Den nedtystade amningsbacklashen

Allt färre barn får enbart bröstmjölk de första månaderna i livet, visar Socialstyrelsens statistik. Även totalt fortsätter amningsförekomsten att minska. Detta talar dock Socialstyrelsen tyst om i sin egen sammanfattning och historiska återblick.

Jag har följt amningsstatistiken under mina åtta år som redaktör för Amningsnytt. På senare år har jag upptäckt att sammanfattningen är i stort sett samma text varje år, bara med årets värden inskrivna i stället för fjolårets. Den täcker ytligt utvecklingen av amningsförekomsten från cirka år 1950 fram till början av 1990-talet då amningsfrekvensen steg efter en "kort nedgångsperiod". Sedan är det nytt stycke och konstaterandet att "I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög". 

Vad som har hänt med amningsförekomsten de senaste 15 åren får man inte veta i sammanfattningen. Framme på sidan 14 kommer ett stycke om "De senaste årens utveckling". Där påstår Socialstyrelsen att sedan år 2000 har amningsförekomsten legat relativt stabilt. Granskar man det statistiska materialet får man dock en annan bild. Amningsförekomsten har minskat vid alla mättillfällena. Mest har enbart amning minskat, men även om man lägger ihop siffrorna för enbart och delvis amning blir summan av det hela att fler ger upp amningen tidigare. Av barnen födda 2006 ammades bara 69,2 % enbart eller delvis till sex månaders ålder, jämfört med 72,2 % av barnen födda 2000. 90 % av av de som slutar amma före sex månaders ålder hade velat fortsätta längre, enligt en norsk studie.

Större skillnader är det i statistiken för enbart amning. Sedan 2004, då den nya definitionen av enbart amning infördes (där inte längre smakportioner räknas med, bara AD-droppar och eventuella läkemedel utöver bröstmjölk) har enbart amning vid sex månader sjunkit från 19,4 % till 14,9%.

Oroande är också utvecklingen för enbart amning vid en veckas ålder. Av barnen födda 2006 fick 87,5 % bara bröstmjölk den första viktiga veckan i livet, vilket är mycket färre än när mätningarna började 1986. Statistiken stämmer också med vad vi i Amningshjälpen får höra om hur frikostigt många BB-avdelningar delar ut s k "stötdoser" med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation. Trots att ogrundad tillmatning den första veckan visat sig hänga ihop med kortare amningstid totalt.

Svenska myndigheter rekommenderar amning till ett år eller längre, men bara 17,4 % av barnen födda 2006 ammades hela det första året.

Har vi en amningsbacklash i Sverige?

• Helamning vid en veckas ålder är lägre nu än på 1980-talet.
• Amningsvänliga sjukhus-projektet lades ner 2003.
• Det finns förvisso amningsmottagningar vid de större sjukhusen, dit kvinnor kan vända sig för specialisthjälp med amning, men det händer att det är låg nivå på personalens kunskap i amningsfrågor. 
• Kunskapen om amning inom barnhälsovården varierar stort. Börjar viktkurvan plana ut får fortfarande många slentrianmässigt rådet att börja med tillägg, snarare än hjälp med amningstekniken. 
• Trots att det är fem år sedan Sverige fick nuvarande rekommendation om helamning förekommer det fortfarande att barnhälsovården råder föräldrarna att börja med smakportioner vid fyra månader, vilket också står i skriften Barnmat råd och recept som delas ut till föräldrar i flera landsting.
• Det är politiskt korrekt i vissa kretsar att vara jämställd, där amning ses  som ett hinder för pappan att få vara med och mata barnet.

Jämför man amningsutvecklingen på 1980-talet med de senaste årens utveckling ser man att nergången på 2000-talet är betydligt större än den lilla svackan på 1980-talet. Den största nedgången på 1980-talet stod enbart + delvis amning vid sex månaders ålder för. 1988 nådde nergången botten med 48,6 % ammade jämfört med 50,7 % 1986 och 52,6% 1990.

Enbart amning låg under denna period vad jag skulle kalla mer stabilt. Enbart amning vid två månaders ålder har minskat med 5,6 % under 2000-talet. Den siffran borde inte påverkas av den ändrade definitionen eftersom tvåmånadersbarn knappast får smakportioner.

Som jag läser det är Socialstyrelsen inte konsekvent:

Två procents minskning på 1980-talet är en nergång, men tre procents minskning på 2000-talet är relativt stabilt!?

Marit Olanders

Fotnot: Amningsbloggen har förgäves sökt någon på Socialstyrelsen för en kommentar.

EDIT 28/10: I dag har jag talat med Karin Gottwall på Socialstyrelsen. Hon säger att visst ser man en minskning av amningsförekomst nu på 2000-talet, men att det inte ligger på Socialstyrelsens bord att ta reda på varför det är så.

Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverkets ledamot i Samordningsgruppen för amningsfrågor,  efterlyste i Amningnsytt nr 1/08 en ordentlig uppföljning av statistiken. Nu diskuterar samordningsgruppen en strategisk plan för amningsfrågorna. Så det börjar hända saker.

/M O