Av Marit Olanders
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gör besparingar på kvinnors och banrs bekostnad. Förlossningsrum och BB-platser stängs och den viktiga amningsmottagningen halveras. Barnmorskor i Göteborg stred länge för en amnginsmottagning innan den blev verklighet. Bland beslutsfattare i Göteborg fanns en avgrundsdjup okunnighet där man trodde att barnmroskors jobb bara handlade om att förlösa. Den synen på amning som icke-existerande har gjort att många har tvingats sluta amma i onödan. Föreställningen om att amning är något man antingen "kan" eller "inte kan" är förödande och kan bland annat göra att behandlingsbara problem negligeras eller måste tas om hand av okunnig personal.
Läs Eva-Marie Wassbergs debattartikel i Göteborgs-Posten om förlossnignsvården i Göteborg! Länk här.
torsdagen den 2:e februari 2012
200 000 besökare!
Av Marit Olanders
Nu i veckan har Amningsbloggen nått en drömgräns - 200 000 besökare! Eftersom vi nådde 100 000 besökare så sent som i början av sommaren 2011 innebär det att de nästa 100 000 besökarna har varit inne på bloggen på 8 månader!
Bloggstatistiken visar att det allra mest lästa inlägget är Sluta amma och det tyder kanske på att det inte finns så mycket annat skrivet i ämnet. Också många frågor till Amningshjälpen hjälpmammor handlar om att sluta amma- att man befarar att barnet ska bli ledset (vilket det är mycket möjligt att det blir), hur fort man kan gå fram, om bröst som spänner för att man inte har velat mjölka ut (vilket man måste i det läget för att inte få problem) - och inte minst där frågaren söker stöd när andra pressar på och vill att hon ska sluta amma.
Ett annat mycket läst inlägg är Kräkningar hos spädbarn. Det finns en längre text om kräkningar på Amningshjälpens hemsida, som ursprungligen skrevs för Amningsnytt. Här påtalar Eva-Lotta att det finns en stor fördel med att amma lite och ofta: Barn som lätt kräks slipper kanske en del besvär om man verkligen ammar så ofta man kan.
Jag är också glad att så många har hittat till inlägget om vad man kan äta som ammande mamma, Ät och amma med gott samvete. Nestlé och de andra barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att amningen verkar besvärlig, något för bara de überpräktiga. Men sanningen är den att det går att amma även om man lever på skräpmat. Det är inte optimalt, men hur ofta lever vi optimalt egentligen?
Vad ska vi mer skriva om här på Amningsbloggen? Vad tycker du? Och när tror ni vi når 300 000 besökare?
Nu i veckan har Amningsbloggen nått en drömgräns - 200 000 besökare! Eftersom vi nådde 100 000 besökare så sent som i början av sommaren 2011 innebär det att de nästa 100 000 besökarna har varit inne på bloggen på 8 månader!
Bloggstatistiken visar att det allra mest lästa inlägget är Sluta amma och det tyder kanske på att det inte finns så mycket annat skrivet i ämnet. Också många frågor till Amningshjälpen hjälpmammor handlar om att sluta amma- att man befarar att barnet ska bli ledset (vilket det är mycket möjligt att det blir), hur fort man kan gå fram, om bröst som spänner för att man inte har velat mjölka ut (vilket man måste i det läget för att inte få problem) - och inte minst där frågaren söker stöd när andra pressar på och vill att hon ska sluta amma.
Ett annat mycket läst inlägg är Kräkningar hos spädbarn. Det finns en längre text om kräkningar på Amningshjälpens hemsida, som ursprungligen skrevs för Amningsnytt. Här påtalar Eva-Lotta att det finns en stor fördel med att amma lite och ofta: Barn som lätt kräks slipper kanske en del besvär om man verkligen ammar så ofta man kan.
