Idag är det Mors dag

Varje år dör 4 miljoner spädbarn under den första levnadsmånaden. Den vanligaste dödsorsaken är infektion. De flesta av dessa dödsfall skulle ha kunnat förebyggas med god navelvård och tidig och exklusiv amning.

Amning räddar liv.

Bra amningsstöd är livsviktigt

I Sverige slutar 25 000 kvinnor varje år att amma tidigare än de egentligen vill eftersom de inte fått tillräckligt amningsstöd.

Bra amningsstöd är livsviktigt

Eva-Lotta Funkquist

Det finns många sätt att rädda en amning på

En gång intervjuade jag en mamma som fått sin amning att fungera när bebisen var flera månader. Mamman var dödssjuk då bebisen föddes och hon låg i respirator under lång tid. När hon tillfrisknade matades barnet med nappflaska. Någon hade sagt till barnets pappa att det aldrig är för sent att prova att amma. Mamman åkte till sjukhuset för att hyra en pump. Där träffade hon en undersköterska som tog lång tid på sig att förklara hur pumpen fungerade. Ja ha, tänkte mamman, det här är alltså inget ovanligt alls. Det finns en människa på sjukhuset i vars arbetsuppgifter det ingår att hyra ut pumpar till mammor vars amning inte har kommit igång. Hem och pumpa alltså. Men pumpen kändes obekväm. Faktum är att mamman inte pumpade ut en enda droppe med den. Hon började amma direkt istället och sakta, sakta kom mjölken igång. Kanske delvis tack vare undersköterskan respektfulla bemötande.

Eva-Lotta Funkquist

Snälla rara Semper, kan inte ni prata med BVC-sköterskorna?

Det är ett samtalsämne på föräldrasajter att BVC pushar för att föräldrarna ska börja med smakportioner när bebisen är fyra månader. Konstigt. BVC ska ju inte göra det. Ofta tycks argumentet vara att annars kan barnet få matproblem senare i barndomen. Marit Olanders har tidigare uppmärksammat det här i Amningsnytt (Myten om smakfönstret nr.1, 2008) . Teorin om att barn skulle ha ett smakfönster som stängs (vid 6 månader) har lanserats av Semper. Inte konstigt, det finns ju mycket pengar för dem att tjäna på att bebisarna börjar äta barnmatsburkar så tidigt det bara går. Desto konstigare är det att så många BVC-sköterskor har köpt budskapet. Har Semper månne några kanaler in till BVC? För övrigt är teorin om ett smakfönster helt ovetenskaplig. Det finns ingen forskning som har visat att den som väntar med att införa smakportioner får ett barn som inte vill äta. Faktum är att det finns forskning som visar på motsatsen. Det går bättre med matintroduktionen om man väntar tills barnet är sexmånader. Snälla rara Semper, ta nu avstånd från er felaktiga teori. BVC-sköterskorna verkar ju lyssna på er!

Mot sömnmetoder

Dagens Nyheter skriver idag att Marie Köhler har skrivit ett varningsmejl till alla barnläkare i Sverige angående Anna Wahlgrens metoder. Det är bra Marie, det är jätte, jätte bra. Hurra! Men jag är en vän av ordning i den här frågan, barnhälsovården har under många år fört ut liknande råd som de Anna Wahlgren står för, de har också sagt att föräldrar ska döva sitt samvete och inte ta upp ett barn som skriker, hur ledset barnet än är. De har också sagt att man inte ska ta upp ett barn som dunkar huvudet i spjälsängen. Se följande citat hämtad ur en lärobok i barnhälsovård.

”Omkring 5-15% av alla barn är huvuddunkare under längre eller kortare perioder. Vanligen står barnet fyrfota och dunkar huvudet i kudden, men ibland finner man barn, som dunkar huvudet mot sängkanten eller mot väggen. Dessa dunkningar kan givetvis vara mycket störande för familjen, då barnet med sina rörelser kan förflytta sängen runt i rummet... Orsakssambanden är ej klarlagda och inte heller finns någon symtomatisk behandling. Föräldrarna behöver stöd och försäkran att dunkningarna inte ger fysiska skador. Det är viktigt att vid rådgivning också påpeka riskerna att förstärka beteendet genom att avbryta med mat och lek på natten.” (Barnhälsovård, Hagelin, Sundelin, Magnusson 1992)


Snälla, snälla alla Sveriges barnläkare, låt inte Anna Wahlgren bli en syndabock. Tänk självkritiskt och modigt. Annars riskerar råd av den här typen dyka upp igen och igen! Ett spädbarn som är ledset vill komma upp i famnen. Alla sova-hela-natten kurer är kränkande för ett barn, inte bara Anna Wahlgrens!

