fredag 31 oktober 2008

Kan alla amma?

Nej! Alla kan inte amma.

Men det behöver ändå diskuteras och även präntas in i vårdpersonal och oss alla vanliga i vilken grad det är sant att folk kan eller inte kan amma. Amning kan ofta tolkas som allt eller inget. Så behöver det inte vara. Många som tycker sig inte kunan amma anger för lite mjölk som skäl. För lite mjölk är egentligen intet som gör att man inte kan amma. Det går ofta bra att delamma i många månader.

En annan anledning kan vara att mamman får tokigt dåliga råd eller kanske inga alls från vård/omgivning osv. Hon kanske har omöjliga sår eller bröstböld innan någon tar amningsproblemen på alvar. Men detta handlar inte heller om att mamman inte kan amma. Det handlar om att hon misshadlats av omgivningen så att hon inte förmår utföra något hon egentligen skulle ha kunnat om hon fått rätt hjälp och stöd. Men samtidigt är det viktigt att innse att för mamman kan detta bli likvärdigt med att inte kunna amma just detta barn.

De allra flesta kan amma i någon grad. Amning behöver inte betyda att barnet får all sin föda från mammas bröst. Den behöver faktiskt inte få en droppe för att det ska kunna räknas som amning i någon grad.

Alla med minst ett bröst och en bebis som kan och vill suga har också förutsättningar att amma, i alla fall till en del.

Sedan finns det mammor som har sådana svårigheter med amningen att det är bättre att inte amma. De kan ha smärtor, äckelkännslor, bli deppiga eller inte alls trivas med amningen. Det finns också mammor som behöver medicin som är dirrekt olämplig i kombination med amning. Dessa mammor kan man säga faktiskt inte alls kan amma. Det ska sägas att de är väldigt få, men det syns inte utanpå vilka de är.

Sedan finns det mammor som faktiskt inte förmår producera nog med mjölk oavsett yttre förutsättningar. Dessa är också få, men de finns. Anledningarna kan vara problem med ämnesomsättningen, bröstoperationer och sällsynt men existerande kvinnor med medfött lite körtelvävnad. Alla dessa kan amma, men kanske inte helamma, i alla fall kanske inte hela de 6 första månaderna.

Så finns det mammor som just för stunden eller med just detta barn inte kan producera nog med mjölk. Här finns det en stor mängd anledningar. Det vanligaste är nog att barnet inte är effektiv nog i sin mjölkningsteknik. Det kan i sintur ha många olika orsaker. Trötthet, ett inte optimalt tag, tungband, käk-gomspalt eller annat. Att inte just för stunden producera nog med mjölk kan också bero på att barnet behöver komma tillbröstet oftare än det fått. Det är vanligt att barn de första månaerna vill och behöver ammas 8-12 gånger per dygn. Fast något färre elelr betydligt fler gånger också är normalt. Större barn varierar än mer i frekvens allt från 5 till helt omöjligt att räkna. Dessa mammor kan om de vill träna in en bättre teknik, få hjälp med tungband och även gomspalt (även om det ibland är svårt) och/eller öka amnings frekvensen och sedan kunna helamma. Amma kan de i alla fall.

Sedan kan omständigheter i början av amningen eventuellt leda till problem längrer fram. Det finns rön som säger att en otillräklig stimulans av brösten den första tiden kan ge en förliten maxkapacitet med just det barnet och leda till mjölk i minsta laget när barnet blivit lite större.

Jag har letat efter artikelstöd för detta och hittat lite, men inte sett riktigt att det hänger ihop. Men jag återkommer med mer fakta.

I alla fall, så kan det vara så att man stöter i "taket" på sin produktion vid 2, 3 eller 4 månader på grund av omständigheter man inte rår för under barnets första vecka. Har man kollat tekniken, ammar mycket ofta (Jag vet att det är ett orecist uttryck, men jag menar verkligen ofta, inte "intensiv amning = varanann timme" ,utan troligen mer. Fast samtidigt finns det en variation i vad mammor kan acceptera så därför kan gränsen inte sättas strikt) och enligt konstens alla regler och mängden inte går upp nog. Då kan man kolla bakåt för att se vad som hänt tidigare. Men amma kan mamman göra. Är barnet 3 månader kanske hon en tid får tillmata med ersättning, men är barnet 4 månader kan hon börja med små smakisar i stället och amma på så länge hon vill.

