måndag 7 januari 2013

Skafferiteorin är sedan länge övergiven

Av Eva-Lotta Funkquist

Bästa Brandell, Kyhlberg och Svensson, det finns fler aspekter på amning än medicinska och fullt genomförd helamning är faktiskt skadligt mot jämställdhet och mot barnens rätt till anknytning till fler än biologiska mamman.


Så skriver Rolf Dalin i kommentatorsfältet till ett tidigare inlägg. Eftersom det här argumenetet kommer upp då och då: amningen som ett hot mot anknytningen till pappan, så är det på sin plats med lite kunskapsuppdatering. Det är nämligen lite 50-tal att resonera på det viset.

På 1950-talet fanns två dominerande psykologiska teorier, nämligen psykoanalysen och behaviorismen. Båda dessa teorier antog att anknytningen, det känslomässiga band som barnet knyter till mamman, uppstod till följd av att mamman matade barnet. Alltså: positiva sensationer (mat) kopplas ihop med mammans person. Maten är det primära, medan relationen är sekundär (de flesta känner nog till Pavlos hundar). John Bowlby var vetenskapsmannen som först ifrågasatte skafferiteorin. Han menade att människans känsloliv är mycket mer komplicerat än så. Med sin anknytningsteori vände Bowlby upp och ner på den tidigare förklaringen. Relationen till anknytningspersonen är det primära, matningen spelar endast en biroll. Människobarnet föds med en stark motivation, anknytningssystemet, som driver barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en vårdnadsgivare och sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person. Men barnet som har många vuxna omkring sig som ger fysisk närhet knyter inte bara an till en person, utan till åtminstone två och kanske ännu flera.

Och till sist, som vi lyft fram så många gånger här på bloggen, det är i de jämställda familjerna det ammas mest, amningen behöver jämställdhet.

31 kommentarer:

Anonym sa...

Varför hänger Amningsbloggen alltid ut oliktänkande personer med NAMN i sina blogginlägg som läsas av tusentals personer varje vecka? Är det här Inkvisitionen? Måste ni skriva BLOGGINLÄGG om folk som tänker olika än Amningsbloggen? Märkligt!!

Signe sa...

En intressant "ny" bekantskap, om än inte helt oomtvistad, är den kanadensiske läkaren Gabor Mate, här en länk till en intervju om anknytning (attachment och bonding):
http://www.kindredcommunity.com/articles/gabor-mate-md-on-attachment-and-conscious-parenting/p/2195
Intervjuer finns även på Democracy Nows hemsida tror jag. Har ännu inte läst hans böcker.

Spännande nog är han mycket kritisk till en av mina "gurus", Judith Rich Harris, vars bok om myten om föräldrars makt, The Nurture Assumption - finns på svenska - vände upp och ner på barnpsykologin...
Signe

Anonym sa...

Det är inte konstigt att många inte vågar skriva ut sina namn i diskussioner här på Amningsbloggen, när vem som helst kan bli "förärad" ett helt inlägg såhär. Eller två!
/Lina

Knyttets mamma sa...

Bra inlägg, men jag tycker också att det är onödigt att skriva ut namn på den som skrev kommentaren.

Anonym sa...

Jag förstår att även folk som INTE tycker amning är toppen/vill ha stöd i sin amning osv också får kommentera å ta del av å ge sin version osv... Men det är så sjukt tröttsamt med alla kommentatorer som till vareviga inlägg ska vända, vrida, klaga, anklaga, läsa mellan raderna (på ett så twistat å ofördelaktigt sätt d går såklart)...

Jag tycker amningsbloggen är fantastisk, har gett mej mkt insikt, stöd, funderingar, öppnat min medvetenhet. Tack att ni orkar med, fortsätter, kämpar vidare. Jag orkar nästan inte ens läsa igenom kommentarerna för det känns så lågt.

Anonym sa...

