fredag 19 december 2008

Barnmatsföretagens klubbar i strid mot WHO-koden?

från Amningsnytt 4/08

Bägge de stora barnmatsföretagen i Sve­rige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.

Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 artikel 5.5. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.

Priser att vinna
Nestlé barnmat skriver om sin barnmatsklubb på sin startsida.
– Det är föräldrarna som kontaktar oss genom att gå in på hemsidan – vi tar inte kontakt med föräldrarna, säger Marie-Louise Elmgren på Nestlé. Hon jämför med deras konsumentkontakt.
– Men i er konsumentkontakt kan man ju inte vinna fina priser eller få en barndagbok som om man går med i klubben.
Marie-Louise Elmgren menar att klubben främst vänder sig till föräldrar till barn som är lite äldre.
– Hur ska man veta det när det inte står på hemsidan?
– Det står i vårt material i klubben att det är amning som gäller de första sex månaderna, men att man kan börja med smakportioner vid fyra månader efter kontakt med barnhälsovården.

Nalle med nappflaska
Jag skapar en sida för en påhittad mamma och hennes dotter som är 3,5 månader och har inga problem att gå med i klubben. På den sida som jag kommer till efter inloggningen står bland annat: "När barnet är runt fyra månader gammalt kan du försiktigt börja introducera smakportioner."
Runt fyra månader?
– Det stämmer inte med vår rekommendation och det är olyckligt om de hittar kanaler för att föra ut andra rekommendationer genom att bilda klubbar, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket.
När man går med i klubben kan man välja mellan några olika blåa nallar att sätta på sitt barns sida. En av nallarna håller en nappflaska med vitt innehåll lutad mot axeln.



Den svenska tillämpningen av WHO-koden igen:
Bild eller text som idealiserar eller uppmuntrar till flaskuppfödning bör inte förekomma. (Ur artikel 5.1.)
Marie-Louise Elmgren på Nestlé medger att formuleringen om ”runt fyra månader” är felaktig och lovar per telefon den 26 november att det ska rättas till inom några dagar. Därefter ska sidan vara i enlighet med Allmänna råd 1983:2, menar Marie-Louise Elmgren.

Då mejlar jag över fotot på nallen med nappflaskan.
Marie-Louise Elmgren ber att få återkomma.
En stund senare kommer ett svar på mejlen:
Vi beklagar de felaktigheter som vi missat, trots noggrann genomgång före publicering. För att säkerställa att det inte förekommer några oegent­ligheter kommer vi nu att göra en total genomgång av vår hemsida.

Nu har Nestlés klubbsidor fått nytt utseende. Amningsnytt har inte granskat de nya sidorna. Klubben finns dock kvar.

Deltog på mässa
Semper marknadsförde sin barnmatsklubb på Underbara Barn-mässan i Stockholm under allhelgonahelgen. Reklam för klubben finns också på Semper Barnmats startsida med texten "Semperklubben är lanserad".

– Sempers personal tog inte aktivt kontakt med föräldrar, de fanns i montern ifall någon ville kontakta dem, säger Camilla Björk på Semper.
Hon säger att klubben framför allt vänder sig till föräldrar till barn över sex månader.
– Vi är väl medvetna om WHO-koden och vår bedömning är att vi följer denna, säger Camilla Björk.

Konsumentverket tiger
Jag har också frågat Christine Holst på Konsumentverket om en kommentar, både om klubbarnas existens och om bilden med nallen med nappflaskan. Hennes svar:
Jag har för närvarande inte möjlighet att prioritera dessa frågeställningar.
Cecilia Wemmert, ordförande i Amningshjälpen blir upprörd över förekomsten av barnmatsklubbar, Nestlés formulering om ”runt” fyra månader och nappflaskan och även över Konsumentverkets nerprioritering.
– Jag tycker det är allvarligt. Det är solklara överträdelser. Att det sker i det fördolda så att bara klubbmedlemmarna ser det gör det hela bara ännu fulare. Att Konsumentverket ogärna ger sig in och styr upp leken leder till allt vildare tilltag, säger Cecilia Wemmert.

Text och foto: Marit Olanders

torsdag 18 december 2008

Detta är WHO-koden

Utebliven amning och förtida avvänjning medför risker för barnet och mamman, både i rika och fattiga länder. Därför tillkom WHO-koden - för att skydda, stödja och främja amning och säker användning av bröstmjölksersättning.

