Men det behöver ändå diskuteras och även präntas in i vårdpersonal och oss alla vanliga i vilken grad det är sant att folk kan eller inte kan amma. Amning kan ofta tolkas som allt eller inget. Så behöver det inte vara. Många som tycker sig inte kunan amma anger för lite mjölk som skäl. För lite mjölk är egentligen intet som gör att man inte kan amma. Det går ofta bra att delamma i många månader.
En annan anledning kan vara att mamman får tokigt dåliga råd eller kanske inga alls från vård/omgivning osv. Hon kanske har omöjliga sår eller bröstböld innan någon tar amningsproblemen på alvar. Men detta handlar inte heller om att mamman inte kan amma. Det handlar om att hon misshadlats av omgivningen så att hon inte förmår utföra något hon egentligen skulle ha kunnat om hon fått rätt hjälp och stöd. Men samtidigt är det viktigt att innse att för mamman kan detta bli likvärdigt med att inte kunna amma just detta barn.
De allra flesta kan amma i någon grad. Amning behöver inte betyda att barnet får all sin föda från mammas bröst. Den behöver faktiskt inte få en droppe för att det ska kunna räknas som amning i någon grad.
Alla med minst ett bröst och en bebis som kan och vill suga har också förutsättningar att amma, i alla fall till en del.
Sedan finns det mammor som har sådana svårigheter med amningen att det är bättre att inte amma. De kan ha smärtor, äckelkännslor, bli deppiga eller inte alls trivas med amningen. Det finns också mammor som behöver medicin som är dirrekt olämplig i kombination med amning. Dessa mammor kan man säga faktiskt inte alls kan amma. Det ska sägas att de är väldigt få, men det syns inte utanpå vilka de är.
Sedan finns det mammor som faktiskt inte förmår producera nog med mjölk oavsett yttre förutsättningar. Dessa är också få, men de finns. Anledningarna kan vara problem med ämnesomsättningen, bröstoperationer och sällsynt men existerande kvinnor med medfött lite körtelvävnad. Alla dessa kan amma, men kanske inte helamma, i alla fall kanske inte hela de 6 första månaderna.
Så finns det mammor som just för stunden eller med just detta barn inte kan producera nog med mjölk. Här finns det en stor mängd anledningar. Det vanligaste är nog att barnet inte är effektiv nog i sin mjölkningsteknik. Det kan i sintur ha många olika orsaker. Trötthet, ett inte optimalt tag, tungband, käk-gomspalt eller annat. Att inte just för stunden producera nog med mjölk kan också bero på att barnet behöver komma tillbröstet oftare än det fått. Det är vanligt att barn de första månaerna vill och behöver ammas 8-12 gånger per dygn. Fast något färre elelr betydligt fler gånger också är normalt. Större barn varierar än mer i frekvens allt från 5 till helt omöjligt att räkna. Dessa mammor kan om de vill träna in en bättre teknik, få hjälp med tungband och även gomspalt (även om det ibland är svårt) och/eller öka amnings frekvensen och sedan kunna helamma. Amma kan de i alla fall.
Sedan kan omständigheter i början av amningen eventuellt leda till problem längrer fram. Det finns rön som säger att en otillräklig stimulans av brösten den första tiden kan ge en förliten maxkapacitet med just det barnet och leda till mjölk i minsta laget när barnet blivit lite större.
Jag har letat efter artikelstöd för detta och hittat lite, men inte sett riktigt att det hänger ihop. Men jag återkommer med mer fakta.
I alla fall, så kan det vara så att man stöter i "taket" på sin produktion vid 2, 3 eller 4 månader på grund av omständigheter man inte rår för under barnets första vecka. Har man kollat tekniken, ammar mycket ofta (Jag vet att det är ett orecist uttryck, men jag menar verkligen ofta, inte "intensiv amning = varanann timme" ,utan troligen mer. Fast samtidigt finns det en variation i vad mammor kan acceptera så därför kan gränsen inte sättas strikt) och enligt konstens alla regler och mängden inte går upp nog. Då kan man kolla bakåt för att se vad som hänt tidigare. Men amma kan mamman göra. Är barnet 3 månader kanske hon en tid får tillmata med ersättning, men är barnet 4 månader kan hon börja med små smakisar i stället och amma på så länge hon vill.
Men samtidigt ska man veta att barn ofta stannar av i uppgången runt 3 månader. Så det gills inte som ett problem om en liten tjockis som gått upp flera hundra gram i veckan stannar av och står still ett tag, men mår bra och kissar som den ska.
Vad ville jag säga?
Jo, bilden är en av en blandad verklighet. En del kan verkligen inte amma, andra råker i kläm och kan därför inte. De flesta kan amma och majoriteten av dem kan givet bra hjälp och stöd även helamma.
ALLA mammor oavsett var i denna bild de befinnersig förtjänar respekt och stöd i sina val.
Anna Herting