Jag är benägen att hålla med senaste "anonym". Amningsbloggen är verkligen toppen och har gett mig nya insikter och framförallt kunskap kring amning. Som jag verkligen behövde när jag försökte amma min för tidigt födde son som samtidigt sondmatades. Jag förstod tidigt att amning är komplext och att jag var tvungen att själv leta efter korrekt information för att få till en fungerande helamning som jag sen lyckades med. Ni gör ett fantastiskt jobb som lyfter fram amningens positiva sidor och även redogör för hur det faktiskt är. Det finns så mycket okunskap därute. Synd att det ska bli ett sånt "krig" mellan flaskmatare och ammare bara.
Jag tror att med rätt kunskap och insikt kommer fler att välja att amma och jag ser fram emot en ökad amning i Sverige.

Rolf Dalin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Rolf Dalin sa...

Eva-Lotta, du tolkar in behaviorism i mitt inlägg och försöker sopa in mig i något unket 50-talsskrymsle. Tycker du jag hade "fel" ålder för att ha rätt till min åsikt?

Jag ville beskriva att när mamman helammar behöver hon hel ledighet från jobb, och den andra föräldern behöver i stället vara på jobbet (lite förenklat). Mamman har då mycket mer möjligheter än den andra föräldern att vara del i anknytningsprocesserna. Det handlar om att tillbringa kvalitetstid med barnet - som barnet tycker är kvalitet. (Behöver jag ta avstånd från behaviorismen tydligare?)

Med jämställdhet menar jag lika möjligheter. Mitt ursprungliga inlägg handlade om att ha en jämställd utgångspunkt när man i faniljen diskuterar bra amning, snarare än att ha en utgångspunkt att så mycket amning som möjligt alltid är den bästa lösningen.

Anonym sa...

@ Rolf Dahlin: Bästa lösningen för vem? Menar du att du tror att pappan skulle få svårt att anknyta till barnet om mamman helammar anligt t ex WHO's rekommendationer? Förklara gärna hur du tänker där..och vad som får dig att tro att det är ett problem?// Emelie

Heidi sa...

Rolf jag tycker att du har en tanke som bör följas upp!

Det handlar kanske inte om jämställdhet ur det perspektivet att amning inte kan vara jämställt, utan att samhället inte ger möjligheter för både mor och far att skapa en bra anknytning till barnet.

Kanske borde man lägga till ett barnperspektiv här och tänka att förutsättningar bör finnas för kvinnors och barns rätt att välja amning om de vill, samt även för en pappa att anknyta till sitt barn.

2 olika saker egentligen som inte ska eler behöver utelsuta varandra. Det finns ingenting i vår historia och i forskningen som tyder på att mindre amning gör att pappor knyter an mer, däremot finns det mycket som tyder på att fler pappor bör ges möjlighet att spendera mer tid med sina små barn!

Rolf Dalin sa...

Tack Heidi!

Särskilt för att du visar på flera perspektiv på dessa saker.

När det gäller "samhället" är det flera aktörer, BVC är en och de kommersiella krafterna i MAMA och en massa andra produkter en annan. Men vi själva behöver tänka oss för hemma också.

Anonym sa...

Rolf på vilket sätt hindrar BVC pappor från att knyta an till sina barn?

Rolf Dalin sa...

Emelie, jag menar bästa lösningen för de närmast inblandade, barnet och föräldrarna. Jag utesluter inte helamning, jag tycker bara att det inte behöver vara UTGÅNGSPUNKTEN.

Vad som får mig tro att pappors anknytning till barnet (fint att du ser det åt det hållet!) kan vara ett problem?

Jag har hört mycket om "frånvarande" pappor och tror dessa skulle vara mer sällsynta om fler pappor knöt an starkt till sina små barn. Och överhuvudtaget tror jag det kan vara så att sådan upplevelse av småbarnstiden gynnar det senare föräldraskapet.

Rolf Dalin sa...

Anonym, jag sa inte att BVC hindrar pappor. Jag bara funderade högt på vad "samhället" var för underlig aktör i det här sammanhanget. Samhället är ju bara människor det också!