Jag är också glad att så många har hittat till inlägget om vad man kan äta som ammande mamma, Ät och amma med gott samvete. Nestlé och de andra barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att amningen verkar besvärlig, något för bara de überpräktiga. Men sanningen är den att det går att amma även om man lever på skräpmat. Det är inte optimalt, men hur ofta lever vi optimalt egentligen?
Vad ska vi mer skriva om här på Amningsbloggen? Vad tycker du? Och när tror ni vi når 300 000 besökare?
söndagen den 29:e januari 2012
Grattis nya hjälpmammor!
Av Marit Olanders
Under helgen har Amningshjälpen fått inte mindre än 9 nya hjälpmammor!
Hjälpmammorna, företrädesvis från norra Sverige, och några handledare samlades i Umeå och gjorde provet som alla hjälpmammor måste klara. Provet består av tre delar, en faktadel, fallbeskrivningar och lite frågor på officiella riktlinjer m m. Man får slå upp i litteratur medan man skriver.
Här är några av frågorna:
Rita en skiss av ett bröst i genomskärning med de viktigaste delarna för mjölkproduktion utsatta.
b) Beskriv hur mjölkproduktionen går till och vad som kan öka respektive minska mjölkproduktionen.
c) Beskriv hur utdrivningsreflexen fungerar och vad som kan störa respektive stimulera utdrivningsreflexen.
Beskriv hur bröstmjölkens sammansättning varierar när det gäller fett, protein och laktoshalt
a) under ett amningstillfälle
b) från en månad till ett år
Hur bemöter du en mamma när grundproblemet inte är amningen, även om det är den som krånglar, utan annat i mammans omgivning som i sin tur påverkar amningen?
En mamma med ett fyra månader gammalt barn har bestämt sig för att sluta amma. Hur bemöter du henne? Hur kan du stötta henne för att hon ska känna sig nöjd med sin insats?
Sent en kväll ringer en mamma med följande problem: Ibland när jag skall amma släpper mitt barn bröstet och skriker och sen vill han inte ta bröstet igen. Jag får hålla på länge och försöka truga honom. På nätterna är det nästan aldrig några problem, då ligger han lugnt hos mig och suger, men på dagarna blir det ofta så här.
Varför? Vad kan jag göra?
Ta del av WHO-koden - Beskriv syftet med den internationella koden.
Läs mer om att bli hjälpmamma här.
Under helgen har Amningshjälpen fått inte mindre än 9 nya hjälpmammor!
Hjälpmammorna, företrädesvis från norra Sverige, och några handledare samlades i Umeå och gjorde provet som alla hjälpmammor måste klara. Provet består av tre delar, en faktadel, fallbeskrivningar och lite frågor på officiella riktlinjer m m. Man får slå upp i litteratur medan man skriver.
Här är några av frågorna:
Rita en skiss av ett bröst i genomskärning med de viktigaste delarna för mjölkproduktion utsatta.
b) Beskriv hur mjölkproduktionen går till och vad som kan öka respektive minska mjölkproduktionen.
c) Beskriv hur utdrivningsreflexen fungerar och vad som kan störa respektive stimulera utdrivningsreflexen.
Beskriv hur bröstmjölkens sammansättning varierar när det gäller fett, protein och laktoshalt
a) under ett amningstillfälle
b) från en månad till ett år
Hur bemöter du en mamma när grundproblemet inte är amningen, även om det är den som krånglar, utan annat i mammans omgivning som i sin tur påverkar amningen?
En mamma med ett fyra månader gammalt barn har bestämt sig för att sluta amma. Hur bemöter du henne? Hur kan du stötta henne för att hon ska känna sig nöjd med sin insats?
Sent en kväll ringer en mamma med följande problem: Ibland när jag skall amma släpper mitt barn bröstet och skriker och sen vill han inte ta bröstet igen. Jag får hålla på länge och försöka truga honom. På nätterna är det nästan aldrig några problem, då ligger han lugnt hos mig och suger, men på dagarna blir det ofta så här.