Men samtidigt ska man veta att barn ofta stannar av i uppgången runt 3 månader. Så det gills inte som ett problem om en liten tjockis som gått upp flera hundra gram i veckan stannar av och står still ett tag, men mår bra och kissar som den ska.

Vad ville jag säga?

Jo, bilden är en av en blandad verklighet. En del kan verkligen inte amma, andra råker i kläm och kan därför inte. De flesta kan amma och majoriteten av dem kan givet bra hjälp och stöd även helamma.

ALLA mammor oavsett var i denna bild de befinnersig förtjänar respekt och stöd i sina val.

Anna Herting

onsdag 29 oktober 2008

Socialstyrelsen svarar: Tendens till minskning

Karin Gottwall på Socialstyrelsen har nu gett sina kommentarer till amningsförekomsten på 1980-talet jämfört med just nu. Visst finns det en tendens till minskning nu, säger hon, men påpekar samtidigt att amningsfrågor inte ligger på Socialstyrelsens bord för närvarande. Även Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket har sett att amningsförekomsten, särskilt enbart amning, har gått ner under 2000-talet och vill ta reda på varför. Jag skrev ett tillägg till mitt inlägg Den nedtystade amningsbacklashen.
Marit Olanders

tisdag 28 oktober 2008

Ny norsk bok för dig som vill amma

Från Amningsnytt 3/08

Den nya norska boken Amming med den tydliga underrubriken Til deg som vil amme känns modern. Författarna, Elisabet Helsing och Anna-Pia Häggkvist, förmedlar ett nytt tänkande kring amning och mjölkbildning. Den kontinuerliga digivningen (ordförklaring, scrolla ner i denna text) är ett ledord. Att mjölk från vår egen art skyddar barn bättre än olika dekokter på kalvars mjölk är kanske inte så märkvärdigt egentligen.

Nyord och fyord
Flera begrepp känns nya och fräscha, t ex det självreglerande barnet som klarar att reglera hunger och törst bara dt har fri tillgång till bröstet, och beskrivningen av hur barnets starka sugreflex kan leda till sår på bröstvårtan, om inte mamman håller barnet tillräckligt tätt intill sig.
Bokens nytänkande börjar redan i "amningslexikonet" längst fram i boken med nyord och fy-ord som är värda att fundera över även på svenska. Ett nyord är gap- och välkomstreflexen, dvs när barnet räcker ut tungan när bröstet närmar sig. Fyord är suga i betydelsen få ut mjölk ur bröstet och måltid i betydelsen amningsstund.

Ibland går det bara inte
Boken gör upp med 1900-talets syn på amning som mat på bestämda tider, men också med svepande och tanklösa påståenden som "alla kan amma". Författarna erkänner utan omsvep att det inte är så lätt alla gånger – eller t o m omöjligt ibland.
Det är emellertid svårt att verkligen konsekvent tänka om. Trots de goda föressatserna har ordet måltider i betydelsen amningsstunder smugit sig in här och där. Författarna konstaterar att en stor del av mjölken produceras under pågående amning, och målar upp en fantastisk bild av mjölkbildningen som ett flöde, en pågående process, snarare än ett färdigt "mjölklager" som ska tömmas, som en flaska. Men redan på nästa sida konstateras att barn inte "tömmer" bröstet utan lämna kvar 10-15%. 10-15% av vadå?
Författarna missförstår enligt min mening uttrycket "kontinuerlig digivning" genom att nämna en siffra på så lite som 12 amningar per dygn. enligt läkaren och humanetologen Tomas Ljungberg betecknar det snarare amning flera gånger i timmen.

