av Julia Ilke
Jag saknar ett ord i det svenska
språket för att beskriva amning som är mitt emellan hel-och
delamning. Helammar gör man ju så länge barnet bara får
bröstmjölk och delammar gör man i teorin så fort barnet får
börja äta annat. Personligen känns det dock inte rätt att säga
att jag delammar bara för att sonen sedan två månader får smaka
små små bitar från min tallrik. I praktiken får han fortfarande
hela, eller ja nästan hela, sitt energibehov täckt via amningen och
därför identifierar jag oss mer som hel- än delammare men
egentligen skulle jag vilja ha ett eget ord för att slippa säga ”Jo
han har börjat få smaka annan mat men vi tar det i hans egen takt
så egentligen ammar vi mest”.
Att ordet jag söker inte finns tänker
jag beror på att övergångsfasen från helamning till annan mat för
många är ganska kort. Börjar man ge puréer, välling och gröt
kan man på relativt kort tid skifta om så att denna mat utgör en
stor del av barnets intag och eftersom denna typ av avvänjning är
den vanligaste i Sverige är det kanske inte så konstigt att det
inte finns ord för att beskriva det jag vill beskriva?
Att inte ge gröt utan att istället ge
vanlig mat brukar kallas för BLW (baby led weaning, eller barnledd
avvänjning på svenska). Metoden innebär alltså att barnet får
”riktig” som exempelvis lätt mosad äggula, morotsstavar, vispad grädde,
hallon, gröna ärtor, avokado och broccolibuketter. Helt enkelt mat
med mild smak och som barnet själva kan hålla i och/eller
finfördela. Att lära sig äta själv tar tid och i
praktiken kommer således amningen att fortsätta utgöra huvuddelen
av födan ett bra tag efter det att annan mat introducerats.
Har du introducerat annan mat under en längre tid och
känner du i så fall att det saknas ett ord för att beskriva amningen under denna tid?
