre? hur kan du ta tillvara på det som funkar? funkar det t ex bättre när bafrnet är halvsovande - så passa på att amma då!
Du kan också prova att börja om från början. Fick ni en stilla stund på förlossningen hud mot hud där barnet fick söka sig fram till bröstet i sin egen takt? Gör likadant nu - gå till sängs eller lägg dig i en soffa med ditt barn, avklädd på överkroppen och med bafrnet i bara blöjan på sin höjd.
Passa på när allt känns bra - barnet är vaket och lugnt, inte proppmätt och inte vrålhungrigt. Låt barnet ta sig fram till en bröstvårta i sin egen takt, utan att forcera det. Hjälp det tillrätta om det känns rätt, men låt barnet visa vägen.

Öka mjölkproduktionen
Ju lägre trycket är i mjölkgånganra desto snabbare ökar möjlkproduktionen. Därför är det bra att amma så ofta det går. Det är helt okej att amma på ena sidan tills barnet släpper av sig själv,amma på andra sidan och gå direkt tillbaka på "första" bröstet igen, så att barnet kan få i sig den mjölk som har nybildats under tiden. Hur ofta och länge man orkar och behöver amma på detta sätt är individuellt. Men det är inte farligt eller dåligt på något sätt.

Pröva också bröstkompression.forma handen till ett U och ta tag om bröstet när barnet ammar och du hör att det sväljer på varje elelr vartannat sugtag. Pressa mjkt ihop handen. Det gör att mjölkflödet ökar. därmed ökar efterfrågan på mjölk och följaktligen nybildnignen av mjölk.

Ta det lugnt. Ät och drick sånt som du tycker om. Vila med din bebis. Låt hushållsarbete vänta. Kanske kan någon annan passa eventuella storasyskon, eller ni ser extra mycket på film eller läser bilderböcker tillsammans. Kanske behövs det några dagar när du sätter amningen i första rummet och låter andra åtaganden vänta. Så smångom kommer du antaligen att kunna amma jämsides med andra sysslor.

Trappa ner på ersättning
Upplever du att nappflaskor stör amningen så fundera på att ge ersättning med tesked, kopp eller tillmatningsset/sond på bröst. Norska Ammehjelpen har filmklipp om hur man koppmatar och gör ett eget tillmatnignsset, på norska kallat "hjelpebryst" här.
 Och här har Eva-Lotta skrivit om hur man kan ge ersättning i kombination med amnign, co hhur man trappar ner på ersättningen.

Har du kämpat med delvis amning? Hur gick det för dig? Berätta!

Dr Spocks motsägelsefulla amningsråd

Av Marit Olanders

I min bokhylla har jag en utgåva av Benjamin Spocks storsäljare Sunt förnuft i barnavård och barnuppfostran, skriven 1957, sjunde upplagan, tryckt 1964. Boken, som kom ut första gången i USA 1946, är en av alla tiders bäst säljande böcker, som enligt Wikipedia har sålts i 50 miljoner exemplar på 49 språk.

Spock hänvisar till sunt förnuft. Hans budskap till mödrar (fäderna lyser med sin frånvaro) var att de visste mer än de trodde. Enligt Wikipedia var hans ideer om barnuppfostran nya och radikala när de kom. Tidigare böcker i barnuppfostran hade varit mer långtgående i behavioristiska ideer om schemaläggning och att inte skämma bort barnen med kroppskontakt utan på så sätt härda dem inför livet.

Som nutida läsare av Spock imponeras man inte så jättemycket av hans försök att få kvinnor att tro mer på sig själva. Behaviorismen och verkar ha varit oerhört inflytelserik under 1900-talet, och kanske särskilt i USA. Tilltron till experter på bekostnad av tilltron till oss själva verkar vi ha fått på köpet. Män som skrev barnuppfostringsböcker hade ibland en dryg och självförhärligande attityd och tillsammans med en inhuman perinatalvård, där mödrar och barn skildes åt från första stund gav det starka signaler till dåtidens kvinnor om att det de visste och kunde inte dög någonting till.