Biologi, praktik och historik
"Amming" består av sinsemellan tre olika delar. Den biologiska delen tar upp amningens fysiologi men sätter också in människan i ett bredare biologiskt sammanhang bland andra däggdjur. Med glimten i ögat förklarar författarna varför det är just kon som får leverera mjölk där vår artegna mjölk inte räcker till.
Amning i praktiken tar upp det mesta man kan önska i ämnet. Här finns utförliga instruktioner för att få igång amning under normala omständigheter, men inte bara det. Anna-Pia Häggkvist delar frikostigt med sig av sin stora kunskap om amning av för tidigt födda och andra barn med speciella förutsättnignar.  Här finns mycket att lära både för föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt, Downs syndrom eller hjärtfel, och inte minst för vårdpersonal. Beskrivningarna av koppmatning, och hur man använder tillmatningsset är sakkunniga och angelägna.

När hindren för amning restes
Själv har jag allra mest behållning av bokens avslutande del, historiken. Elisabet Helsing är en levande legend. Hon startade Ammehjelpen 1968 och hon var med och röstade ja till WHO:s barnmatskod 1981. Här delar hon med isg av sina upplevelser men berättar också amningens historia, såväl i Norden som i andra delar av världen. 
Tydligt visar hon hur hindren för amning rests ett efter ett:
  • Industrialismen som slog sönder by- och familjegemenskapen och därmed kunskapsöverföringen mellan generationerna;
  • Det ogrundade tyckandet om amning som manliga medicinare ägnat sig åt alltsedan 1700-talet; förekomsten av klockor i hemmen;
  • Henri Nestlés med fleras strävan att framställa och prångla ut "den perfekta spädbarnskosten";
  • Den nya yrkesgruppen barnläkarna som behövde patienter och strax ingick en symbios med barnmatsindustrin;
  • Sjukhusförlossningarna då mor och barn separerades;
  • Utvecklingen av gummi som möjliggjorde nappflaskan;
  • Pastöriseringen som fick storskalig mejeriindustri till följd.
Fullskaleexperimentet att ta ifrån spädbarn deras biologiskt nischade kost,  den egna mammans mjölk, och ersätta den med mjölk från gräsätare var ett faktum.
Som så ofta är det de minsta och mest försvarslösa som är de största förlorarna. 
Att sätta sig upp mot den ordningen krävde - och kräver alltjämt - sin kvinna. Och man.

Marit Olanders

måndag 27 oktober 2008

Helammande mammor sover mest och bäst

Från Amningsnytt 3/08

Sömnbrist är ett stort problem för nyblivna föräldrar, men förbises ofta som riskfaktor för tilläggsmatning de första månaderna. Trötthet, stress och postpartumdepression, som associeras med sömnbrist, är också riskfaktorer för att börja med tillägg. Trots att tillräckligt med sömn är mycket viktigt för hur man fungerar har sömnbrist hos nyblivna föräldrar inte studerats särskilt noga. Vad hel- eller dleamning rspektive ingen amning har för inverkan på föräldrasömnen har inte heller studerats.

Det mjölkbildande hormonet prolaktin utsöndras till stor del nattetid. Även hos personer som inte ammar går prolaktinnivån upp på natten. Om man går ifrån helamning och inför bröstmjölksersättning på kvälen kan det göra att sömnen påverkas gneom att det blir lägre prolaktinnivå hos mamman.

I en amerikansk studie deltog 133 par förstagångsföräldrar till 12 veckor gamla barn. Alla föräldrar fick svara på frågeformulär och fylla i sömnloggar. För barnen fördes matdagbok.Matingarna delades upp i fyra perioder över dygnet, från midnatt till kl 06, kl 06-12, 12-18 samt 18 till 24. Förädlrarnas sömn följdes med hjälp av ett instrument på handleden, en sömnlogg och en skattning av hur de hade sovit med hjälp av ett frågeformulär.
Av barnen i studien helammades 67%. 23 % delammades och 10 ammades inte alls.