Varför? Vad kan jag göra?
Ta del av WHO-koden - Beskriv syftet med den internationella koden.
Läs mer om att bli hjälpmamma här.
Mjuka upp spända bröstvårtor
Av Marit Olanders
Den första tiden efter förlossningen kan det hända att brösten blir enormt utspända och hårda. Man kan tro att det är mjölk som har "runnt till" som spänner ut brösten men ofta är det faktiskt som de svullnar. Svullnaden kan göra att barnet får svårare att ta tag och att man har svårare att släppa ifrån sig mjölken. Får man då rådet att mjölka ur lite mjölk med pump för att lätta på trycket kan det göra att svullandne blir värre.
I stället kan man göra ett mottryck mot bröstvårtan med fingarna, Cottermans grepp, precis innan man ammar. Man håller fingrarna lätt böjda, på jämnt avstånd från varandra, och trycker sedan in dem mot bröstkorgen runt basen på bröstvårtan. mna hålelr kvar fingranra (med kortklippta naglar) i en minut eller så. mna kan nynna på en barnvisa under tiden, hellre än att se på klockan, vilket kan vara stressande.
Trycket gör att överskottsvätska flyttas bakåt och inåt. Banret kan lättare ta ett tillräckligt stort tag och amma mer effektivt och mjölken komemr lättare ut.
Räcker det inte med ena handens infgrar och en minut kan man trycka med fler fingraro ch under upp till tre minuter, enligt Jean Cotterman. Mer finns att läsa på Amningshjälpens hemsida.
Den första tiden efter förlossningen kan det hända att brösten blir enormt utspända och hårda. Man kan tro att det är mjölk som har "runnt till" som spänner ut brösten men ofta är det faktiskt som de svullnar. Svullnaden kan göra att barnet får svårare att ta tag och att man har svårare att släppa ifrån sig mjölken. Får man då rådet att mjölka ur lite mjölk med pump för att lätta på trycket kan det göra att svullandne blir värre.
I stället kan man göra ett mottryck mot bröstvårtan med fingarna, Cottermans grepp, precis innan man ammar. Man håller fingrarna lätt böjda, på jämnt avstånd från varandra, och trycker sedan in dem mot bröstkorgen runt basen på bröstvårtan. mna hålelr kvar fingranra (med kortklippta naglar) i en minut eller så. mna kan nynna på en barnvisa under tiden, hellre än att se på klockan, vilket kan vara stressande.
Trycket gör att överskottsvätska flyttas bakåt och inåt. Banret kan lättare ta ett tillräckligt stort tag och amma mer effektivt och mjölken komemr lättare ut.
Räcker det inte med ena handens infgrar och en minut kan man trycka med fler fingraro ch under upp till tre minuter, enligt Jean Cotterman. Mer finns att läsa på Amningshjälpens hemsida.
lördagen den 28:e januari 2012
"Är han snäll?"
Av Marit Olanders
Liksom många andra mammor får Lisa Hassan Scott ideligen frågan om hennes son är snäll, eller på engelska, good.
Frågan betyder "Sover han på nätterna?" "Skriker han?" "Krånglar han?" Att sova i ett sträck hela nätterna betyder snäll fast det går emot den biologiska normen för små barn. Den ålderdomliga regeln barn ska synas men inte höras gäller fortfarande för de allra minsta.
Är det så vi vill uppfostra våra barn? Vill vi att de ska bli anspråkslösa och självutplånande, eller vill vi att de ska ta plats och rtäkna med att folk lyssnar på vad de har att säga?
Nej, spädbarns moraliska vandel har inget med deras sömnmönster att göra. Spädbarn är beroende av vuxna för att överleva. Spädbarn måste uttrycka vad de behöver och kan sedan bara vänta och hoppas på att föräldrarna fyller dess behov. Gör föräldrarna det, om barnet känner sig sett, bekräftat och älskat, så växer en trygg anknyting så småningom fram.