Under 1900-talet minskade amningsförekomsten i hela världen, samtidigt som försäljningen av bröstmjölksersättning ökade. En av de mest aggressiva metoderna för marknadsföring var att klä ut säljare i sjuksköterskeuniformer och skicka in dem på BB-avdelningar eller hem till nyblivna mammor för att få dem att sluta amma och börja använda ersättning (1). ”Mjölksystrar” förekom på flera håll under 1950 till -70-talet, både i Afrika och Europa. I samband med skandalen med melamin-förgiftad bröstmjölksersättning i september rapporterade DN om mjölksystrar i Kina. En annan marknadsföringsmetod var att förse nyblivna mammor med gratisprover på ersättning som räckte såpass länge att mjölkproduktionen hann avstanna.

Vändpunkt
1974 publicerades rapporten The baby killer i Storbritannien. Den blev en vändpunkt för medvetandet om sambandet mellan marknadsföring av bröstmjölksersättningar och undernäring av spädbarn i u-länder. En aktionsgrupp gav ut rapporten på tyska i Nestlés hemland Schweiz med rubriken Nestlé Tötet Babys, dvs Nestlé dödar bebisar. Nestlé stämde aktionsgruppen och den fälldes så småningom för rubriken. Domen slog också fast att Nestlé skulle ändra sin marknadsföring. Rättegången kom att ses som en framgång för aktionsgruppen (1, 2, 3).

WHO och Unicef arrangerade 1979 ett möte där representanter från regeringar, barnmatsföretag, organisationer och medicinska experter gör ett gemensamt uttalande som blir grunden för WHO:s barnmatskod. 1981 antog WHO:s beslutande organ WHA (World Health Assembly) barnmatskoden i form av en rekommendation till medlemsländerna.

WHO-kodens omfattning
WHO-koden omfattar flytande livsmedel som kan störa amningen, samt nappflaskor och flasknappar. Den reglerar flera områden: agerandet hos tillverkare, distributörer och säljställen för produkter som omfattas av Koden; regeringens åtagande att främja amning, hälsovårdspersonals agerande samt sammansättning och märkning av livsmedel som omfattas av Koden. Den reglerar marknadsföring både mot allmänheten och mot vårdpersonal, och den reglerar vårdpersonals agerande gentemot föräldrar och industrin.

WHO-koden och flaskmatning
WHO-koden "förbjuder" inte bröstmjölkersättning, nappflaskor och flasknappar, varken att de används eller att de säljs. Det som regleras är marknadsföringen. I socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 artikel 1 står:
"Denna kods målsättning är att medverka till en säker och ändamålsenlig spädbarnsuppfödning genom skydd och främjande av amning samt, om bröstmjölksersättningar behövs, säkerställande av att sådana används på rätt sätt, på basis av riktig information och genom tillbörlig marknadsföring och distribution." (min kurs.) Därför får barnmatsföretag (eller nappflaskföretag) inte göra reklam/"informera" om flaskmatning, men vårdpersonal får. Föräldrar har rätt till objektiv och konsekvent informaiton i uppfödningsfrågor, står det i Kodens och den svenska tillämpningens Artikel 4.

Enligt WHO-koden får industrins representanter inte ta någon direktkontakt med gravida och nyblivna föräldrar. För industrin blev det då ännu viktigare än innan att vårdpersonal blev välvilligt inställd till dem och förde ut deras budskap. Därför finns det i Koden också stadgat att vårdanställda inte får ta emot gåvor eller andra förmåner av företag som omfattas av Koden och att produktinformation ska hålla sig till vetenskapliga fakta. Hälsovårdens lokaler får inte ställa ut produkter som omfattas av Koden och inte heller sätta upp affischer eller liknande.

Efter Kodens tillkomst 1981 har WHA antagit flera resolutioner för att täppa till kryphål och täcka in nya medier. Ibfan, som övervakar Koden, rapporterar fortfarande om kodöverträdelser i såväl rika som fattiga länder. Den senaste rapporten (5) nämner bland annat gratisprover, teve-reklam, tidningsannonser, säljkampanjer i butik, reklamprylar med logotyper och produktnamn samt bjudluncher för vårdpersonal.

WHO-koden omfattar flera områden, och reglerar ansvaret både för stater, hälsovårdspersonal, marknadsföring, säljställen, märkning av produkter som omfattas av Koden och kvalitetskrav för bl a modersmjölksersättning.  Även om moderniseringar har behövts och kryphål fått täppas igen så har Koden på det stora hela täckt de områden som behövt täckas.