Att ge barnet en flaska ersättning på kvällen eller natten för att få mer sömn motverkade sitt syfte. Mammor som helammade sov i genomsnitt 40 minuter längre per natt ( 7,2 timmar per natt) jämfört med mammor som inte helammade (6,4 timmar per natt).Forskarna undersökte också om ersättning vid olika tider på dygnet spelade någon roll för föräldrarnas sömn.

Ersättning på kvällen (kl 18-24). Mammor som enbart gav sina barn bröstmjölk på kvällen sov i gneomsnitt 45 minuter längre än mammor som gav åtminstone någon bröstmjölksersättning på kvällen. Fäderna till de helammade barnen sov i genomsnitt 44 minuter längre än fäder till banr som inte helammades på kvällen.

Ersättning på natten (kl 00-06). Eftersom en tredjedel av fäderna till barn som inte helammades hjälpte till med matningen av barnen nattetid kan det tyckas självklart att fäder till helammade barn i gneomsnitt sov längre (38 minuter). Men även mammorna till barn som enbart ammades  under natten fick sova mer (47 minuter) än mammor till barn som fick åtminstone någon ersättning.  En djupare analys av de föräldrapar som delade på ansvaret för matningen under natten visade att både mammor och pappor fick sova mindre än i familjer där mamman hade hela ansvaret. Mammor som hade hela ansvaret för flaskmatningen sov lika mycket, om inte mer, än mammor som delade ansvaret med pappan.

Om man börjar ge bröstmjölksersättning på kvällen eller natten för att man är trött och behöver sova mer är risken stor att man i själva verket får sova ännu mindre. Det hjälper inte heller att ens partner "tar" en eller flera matningar – som mamma sover man ändå mindre. Det är lätt att hamna i en ond cirkel av trötthet och oro för för lite mjölk.

Vårpersonal som träffar föräldrar och spädbarn borde därför lägga större vikt vid att sätta sig in i vad som ligger bakom enskilda familjers beslut om amning och tillägg, deras behov av sömn och hur de fungerar dagtid, anser forskarna.

Slutligen rekommenderar forskarna BB-personal att inte ge nyfödda bröstmjölksersättning . Även om detta görs i all välmening för att mamman ska få sova ut, kan det efter hemgången sabotera helamningen. Det ska inte ses som ett sätt för föräldrar att få mer sömn.

fredag 24 oktober 2008

Den nedtystade amningsbacklashen

Allt färre barn får enbart bröstmjölk de första månaderna i livet, visar Socialstyrelsens statistik. Även totalt fortsätter amningsförekomsten att minska. Detta talar dock Socialstyrelsen tyst om i sin egen sammanfattning och historiska återblick.

Jag har följt amningsstatistiken under mina åtta år som redaktör för Amningsnytt. På senare år har jag upptäckt att sammanfattningen är i stort sett samma text varje år, bara med årets värden inskrivna i stället för fjolårets. Den täcker ytligt utvecklingen av amningsförekomsten från cirka år 1950 fram till början av 1990-talet då amningsfrekvensen steg efter en "kort nedgångsperiod". Sedan är det nytt stycke och konstaterandet att "I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög". 

Vad som har hänt med amningsförekomsten de senaste 15 åren får man inte veta i sammanfattningen. Framme på sidan 14 kommer ett stycke om "De senaste årens utveckling". Där påstår Socialstyrelsen att sedan år 2000 har amningsförekomsten legat relativt stabilt. Granskar man det statistiska materialet får man dock en annan bild. Amningsförekomsten har minskat vid alla mättillfällena. Mest har enbart amning minskat, men även om man lägger ihop siffrorna för enbart och delvis amning blir summan av det hela att fler ger upp amningen tidigare. Av barnen födda 2006 ammades bara 69,2 % enbart eller delvis till sex månaders ålder, jämfört med 72,2 % av barnen födda 2000. 90 % av av de som slutar amma före sex månaders ålder hade velat fortsätta längre, enligt en norsk studie.

