DN Debatt om lagförslaget

av Julia Ilke

DN Debatt publicerar idag två debattinlägg angående den nya lagen som förbjuder reklam för ersättning.

Agnes Wold debatterar mot förslaget och får svar från Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund.

Agnes Wold "Det är orimligt att förbjuda reklam för flaskmatning."

Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund "Amning främjar hälsan även hos svenska barn."

Forskning om psykisk ohälsa efter förlossning

av Julia Ilke

Nu har ni chansen att vara med och bidra till forskningen igen! Forskare vid Lunds universitet vill komma i kontakt med kvinnor som mått psykiskt dåligt efter förlossningen.

Läs mer om studien och anmäl ditt intresse.

Du och ditt barn bestämmer

av Julia Ilke

Som kommentar till det förra inlägget frågar en mamma hur hon ska tackla förskolepersonalens önskan om att hon ska sluta amma barnet då de menar att barnet kommer att börja somna fortare i vagnen om hen vänjs av vid att somna vid bröstet. Till Amningshjälpens Facebookgrupp kommer det med jämna mellanrum frågor från mammor som undrar hur de ska övertyga sina män om att det är ok att amma efter 1-års dagen. Frågor om hur man ska orka amma vidare när svärfar säger högt så att alla hör att det inte passar sig att amma så stora barn. Oro för att barnet får näringsbrist när det väljer bröstet framför mormors hemlagade köttbullar eftersom mormor hävdar det så bestämt.

Stressen över att känna att man vill amma vidare men ständigt bli ifrågasatt och påhoppad på grund av sitt val.

Att rusta sig med kunskap om WHO:s 2-års- rekommendation, andra kulturers amningsvanor som är mer tillåtande och nyttan med att barn får amma länge stärker och hjälper många vet jag. Men det är ändå jobbigt att behöva försvara sitt val och hänvisa till WHO i tid och otid när man egentligen bara vill få amma sitt barn i fred.

Att bygga ett pannben av stål där andras tyckande och tänkande inte tillåts passerar in låter troligen lättare än vad det är men kanske är det ändå vad den enskilda mamman behöver göra. Vägra lyssna på andras pladder och fokusera på dig själv och barnet. Förskolepersonal borde inte ha någon åsikt över huvudtaget om era amningsvanor men om de ändå uttrycker åsikter så svara att det är eran ensak.

Hämta stöd från andra är också guld värt! Gå med i Amningshjälpen och gå på de lokala träffarna, spana på öppna förskolan efter en annan långstidsammare och prata med henne, inspireras av någon känd person eller bloggare och hämta styrka från henne när det känns motigt.

Det är DU och ditt BARN som bestämmer hur ni vill amma och andra har inte med saken att göra. Punkt slut! Ok?

Mammans kost vid amning

av Julia Ilke

Vad man som mamma äter påverkar mjölken och det är vanligt med funderingar på vad man kan och inte kan äta och dricka när man ammar. Här kommer en lista över vanliga sakerna mammor brukar undra över:

Alkohol:
Mängden alkohol som går över i mjölken är försvinnande liten. Mjölken får samma halt av alkohol som ditt blod och det handlar om promillehalter. Det finns således ingen anledning att mjölk ur och kasta mjölk efter att du druckit och enligt Livsmedelsverket kan du säkert dricka 1-2 glas vin.Oavsett amningen är det så klart inte att rekommendera att man som förälder dricker sig berusad eftersom man blir en sämre och mindre uppmärksam förälder då.

Nikotin:
Nikotin går över i bröstmjölken så det är bäst om du inte röker eller snusar när du ammar. Det är dock bättre för barnet att du ammar och röker än att du ger ersättning och röker. Bästa tillfället att röka är direkt efter ett amningstillfälle eftersom halterna av nikotin då hinner sjunka något tills dess att det är dags att amma igen. Att röka precis samtidigt du ammar är inte att rekommendera eftersom barnet andas in röken.