Spädbarn behöver göra sig hörda för att säga till att de behöver ammas. Det är inte bra att ha för långa sovpass, det kan göra att mjölkproduktionen inte får den skjuts den skulle behöva. Mjölk och barn är båda anpassade för täta amningar. Ett "snällt" barn som sover långa pass kan vara för svagt för att påkalla skrika och verkligen behöva äta med mycket tätare mellanrum.
Liksom många andra mammor får Lisa Hassan Scott ideligen frågan om hennes son är snäll, eller på engelska, good.
Frågan betyder "Sover han på nätterna?" "Skriker han?" "Krånglar han?" Att sova i ett sträck hela nätterna betyder snäll fast det går emot den biologiska normen för små barn. Den ålderdomliga regeln barn ska synas men inte höras gäller fortfarande för de allra minsta.
Är det så vi vill uppfostra våra barn? Vill vi att de ska bli anspråkslösa och självutplånande, eller vill vi att de ska ta plats och rtäkna med att folk lyssnar på vad de har att säga?
Nej, spädbarns moraliska vandel har inget med deras sömnmönster att göra. Spädbarn är beroende av vuxna för att överleva. Spädbarn måste uttrycka vad de behöver och kan sedan bara vänta och hoppas på att föräldrarna fyller dess behov. Gör föräldrarna det, om barnet känner sig sett, bekräftat och älskat, så växer en trygg anknyting så småningom fram.
Spädbarn behöver göra sig hörda för att säga till att de behöver ammas. Det är inte bra att ha för långa sovpass, det kan göra att mjölkproduktionen inte får den skjuts den skulle behöva. Mjölk och barn är båda anpassade för täta amningar. Ett "snällt" barn som sover långa pass kan vara för svagt för att påkalla skrika och verkligen behöva äta med mycket tätare mellanrum.
fredagen den 27:e januari 2012
Utdrivningsreflexen
Av Marit Olanders
Oxytocin
När ett barn tar tag och ammar går en signal via nerver till mammans hjärna, och som börjar frisätta hormonet oxytocin. Oxytocinet får musklerna runt mjölkgångarna inne i bröstet att dra ihop sig och släppa ut mjölken. När trycket i mjölkgångarna minskar känner frisätts hormonet prolaktin som sätter igång mjölkbildningen.
Man märker att utdrivningsreflexen har gått igång på att barnet övergår från snabba korta sugtag till längre, djupare sugtag där det sväljer på varje eller vartannat sugtag. Man kan känner hur det spänner till eller sticker i bröstet och särskilt i början kan det lediga bröstet sympatiläcka. Man kan också känna sig akut törstig när utdrivningsreflexen startar.
Oxytocin är ett lugn och ro-hormon som utsöndras vid all välkommen kroppskontakt människor emellan. Sex, barnafödande, amning och massage är några av de aktiviteter som ökar oxytocinnivåerna i oss. Även att äta gör att oxytocinnivån går upp.
Utdrivningsreflexen och stress
Kerstin Uvnäs-Moberg, som har forskat mycket om oxytocin, menar att lugn och ro-systemet i kroppen är lika viktigt för oss som dess motsats, kamp och flyktsystemet. Rent praktiskt i amning betyder det att utdrivningsreflexen kan vara känslig för stress.
Är man stressad kan utdrivningsreflexen haka upp sig. Barnet suger de korta sugtagen, men det kommer inte någon mjölk. Då händer det att barnet släpper bröstet och skriker.
Stressad kan man vara av många anledningar, som att ha mycket att göra och svårt att varva ner. Men också att det gör ont att amma och att man har sår kan göra att man får svårare att släppa mjölken ifrån sig. Då får man börja felsöka och se om man kan göra något som får barnet att ta ett större tag - ändra ställning, hålla barnet närmare sig Eller vinkla upp det så att det ligger med kroppen vänd mot en och inte platt på rygg. Eller se till så att det kan böja huvudet bakåt för att ta bröstet, tänka hakan I, näsan FRI.