Spock skriver 1957 att man inte behöver oroa sig för att skämma bort barnet under den första månaden "och knappast heller under den andra". Skriker barnet då behöver man inte oroa sig för att skämma bort barnet genom att ta upp det. Det har antagligen ont i magen, förstår man, och att ta upp det kan göra "att det glömmer smärtorna och spänningarna för en stund". Men han varnar mamman för att ta upp och bära barnet "närhelst det bråkar" efter tre månader. Om hon fortsätter med det, "märker barnet efter en tid att det har makten över sin stackars trötta mor, och det blir allt obehagligare och mera tyranniskt i sina fordringar." Självklart ställde också ett krävande barn till det för mamman, som då hindrades i sitt hushållsarbete.

Spocks tillit till mammorna (papporna nämns som sagt inte) kanske ökade jämfört med i tidigare böcker, men från en väldigt låg nivå. I kapitlet om amning, i den svenska översättningen kallad "bröstuppfödning" är fyratimmarsschemat en fullkomlig självklarhet som mammorna känner till innan de läser boken.

Det finns en kluvenhet inför amning som återspeglar de motstridiga råd som mammor än idag får på många håll. Å ena sidan vet Dr Spock att efterfrågan på mjölk styr tillgången, och han uppmuntrar faktiskt till fri amning på de sjukhus där man får ha barnen hos sig (något som tydligen förekom så tidigt som på 1950-talet) men det råder inget tvivel om att det är fyratimmarsschemat man ska sikta på.

Kapitlet När bröstmjölken verkar otillräcklig, som är ett av bokens mest lästa med tanke på hur sidorna faller upp av sig själva just där, tipsar om att amma oftare än var fjärde timme "förutsatt att bröstvårtorna inte är ömma", men när mjölken producerar mer mjölk ska "barnet återgå till längre mellantider igen". Även om man ger sig på att trappa ut bröstmjölksersättning, i boken kallas "mjölkblandning" kan man behöva amma med tätare mellanrum, till och med så tätt som två och en halv timmes intervall. "Det låter mycket arbetsamt, men det är inte meningen att det ska fortsätta så alltid", skriver Spock.

Spocks åsikt lever kvar på 2000-talet. I Amningsnytt 1/03 skrev jag om hur lite amning det ingår i läökarnas utbildning. I läroboken Barnmedicin av Tor Lindberg och Hugo Lagercrantz står så här om att trappa upp möjlkbildningen:

Sinande mängder av bröstmjölk upptäcks då barnet inte verkar nöjt och har en avplanande viktkurva /.../ om modern är positiv till fortsatt amning kan amningen komma igång igen genom en ökning av antalet mål till 7-8 per dygn.

Och jag undrar hur många kvinnor, som i likhet med den förra ägaren till min Dr Spock, har upplevt att mjölken inte räcker och försökt öka antalet mål till 7-8 och ändå upplevt att mjölken inte räcker. Hundratusentals? Miljontals? Och då har herrarna doktorer inte annat att erbjuda än överslätande tröst.

Söndagsbio: Göra eget tillmatningsset

Av Marit Olanders

Tillmatningsset är ett alternativ till nappflaska som inte stör amningen. Då går det en tunn sond från en flaska med exempelvis bröstmjölksersättning i fram till bröstet. När barnet suger på bröstet får det mat via sonden. Hur det kan se ut visar Ammehjelpen här.

Det finns tillmatningsset att köpa men man kan också göra ett eget av en nappflaska och en sond.

Man behöver också en 20 ml spruta som passar sondens fattning till att göra sonderna rena direkt efteråt. Spruta kallt vatten och sedan luft genom sonderna. En gång per dygn sköljs sonderna med kokt vatten och luftas sedan. Sond och spruta bör bytas en gång per vecka.