Koffein:
Normalt sett går det bra att dricka kaffe. Barnet får visserligen i sig en lite koffein och en del barn kan reagera med magont och/eller hyperaktivitet. Om ditt barn inte reagerar negativt finns det ingen anledning för dig att inte dricka ditt kaffe.

Bönor, linser, kål, lök och andra gasbildande livsmedel:
En del barn, och särskilt när de är nyfödda, blir gasiga i magen när mamman äter mycket gasbildande mat. De flesta reagerar dock inte så du behöver inte undvika dessa livsmedel av princip. Prova och se hur ditt barn reagerar.

Mjölkprodukter:
Det är relativt vanligt med allergi mot komjölksproteiner och det märks oftast genom att barnet får diarré. Misstänker du allergi så kontakta BVC eller vårdcentralen för att göra ett test och uteslut sedan alla mjölkprodukter.

Läkemedel:
Läkemedel går över i mjölken och du bär därför kolla med din läkare om medicinerna du tar kan tas när du ammar. Ofta finns amningsvänliga alternativ så be din läkare om ett sådant och stå på dig lite för en del läkare är dock dåligt insatta och kan avråda från amning för att vara på den säkra sidan. Dubbelkolla gärna själv med en annan läkare samt läs själv vad som står i Fass eller Janusinfo.

Fri amning och tidiga signaler

av Julia Ilke

Det pratas en del om fri amning och det är den amnings"metoden" som idag uppmuntras av BVC. Motsatsen till fri amning är styrd amning då man ammar efter klockan snarare än efter barnets signaler. För ett par generationer sedan, på 50- och 60-talet, var det vanligt med styrd amning och mammor fick lära sig att de skulle amma var fjärde timme på dagen. Att amma så sällan är ingen bra idé, dels för att barn ofta vill amma oftare än så och dels för att det riskerar att försämra mjölkproduktionen och då särskilt i början när den ska komma igång. Har man ammat fritt några månader kan de flesta ha amningspauser på flera timmar utan att vare sig barn eller mamma mår dåligt men i början behöver man amma ofta ofta.

Vad innebär då fri amning? Jo det betyder att barnet får amma när det visar tecken på att vilja det. De första veckorna kan det betyda att man ammar i princip dygnet runt och med ett äldre barn kan det innebära att brösten plockas fram mitt i leken på öppna förskolan. Givetvis får man som mamma styra amningen en del även om det handlar om fri amning. Är man till exempel inte bekväm med att amma inför andra kan man vänta en stund och gå till en plats som känns ok.

Det här med att man ska amma när barnet visar tecken på det då? Många tror att gråt och skrik är barns främsta signal på att vilja amma. Den bilden hade jag innan jag fick barn och framförallt innan jag läste högskolekursen Amning och Bröstmjölk och fick lära mig om barnets tidiga signaler.

Som du ser på bilden ovan så är gråt och skrik de sista barnet tar till. Långt innan dess visar barnet tecken genom att vrida huvudet från sida till sida (letar efter bröstet), öppna munnen och suga på sin hand. Det är vid dessa signaler man ska ge bröstet och inte vänta tills barnet är så desperat att det gråter. Från barnets synvinkel är det självklart varför man som mamma ska lära känna och svara an på dessa tidiga signaler, men sett ur mammans och amningens synvinkel så är det också mycket lättare att amma ett lugnt barn än ett som gråter. När barnet gråter åker nämligen tungan upp i gomen vilket hindrar amningen. Har du någon gång försökt att amma ett gråtande barn vet du att det kan vara stört omöjligt. Barnet måste ofta lugnas först innan det kan amma, men eftersom det är just amma det vill kan det vara svårt att lugna det på något annat vis... ja du förstår, det blir en ond cirkel där både mamma och barn nog blir rätt stressade. Stressen i sin tur kan göra att mjölken sedan inte vill rinna till eftersom stresshormonerna hindrar amningshormonet oxytocin. Nu kan det vara en riktig cirkus hemma i soffan med ett gråtande barn som verkligen vill amma och en genomstressad mamma vars mjölk vägrar att rinna till. Någon som känner igen sig?