Men de har en mycket mäktig roll när det gäller vilka normer de skapar om det tidiga föräldraskapet. Jag har hört en del förskräckande berättelser ... t.ex. att "ni pappor MÅSTE ta ut de två pappamånaderna!"

Amningshjälpen sa...

Rolf! Jag tycker inte att du har fel ålder. Antar att vi är lika medelålders. Jag har aldig argumenterat för att så mycket amning som möjligt är den bästa lösningen. Jag försöker inte sopa dig under något 50-talsskrymsle, jag argumenterar eftersom jag anser att dina sakargument brister. Jag har själv studerat heltid med fullt ammade spädbarn och min man har tagit ut typ 70% av all föräldraledighet för våra barn. Och jag känner många med liknande lösningar. AH har många medlemmar med liknande familjelösningar.
Hälsar Eva-Lotta

Anonym sa...

@ Rolf: Tack för svaret! Ursäkta sent svar från mig.

"Jag utesluter inte helamning, jag tycker bara att det inte behöver vara UTGÅNGSPUNKTEN."

Ok. Du vill inte se helamning, dvs det som vi är biologiskt designade för som "UTGÅNGSPUNKTEN". Så exakt vad vill du se som utgångspunkten, flaskmatning som på 70-talet? På vilket sätt skulle det gynna barnet menar du?

"Vad som får mig tro att pappors anknytning till barnet (fint att du ser det åt det hållet!) kan vara ett problem?"

Nej, så skrev jag inte. Jag frågade dig varför du tror att helamning skulle ge pappan problem att anknyta och vad som fick dig att tro att just amningen skulle vara problemet? Sedan bad jag dig förklara hur du tänkte. Anledningen till att jag skrev "pappors anknytning till barnet" är att jag ser det som så självklart att spädbarn kan anknyta utan problem till andra än den som ammar att det inte ens behövde förklaras mer ingående.

"Jag har hört mycket om "frånvarande" pappor och tror dessa skulle vara mer sällsynta om fler pappor knöt an starkt till sina små barn. Och överhuvudtaget tror jag det kan vara så att sådan upplevelse av småbarnstiden gynnar det senare föräldraskapet."

Så, för att sammanfatta din slutkläm. Du har "hört mycket om frånvarande pappor" och tror nu att dessa skulle vara sällsynta om mammorna inte ammade så förbaskat mycket? Vilka belägg har du för det påståendet?

Det jag kan hålla med dig om är att både mammans och pappans anknytning till barnet är väldigt viktiga. Men förstår fortfarande inte varför du tror att pappans anknytning skulle sabbas för att mamman ammar och du har hitills inte presterat ett enda belägg för det påståendet. Problemet med frånvarande fäder löses knappast med utebliven amning utan har helt andra orsaker. // Emelie












Rolf Dalin sa...

Jag har inte sagt att flaskuppfödning skulle kunna vara en utgångspunkt. Vad har du fått det ifrån? Däremot har jag sagt att jämställdhet kunde vara det.

Jag har också förklarat hur helamning kan vara ett hinder för pappors anknytning. Det sker ju indirekt. Under helamningsperioden är det nog nästan ett måste att pappan är på jobbet om dagarna. Och där sker ingen anknytning. Om tillräckligt med möjlighet för anknytning finns för pappan, är det OK. Även om detta funkar vid helamning.

Sedan citerar du mig fel igen, men jag är inte så tvärsäker som du försöker få mig till. Jag tänker att det är viktigt för pappornas utformning av sin föräldraroll att de har en stark anknytning till det lilla barnet. Och att detta OCKSÅ ska kunna få plats i UTGÅNGSPUNKTEN för hur man turas om i föräldraledighet och hur man gör med amningen.

kvadrat sa...