Olika ansvarsområden
Det är upp till varje land att reglera hur starkt juridiskt skydd WHO-koden ska ha just i det egna landet. Den svenska tillämpningen av WHO-koden blev klar 1983, två år efter att den antagits av WHA.
I Sverige har både Socialstyrelsen, Konsumentverket och Livsmedelsverket delar av Koden inom sina ansvarsområden. Den svenska tillämpningen av WHO-koden regleras i tre dokument, socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2, Socialstyrelsens författningssamling 1983:21 och en överenskommelse mellan Konsumentverket och industrin. Den svenska tillämpningen av WHO-koden tillkom 1983, fördröjd i två år av Näringslivets delegation för marknadsrätt som hävdade att att WHO-koden inte var förenlig med den svenska tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen förbjuder tobaksreklam
I det färdiga dokumentet blev formuleringen att marknadsföring av produkter till barn på 6-12 månader skulle tillåtas och vara ”saklig och måttfull”. Enligt Amningsnytt (6) var det samma regler som gällde för tobaksreklam på den tiden.
Nu är tobaksreklam helt förbjuden enligt tryckfrihetsförordningen. Den förbjuder även reklam för anda varor än tobak, om de har ”varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara” (7) medan t ex föräldratidningar och mässarrangörer får stora intäkter från barnmats- och nappflaskföretag.
Även om marknadsföringen av tobaksvaror och produkter som omfattas av WHO-koden påminner om varandra, kan man inte jämföra dem rakt av. Bröstmjölksersättning räddar liv. Det gör inte tobak. Men bröstmjölksersättnig, använd på fel sätt och i avsaknad av stöd för amning,  kan också åsamka skada.

Reklam mot vårdinrättningar och vårdpersonal
Även i Sverige bedriver företag med produkter som omfattas av Koden lobbying gentemot vårdpersonal. Medlemmar i Amningshjälpen som besöker BVC med sina barn kan berätta om affischer, skrivunderlägg, dukar och andra prylar med barnmatsföretagens logotyper på. 2006 avslöjade Amningsnytt att studenterna på barnsjuksköterskeutbildningen i Uppsala gick på bjudlunch med Semper och Nestlé, bakom ryggen på kursledningen. ”Jättebra, kanon, helt super,” sa en av deltagarna entusiastiskt till Amningsnytt efteråt.

Marit Olanders
Bearbetning av artiklar från Amningsnytt 2/08

Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 finns här
Överenskommelsen mellan Konsumentverket och industin som pdf  här

1. Gabrielle Palmer, The Politics of Breatfeeding, Pandora 1993
2. Stina Greiner Almroth: Amning och barnmatsföretagen, Amningsnytt nr 2 1977
3. Gerd Brandell och Carina Sjögren. ligga steget före, Nafia 2002
4. WHO: International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes, Geneva 1981
5. Ibfan: Breaking the rules, stretching the rules 2007
6. Ann-Margret Yngve: Den svenska WHO-koden Allmänna råd från socialstyrelsen, Amningsnytt nr 2 1983
7. Tryckfrihetsförordning (1949:105)

tisdag 16 december 2008

Kommentarer om amning och härskarekniker

De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Här kommer också exempel på motstrategier.

1. Osynliggörande.
”Jaha, nu är lille E elva månader, då ska du väl ändå sluta amma nu, jag skriver här i journalen att du har slutat.”
Motstrategi: Ta plats!
”Nej vi ammar för fullt och jag har inga planer på att sluta än på några år!”

2. Förlöjligande.
”Inte ska hon använda mamma som napp.”.
Motstrategi: Ifrågasätt: ”Varför ska hon inte det tycker du?”

3. Undanhållande av information.
Trots att svenska myndigheter sedan fem år fört ut budskapet att bröstmjölken räcker som enda näringskälla de första sex månaderna händer det fortfarande att mammor får höra att de ska börja med mat vid fyra månader.
Långt ifrån alla nås av informationen om att det enligt WHO är fullt normalt att amma i två år eller längre.
Motstrategi: Begär alla kort på bordet:
”Vad har du för underlag för det du säger?” eller ”Varför berättade du inte att ...?”

4. Dubbelbestraffning.
När det blir fel både vad man gör och vad man inte gör. Amma gärna men inte för mycket, inte för ofta, inte för länge och absolut inte på natten.
Motstrategi: Var medveten om att det är en härskarteknik och håll distansen. ”Vad menar du med det?”

5. Påförande av skuld och skam.
Hit hör förstås antydningar om att mamman är lat eller egoistisk om hon inte ammar. Men hit hör också en rad kommentarer om att amma för ofta, för länge eller för gärna. Förlöjliganden och dubbelbestraffningar kan leda till skuld och skam.
Motstrategi: Sätt ord på dina känslor. Prata med andra, t ex i en amningsstödgrupp.

Marit Olanders

Amningsnytt 4/08

TANDHÄLSA, ANKNYTNING OCH BARNMATSFÖRETAGENS NYA TILLTAG
mjuka klappar från Amningshjälpen


AMNING OCH TANDHÄLSA
I Sverige får många föräldrar rådet att begränsa nattamningen till ett tillfälle efter ett års ålder. Men enligt forskning som Amningsnytt tagit del av fins det inget stöd för den upfattningen. Amning orsakar inte karies men är inte helller en garanti för att barn slipper karies.
Tandborstning och godis max en gång per vecka är det som bäst skyddar mot karies, oavsett om man ammar eller ej.
–Slutar man amma på natten kan det paradoxalt nog leda till karies, om banret ges välling i nappflaska i stället, kommenterar Anouk Jolin, styrelseledamot i Amningshjälpen.



