Av Marit Olanders
Alla som medverkar i Aktuellts inslag om amning är överens om att det finns skillnader mellan amning och bröstmjölk å ena sidan och bröstmjölksersättning i nappflaska å andra sidan, för barnets och mammans hälsa. Mamman som intervjuades i inslaget hade försökt amma men gav upp för att det inte fungerade.
Ändå påannonserades inslaget återigen som att amning är som något som luras på kvinnor. Återigen en redaktion som helt missar målet - kvinnor vill amma men får inte möjlighet att göra det i den utsträckning de önskar.
Få ammar enbart för infektions- och allergi"skyddet". Få hade gett flaska om amning bara skulle ske av hälsoskäl. De allra flesta ammar för att mjölken finns där och barnet visar att det vill till bröstet.
För att det är praktiskt, enkelt, smidigt.
När det fungerar.
Så varför kan inte svenska kvinnor få möjlighet till bättre praktisk hjälp med amningen i början och att rätta till amningsproblem? Att först säga att något är "bäst" men sen inte kunna berätta hur man ska göra för att nå dit - och ibland inte ens erbjuda relevant vård när det väl har gått åt skogen - det är ett grymt svek. Där finns det fog för att kritisera de svenska myndigheterna.
Dessutom behöver inte svenska kvinnor förenklade budskap. När det nu finns hälsoskillnader , vilket inte ens Bengt Björksten kan neka till, vill kvinor ha kunskap om detta för att kunna göra ett informerat val. Att förtiga riskerna med ersättning skulle vara fördummande och nedlåtande. Det hör verkligen inte hemma bland moderna människor på 2000-talet.
tisdag 9 februari 2010
Skydda, stödja och främja amning i ett år eller längre
Av Marit Olanders
En natt för en tid sedan satt en orolig mamma med en feberhet gosse på 18 månader på en av landets akutmottagningar. En sjuksköterska ville veta hur mycket pojken hade druckit.
- Jag vet inte, jag ammar mest, sa mamman.
Sjuksköterskan påstod då att bröstmjölken bara var vätska, inte innehöll näring längre. Så kanske mamman skulle försöka ge pojken juice i stället?
Pojken gillade inte juicen. Och eftersom han var sjuk (och bröstmjölken innehåller många ämnen som stärker barns immunförsvar) vore det inte bättre om han ammades i stället?
- Nej, sa sköterskan, för mjölken innehåller ingen näring när barnet är så stort.
Och sen: Kommer det verklingen någon mjölk? Har han verkligen inte druckit någonting?
- Jo, han har ammat tre gånger.
Etc.
En natt för en tid sedan satt en orolig mamma med en feberhet gosse på 18 månader på en av landets akutmottagningar. En sjuksköterska ville veta hur mycket pojken hade druckit.
- Jag vet inte, jag ammar mest, sa mamman.
Sjuksköterskan påstod då att bröstmjölken bara var vätska, inte innehöll näring längre. Så kanske mamman skulle försöka ge pojken juice i stället?
Pojken gillade inte juicen. Och eftersom han var sjuk (och bröstmjölken innehåller många ämnen som stärker barns immunförsvar) vore det inte bättre om han ammades i stället?
- Nej, sa sköterskan, för mjölken innehåller ingen näring när barnet är så stort.
Och sen: Kommer det verklingen någon mjölk? Har han verkligen inte druckit någonting?
- Jo, han har ammat tre gånger.
Etc.
fredag 5 februari 2010
torsdag 4 februari 2010
Amma i riksdagen!
Malin Wollin har skrivit en krönika i Aftonbladet där hon uppmanar Birgitta Olsson att inte sluta amma i jämställdhetens namn utan ta med sin bebis och amma var hon råkar befinna sig.
I Amningsnytt nr 3/00 fanns en intervju med Birgitta Olssons partikamrat Karin Pilsäter som ammade tre barn så länge de ville samtidigt som hon var riksdagsledamot. In i kammaren fick inte ens dibarn följa med, men:
- I övrigt har jag ammat mina barn på möten alltifrån fp:s partistyrelse till bl a kommunfullmäktige, Konsumentverket och statliga utredningar, berättar Karin Pilsäter som aldrig upplevde att någon kritiserade henne för detta.
Så nu undrar vi när riksdagsledamöter får amma i full frihet. Även i kammaren.
Marit Olanders
onsdag 3 februari 2010
Information om bröstmjölksersättning
Var hittar man objektiv, oberoende och saklig information om bröstmjölksersättning och flaskmatning? Det är inte lätt. I Sverige har Livsmedelsverket en sida om bröstmöjksersättning, som man hittar här, och på Karolinska Sjukhusets Amningscentrum finns en pdf till dig som inte ammar som man kan ladda ner från Amningshjälpens hemsida. På ABC Nättidning finns tips om hur man kan ge amningsfördelar vid flaskmatning länk här.
Nu finns det också oberoende information på engelska på YouTube. Mike Brady på Baby Milk Action i England berättar om bröstmjölksersättning och tar bland annat upp frågan vad bröstmjölksersättning innehåller och vilken ersättning som är bäst, här.
Det är del 1 så fler delar lär följa ...
Marit Olanders
tisdag 2 februari 2010
Rätten till ett informerat val
Av Marit Olanders
För ett par veckor sedan hade Sydsvenskan, den största morgontidnignen i södra Sverige, rubriken Flaska lika bra som bröst på Internet och på framskjuten plats i papperstidningen.