Större skillnader är det i statistiken för enbart amning. Sedan 2004, då den nya definitionen av enbart amning infördes (där inte längre smakportioner räknas med, bara AD-droppar och eventuella läkemedel utöver bröstmjölk) har enbart amning vid sex månader sjunkit från 19,4 % till 14,9%.

Oroande är också utvecklingen för enbart amning vid en veckas ålder. Av barnen födda 2006 fick 87,5 % bara bröstmjölk den första viktiga veckan i livet, vilket är mycket färre än när mätningarna började 1986. Statistiken stämmer också med vad vi i Amningshjälpen får höra om hur frikostigt många BB-avdelningar delar ut s k "stötdoser" med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation. Trots att ogrundad tillmatning den första veckan visat sig hänga ihop med kortare amningstid totalt.

Svenska myndigheter rekommenderar amning till ett år eller längre, men bara 17,4 % av barnen födda 2006 ammades hela det första året.

Har vi en amningsbacklash i Sverige?
  • Helamning vid en veckas ålder är lägre nu än på 1980-talet.
  • Amningsvänliga sjukhus-projektet lades ner 2003.
  • Det finns förvisso amningsmottagningar vid de större sjukhusen, dit kvinnor kan vända sig för specialisthjälp med amning, men det händer att det är låg nivå på personalens kunskap i amningsfrågor. 
  • Kunskapen om amning inom barnhälsovården varierar stort. Börjar viktkurvan plana ut får fortfarande många slentrianmässigt rådet att börja med tillägg, snarare än hjälp med amningstekniken. 
  • Trots att det är fem år sedan Sverige fick nuvarande rekommendation om helamning förekommer det fortfarande att barnhälsovården råder föräldrarna att börja med smakportioner vid fyra månader, vilket också står i skriften Barnmat råd och recept som delas ut till föräldrar i flera landsting.
  • Det är politiskt korrekt i vissa kretsar att vara jämställd, där amning ses  som ett hinder för pappan att få vara med och mata barnet.

Jämför man amningsutvecklingen på 1980-talet med de senaste årens utveckling ser man att nergången på 2000-talet är betydligt större än den lilla svackan på 1980-talet. Den största nedgången på 1980-talet stod enbart + delvis amning vid sex månaders ålder för. 1988 nådde nergången botten med 48,6 % ammade jämfört med 50,7 % 1986 och 52,6% 1990.
Enbart amning låg under denna period vad jag skulle kalla mer stabilt. Enbart amning vid två månaders ålder har minskat med 5,6 % under 2000-talet. Den siffran borde inte påverkas av den ändrade definitionen eftersom tvåmånadersbarn knappast får smakportioner.
Som jag läser det är Socialstyrelsen inte konsekvent:
Två procents minskning på 1980-talet är en nergång, men tre procents minskning på 2000-talet är relativt stabilt!?

Marit Olanders

Fotnot: Amningsbloggen har förgäves sökt någon på Socialstyrelsen för en kommentar.

EDIT 28/10: I dag har jag talat med Karin Gottwall på Socialstyrelsen. Hon säger att visst ser man en minskning av amningsförekomst nu på 2000-talet, men att det inte ligger på Socialstyrelsens bord att ta reda på varför det är så.
Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverkets ledamot i Samordningsgruppen för amningsfrågor,  efterlyste i Amningnsytt nr 1/08 en ordentlig uppföljning av statistiken. Nu diskuterar samordningsgruppen en strategisk plan för amningsfrågorna. Så det börjar hända saker.
/M O

torsdag 23 oktober 2008

Amning och sömn i Amningsnytt nr 3/08!

BÄSTA TIPSET FÖR MAMMASÖMNEN: HELAMMA!
Det är vanligt att föräldrar börjar ge barn en flaska bröstmjölksersättning på kvällen för att få sova mer. Men en amerikansk studie visar att det har rakt motatt effekt. Förädlrar till barn som fick en flaska ersättning på kvällen eller natten sov cirka 45 minuter mindre än föräldrar till helammade barn. Att papporna gav barnen en flaska ersättning på natten gav inte heller mammorna mer sömn. Forskarna avråder också BB-personal från att ge barn bröstmjölksersättning för att mamman ska få sova. det kan sabotera amningen efter hemgången.