Vem kunde tro att amning skyddar synen på äldre dagar?

av Julia Ilke

En grupp norska forskare har publicerat en artikel där de visar ett samband mellan hur länge man ammat och risken att få problem med gula fläcken. Sedan tidigare vet man att de åldersrelaterade förändringar som kan uppstå i gula fläcken skiljer sig åt mellan män och kvinnor och syftet i denna studie var därför att undersöka hur kvinnliga könshormoner och barnafödandet påverkar. Man såg ingen skllnad i relation till preventinmedel, ålder för mens och menopaus, ålder för barnafödande eller andra hormonbehandlingar men däremot i relation till amning. För att förklara hur amning och förändringar i gula fläcken hänger samman krävs mer forskning men detta är ändå ett intressant första steg.

Läs sammanfattning av studien här.

En förändrad syn på kroppen

av Julia Ilke

Om inte allt för många veckor blir sonen ett och jag kan fira att jag ammat lika länge. (Givetvis finns det mycket att att fira den dagen också men det är en annan historia.) Funderar på vilka toppar och dalar jag haft med amningen samt på vad som gått som jag trodde och vad nytt jag har fått lära mig under amningsresans gång.

När jag väntade barn visste jag att jag skulle vilja amma men en sak jag inte förstod var hur jag någonsin skulle kunna bli bekväm med att plocka fram bröstet inför andra. Det är ju något man bara inte gör. Känslan kan jämföras med den tvångstanke man kan få om öppna fönster och räcken. Man vet att man inte kommer hoppa men tanken på att man kan och tänk om bara råkade..!? En svindlande overklighetskänsla. Och att ta fram bröstet på bussen, inför sin egen pappa, inför sina vänner som inte har barn, på caféer... en lika svindlande och galen tanke innan man fått barn men som över en natt blir ett måste och något så kallat naturligt.

Som tur är vänjer man sig för vi människor har en enorm anpassningsförmåga. Det dröjde inte länge innan jag stod på vår parkeringsplats en iskall höstdag och ammade sonen för att sedan spänna fast honom i babyskyddet och själv ta plats i förarsätet och först då dra ner tröjan. Jag hade en vän med mig vid det här tillfället och ja hon såg på mig med stora ögon och vi skrattade gott åt hela situationen. Några månader tidigare hade detta aldrig någonsin kunnat ske men nu stod jag alltså med bara bröst och packade in i bilen som om det vore det naturligaste i världen. Ja jag var stressad över sonen som inte var på sitt bästa bilåkarhumör och jag var säkert lätt förvirrad av sömnbrist och i sådana lägen kan nästan vad som helst hända men ändå, insikten att jag uppenbarligen inte hade kvar samma oro över att visa brösten gav mig en känsla av befrielse. Att inte längre vara centrum i sitt eget liv har både sina för- och nackdelar och den avslappnade relationen till den egna kroppen hör för mig till det positiva.

Påverkades din kroppsuppfattning/självbild när du började amma?

World Breastfeeding Week

av Julia Ilke

Den här veckan, 1-7 augusti, är det World Breastfeeding Week! Bakom firandet står WHO och Unicef med syftet är att skydda, främja och ge stöd till amning.

Årets tema är stöd åt mammorna och fokus ligger på att främja rollen Hjälpmammor har samt att belysa de faktorer som påverkar hur länge mammor väljer att amma. På kampanjens sida finns en hel del intressant att läsa så gå in där och lär dig mer. Bäst tyckte jag nästan om fotona på ammande mödrar från hela världen, se dem här.

Har du märkt av något av detta firande på ditt BVC, MVC eller på något annat vis? Om du vill uppmärksamma kampanjen så kan du alltid skriva ut den almanacka de gjort där man kan läsa om stöd till mammor. Varför inte ge almanackan till din barnmorska så att den kan sitta uppe i väntrummet?