Eva-Lotta Funkquist

Amning måste få kosta

I en kommentar till ett tidigare inlägg angående amningsovänliga rutiner på BB skriver signaturen Erika så här:

Tycker att detta fenomen är vanligare idag är för några år sedan, kanske det pratas mindre om de 10 stegen idag? Vårdtiden är minimal idag och barnen ska suga innan de kan skrivas hem! Personalen är underbemannad och stressad, det går snabbare att hälla i mat med flaska än att koppmata.

Under 2000-talet sjunker amningstalen och kanske pekar Erika ut vad det beror på. Det här måste vi vända. De tio stegen är viktiga och måste följas. Utebliven amning missgynnar både mammas och barns hälsa. Bra amningsstöd måste självklart få kosta, eftersom dåligt amningsstöd kostar så mycket mer. Här är bara några exempel på sjukdomar som det enligt forskningen blir fler fall av när antalet ammade barn blir färre:

hjärtinfarkt
öroninflammationer
bröstcancer
plötslig spädbarnsdöd
luftvägsinfektioner
depressioner
celiaki
fetma
leukumi

Eva-Lotta Funkquist

12 veckor förtidigt

Med rumpan först
såg hon livet
12 veckor tidigt
Skräck, skuld och många tårar
ingenting förgivet
Någon måste ha felat
så klart är det jag
Livets gåva i beslag
så det går inte att ställa krav
Rätta in sig i ledet och tycka
att vården är fenomenal

Eva-Lotta Funkquist

Bröst skapar förtroende

På Drottninggatan i Stockholm håller guldsmeden Rolf Karlsson till och han gör bröstsmycken. Jag letade mig dit för att titta. Jag kan inte ha dem framme, berättade Rolf om sina bröst. Jag har blivit anklagad för att saluföra pornografi. Han letade länge, tillslut hittade han dem i en låda. Jag valde och bad honom lägga undan ett bröst eftersom jag var pank och skulle återvända till Stockholm ett par veckor senare. Då lade Rolf bröstet i en ask, sköt det över disken och sa ett jag kunde skicka betalningen med posten. Jag tror aldrig att det hade hänt om jag köpt ett smycke som föreställde något annat!

Ett år blev Rolf nominerad till bröstpriset för sina fina smycken. Då fick han frågan varför han gör bröstsmycken och svarade såhär:

Du undrar hur jag ser på bröst som former. Jag tycker det är en sorts förtröstans och hoppfullhetens form. Likaså en gravid mage. Varsamt hanterade är de förstås sensuella, och som de är livsviktiga kan de bokstavligen symbolisera en tro på morgondagen och livets fortsättning. Pretentiöst? Inte för mig!

PS Han håller till på Drottninggatan 77

Eva-Lotta Funkquist

Gatsten

Kasta gatsten kan va bra
när man vill säga
så här tycker jag
men amma lite här och var
funkar faktiskt också bra
alltid är det nån som säger
usch och fy
och hur dom gör
och jag tänker
lilla vän
vad i livet fattas dig

Eva-Lotta Funkquist

Man kan inte lära en baby att amma genom att mata den med en nappflaska

Jag fick ett mejl häromdagen från en barnmorskestudent. Hon gjorde praktik på en BB-avdelning. Jag har redan varit med om att de har använt nappflaska för att amningen ska komma igång, skrev hon.

Hallå! Vakna! Nu får ni ge er!, eller vad ska man säga? Eller ska man banka in steg nio i huvudet på BB-personalen så här?:

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar.