SAMSOVNING OCH ENSAMSOVNING GER SINSEMELLAN HELT OLIKA SÖMN
De studier som har gjorts av små barns sömnmönster grundar sig på flaskmatade, ensamsovande barn. De har fått bilda norm för barns sovande, precis som ersättnignsmatade barn har fått bilda norm för tillväxtkurvorna. Ammade samsovande barn och deras mammor sover på ett helt annat sätt. Man kan inte förvänta sig att de ska sova som det står i litteratur för kliniker och föräldrar, konstaterar antropologerna James McKenna och Helen Ball.

AMNING, SAMSOVNING OCH PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD
När amning ersattes med flaskmatning övergavs också samsovningen som norm. När nu amnignen har kommit tillbaka har också samsovandet ökat igen. Men minskar eller ökar det risken för plötslig spädbarnsdöd? Ökar, menar tongivande svenska barnläkare. Minskar, om samsovningen sker på ett säkert sätt, anser McKenna och Ball. Goda studier, där barn helammas och samsover på säkert sätt finns helt enkelt inte.

"FEMMINUTERSMETODEN" OCH AD/HD
På många håll rekommenderar barnhälsovården den s k femminutersmetoden till föräldrar till barn som inte sover sammanhängande. En svensk studie visade att sju av 27 ett och etthalvtåringar med allvarliga sömnproblem hade utvecklat AD/HD vid 5,5 års ålder. Det finns också forskning som visar på ett samband mellan att växa upp med föräldrar som inte svarar på ett adekvat sätt på barns signaler och AD/HD. Borde man inte hjälpa dessa föräldrar att tolka och trösta sina barn snarare än att få dem att negligera barnens gråt?


måndag 20 oktober 2008

Linda Skugge vinnare av årets Bröstpris!

I tuff konkurrens röstades Linda Skugge fram som vinnare av Amningshjälpens bröstpris år 2008.

Hon får priset för boken Ett tal till min systers bröllop som handlar om några veckor i Sylvia Svenssons liv med sina två döttrar och ständigt frånvarande make. Gradvis dras Sylvia längre och längre ner i ett helvete med vinterkräksjuka, ständig sömnbrist, pajande diskmaskiner och strejkande Internet, allt medan hennes man lyser med obekymrad frånvaro, hennes bortskämda syster ställer allt konstigare krav på henne och hennes väninna levererar den ena besserwissriga plattityden efter den andra.
Bokens Sylvia, uppkallad efter Sylvia Plath, som också är närvarande i boken, ammar dottern Hannah, som är gott och väl över ett år. Hon ammar inte för att ge Hannah "den bästa" maten eller "det bästa" immunskyddet utan för att det är enklare att fortsätta amma än att sluta.
Linda Skugge blir taleskvinna för många, många västerländska kvinnor som fortsätter amma längre än den outtalade (och ibland uttalade) amningsnormen stipulerar, när hon låter Sylvia hålla ett försvarstal för rätten att gnälla över amningen utan att för den skull avvänja:

"Och man får inte gnälla lite att man är astrött utan att för den skull sluta amma omedelbart. Det jag ville höra när det var som värst var lite varma snälla ord, lite uppmuntran, lite love. Inte en massa bannor om att jag var en idiot som ammade Hannah så mycket. Hur kan du som uttalad radikalfeminist amma så mycket och så länge? Tja, min bebis gillade det och jag gillar min bebis."

Linda Skugge kommer att ta emot priset från Amningshjälpens Stockholmsgrupp den 1 november kl 14 på Underbara barn-mässan i Älvsjö.