Att ha ett ledset barn kan vara otroligt stressande, och har man otur kan man hamna i en ond cirkel, med ledset barn, krånglande utdrivningsreflex och ännu mer ledset barn.
Hjälpa utdrivningsreflexen på traven
Man kan förebygga att barnet blir ledset genom att lära sig tolka dess tidigaste amningssignaler, som att det bara öppnar munnen, smackar med läpparna eller för handen till munnen. Att amma så ofta det går, varje timme eller oftare gör att barnet inte hinner bli lika vrålhungrigt mellan amningarna. Det är också mer förlåtande, varje amning är inte en så stor grej, där allt måste klaffa.
Man kan också behöva se över sitt liv och inte ta på sig för mycket. Det är lätt att tro att man ska hinna massor när man tror att man bara går hemma. Men man har ju faktiskt föräldraledigt för att ta hand om barnet, och det kan ta sin tid, särskilt i början. Man ger inte heller amningen optimala förutsättnignar om man sitter som på nålar varje gång man ska amma och tänker på allt man inte får gjort. Ommålning och andra stora projekt kan behöva läggas på is ett tag. Ta inte heller på dig allt hushållsarbete bara för att du är hemma om dagarna. Låt amningen ta plats!
När mjölken inte kommer
Lägger du barnet vid bröstet men det släpper och skriker för att det inte kommer någon mjölk, förutom de första dropparna, så lägg upp det mot din axel och gå med det fram och tillbaka, så lugnar det sig antagligen.
Ha gärna minimalt med kläder på dig och ditt barn eftersom hudkontakt också främjar oxytocinutsöndringen. eller så bär partnern barnet medan mamman mjölkar ut någtra droppar för hand (några droppar brukar man alltid få ut, även om det inte sprutar ut mjölk).
Ge barnet mjölken med en sked (t ex) för att hålla det lugnt när du prövar att lägga det till bröstet igen.
Ta några djupa andetag, sätt på lugn musik eller att prova att göra en inre bild av att utdrivningsreflexen går igång. Massage i nacke och axlar kan också vara skönt.
För kraftig utdrivningsreflex
Ibland släpper och krånglar barn vid bröstet för att utdrivningsreflexen är för stark och barnet blir skrämt av det starka mjölkflödet. Då kan det hjälpa att ligga ner och amma i stälelt för att sitta upp och ofta hänger det också ihop med överproduktion av mjölk. Läs mer om det här.
Oxytocin
När ett barn tar tag och ammar går en signal via nerver till mammans hjärna, och som börjar frisätta hormonet oxytocin. Oxytocinet får musklerna runt mjölkgångarna inne i bröstet att dra ihop sig och släppa ut mjölken. När trycket i mjölkgångarna minskar känner frisätts hormonet prolaktin som sätter igång mjölkbildningen.
Man märker att utdrivningsreflexen har gått igång på att barnet övergår från snabba korta sugtag till längre, djupare sugtag där det sväljer på varje eller vartannat sugtag. Man kan känner hur det spänner till eller sticker i bröstet och särskilt i början kan det lediga bröstet sympatiläcka. Man kan också känna sig akut törstig när utdrivningsreflexen startar.
Oxytocin är ett lugn och ro-hormon som utsöndras vid all välkommen kroppskontakt människor emellan. Sex, barnafödande, amning och massage är några av de aktiviteter som ökar oxytocinnivåerna i oss. Även att äta gör att oxytocinnivån går upp.
Utdrivningsreflexen och stress
Kerstin Uvnäs-Moberg, som har forskat mycket om oxytocin, menar att lugn och ro-systemet i kroppen är lika viktigt för oss som dess motsats, kamp och flyktsystemet. Rent praktiskt i amning betyder det att utdrivningsreflexen kan vara känslig för stress.