Och en fråga. Varför finns det nappflaskor på BB när de inte ska användas? De kvinnor som inte ska eller vill amma ska ju fortsätta att mata barnet med nappflaska då de kommer hem från BB och det bästa vore ju naturligtvis att de köpte en nappflaska som de gillar själva. Då slipper barnet byta dinapp då det lämnar sjukhuset. I en eventuell väntan på att föräldrarna införskaffar dinappen som de vill mata med kan man naturligtvis koppa barnet. Då kommer man ifrån problemet att det fortfarande finns personal som använder nappflaskor på ett felaktigt sätt och skapar lidande hos mammor och barn som vill amma!

Sladdra med mer era underbara feministpattar!

Linda Skugge ammade på krogen och blev tillsagd att det var olämpligt. Vi inom amningshjälpen är väldigt tacksamma för det. Den kvinnan kan ge svar på tal som ingen annan. Tack o tack Linda! Men problemet kvarstår. Med jämna mellan rum poppar det upp små händelser som indikerar att kvinnor som ammar diskrimineras. Nu senast på en öppen förskola i Uppsala. På fullaste allvar hade man planer på att ordna en avskild plats dit mammor skulle gå då de skulle amma. När smutsstämpeln får fäste på något femomen så börjar individer genast att anpassa sig frivilligt till den nya normen. Det gäller alltså att aldrig tillåta att amning betraktas som äckligt och oönskvärt i några sammanhang. Kvinnor har rätt att amma var som helst, när som helst och hela tiden. Basta! Så sladdra på med era underbara feministpattar. Över allt och hela tiden!

Eva-Lotta Funkquist

Världen har många problem - en mjölkstinn bebis är inte ett av dem

Maryam Yazdanfar sitter för Socialdemokraterna i riksdagen. En dag hade hon med sig sin bebis till arbetsplatsen. På eftermiddagen skulle hon in och rösta i plenissalen. Vakten ringde till talmannen och frågade om hon fick ta med sig bebisen. Svaret blev nej. Fyrabarns pappan Per Westerberg tyckte inte att det lämpade sig med barn i plenissalen.

Sug lilla vän

Sug

lilla vän

sug

släpp inte taget

utan bara sug

jag känner att det är bra

sug genom natten

så sover vi bättre

sug hela dan

så trivs vi ihop

sug när du är ledsen

sug när du är glad

sug lilla vän

det får oss att må bra

sug så det sprutar

det måste va bra

sug när du är hungrig

var eviga dag

sug när du är mätt

det tror jag du ska

jag känner det på mig

att suga är bra

Rooming-in barnen har blivit vuxna

Jag träffade en kurd häromdagen. Han hade läst på Uppsala universitet i omgångar under 20 år och bott i korridor. När han började med det blev han chockad över svenska ungdomars dåliga kontakt med sina föräldrar. De undvek dem, ljög om sitt telefonnummer eller höll mobilen avstängd, berättade han. Men nu upplevde han en förändring; plötsligt vill ungdomar ha kontakt med sina föräldrar. Nittiotalisterna är generationen som älskar familjelivet. De vill leva ett Svenssonliv och få barn. Det har förtaget Kairos Future kommit fram till i en undersökning av 15-19 åringar (står att läsa om UNT onsdagen den 13 maj). Rooming in barnen har blivit stora och fått ett eget generationsnamn: MeWe-generationen.

Eva-Lotta Funkquist

Säg att det inte är sant!

I en kommentar till det förra inlägget har Maria skrivit att öppna förskolorna i Uppsala är på väg att införa amningsvrår för mammor. Mammorna ska inte få amma öppet och offentligt på öppna förskolan! Anledningen skulle vara att att utländska pappor kan ta illa vid sig av barbröstade kvinnor som ammar. Snälla, berätta för mig att detta inte är sant. Säg att öppna förskolan i Uppsala inte fattar sådana här korkade beslut och är så obarmhärtigt fördomsfulla. Och säg det fort!

Eva-Lotta Funkquist

Flaskmatning ökar risken för depression

Depression hos nyblivna mammor är vanligt. Runt 15 % anses drabbas. Forskningen kring risker med flaskmatning har under de senaste decennierna varit fokuserad på barnets hälsa. Betydligt färre studier har tittat på mammans hälsa. Nu finns det studier som visar att flasmatning ökar risken för att mamman ska drabbas av så kallad postpartumdepression. Riskökningen finns både i kulturer där flaskmatning är norm och där den inte är det. Bra amningsstöd är alltså viktigt även för mammans hälsa! Klicka på rubriken om du vill läsa mer om studien.

