söndag 16 november 2008

Amningsråd och härskarteknik

Det kom en hjälpmammefråga i mejlboxen som jag fick tillåtelse att lägga ut här:

Jag har en son som snart är 3,5 månad. Jag har ammat honom fullt ända fram tills i måndags efter att ha varit på BVC och vägt honom. Hans viktkurva började då dala. Dessutom sover han sämre på nätterna. Jag försöker nu ge honom [bröstmjöksersättning] på kvällen innan han lägger sig för att han ska sova bättre, men det har inte hjälpt. Som det ser
ut nu så somnar han runt 21-21.30 vaknar 23.30-24 och vill ha mat. Efter det så sover han ca 1-2 timmar innan han vill ha mat igen. Han är inte vaken länge utan somnar under tiden han äter, vilket brukar ta ca 10-15 minuter.
Under denna korta tid så verkar han inte hinna få i sig tillräckligt. Han håller på så hela natten och har gjort i ca 1,5 vecka. Jag börjar nu bli mycket trött vilket i sin tur påverkar min mjölkproduktion. Har ni något gott råd att ge mig. Vad ska jag göra så han sover bättre på nätterna och hur ska jag hjälpa honom så han känner sig mätt?
- - -
Han har sedan han föddes i stort växt 1 cm/vecka och följt sin viktkurva fram tills han vägdes i måndags. Då gick den ned något, men längden stämde fortfarande.
Han mår bra i övrigt och är en pigg och vaken krabat som gärna vill vara med.

Pojken är tre och en halv månad och mamman har inte nåtts av information om flera saker.

Amningspuckeln.
Barn som får bröstmjölksersättning går upp långsammare i vikt de första månaderna, jämfört med ammade barn. WHO har slagit fast att ammade barns tillväxt är den normala. Ändå verkar svenska BVC fortfarande använda tillväxtkurvor efter svenska barn födda på 1970-talet som alltså i regel inte helammats i sex månader och delammats till två års ålder eller längre.
Ritar man in ett ammat barns viktutveckling på en kurva ritad efter barn som inte ammats så kommer det att se ut som om vikten först rusar upp för att efter de första månaderna märkbart stanna av (detta är en annan pojkes tillväxtkurvor):




WHO har gjort kurvor efter ammade barn och på viktkurvan ser samma pojkes kurva ut så här:



Tar landets BVC:n verkligen hänsyn till amningspuckeln?
– Ja, sa barnläkaren Clas Sundelin till mig när jag för Amningsnytts räkning intervjuade honom om tillväxtkurvor i Amningsnytt nr 2/07. Det motsägs med jämna mellanrum av frågor om viktutveckling som Amningshjälpens hjälpmammor får, där mammor känner sin förmåga att försörja sina barn med mjölk ifrågasatt. Oro för för lite mjölk är den enskilt vanligaste anledningen till att kvinnor slutar amma före sex månader.
Det kan naturligtvis också vara så att BVC-sjuksköterskan muntligen gjort vad hon har kunnat för att lugna föräldrarna och försäkra dem om att mjölken räcker, allt är i sin ordning och att det är längdkurvan som ger bäst besked om barnets tillväxt. Men linjen på pappret motsäger hennes budskap och blir en källa till oro, kanske påspädd av välmenande mor- och farmödrar som själva fått höra att deras mjölk inte räckte. Det är med andra ord en svår pedagogisk uppgift för BVC-personalen att övertyga föräldrarna om att deras barn INTE tappar i vikt när det ser ut så på diagrammet.

Tillbaka till hjälpmammefrågan här ovan. Det var ju mer den mejlande mamman inte fått information om.

Amning på nätterna.
En följdfråga till mamman om hur de sov fick följande svar:
Han sover i sin spjälsäng på natten.  - - - Jag sitter upp i sängen lutad mot väggen när jag ammar honom. 

Hon berättade också:
Vi funderar på att möblera om i sovrummet så spjälsängen står direkt brevid min säng.

Hos den här familjens står alltså spjälsängen såpass långt ifrån mammans sovplats att hon måste stiga upp varje gång han vaknar. Det är en vanlig lösning, i svenska hem är sovrummen ofta ganska små. Dubbelsäng och barnsäng kan fylla ut det mesta av utrymmet från vägg till vägg. Det är klart att amningen blir jobbig om man ska upp ur sängen och gå - om än bara några steg - var och varannan timme hela natten. Amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd men amningen måste ges rimliga villkor om mamman ska orka fortsätta. Mamman hade också prövat att ge sin son napp, som svenska barnläkare rekommenderar, men han visade tydligt att det var amma han ville och som den lyhörda mamma hon var ammade hon förstås.

Råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd kan ses som en dubbelsbestraffning, en av de fem härskarteknikerna.  Det är fel både det man gör och det man inte gör. Det är bra att du ammar, men på natten bör du inte amma, inte så ofta i alla fall, utan ge napp.

Och så en sista sak som den frågande mamman inte informerats om. En flaska ersättning på kvällen ger inte bättre sömn, tvärt om. Det skrev jag om här.

Marit Olanders

3 kommentarer:

Andrea sa...

Jag skulle säga att mammor till spädbarn bemöts av dubbelbestraffning hur de än gör. Om man inte ammar, då gör man fel (man är en dålig mamma som inte vill det bästa för sitt barn). Om man helammar och inte använder flaska, då gör man fel (man binder sitt barn till sig och låter aldrig pappan mata). Och om man ammar delvis och ger ersättning mer eller mindre regelbundet, då gör man banne mig också fel (man har inte tagit reda på ordentlig fakta om amningen och ger ersättning i onödan).

Samma sak med föräldraledighet, är man hemma länge är man en bakåtsträvare som inte låter pappan vara med barnen, börjar man jobba tidigt är man karriärfixerad och per automatik en dålig mamma.

Det är då inte lätt att vara mamma! Dålig och felaktig information från BVC gör det inte direkt lättare... Det verkar dessutom vara ytterligare en sak mamman ifråga inte fått veta, det där med tillväxtperioder som kan göra att barnet vill äta oftare, gärna på nätterna, i vissa perioder.

Anonym sa...

BVC-tanter är sällans så amningsvänliga som man skulle önska.

Eva sa...

Jag skulle kunna tänka mej att babyn är inne i en period när han behöver stimulera upp mer produktion bröstmjölk, det brukar komma vid bl.a. 3-4 mån ålder då de behöver äta oftare. Många gånger blir föräldrarna mer oroliga än vi på BVC när amningspuckeln visar sig. Men jag tycker att den brukar visa sig när barnet är lite äldre än 3,5 mån.
Synd att många upplever att BVC inte möter föräldrar på ett bra sätt. Berätta på BVC om ni inte blir bra bemötta. Jag tror det är mycket sällan som det är medvetet från BVC men man missuppfattar varandra. Vi har tyvärr tidspress och hinner inte allt vi vill göra. Samtalen blir för korta, riskerar ibland att bli slentrianmässiga.
Eva, BVC, Tidaholm