Så äger du din mjölkbildning

Av Marit Olanders

Hur mycket mjölk en kvinna gör beror till stor del på hur mycket mjölk som lämnar brösten. Så fort mjölk lämnar bröstet får kroppen signal om att bilda mer mjölk. Barn som får bröstet direkt när de börjar gapa och söka ögonkontakt, smacka med munnen eller föra händerna till munnen (och som har tillräckligt stort tag om bröstet), utan att man först försöker vagga på vagnen, ta upp barnet mot axeln eller erbjuda napp, får mammans bröst att ställa in sig på lagom stor mjölkbildning. Vissa dagar kommer man att amma mer, andra mindre, kanske utan uppenbart mönster.

Men så fungerar amningen långt ifrån alltid. De första veckorna är en känslig tid då amningen behöver komma igång. Barnet behöver lära sig amningstekniken med det ganska komplicerade mönstret av sugning - sväljning och andning, och mamman behöver lära sig sitt barns signaler, sugmönster och hur hon ska hålla barnet under amningen.

Ibland kommer amningen inte igång som den ska efter förlossningen av olika anledningar. En del barn kan sova mer och amma mindre än de egentligen borde, av olika anledningar. Föräldrar får ibland höra av BB-personal eller sina egna föräldrar att det ska gå tre timmar "mellan målen" från dag ett, och har inte ammat oftare än så trots att deras barn har signalerat vilt. Det är inte heller ovanligt att man lägger barnet i en säng eller korg eller vagn och inte vill störa det när det sover, trots att det skulle behöva vara på föräldrarnas varma hud, känna deras andetag och hjärtslag - och påminnas om vad de ska göra, nämligen amma för att få igång mjölkbildningen.

Resultatet kan bli att mjölkbildningen inte får den stimulans som den skulle behöva. Barn kan reagera olika på detta. En del blir oroliga och skrikiga, andra, med ett ålderdomligt språkbruk "snälla" barn, blir mest mer sömniga och sover längre och längre och blir allt svårare att väcka.

Som hjälpmamma brukar jag i sådana lägen fråga hur länge sedan det var barnet bajsade. Bajs mer sällan än en gång om dagen den första månaden kan vara ett tidigt tecken på att barnet inte har ätit tillräckligt. Hör jag då att ett barn vid en eller ett par veckors ålder inte har bajsat på flera dagar frågar jag mer detaljerat om amningen och råder kanske familjen att vända sig till en amningsmottagning eller tillbaka till BB för en värdering av barnets hälsa, kanske vägning och tips om amningsteknik.

Det behöver alls inte vara kört för amningen om barnet inte har kommit igång tillräckligt med amningen!

Många gånger kan man snabbt jobba upp mjölkbildningen med bra instruktioner och stöd kring amningen. Andra gånger bedöms barnet behöva lite stödmatning med ersättning (eller annan kvinnas utrmjölkade mjölk, om det finns) medan mamman samtidigt jobbar upp mjölkbildningen.

Den kanadensiske amningsexperten Jack Newman har en checklista för vad man kan göra om barnet behöver öka upp möjlkmängden (länk). I korthet är det som följer:

1. Se till att barnet har bästa möjliga tag om bröstet.

2. Lär dig hur du märker att barnet verkligen får mjölk från bröstet.

3. Använd bröstkompression: Forma din ena hand sm ett U medan du ammar och håller barnet med andra armen. Håll om bröstet medan barnet klunkar i sig mjölk. Pressa mjukt ihop bröstet för att öka mjölkflödet och därmed efterfrågan på mjölk.

4. Byt bröst när barnet inte längre ammar aktivt på ena bröstet. Byt sedan tillbaka igen och fortsätt bytra fram och tillbaka så länge som barnet får mjölk från bröstet.