Eva-Lotta Funkquist

Vi har blivit mer restriktiva med att hänga på magen

Minst andel svåra bristningar har förlossningen i Jönköping. Där arbetar man aktivt med att minska antalet svåra bristningar. Danderyd ligger sämre till i statistiken. Men man strävar efter lägre siffror.

Vi har bland annat blivit mer restriktiva med att hänga på magen för att få fram barnet eftersom vi vet att det ökar risken för bristningar, säger chefsbarnmorskan Nicole Silverstolpe.

eee, jaha, eller vad ska man säga? Kan ni sluta med det helt?

Det gör ont när man ska amma och har bristningar. Därför är det viktigt att man hjälper mamman med smärtlindring och visar amningslägen som är lämpliga, t.ex. liggandes på sidan.

Eva-Lotta Funkquist

Brittiska tillväxtkurvor efter WHO:s standard

Nu går Storbritannien över till tillväxtkurvor baserade på WHO:s standard. Denna beskriver optimal tillväxt för barn. De tidigare brittiska kurvorna grundade sig på både ammade barn och barn som matats med bröstmjölksersättning och speglar inte normala fluktuationer i viktutveclingen hos ammade spädbarn unbder de första veckorna, skriver det brittiska barnläkarsällskapet, Royal College of Paediatrics and Child Health.

Med kurvorna följer också instruktioner för hur man ska använda sig av och tolka kurvorna. Det finns också speciellla kurvor för barn som har mycket låg födelsevikt.

De nya kurvorna ska användas till alla barn som föds i Storbritannien från och med på måndag, den 11 maj.

Skillnaden mellan Sverige och Norge finns i kungahusen

För ett tag sedan träffade jag Anna-Pia Häggqvist som är aktiv i norska Ammehjälpen. Vi kom att prata om organisationen och Anna-Pia sa, det finns en skillnad mellan Norge och Sverige, i Norge är Ammehjälpen liksom kompis med kungahuset. Ammehjälpen är inte alls som svenska Amningshjälpen. Nu vill jag bara klargöra, jag har mejlat till kungahuset flera gånger. Jag har föreslagit en intervju med drottningen om amning i Amningsnytt och när kungahuset avböjde föreslog jag en intervju med kungen om amning istället. Han avböjde också. Skillnaden mellan Norge och Sverige ligger alltså i att norska kungahuset är kompis med Ammehjälpen. Svenska kungahuset är inte kompis med svenska Amningshjälpen.

Eva-Lotta Funkquist

Småbarnsamning- en del av vardagen

Antropologer och etologer har kommit fram till att amning i tre, fem eller sju år är naturligt för människan som art. I vår del av världen är det ändå mycket ovanligt med amning av barn på över två år. Inte så konstigt med tanke på de fördomar som finns om kvinnor som ammar barn över två år – i bästa fall att de är slappa och har problem med gränssättningen i största allmänhet och i sämsta fall att de är perversa . Ändå fortsätter en liten andel kvinnor att amma efter tvåårsdagen. Amningsforskaren Karleen Gribble i Australien sökte kontakt med kvinnor som ammade barn på över två år och fick svar från 107 kvinnor som ammade barn på mellan två och åtta år.

Gradvis process

Kvinnorna fick svara på enkätfrågor som vad det var som gjorde att just de hade fortsatt amma, och svårigheter de råkat ut för. Kvinnorna var mellan 21 och 45 år och hade mellan ett och fem barn. En femtedel ammade två barn och en kvinna ammade tre barn samtidigt. De allra flesta kvinnorna hade inte från början tänkt amma så länge som de gjorde. De beskrev det som en gradvis process, från att bli chockerade eller t o m äcklade första gången de såg ett större barn ammas, till att de var där själv. Mer kunskap om amning, t ex WHO:s rekommendation av amning i två år eller längre, och stöd från Amningshjälpens systerorganisation ABA, Australian Breastfeeding Association, kunde de efter hand ändra sin attityd, samtidigt som deras barn blev äldre och fortsatte att sätta värde på amningsstunderna.