Är man stressad kan utdrivningsreflexen haka upp sig. Barnet suger de korta sugtagen, men det kommer inte någon mjölk. Då händer det att barnet släpper bröstet och skriker.
Stressad kan man vara av många anledningar, som att ha mycket att göra och svårt att varva ner. Men också att det gör ont att amma och att man har sår kan göra att man får svårare att släppa mjölken ifrån sig. Då får man börja felsöka och se om man kan göra något som får barnet att ta ett större tag - ändra ställning, hålla barnet närmare sig Eller vinkla upp det så att det ligger med kroppen vänd mot en och inte platt på rygg. Eller se till så att det kan böja huvudet bakåt för att ta bröstet, tänka hakan I, näsan FRI.
Att ha ett ledset barn kan vara otroligt stressande, och har man otur kan man hamna i en ond cirkel, med ledset barn, krånglande utdrivningsreflex och ännu mer ledset barn.
Hjälpa utdrivningsreflexen på traven
Man kan förebygga att barnet blir ledset genom att lära sig tolka dess tidigaste amningssignaler, som att det bara öppnar munnen, smackar med läpparna eller för handen till munnen. Att amma så ofta det går, varje timme eller oftare gör att barnet inte hinner bli lika vrålhungrigt mellan amningarna. Det är också mer förlåtande, varje amning är inte en så stor grej, där allt måste klaffa.
Man kan också behöva se över sitt liv och inte ta på sig för mycket. Det är lätt att tro att man ska hinna massor när man tror att man bara går hemma. Men man har ju faktiskt föräldraledigt för att ta hand om barnet, och det kan ta sin tid, särskilt i början. Man ger inte heller amningen optimala förutsättnignar om man sitter som på nålar varje gång man ska amma och tänker på allt man inte får gjort. Ommålning och andra stora projekt kan behöva läggas på is ett tag. Ta inte heller på dig allt hushållsarbete bara för att du är hemma om dagarna. Låt amningen ta plats!
När mjölken inte kommer
Lägger du barnet vid bröstet men det släpper och skriker för att det inte kommer någon mjölk, förutom de första dropparna, så lägg upp det mot din axel och gå med det fram och tillbaka, så lugnar det sig antagligen.
Ha gärna minimalt med kläder på dig och ditt barn eftersom hudkontakt också främjar oxytocinutsöndringen. eller så bär partnern barnet medan mamman mjölkar ut någtra droppar för hand (några droppar brukar man alltid få ut, även om det inte sprutar ut mjölk).
Ge barnet mjölken med en sked (t ex) för att hålla det lugnt när du prövar att lägga det till bröstet igen.
Ta några djupa andetag, sätt på lugn musik eller att prova att göra en inre bild av att utdrivningsreflexen går igång. Massage i nacke och axlar kan också vara skönt.
För kraftig utdrivningsreflex
Ibland släpper och krånglar barn vid bröstet för att utdrivningsreflexen är för stark och barnet blir skrämt av det starka mjölkflödet. Då kan det hjälpa att ligga ner och amma i stälelt för att sitta upp och ofta hänger det också ihop med överproduktion av mjölk. Läs mer om det här.
torsdagen den 26:e januari 2012
Vad amning och matte har gemensamt
Av Marit Olanders
För att få lärarexamen, åtminstione för yngre åldrar, är det obligatoriskt att ha läst minst 15 högskolepoäng (=10 poäng av den gamla sorten) matematik. Det innebär att många som aldrig egentligen hade trott att de skulle läsa matematik på högskolenivå faktiskt gör det.
Medvetenheten om matematik behöver höjas inom både förskolan och skolan. Möter barn tidigt matematik under lustfyllda former så får de ett matematiskt tänk och matte blir inte så omöjligt under skolans senare år, är tanken ungefär. Matte är ämnet som man älskar eller hatar. Antingen tycker man att matematik är viktigt, men något som andra får syssla med, eller så hatar man matte och ser ingen användning alls för det i vardagen.
