Vilken psykologisk teori grundar sig femminutersmetoden på?

Av: Eva-Lotta Funkquist

Behaviorismen hade starkt genomslag i Europa och USA i början av 1900-talet. Ivan Pavlov blev då världsberömd för sina försök med hundar och sin beskrivning av den klassiska betingningen. Behaviorismen innebär ett mekaniskt sätt att se på människan och allt mänskligt beteende beskrivs som ett svar på en yttre påverkan. I mitten på förra seklet hävdade barnläkarna att mammor skulle få problem och klema bort barnet om de ammade då barnet skrek och istället rekommenderades de att vänta med att plocka upp barnet tills det log och i och med det belöna leendet. De är många kvinnor som fick barn under den perioden som idag kan vittna om hur de stått på andra sidan en stängd dörr och gråtande lyssnat på barnets förtvivlade skrik.

- Hur kunde jag var så dum att jag trodde på vad de sa? brukar de avsluta självförebrående.

Femminutersmetoden har också sina rötter i behaviorismen. Man behöver inte läsa mellan raderna. Så här skriver Berndt Eckerberg i en av sina broschyrer.

Ty vad är det man gör, när man på nätterna tar upp barnet när det skriker, tröstar det ger det mat, så att alla kan sova vidare? Jo, man belönar skriket med sin tröst. Och all beteenden som belönas tenderar att förstärkas - så fungerar vi människor. Vill man att barnet ska sluta skrika på nätterna måste man alltså sluta belöna skriken. Det är vad man gör med denna metod.
(Ur: Eckerberg. B. Att lära barn sova. Barn över cirka arton månader, sid: 11)

Återigen får vi höra självberåelser. Hur kunde jag var så dum att jag trodde på vad de sa? , skriver föräldrar på nätet. Googla får ni se. Här är en röst: http://zoulmedia.wordpress.com/2009/04/07/femminutersmetoden/

Det verkar så enkelt

Av: Eva-Lotta Funkquist

När man läser i föräldratidningarna om femminutersmetoden verkar det som om genomförandet av metoden är ganska enkelt. När man lyssnar på dem som har forskat på metoden kommer en annan blid fram. I ett forskningaprojekt i Uppsala lät man en barnsjuksköterska eller psykolog ringa upp föräldrarna varje dag i en till två veckor för att de skulle få förtroende för metoden. Berndt Eckerberg skriver så här i en av sina broschyrer:

Barn mellan 5 och 18 månader protesterar i genomsnitt en halvtimme första kvällen , men något längre om de är i 7-10 månadersåldern. Man måste vara beredd på att låta barnet skrika över en timme om det inte är tillräckligt trött vid läggningen och dessutom envist.

(Ur: Eckerberg. B. Att lära barn sova. Barn från cirka fem till cirka arton månader, sid: 9)

Fler broschyrer som lär ut femminutersmetoden

Av: Eva-Lotta Funkquist

Det finns alltså några broschyrer som innehåller sömnrådgivning och som används inom barnhälsovården. Deras innehåll är till stora delar överlappande och budskapet är detsamma. De inleds med en beskrivning av sömnmönstret hos spädbarn, förskolebarn och vuxna. Därefter beskrivs hur barn kan lära sig somna och somna om själva. Sammanfattningsvis går detta ut på att barnet skall läggas, mätt och belåtet, vaket i sängen. Citat nedan kommer från en broschyr som har utformats i Uppsala, men som har använts även på andra håll. Den utformades för att delas ut till alla föräldrar när barnet är tre månader.

Och vi upprepar, vagga henne inte och låt henne inte suga sig till sömns vid bröstet eller flaskan. Lägg ner henne när hon är sömnig men innan hon har somnat in. Samma sak gäller som på natten. Hon kan lära sig att somna utan att Du behöver göra så mycket. (När barnet skall sova, 1998 sid: 11)

Broschyrer som lär ut femminutersmetoden

Av: Eva-Lotta Funkquist

Det finns några broschyrer som lär ut femminutersmetoden (som metoden kallas i folkmun) och som används på vissa håll i barnhälsovården. Ett par är skrivna av Berndt Eckerberg. Nedan ett citat från en av hans broschyrer.

En del barn trissar upp sig själva till ren desperation, kastar ut allt som finns i sängen och kan illvråla tills dom kräks. Då är det lätt att ge upp som förälder men det finns det ingen anledning att göra… och har barnet kräkts får man förstås byta sängkläder. Låter det grymt att låta barnet fortsätta skrika? Gör man inte det lär sig barnet att det måste skrika tills det kräks för att få som det vill och får ännu lättare att trissa upp sig till desperation i framtiden.

(Ur: Eckerberg. B. Att lära barn sova. Barn över cirka arton månader, sid: 9)

Sömnseminarium i Malmö

Av: Eva-Lotta Funkquist

Lars H Gustfsson, Marie Köhler och Tor Lindberg har anordnat ett sömnseminarium i Malmö. På seminariet kritiserade man de sömnmetoder som är i omlopp. Många från barnhälsovården, som ju lärt ut sömnmetoder i årtionden, var där. Åsa Bexelius, landskapsarkitekt från Stockholm, representerade föräldrarna, och hon föreslog att man skulle starta Sömnhjälpen, med Amningshjälpen som förebild.

Klicka på rubriken så kan ni läsa mer om seminariumet!

Så himla bra, det finns ljus i tunneln!

Kvinnorna skulle slippa få det fruktade cancerbeskedet

Av: Eva-Lotta Funkquist

SvD skriver återigen om mammografin. Klicka på rubriken. De positiva effekterna av mammografi är omdebatterade. Men eftersom det stora genombrottet i bekämpningen av bröstcancer låter vänta på sig, menar man att mammografikritikerna bemöts hånfullt.

Jag tycker återigen att det finns anledning att lyfta fram sambandet mellan amning och minskad förekomst av bröstcancer. Om kvinnor ammade så som var norm för hundra år sedan skulle förekomsten av bröstcancer mer än halveras. Läs här! Alltså, kvinnorna skulle inte bara överleva, de skulle slippa att få det fruktade cancerbeskedet. Varför förs inte det budskapet fram?

Man blir inte för gammal för att amma

Världens äldsta mamma, 70 år, firar sin dotters första födelsedag. Dottern har kommit till med hjälp av IVF. Mamman ammar, och planerar att amma tills dottern är "minst tre år".

Så även om de kvinnliga könsorganen åldras, så fortsätter brösten att fungera. Åldern har ingen betydelse för amningen.

Klicka här om du vill läsa mer.

Marit Olanders