Jag håller med dig Rolf Dahlin om att det är viktigt med pappornas förhållande till barnen (men det är väl per definition barnet som knyter an, inte föräldrarna?), men jag kan verkligen inte hålla med om att det ska kunna få plats i utgångspunkten för hur man gör med amningen. Om pappan har ett jobb med normala arbetstider och om pappan lägger den tid han inte är på jobbet på att vara med barnet, då knyter barnet an till pappan, så enkelt är det. Om pappan inte är nöjd med det är det ett problem som pappan får jobba med. Helamning har hälsofördelar för både barnet och mamman och jag tycker på nåt sätt att det är oförskämt av en pappa att vilja ta det från mamman och barnet för att han har nåt slags komplex för att han inte är den som kan förse barnet med mat under ett ynka kort halvår i barnets liv. Amning handlar dessutom om mamman kropp och den måste hon får bestämma över. Jag hade faktiskt blivit oerhört besviken om mina barns pappa tyckt att jag skulle sluta helamma för att han ville känna sig viktig för barnet.

Anonym sa...

"amning handlar om mammans kropp och den måste hon få bestämma över" Helt riktigt! Låt mamman bestämma hur hon vill göra, amma eller flaskmata - ingen annans angelägenhet. Därför måste hon också få information om båda valens för- och nackdelar.

Anonym sa...

Anonym, vad är det för nackdelar med amning som du tycker kvinnan ska få information om?

Enligt mig finns inga objektiva nackdelar med amning. Den subjektiva upplevelsen hos den enskilda kvinnan kan däremot vara negativ. Exempelvis kan vissa kvinnor känna sig låsta om det bara är de som kan ge barnet mat under en period. Men andra kvinnor upplever inte det som något negativt. Således är det ingen nackdel som vården ska informera om utan där får ju varje kvinna själv bestämma hur hon ser på det. Det är ju också svårt att föreställa sig hur man kommer att uppleva amning innan barnet är fött.

Med ersättning kan jag dock komma på två, kanske tre, objektiva nackdelar. Ersättning har nackdelar ur hälsosynpunkt och är ett miljömässigt sämre val än amning. Eventuellt kan man också se det som en objektiv nackdel att ersättning kostar pengar men bröstmjölk är gratis, men det är klart att är man mångmiljonär är väl några hundralappar i månaden på ersättning inte nån stor grej. Däremot skulle jag inte säga att det är en objektiv nackdel att ersättning måste tillredas och flaskor måste diskas. Vissa föräldrar skulle säkert säga att de inte upplever det som nåt besvär medan andra skulle säga att det är bökigt.

Anonym sa...

Hälsomässiga nackdelar med flaskmatning kan man inte heller kalla objektivt, Anonym! Visst finns det på populationsnivå små ökade risker för infektioner, mm. Men isåfall får man väl säga att amning har objektivt sett nackdelar i att det finns risk (ganska stor risk dessutom) för amningsspecifika åkommor som mjölkstockning, såriga bröstvårtor, svamp och bröstböld. Det kan man inte få om man flaskmatar.
Alltså hela den här diskussionen är löjlig, ALLA för- och nackdelar är subjektiva!!

Anonym sa...

...förutom möjligtvis just miljöargumenten:
Amning kan vara mer miljövänligt (det beror ju iofs på hur mycket icke-ekologiska amningskläder mfl amningsprylar man köper)
Och
Flaskmatning innebär mycket mindre miljögifter till barnet

Signe sa...

Hej Anonym
Tacksam för referenser ang att "flaskmatning innebär mycket mindre miljögifter till barnet", det var något nytt, men jag kanske förväxlar med de fotspåren handmatning lämnar efter sig: korna och deras mjölkproduktion, mjölkhanteringen, transport och förädling, framställning av ersättning, paketering, transport, framställning och hanteringen av flaskor etc, användning av energi för beredning, paketen i soporna, fler blöjor osv, dvs den allmänna belastningen på planeten. Har någonstans sett att bröstbarn kan ha fler miljögifter i början, men det jämnar ut sig jämfört med flaskbarn relativt snabbt. Dessvärre finns samma miljögifter i komjölken, för att inte tala om andra i ersättning och flaskor, men det kanske numera finns metoder som används för att rensa bort dessa som jag inte hört talas om? Som sagt, tacksam för referenser.
Hälsningar
Signe

Anonym sa...