AMNING OCH ANKNYTNING
Amning är inte bara mat utan också skydd. Det märks när man ser barn som slutat amma men fortsätter att krypa upp i mammans famn och klappa på bröstet för att tanka trygghet. Att bröstmjöken är så vattnig och utspädd gör att barn måste amma mycket ofta. Amningen blir en form av social kommunikation mellan barnet och mamman. föräldrar som inte ammar kan genom att vara närvarande och flaskmata på ett lyhört sätt skapa samma kommunikation.


BARNMATSFÖRETAGEN STARTAR KUNDKLUBBAR
Bägge de stora barnmatsföretagen i Sverige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.
Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.

KOMMENTARER OCH HÄRSKARTEKNIK
De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Då blir det också lättare att bemöta vanliga kommentarer som ”Inte ska hon använda mamma som napp” (förlöjligande) eller ”Jag tycker amning är bra, men inte för mycket” (dubbelbestraffning).

DESSUTOM:
• SLV:S experter konsulter åt barnmatsföretag
• Amningsbacklash syns i statistiken
• Debatt om BVC:s sömnrådgivning

och mycket mycket mer

VILL DU VETA MER ELLER FÅ EN EGEN TIDNING?
Vänd dig till Amningsnytts soloredaktör Marit Olanders, amningsnytt@amningshjalpen.se


fredag 12 december 2008

Ännu en onödig pryl

Tidningen Föräldrar & Barn presenterar en ny makalös manick - amningspåminnaren:

Amma, ställ in klockan på aktuell tid och fäst Babypin på bh-bandet på den sida du inte ammat. När bebisen verkar hungrig nästa gång sneglar du på klockan för att se om det är dags att amma igen.

Vem eller vad vet bäst när bebisen behöver komma till bröstet? Ett dött ting eller barnet självt? En av de största anledningarna till att kvinnor får såriga bröstvårtor, bröstkomplikationer och att amningen avbryts i förtid är att man försöker styra upp amningen efter ett schema, enligt Stockholms läns landstings Vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning. (Länken går till vårdprogrammet på pdf)

F & B föreslår att man i stället lyssnar på sin bebis.
Jag skulle vilja gå ett steg längre och säga:
"Håll bebisen mot din kropp, eventuellt med hjälp av en bärsjal eller liknande. När du märker att bebisen börjar vilja ammas, t ex genom att titta på dig och gapa eller smacka med tungan, låt henne eller honom amma så länge han/hon vill. Erbjud eventuellt andra bröstet, eller spara det till nästa amning."

Och spara 85 kronor.

Marit Olanders

onsdag 10 december 2008

Barnmat "från 4 mån" återkallad

I Danmark har en fem månaders bebis insjuknat i botulism och danska Fødevarestyrelsen riktar misstankar mot Hipps banan och persikopuré. Purén har sålts i Skandinavien och Finland och även svenska Livsmedelsverket varnar nu för att äta av produkten som har batchnummer  L35655 och bäst före datum 31/12/2008. Burkarna ska ha sålts under juli till september förra året (!). 

Både i Danmark och i Sverige är purén märkt "Tidigast 4 månader". När nuvarande svenska amningsrekommendation kom 2003 hoppades amningsfrämjare att barnmatsföretagen skulle bli tvungna att märka om sina produkter, till "från tidigast 6 månader". Men den svenska expertgruppen pediatrisk nutrition formulerade sig på följande sätt:

"Den svenska expertgruppens hållning är att produkterna bör märkas som lämpliga från cirka sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder." (min markering)

Den första satsen att produkterna bör märkas från sex månader tycks ha gått barnmatsföretagen spårlöst förbi. De har helt riktat in sig på den därpå följande bisatsen, men tidigast från fyra månader.
– Jag skulle önska mig att märkningen [på burkarna] blev "Från ca 6 månaders ålder" med stora bokstäver och en text med små bokstäver som säger "Kan ges från tidigast 4 månaders ålder", kommenterade Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket i Amningsnytt 1/04.

Innehållet i burkarna
Clostridium Botulinum är en anaerob bakterie som bildar sporer. Den lever där det inte finns luft, t ex i vakuumförpackade livsmedel. Bakterierna tillverkar gift som man kan bli sjuk av. Till skillnad från vuxna kan spädbarn bli sjuka enbart av sporerna eftersom de inte har tillräckligt utvecklad bakterieflora i magen. Det är därför barn på under ett år avråds från att äta honung.