Amningsro

av Julia Ilke

Amningsro ber en läsare mig att skriva om. Hur lyckas man få amningsro med en minsting när man samtidigt har en 2,5-åring hemma? Jag tar upp frågan med min syster som har två barn och vi bollar lite fram och tillbaka. Syrran själv tandemammade sina så på det viset gjorde hon det lätt för sig sett ur det här perspektivet. Storasyskonet behövde aldrig roas och hållas undan utan amningsstunderna var till för dem alla tre.

För roas och hållas undan, jag antar att det är vad de flest tänker på när de tänker på hur amningsron ska skapas. Men istället för att roa barnet med något annat och försöka få det att hålla sig på lite avstånd, vad händer om man gör tvärtom? Som coach använder jag mig ofta av det här tankesättet när man kört fast. Det är vanligt att man som problemlösning bara gör mer av det man redan gör, utan att inse att det man gör uppenbarligen inte fungerar särskilt väl. I ett sådant läge är det ofta till stor hjälp att helt byta strategi och istället göra precis tvärtom. I det här fallet vore det att bjuda in storasyskonet och låta hen vara med, inte nödvändigtvis för att också amma men är syskonet nyfiket så låt det känna på bröstet och smaka på mjölken. Ett nyfiket syskon som uppfattar att det pågår något blir knappast mindre nyfiket av att inte få vara med. Istället för att sysselsätta storasyskonet med andra lekar, bjud in det att vara med och hjälpa dig. Kanske kan syskonet få en egen uppgift vid amningen som till exempel att vara den som torkar minstingen om munnen när den rapat? Och istället för att locka med filmer på Ipaden, varför inte passa på och mysa alla tre med en bok (som storasyskonet kan hålla och bläddra) eller i alla fall titta på filmen tillsammans? Vad händer om du inte avleder och sysselsätter storasyskonet på annat håll utan istället bjuder in och engagerar hen i amningsron?

Slutligen vill jag också säga att det egentligen inte är meningen att en ensam mamma ska ta hand om två barn på egen hand. Så ensamma och isolerade som många är idag har vi inte alltid varit och det finns faktiskt andra platser och kulturer där man aldrig skulle komma på tanken att lämna en nyförlöst och/eller ammande kvinna ensam med sina barn. Det kan vara skönt att påminna sig om när det kör ihop sig och man går på knäna för att få vardagen att fungera men ändå inte hinner borsta sina egna tänder efter frukosten. Det är alltså inte ditt fel att det skiter sig när du gör allt du kan och orkar, felet är att vi saknar släktingar, andra mammor och vänner som hjälper till och bara finns runt omkring oss för praktiskt och mental avlastning. Nu lever vi dock som vi gör och kortsiktigt behöver vi därför komma på knep och lösningar på de problem som uppstår. Långsiktigt kan den som vill så klart fundera över om det finns en annan boendeform och livsstil som vore att föredra men så länge får man prova sig fram med olika kompromisser.

kort eller utebliven amning ökar risken för äggstockscancer

Av Marit Olanders

Ammar man i minst 31 månader totalt under sitt liv så minskar risken att man drabbas av äggstockscancer med 91 % jämfört med om man ammar mindre än sju månader enligt en studie som ska publiceras i nästa månads American Journal of Clinical Nutrition, skriver The Inquistr.

Forskarna frågade strax under 500 kvinnor som hade diagnosticerats med äggstockscancer om hur många barn de hade fått, huruvida de hade ammat och i så fall hur länge de hade ammat sina barn totalt.  De jämfördes med en ungefär lika stor kontrollgrupp som inte hade äggstockscancer.

Kvinnor som ammade i upp till totalt 13 månader hade 63% mindre risk att drabbas av äggstockscancer.

Anledningen till den minskade risken tros vara att amningen hämmar ägglossningen.