Som vi tidigare har berättat på Amningsbloggen handlar det om den norske hormonforskaren Sven M Carlsen som läst en del forskning, bland annat Michalel Kramers PROBITstudie i Vitryssland. Probitstudien är unik eftersom mor-barn-par slumpmässigt fick bättre eller sämre amningsstöd. Vissa sjukhus i Vitryssland hade blivit amningsvänliga, men inte alla. 17 000 mor-barn-par hamnade alltså slumpmässigt på sjukhus med eller utan en medveten policy att skydda, stödja och främja amning. Mammorna som födde barn på amningsvänliga sjukhus ammade längre än mammorna som födde på sjukhus som änniu inte blivit amningsvänliga. Barnen i Probitstudien ammades dock mindre än 2000-talets svenska barn ammas.
När barnen var 6,5 år mättes deras hälsa och man fann små skillnader i hälsa här och där och inga skillnader på hälsa i andra fall. Sven M Carlsen och indirekt Sydsvenskan är inte de första som tolkar Kramers studie som att det inte fanns hälsomässiga skillnader beroende på om man ammas som barn. I tidningen Independent hävdade Kramer att han blivit felciterad.
Även barnmatsindustrin var snabb att sprida budskapet att det inte fanns någon skillnad på andelen allergiska barn i de olika grupperna i Probitstudien.
Det finns andra stora genomgångar av forskning som visar på amningens betydelse för hälsan för både mamma och barn,
Ip S, et al (2007) Breastfeeding and Maternal Health Outcomes in Developed Countries. AHRQ Publication No. 07-E007.Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality
Horta B et al (2007) Evidence on the long-term effects of breastfeeding. WHO.
"Flaska lika bra som bröst," som Sydsvenskans rubrik löd alltså inte någon allmänt acceptrerad sanning.
För ett par veckor sedan hade Sydsvenskan, den största morgontidnignen i södra Sverige, rubriken Flaska lika bra som bröst på Internet och på framskjuten plats i papperstidningen.
Som vi tidigare har berättat på Amningsbloggen handlar det om den norske hormonforskaren Sven M Carlsen som läst en del forskning, bland annat Michalel Kramers PROBITstudie i Vitryssland. Probitstudien är unik eftersom mor-barn-par slumpmässigt fick bättre eller sämre amningsstöd. Vissa sjukhus i Vitryssland hade blivit amningsvänliga, men inte alla. 17 000 mor-barn-par hamnade alltså slumpmässigt på sjukhus med eller utan en medveten policy att skydda, stödja och främja amning. Mammorna som födde barn på amningsvänliga sjukhus ammade längre än mammorna som födde på sjukhus som änniu inte blivit amningsvänliga. Barnen i Probitstudien ammades dock mindre än 2000-talets svenska barn ammas.
När barnen var 6,5 år mättes deras hälsa och man fann små skillnader i hälsa här och där och inga skillnader på hälsa i andra fall. Sven M Carlsen och indirekt Sydsvenskan är inte de första som tolkar Kramers studie som att det inte fanns hälsomässiga skillnader beroende på om man ammas som barn. I tidningen Independent hävdade Kramer att han blivit felciterad.
Även barnmatsindustrin var snabb att sprida budskapet att det inte fanns någon skillnad på andelen allergiska barn i de olika grupperna i Probitstudien.
Det finns andra stora genomgångar av forskning som visar på amningens betydelse för hälsan för både mamma och barn,
Ip S, et al (2007) Breastfeeding and Maternal Health Outcomes in Developed Countries. AHRQ Publication No. 07-E007.Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality
Horta B et al (2007) Evidence on the long-term effects of breastfeeding. WHO.
"Flaska lika bra som bröst," som Sydsvenskans rubrik löd alltså inte någon allmänt acceptrerad sanning.
Är det inte bra om kvinnor får veta att de inte ska känna skuld p g a att amningen inte funkar? Jo självklart. Men att amningen inte funkar beror i många fall snarare på omvärldens oförmåga att skydda, stödja och främja amning än hormoner. Och att antydsa att kvinnors amnignsförmåga påverkas av övervikt eller rökning - är inte det skuldbeläggande?
onsdag 27 januari 2010
Barn med med ökad risk för allergi blir ammade längre
Av: Eva-Lotta Funkquist
Det har ju som bekant i några studier visats att barn som har ammats oftare är allergiska än barn som inte har ammats. Detta har föreslagits bero på att barn som ammas oftare tillhör riskgrupper för att utveckla allergi (t.ex. högre social klass). I en studie har man visat att barn som utvecklade atopiskt eksem och födoämnesallergier oftare blev ammade längre men också oftare hade riskfaktorer för att utveckla allergier (ärftlighet för allergi, spädbarnseksem och förkylningsastma). Den ökade förekomsten berodde alltså inte på amningen, utan på samtidig förekomst av riskfaktorer för att utveckla allergi. Studien visade också att amning skyddar mot astma oavsett förekomst av riskfaktorer. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
Det har ju som bekant i några studier visats att barn som har ammats oftare är allergiska än barn som inte har ammats. Detta har föreslagits bero på att barn som ammas oftare tillhör riskgrupper för att utveckla allergi (t.ex. högre social klass). I en studie har man visat att barn som utvecklade atopiskt eksem och födoämnesallergier oftare blev ammade längre men också oftare hade riskfaktorer för att utveckla allergier (ärftlighet för allergi, spädbarnseksem och förkylningsastma). Den ökade förekomsten berodde alltså inte på amningen, utan på samtidig förekomst av riskfaktorer för att utveckla allergi. Studien visade också att amning skyddar mot astma oavsett förekomst av riskfaktorer. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
