att aktivt verka för en fortsatt amning

av Julia Ilke

”Mitt barn slutade amma av sig själv, vid x antal månader var hen inte intresserad av bröstet längre”. Så låter det ofta när folk berättar om hur och när de slutade amma och håll med om att det låter det som en fin avvänjning som skett i takt med barnets behov?

Jag kan dock inte låta bli fundera vidare. Det är en känslig fråga det här så jag har aldrig känt mig bekväm med att bemöta en mamma direkt med mina funderingar och få veta hur hon tänker. Det är så lätt hänt att mammor börjar känna skuld och tvivlar på huruvida de gjort rätt och är det något jag inte vill så är det det. Och kanske finns det heller ingen nytta med att ge en mamma som redan avslutat amningen ett annat perspektiv på hur avslutet skulle kunnat gå till.

Det jag funderar på är det stora ansvaret som åläggs barnet. Kan ett litet barn verkligen sägas veta vad som är bäst för henom? Ett litet barn får knappast ta andra viktiga beslut men i fråga om valet av mat så litar alltså föräldrar till hundra procent på att barnet vet sitt eget bästa. I relation till min egen son så litar jag på hans vilja att amma, den viljan tror jag aldrig är ”fel”. Jag vet dock att han ibland äter för lite och då ser jag det som min uppgift att veta bättre och göra vad jag kan för att få honom att äta. När han vill äta får han alltså alltid det men om han inte vill så försöker jag göra så att han ska vilja eftersom jag vet att han behöver det. Jag kan inte säga att jag skulle känna mig helt trygg med att överlåta ansvaret för amningsavslutet till min son utan jag tänker att aktivt kommer verka för att han ska vilja amma vidare. Rent praktiskt genom att låta honom amma när han vill, genom att låta amningsstunderna förknippas med lugn och glada miner och sist men inte minst inte ge honom mer annan mat än att han fortfarande orkar amma. En sak som kan leda till ett tidigare amningsavslut än man kanske tänkt sig  tror jag nämligen är att barnet äter sig mätt på annan mat. Ett redan mätt barn kommer givetvis få ett minskat intresse för att amma och plötsligt en dag har barnet slutat efterfråga bröstet. Frågan är dock om det verkligen är barnets vilja att äta sig mätt på annan mat eller om hen gör det eftersom det är vad föräldrarna serverar? Är det barnets egen vilja eller föräldrarnas matval som leder till ett amningsavslut?

det saknas ett ord i amningsordlistan

av Julia Ilke

Jag saknar ett ord i det svenska språket för att beskriva amning som är mitt emellan hel-och delamning. Helammar gör man ju så länge barnet bara får bröstmjölk och delammar gör man i teorin så fort barnet får börja äta annat. Personligen känns det dock inte rätt att säga att jag delammar bara för att sonen sedan två månader får smaka små små bitar från min tallrik. I praktiken får han fortfarande hela, eller ja nästan hela, sitt energibehov täckt via amningen och därför identifierar jag oss mer som hel- än delammare men egentligen skulle jag vilja ha ett eget ord för att slippa säga ”Jo han har börjat få smaka annan mat men vi tar det i hans egen takt så egentligen ammar vi mest”.

Att ordet jag söker inte finns tänker jag beror på att övergångsfasen från helamning till annan mat för många är ganska kort. Börjar man ge puréer, välling och gröt kan man på relativt kort tid skifta om så att denna mat utgör en stor del av barnets intag och eftersom denna typ av avvänjning är den vanligaste i Sverige är det kanske inte så konstigt att det inte finns ord för att beskriva det jag vill beskriva?

Att inte ge gröt utan att istället ge vanlig mat brukar kallas för BLW (baby led weaning, eller barnledd avvänjning på svenska). Metoden innebär alltså att barnet får ”riktig” som exempelvis lätt mosad äggula, morotsstavar, vispad grädde, hallon, gröna ärtor, avokado och broccolibuketter. Helt enkelt mat med mild smak och som barnet själva kan hålla i och/eller finfördela. Att lära sig äta själv tar tid och i praktiken kommer således amningen att fortsätta utgöra huvuddelen av födan ett bra tag efter det att annan mat introducerats.

Har du introducerat annan mat under en längre tid och känner du i så fall att det saknas ett ord för att beskriva amningen under denna tid?