Amningshjälpens bröstpris instiftades 1983 och delas ut för en "amningsbefrämjande kulturinsats". Första året gick priset till Per Dunsö och Ola Ström för låten "Mammas lilla fik". Därefter har priset bland annat gått till Astrid Lindgren och Ilon Wikland för Ronja Rövardotter, Teater Da Capo för teaterföreställningen Suck me baby, Stina Ekblad för en krönika om amning i flera år i tidningen Land, Håkan Jaensson och Gunna Grähs för barnboken "Jag såg, jag ser" samt Laleh för låten Mamma.
Amningshjälpens medlemmar kan föreslå pristagare och formulera en motivering. På föreningens riksträff röstar medlemmarna på de nominerade bidragen.

Marit Olanders

torsdag 16 oktober 2008

Amning kan skydda mot bröstcancer

Nu i oktober pågår Rosa Bandet-kampanjen som vill öka medvetenheten om bröstcancer och samla in pengar till forskning. 
Bröstcancer är en helvetisk sjukdom, både för att den är så plågsam och nyckfull och för att den är så vanlig. Och allra vanligast är den i norra Europa och Nordamerika.
Det finns flera former av bröstcancer. Det vanligaste är att den uppstår i mjölkgångarnas celler, men den kan också uppstå i de mjölkproducerande cellerna eller, mer sällan, i bindväven mellan de mjölkproducerande cellerna. 

Varför bröstcancer uppstår är det ingen som vet. I Cancerfondens informationsbroschyr om bröstcancer finns det som verkar vara den vanligaste förklaringen, "ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer, till exempel arvsanlag, inre biologisk miljö (hormonbalans med mera) samt yttre miljöfaktorer." Hormonella faktorer är enligt Cancerfonden hur många menstruationscykler man har under livet. Graviditeter "anses" också ha en skyddande effekt enligt broschyren.
Men om amning hittar jag ingenting där.

Cancerfondens brittiska motsvarighet, Cancer Research UK går rakt på sak. "Ändringar i livsstil som minskar risken för bröstcancer är att undvika fetma, träna regelbundet samt initiera och fortsätta amma." (min översättning)

I själva verket kan amning skydda mot bröstcancer hos mamman. Flera studier och sammanställningar av studier visar att amning minskar risken för bröstcancer, särskilt bröstcancer som bryter ut före klimakteriet. Och ju längre man ammar, desto bättre skydd. En studie visar att man kan halvera sin risk för bröstcancer om man ammar varje barn i två år eller mer, jämfört med om man ammar varje barn sex månader eller mindre. Att amma i två år eller mer är ju också vad WHO rekommenderar för optimal hälsa.

Redan 2005 ifrågasatte Katerina Janouch i boken Barnliv varför kvinnor inte får veta att amning kan skydda mot bröstcancer. I går ställde jag samma fråga till Cancerfonden. Elizabeth Johansson på Cancerfondens stödlinje medger då att amning visat sig skydda, men varför man inte har gått ut med den informationen kan hon inte svara på.

– Jag noterar dina synpunkter och ska diskutera dem med Cancerfondens expert inom bröstcancer då vi reviderar broschyren "Om bröstcancer" under nästa år, skriver hon i ett mejl.

Marit Olanders

EDIT 3/11: Vid genomläsning såg jag att ett förargligt fel smugit sig in i texten. Det är nu rättat. Man kan halvera sin risk för bröstcancer genom att amma varje barn i två år eller mer jämfört med om man ammar sex månader eller mindre. Amningsbloggen beklagar misstaget.

måndag 13 oktober 2008

Amningsveckan: Mammastöd värt guldmedalj

Idag, den 13 oktober detta olympiska år, inleds Nordiska Amningsveckan.

Årets Tema: Stöd en mamma, det är guld värt! Med amning vinner alla!

Fokus:
  • Att vara medveten om behovet och värdet av att ge en ammande mamma stöd.
  • Att sprida färsk information om stöd till ammande mammor.
  • Att skapa optimala villkor att inse vikten av och värdet i mammastöd.
Runt om i samhället kommer Amningsveckan att uppmärksammas med manifestationer, utställningar och bröstbakelser.