Man kan fundera över allt detta mattehat. Det har funnits en inställning inom skolan att matematik "är så svårgenomträngligt för många elever att dessa mår bäst av att ägna sig åt något annat", vilket en svensk matematikprofessor lär ha sagt. Många kan peka ut ett speciellt tillfälle i sin skolgång när de upplever att de stängdes ute från matematikämnet. Från att ha varit kul blev matte svårt, tråkigt - och värt att hata och nedvärdera.
Här någonstans slår det mig att jag känner igen reaktionen. Det finns ett hat mot amning också, och en vilja att nedvärdera. Det finns en vilja att överbevisa världen om att amning minsann också har nackdelar, att amning stänger ute pappan, att bröstmjölken innehåller miljögifter, att amning är övervärderat i stärsta allmänhet och håller kvinnor kvar i en underordnad position i familjen, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Anledningen till att lärarstudenter som läser mot de yngre åldrarna nu måste läsa matematik verkar vara att ändra attityder och höja kunskapsnivån, i förlängningen för att fler elever i framtiden ska få uppleva att lyckas med matte.
Tänk om vi kunde se en liknande satsning på amningsundervisning på vårdutbildningar. Ett obligatoriskt tillfälle där dels blivande sjuksköterskor och läkare fick prata om sina egna amningsupplevelser, och dels lära sig om hur man lär ut amning. För att fler kvinnor och barn i framtiden skulle få upplevas att lyckas med amning. Och, om det ändå inte funkade, bemötas med saklighet och respekt.
För att få lärarexamen, åtminstione för yngre åldrar, är det obligatoriskt att ha läst minst 15 högskolepoäng (=10 poäng av den gamla sorten) matematik. Det innebär att många som aldrig egentligen hade trott att de skulle läsa matematik på högskolenivå faktiskt gör det.
Medvetenheten om matematik behöver höjas inom både förskolan och skolan. Möter barn tidigt matematik under lustfyllda former så får de ett matematiskt tänk och matte blir inte så omöjligt under skolans senare år, är tanken ungefär. Matte är ämnet som man älskar eller hatar. Antingen tycker man att matematik är viktigt, men något som andra får syssla med, eller så hatar man matte och ser ingen användning alls för det i vardagen.
Man kan fundera över allt detta mattehat. Det har funnits en inställning inom skolan att matematik "är så svårgenomträngligt för många elever att dessa mår bäst av att ägna sig åt något annat", vilket en svensk matematikprofessor lär ha sagt. Många kan peka ut ett speciellt tillfälle i sin skolgång när de upplever att de stängdes ute från matematikämnet. Från att ha varit kul blev matte svårt, tråkigt - och värt att hata och nedvärdera.
Här någonstans slår det mig att jag känner igen reaktionen. Det finns ett hat mot amning också, och en vilja att nedvärdera. Det finns en vilja att överbevisa världen om att amning minsann också har nackdelar, att amning stänger ute pappan, att bröstmjölken innehåller miljögifter, att amning är övervärderat i stärsta allmänhet och håller kvinnor kvar i en underordnad position i familjen, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Anledningen till att lärarstudenter som läser mot de yngre åldrarna nu måste läsa matematik verkar vara att ändra attityder och höja kunskapsnivån, i förlängningen för att fler elever i framtiden ska få uppleva att lyckas med matte.
Tänk om vi kunde se en liknande satsning på amningsundervisning på vårdutbildningar. Ett obligatoriskt tillfälle där dels blivande sjuksköterskor och läkare fick prata om sina egna amningsupplevelser, och dels lära sig om hur man lär ut amning. För att fler kvinnor och barn i framtiden skulle få upplevas att lyckas med amning. Och, om det ändå inte funkade, bemötas med saklighet och respekt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)