Signe,
Där har du fel. Ammade barn får i sig många gånger mer av miljögifter som PCB och DDT. Vid 6 veckors ålder var halterna hos ammade barn 4-6 gånger högre än hos flaskade barn, vid 6 månaders ålder hade skillnaden ökat till 30 gånger mer miljögifter hos de ammade barnen.
http://www.flaskebarn.dk/User_files/8ccf47f600b511723a40dea372a3f186.pdf

Anonym sa...

Ang miljögifter i komjölk och flaskor:
En del plastflaskor avger vid uppvärmning ämnen som inte är så hälsosamma, dock kan man undvika detta genom att inte värma ersättning el välling i flaskan, alt använda glasflaskor.
Kor får i sig miljögifter precis som människor, men i mindre mängder. Det beror på att vi står högre i näringskedjan: eftersom vi är allätare får vi i oss gifter från både växter, djur, hav och sjö. Dessutom får vi i oss kemikalier vi använder, från kemikalier i kläder, gifter från bilavgaser, etc.
Komjölk innehåller alltså mindre gifter än människomjölk. Ersättning görs av komjölk, och i produktionen tillkommer inte fler giftiga ämnen i ersättningen. Var har du fått det ifrån, Signe?

Och varifrån har du fått uppgiften om att flaskbarn skulle förbruka fler blöjor än ammade barn?

Sen kan jag rada upp en mängd prylar som inte behövs vid flaskmatning men som däremot används flitigt av ammande mammor:
- amningsbehåar
- amningskläder som tröjor, linnen, klänningar, etc
- amningsinlägg
- bröstvårtskrämer
- bröstpumpar
- amningssjalar och amningsponchos
- amningsnappar
- mjölkuppsamlare

Amning är också en jätteindustri!
Och alla de prylar jag nämnt ovan påverkar miljön på alla möjliga sätt, i form av bomullsodling och alla miljögifter i mark och vatten det innebär, vattenbrist och konstgödning vid bomullsodling, spinning, tygframställning, färgning, transporter, kemisk industri, energianvändning, förpackningar, etc.
Så kom inte och påstå att amning är miljövänligt!
Möjligtvis om man gör det helt utan prylar, men det är det nog få som gör.

Anonym sa...

Men om man inte ammar använder man väl också kläder och bh? Det blir ju inte mer miljöovänligt för att det är en amningsbh eller ett amningslinne jämfört med om det är en vanlig bh eller ett vanligt linne? Jag har ammat i sammanlagt 3,5 år så de amningsbh-ar och amningslinnen jag köpt har använts flitigt. Hade jag inte köpt amnings-bh hade jag säkert köpt motsvarande antal vanliga bh-ar för förr eller senare blir de ju utslitna och man vill ha nya. Jag har också köpt apotekets enklaste handpump (två plaströr, motsvarar väl en eller två nappflaskor i plastmängd) samt två nappflaskor. Dessutom en kur svampmedel för ett av barnen samt en tub svampkräm till mig. Tror min miljöpåverkan varit minimal jämfört med om jag använt ersättning.

Anonym sa...

Tillägg till min "amningskonsumtionslista" ovan. Jag har också köpt några tvättbara amningskupor och sammanlagt 2 paket engångs. Men det kompenseras nog mer än väl av att jag inte konsumerade mensskydd på 4 år, graviditeterna inte inräknade i dessa fyra år.

Marit Olanders sa...