Gillade smaken på mjölken

Även barnen fick svara på frågor om sin amning. Amningen fick barnen att känna sig snälla och glada (eller trötta). Många kunde inte berätta varför de ammade. De som kunde berättade att de tyckte om mjölken. De jämförde smaken på mjölken med andra sorters mjölk eller söta smaker, som choklad eller glass. En pojke sa McDonald's. Två av mammorna hade nyligen haft mastit, och deras barn sa att mjölken smakade salt respektive äckligt. Karleen Gribble påpekar att barnen kan ge värdefull information om mammans hälsa.

Amning det normala och förväntade

Barnen tenderade också se på världen genom ett filter där amning var det normala och förväntade. En pojke på 4,5 år råkade få syn på en barbröstad kvinna i tidningen Sports Illustrated och anmärkte att hon hade fina bröst, framme och redo för amning.

Att amningen var en del av vardagen som inte var något speciellt utöver annat vardagsliv i barnfamiljer blev tydligt när barnen svarade på frågan om de gjorde något annat under amningen. förutom att pilla på den lediga bröstvårtan (vilket mammorna ofta inte tyckte om) kunde barnen leka med leksaker, se på teve eller läsa.

Kunskap om amning

Barnen kunde också mycket om amning. Några visste att det bildades ny mjölk när de tog den som fanns. En flicka som ammade sin docka var noga med att taget blev rätt– Om man lär sig om amning redan under barn domen genom att iaktta, prata och leka rollekar kan man ha nytta av det när man själv får barn, menar Karleen Gribble, som också konstaterar att i dag är det snarare nappflaskan som dominerar i teve, böcker och leksaker. Om det man leker som barn påverkar hur man agerar som vuxen kan nappflaskan framstå som det trygga, välkända alternativet om amningen skulle krångla.

Marit Olanders

från Amningsnytt 2/08

Mer om Karleen Gribbles artiklar
Long-term Breastfeeding: Changing Attitudes and Overcoming Challenges här
'As Good as Chocolate' and 'Better than Ice Cream': How toddlers And older children experience breastfeeding här

Nu går drevet mot Anna Wahlgren

Marit Olanders har tidigare uppmärksammat Anna Wahlgrens tryckpressmetod här på bloggen. Metoden beskrevs i en film på Anna Wahlgrens hemsida, men är nu bortplockad. Nu går drevet. Det är lätt, tacksamt och ofarligt för barnläkare att kritisera Anna Wahlgren. Jag efterlyser mer självkritik inom den egna kåren och inom barnhälsovården. Skulle femminutersmetoden filmas då den genomförs skulle det bli lika upprörda känslor och det skulle uppfattas som lika kränkande för barnet. Men femminutersmetoden rekommenderas av barnhälsovården på många håll i Sverige och det material som lär ut metoden till föräldrar är skrivet av barnläkare.

I många år har barnhälsovården propagerat för att det är bra för barn att somna själva och att det är helt oskadligt för barnet att gråta sig till sömns. Man har förmedlat bilden; det är bäst för dig och ditt barn om barnet lär sig somna själv så tidigt som möjligt. Den här mycket väl spridda uppfattningen inom barnhälsovården är en utmärkt grogrund för att föräldrar ska bli desperata och prova vad som helst för att få barnet att somna själv: t.o.m. tryckpressmetoden och femminutersmetoden. Många föräldrar har senare fått dåligt samvete och plågas av minnen av vad de utsatt barnet för. Det räcker med att höra talas om metoden för att jag ska få flashbacks berättar Nils Pettersson på sin blogg.

Barn som ska sova vill somna i en förälders famn eller ligga bredvid en förälder. Barnhälsovården borde uppmuntra och förbereda föräldrar på detta. Det är hög tid för en ny syn på barns sömn och barnhälsovården har ett stort ansvar och det finns mycket anledning till självkritik. Låt inte Anna Wahlgen bli en syndabock som friar barnläkare och barnhälsovården från ansvar!

Eva-Lotta Funkuist