Cecilia Wemmert
ordförande i Amningshjälpen

fredag 10 oktober 2008

Nestléfri vecka denna vecka!

Den 4 oktober var det 20 år sedan den nuvarande bojkotten mot Nestlé inleddes i USA. Företaget följde inte den s k WHO:koden, Internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar. Gräsrotsorganisationen Ibfan rapporterar fortfarande om många överträdelser mot Koden från Nestlés sida, i både rika och fattiga länder och därför fortsätter bojkotten i år efter år.

En Nestléfri vecka innebär att man inte köper produkter från Nestlé. Nestlé producerar allt från soppor, flingor och kaffe till choklad, flaskvatten och glass. Man kan välja ett par produkter som man medvetet undviker, t ex After Eight, Zoegas kaffe, samt Hemglass och Triumfglass. en utförligare lista över Nestlés produkter finns på föreningen Nafias hemsida.

Lagom till den Nestléfria veckan lanserades en ny hemsida, nestlecritics.org som börjar med att länka till företagets egen hemsida. Här kan man också läsa att i Taiwan har man hittat melamin i produkter från Nestlé.

Marit Olanders

torsdag 9 oktober 2008

Amma den 11 oktober kl 11!

Hur många kan amma samtidigt?
Quintessence Foundation bjuder in till en utmaning.
Så här går det till: Kom överens om att samlas två eller flera mammor och bröstbarn på något bra ställe - öppna förskolan, ett fik eller var som helst på lördag den 11 oktober klockan 11 (lokal tid). Sprid det vidare och bjud in fler!
Registrera er, sprid det vidare och bjud in fler!
På så sätt kommer förhoppningsvis tusentals mor-barn-par amma när klockan är elva just hos dem, och amning uppmärksammas i en massa länder världen över, under ett helt dygn. Precis lagom till Nordiska Amningsveckan dessutom.
Marit Olanders

torsdag 2 oktober 2008

Bajs varje dag de första veckorna

Få känner till att de första sex till åtta veckorna bör (ammade) barn bajsa varje dag.
När man läser om amning är det vanligt att det står att barn kan bajsa 10 gånger per dag eller var tionde dag utan att man behöver oroa sig. Och det stämmer – om barnet är över sex veckor eller så.

Det första bajset är det mörka mekoniumet. Under den första veckan i livet blir bajset gradvis ljusare, mindre "klistrigt" och lösare. Bröstmjölksbajs är mjukt och gult (från gulgrönt till senapsgult), kan innehålla små kesoliknande korn. Det har en karakteristisk söt lukt som inte alls liknar vuxenbajs. Därefter under de första veckorna kan barnet ha små, lösa, ibland explosiva bajsningar varje gång det ammas.
De första 4-6 veckorna bajsar ammade barn flera gånger per dag. Bajsar barnet inte på mer än ett dygn kan man börja fråga sig om man kan förbättra amningen på något sätt, vad gäller barnets tag och/eller hur ofta mamman ammar. 

Så här står det i läroboken Breastfeeding and Human Lactation av Jan Riordan, min översättning: 

"För litet mjölkintag är den vanligaste anledningen till brist på bajs; därför borde tätare och mer effektiva amningar och/eller ökat mjölkintag snabbt öka barnets avföring."

"Ett friskt barn på över sex månader som växer och mår bra kan bajsa bara några gånger i veckan eller ännu mindre. Så länge bajset är mjukt och ymnigt och barnet i övrigt växer, mår bra och är nöjt, är det mönstret inte ovanligt."

Att bajsmönstret inte är normalt kan också vara tecken på något annat. Vänd dig till vården om du är orolig.

Det vanligaste är att man frågar efter att barn kissar minst 5 gånger per dygn. Men för barn på under sex veckor kan glesa bajsningar vara ett tidigare tecken på att något i amningen behöver ses över. Ju tidigare man ändrar på något, desto lättare är det att komma tillrätta med.

Kellymom om bajsmönster mm de första veckorna finns här. Amningsnytt nr 4/03 skrev också om bajsmönster.

Marit Olanders