5. Testa olika örter - t ex bockhornsklöverfrö.

6. Amma liggande - bekvämt om amningarna blir långa, t ex på kvällen. Passa på att titta på film samtidigt. Snart är barnet lite större och då kan det vara svårare att hitta tid att njuta av långfilm.

Oro för för lite mjölk 4

Amma på ett flaskmatningslikt sätt

Av Marit Olanders

Fri amning är inte alltid det man tror det är. Eva-Lotta Funkquist har skrivit en rad inlägg här på amningsbloggen om fri amning, som har fått en egen ämnesrubrik här till höger på sidan.

I sin forskning intervjuade Eva-Lotta sjukvårdspersonal som trodde att fri amning innebar att barnet naturligt ställde in sig på amning var tredje-fjärde timme (länk) och att amma en sex till åtta gånger per dygn var detsamma som att amma fritt. Det är snarare att amma på ett flaskmatningslikt sätt. Här är en lista på lite som kännetecknar amning på flaskmatningsvis:

• Amning jämställs med mat och inget annat, och amningarna kallas för mål. Den gamla fina torramningen, på engelska non-nutritive sucking, ignorerades helt.
• Mat ska ju ätas på regelbundna tider. Det finns t o m forskare som dragits iväg av sina egna spekulationer och fått det till att amning skulle orsaka övervikt eftrersom den sker i tid och otid. Det är helt gripet ur luften eftersom det snarare finns ett samband mellan amning och mindre risk för övervikt.
• Fortfarnade lever tron att barn kan få ont i magen av att ammas "för ofta" kvar.
• Fortfarande lever tron att barn blir bortskämda av att ammas "för ofta" kvar.
• Fortfarande ses sinande mjölk som ett oberäkneligt hot som kan slå till mot vem som helst när som helst.
• Man tänker sig brösten som ett par nappflaskor i hudförpackning som är fulla och ska tömmas.
• Har man druckit alkohol får man tömma ut den "dåliga" mjölken ur behållarna och fylla på med "bra".
• Och från "bra" och "dålig" mjölk är steget inte långt till idén om "den tunna blaskiga förmjölken" till "den feta goda eftermjölken".

Men amning och mjölkbildning funkar inte så!
Mjölken kommer inte av sig själv. (Jo, vid ett enda tillfälle. När moderkakan lämnar kroppen får mamman ett stort prolaktinpåslag som sätter igång mjölkproduktionen. Men töms inte mjölken av avstannar mjölkbildningen rätt snart.)
Mängden mjölk som lämnat brösten som bestämmer takten på nybildningen. När trycket i mjölkgångarna sjuker, sätter nybildningen fart. Det svårt att veta hur mycket mjölk som finns i bröstet när en amning börjar, och hur mycket som nybildas under pågående amning. Får bgarnet fri tillgång till bröstet kan mjölken inte sina. (Jo, under en omständighet. Om mamman blir gravid medan hon ammar och graviditetshormonerna gör att den mogna mjölken omvvandlas till råmjölk.)
Ammar man ofta hinner inte mjölken skikta upp sig så mycket i "tunnare" och "fetare" mjölk. Mjölken är mer blandad redan från början och man kan bara amma på utan att undra om barnet har fått den där fina grädden på slutet. För det sköter sig själv. Och för övrigt är mjölken i början precis lika bra och viktig. Det är helheten som räknas!
Bröstmjölken står f ö hela tiden i kontakt med mammans kropp och mjölken renas från alkohol i samma takt som blodet.
Det råder en amningsnorm i Sverige. Men det märkliga är att om man ammar enligt normen ammar man på ett flaskmatningslikt sätt. Och då kan det faktiskt bli poroblem med för lite mjölk.
Fortsättning följer ...