Flaskmatning innebär mycket mindre miljögifter till barnet
Det vet vi inte. Det kan också innebära ANDRA miljögifter - arsenik, bly och kadmium. Vilket jag förutsätter att du anonyma känner till.
Vad vi vet är att det innebär
inga immunglobuliner,
inga levande vita blodkroppar,
inga (mänskliga) hormoner,
inga oligosackarider
och inte heller en lång rad andra ämnen.

Signe sa...

Hej anonym nr. 2 16/1
Ang blöjor, hörde jag det först från min mormor (i USA). Finns flera hänvisningar från ett tag tillbaka, på miljösajter, exv:

9. (...)Breastmilk is absorbed very efficiently by babies, so breastfed babies excrete less and require fewer diaper changes than babies who are fed artificial baby milk. Producing diapers, menstrual pads, and tampons requires fibers, bleaches, packaging materials, and fuels used in manufacturing and product distribution-thereby sending more items to the landfill, especially if cloth diapers are not used.

Men eftersom dessa uppgifter är lite gamla (mormor dog, 100 år gammal år 1992, hennes mormor var faktiskt en "barfotabarnmorska") så strämmer det kanske inte, med dagens superblöjer (såg ett reklam-inlägg där en blöja räcker i upp till 12 timmar! Hur ska en stackars mindre bemedlad tolka detta - "jag behöver bara två blöjer per dygn till mitt barn?" Och hur vet man om barnet har kissat? Det är kanske därför blöjorna vägs inom äldreomsorgen tror jag: tips: lägg en bit (oblekt) toapapper eller en näsduk av tyg i blöjan) och de specialersättningar som finns, som sägs belasta det nyfödda barnets matsmältningsorgan mindre, dvs de produkter som har exv. alternativ eller mindre protein (?). Detta är inte min specialitet, det kan ni som handmater mycket mera om. Jag har dock sett intressanta (industri-?)sajter som beskriver hur ersättning produceras, som även förklarar varför man inte kan helt få bort de där Enterobacter sakazakii, vilkas närvaro i kanske 10-15 procent av produkterna gör att man bör värma vattnet till 70 grader, och göra iordning pulverersättningar vid varje måltid.
Länket till danska flaskföreningen funkade dessvärre inte, har dock hittat en del sajter mest från myndigheter om miljögifter i bröstmjölken; det är väldigt komplicerat och varierar mycket. Åtminstone en studie hittade effekter som bröstmjölken tydligen haft på att lindra (? på ett bra sätt för barnet påverka) miljögifterna. Viktigast är kanske ändå att man försöker minska förekomsten av gifter och kemikalier över huvud taget, då bl. a. dessas påverkan på fostret verkar vara avsevärd, för att inte tala om på spermierna.
Har tidigare nämnt boken Den onda badankan, rekommenderas varmt,
Signe
(som inte lämnar exakta adresser, leta själv via goggle eller någon annan sökmotor, det är fascinerande)

Anonym sa...

I DN idag finns följande artikel http://www.dn.se/nyheter/sverige/tungmetaller-i-barnmat-halsorisk
Det står bl a "Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik, bly och kadmium. Halterna överstiger inte de lagstiftade värdena, men kan ändå innebära en hälsorisk för småbarn.

Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny rapport där 92 olika livsmedel för barn har analyserats. Däribland modersmjölksersättning, gröt, välling, och livsmedel för speciella medicinska ändamål, som sondnäring"

Signe sa...

Hej anonym 2 16/1
(har skickat svar som inte kommit fram alternativt inte blivit godkänt? Ang. blöjor finns en hel del typ denna info:

"As breastmilk is produced in the right amounts and is tailored to the baby's needs, breastfed babies excrete less and often need fewer nappies." från
http://www.reducepackaging.com/impact-bottlefeeding.html

Vad beträffar miljögifter och tungmetaller mm så är det mycket komplicerat: adressen till danska flaskorganisation funkar ej när jag försökte, men jag hittade mycket annat, bland annat undersökningar som tyder på att bröstmjölken kan ha viss "lenande" inverkan på miljögifters effekter.
Hälsn
Signe