Oro för för lite mjölk 3

När brösten känns tomma

Av Marit Olanders

När mjölken rinner till veckan efter förlossningen kan en ordinär B-kupa förvandlas till svällande behag som kräver en behå långt upp i alfabetet. Man kan få synliga bevis på mjölkflödet genom att man läcker mjölk i tid och otid, eller brösten kan bli så spända att den lille nyfödde har svårt att ta tag rentav. (Då hjälper Cottermans grepp. Man formar handen lite som en tulpan och sätter fingrarna på jämna avstånd mot bröstet, runt bröstvårtan. Så trycker man inåt under ca en minut. Man kan t ex nynna igenom en vaggvisa under tiden, föreslår Jean Cotterman. detta mjukar upp bröstvårtan.)

Men efter en tid känns inte brösten sådär överspända längre. Mjölken läcker inte hela tiden (vilket i sig är rätt skönt att slippa för man slipper gå med en massa inlägg och/eller lukta sur mjölk). Samtidigt kanske barnet börjar bli lite mer aktivt och svårtröstat. Brösten känns tomma och sladdriga efter den första tidens hårda meloner.

Det betyder inte i sig att mjölken sinar! Den spända känslan i början beror ofta till stor del på att brösten svullnar när de är ovana vid att göra stora mängder mjölk. Och om det verkligen är mjölk som gör att brösten spänns ut till oanade proportioner så är det inget att sträva efter.

Den spända känslan ger brösten signal om att DRA NER på produktionen.

Överfulla bröst ger kroppen signal om att den gör för mycket mjölk.

När trycket i mjölkgångarna är som lägst är mjölkproduktionen som störst.

Om barnet får fri tillgång till bröstet och får amma så fort det smackar med munnen eller sätter händerna till munnen, och dess tag om bröstet är tillräckligt stort, så ställer mjölkproduktionhen normalt in sig själv på en lagom nivå.

Oro för för lite mjölk 1

Pumpa för att se hur mycket mjölk man har

Av Marit Olanders

Många hjälpmammefrågor handlar om oro för för lite mjölk.

Barnet är oroligt, inte håller sig mätt och nöjt så länge som man hade trott, slukar en dos ersättning direkt efter att man har ammat allt man hade, och att det inte kommer någon mjölk i pumpen när man testar att mjölka ut för att se hur mycket mjölk man har - allt det kan leda tvivel på förmågan att göra tillräckligt med mjölk till sitt barn.

De goda nyheterna är att inget av det tyder på för lite mjölk i sig.

Jag vill byta ut ordet mjölkproduktion mot mjölkbildning. Produktion för tankarna till en fabrik. förpackningar som kommer åkande på ett band och med ett pssscht fylls på, försluts och åker vidare. Men kroppen är ingen fabrik med slutet system. Den står hela tiden i förbindelse med omvärlden och samspelar med den. Det gäller inte minst mjölkbildningen.

När mjölk lämnar bröstet sjunker trycket i mjölkgångarna. Det ger hjärnan signal att bilda ny mjölk. Efter hand som mjölkgångarna fylls på och trycket sjunker, avtar mjölkbildningen. Därför gynnar det mjölkbildningen att ha så lågt tryck i mjölkgångarna som möjligt, dvs att amma så oftra som möjligt. Hur mycket mjölk som finns i brösten vid ett givet tillfälle säger ingenting om hur mycket mjölk man kan göra på ett dygn. Olika barn gör av med olika mycket mjölk och äter olika ofta och olika mycket vid varje tillfälle.

Det är utdrivningsreflexen som gör att brösten släpper ifrån sig mjölk. Alla som har prövat vet att det är helt olika saker att ha ett barn vid bröstet, och att ha en pump där och det kan vara mycket svårare att ge ifrån sig mjölk till en pump än till ett barn. Det finns mammor som har helammat barn efter barn men ändå aldrig får 10-20 ml i pumpen.

Att pumpa ur för att se hur mycket mjölk man har går alltså inte. Det säger ingenting om hur mycket mjölk barnet får och dessutom inget om hur mycket barnet äter vid olika tillfällen, eller hur mycket just det barnet äter per dygn.

Fortsättning följer ...