tisdag 28 augusti 2012

Ge gluten i små mängder under pågående amning

Av Marit Olanders

Gluten är ett protein som finns i oliká sorters spannmål som vete, råg och korn. Det kan ge upphov till gluteintolerans.

Under en period från mitten av 1980-talet till 1995 hade Sverige världens högsta förekomst av insjuknande i glutenintolerans bland små barn.  Åren 1973-1984 låg antalet insjuknanden stadigt på 65 fall per 100 000 barn och år. Därefter ökade förekomsten snabbt till 200-240 insjuknanden per 100 000 barn och år, för att efter 1995 åter störtdyka till ännu lägre nivåer än innan 1985.

Vad var det som gjorde att svenska barn kunde drabbas ev en formlig epidemi av glutenitolerans, på ett sätt som var fullständigt världsunikt? förklaringen var att flera  oluyckliga omständigheter sammanföll.
  • Under 1980-talet ammades bara hälften av barnen vid sex månaders ålder.
  • Barnen började äta mer gluteninnehållande vete, råg och korn och mindre havre, bland annat till följd av att industrins recept på välling och gröt ändrades.
  • Rekommendationen om när och hur man skulle introducera gluten ändrades 1982, från fyra måanders ålder till sex månaders ålder.
Det fick till följd att många barn inte ammades när de började få gluten. Många barn fick också tvärt stora mängder gluten, inte minst via välling.

Efter 1995 sjönk antalet insjuknanden snabbt. Det sammanföll med att sammansättningen av spannmål i välling ändrades och att fler introducerade gluten under pågående amning.

Många tror att det har ett egenmvärde att introducera gluten vid fyra måander, men det är inte tidpunkten i sig som är viktig, utan att gluteintroduktionen sker under pågående amning. Skyddet mot att barn utvecklar glutenintolerans ökar ytterkligare om man fortsätter att amma efter att gluten har introducerats.

Läs mer här:
Ivarsson et al (2000) Epidemic of coeliac disease in Swedish children. Acta Paediatr. 2000 Feb;89(2):165-71

Ivarsson Anneli, Hernell Olle, Stenlund Hans & Persson Lars Åke (2002): Breast-feeding protects against gluten disease. Am J Clin Nutr 2002;75:914-21



I morgon kommer årets upplaga av amningsstatistiken.

25 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,
Är det alltså ok att vänta med glutenintroduktionen tills 7-8 månader så länge man fortfarande ammar och tänker göra det länge, till ca 2 år? Eller måste det ske runt 6 månader?

Amningsbloggen sa...

De flesta barn får ju i sig gluten naturligt med maten om de smakar på samma som de vuxna och de vuxna äter vanlig kost med bröd, pasta och annat som innehåller spannmålsprodukter med gluten. /Marit Olanders

Karin sa...

Det är vad jag har hört helt okej, en behöver inte stressa.

Anonym sa...

Om man inte ammar, utan ger ersättning, ska man introducera gluten i skydd av ersättning.

Här kan man läsa mer:

http://www.attflaskmata.se/2012/05/28/introducera-under-skydd-av/

Bröstmjölken innehåller ingenting som gör barnet immun mot allergier under t ex införandet av gluten. Det handlar om att introducera långsamt och behålla ersättningen under tiden som basföda.

Hälsningar,
Andrea Nord

Margareta sa...

Så här skriver Livmedelsverket:

Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer.

Så där har ni lite olika uppfattning Andrea.

/Margareta

Anonym sa...

Det är intressant i denna artikel som publicerades för en vecka sedan:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22905651

Systematic review: early infant feeding and coeliac disease prevention


Breastfeeding (BF) and Coeliac disease: Some studies show a protective effect of BF, while others show no effect. No studies have shown a long-term preventive effect. BF at the time of gluten introduction and Coeliac disease: Results from a meta-analysis of five observational case-control studies suggest that BF at gluten introduction is associated with a lower risk of CD compared with formula feeding. It is unclear whether BF provides a permanent protection or only delays the onset of CD.

Skillnaderna är små.

/Andrea Nord

Marit Olanders sa...

andrea, det står i ditt eget citat att amning är associerat med en lägre risk för insjuknande i celiaki. Så vad är det du försöker berätta??

Anonym sa...

Jag tror hon menar den här biten:

Some studies show a protective effect of BF, while others show no effect. No studies have shown a long-term preventive effect. It is unclear whether BF provides a permanent protection or only delays the onset of CD.


Suz

Marit Olanders sa...

Det står också att amning är associerat med mindre insjuknande i glutenintolerans. Om amningen nu inte har livslång verkan utan att sjukdomsutbrottet fördröjs, inte vill ni väl mörka det? Är det inte bättre ju längre tid barn har utan att drabbas av celiaki? Att de drabbas vid låt säga fyra års ålder i stället för ett?
(Bara för att vara tydlig vill jag påpeka att jag inte menar att alla "ska" amma, jag har faktiskt ingen åsikt om hur enskilda gör utan vill sprida information så att folk kan fatta informerade beslut!)

Anonym sa...

Hej Marit!

När man läser ditt inlägg får man intryck av att det bara är genom amning man förebygger förekomsten av glutenintolerans eller glutenallergi, och att epidemin mellan 1980-1995 berodde på utebliven amning vid en viss tidpunkt under barnets liv.

Hälsningar,
Andrea Nord

Knyttets mamma sa...

Hej, Andrea. Det är väldigt modigt av dig att bergsäkert hävda att det inte finns något i bröstmjölken som skyddar mot glutenintolerans, när de som forskar på bröstmjölk säger att bröstmjölkens fullständiga sammansättning inte är kartlagd, än mindre den fullständiga funktionen av de olika ämnena som finns i. Det är lite som att påstå att Gud inte finns. Det har du rätt att tro, men veta säkert är omöjligt.

Anonym sa...

Hej Knyttets mamma!

Att det inte finns något i bröstmjölk som skyddar mot glutenintolerans, det är Agnes Wolds åsikt som jag har kopierat från Petras blogg.

Agnes Wold är överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor i klinisk bakteriologi med särskild inriktning mot normalflora vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Hon specialiserar sig på tarmens normala bakterieflora och dess interaktion med immunsystemet, något som gör henne särskillt kvalificerad att utala sig i frågor som rör glutenintolerans och glutenallergi.

Jag vet att hon inte är så populär här på AB, för att hon, som jag och många andra, tycker att skillnaderna mellan bröstmjölk och ersättning är små.

Hälsningar,
Andrea Nord

Marit Olanders sa...

Agnes Wold gjorde bort sig rejält när hon i TV propagerade för välling från 4 månader, trots att mycket gluten var en av de omständigheter som som triggade den svenska glutenepidemin. Så hon förbrukade det förtroende hon eventuellt hade hos mig vad gäller glutenfrågan den gången.

Det är också egendomligt, jag återger de tre punkter osm Ivarsson et al menar samverkar och ändå tolkar Andrea det som att jag EGENTLIGEN bara menar en av punkterna. Är det här en konspirationsteori Andrea?

Marit Olanders sa...

andrea, jag är också nyfiken på vad du egentligen svarar på mina frågor från tidigare kommentar:

Om amningen nu inte har livslång verkan utan att sjukdomsutbrottet fördröjs, inte vill ni väl mörka det? Är det inte bättre ju längre tid barn har utan att drabbas av celiaki? Att de drabbas vid låt säga fyra års ålder i stället för ett?

Knyttets mamma sa...

Hej Andrea. Jag tror du missförstod mig. Det är modigt av vem som helst att uttala sig bergsäkert i frågan eftersom bröstmjölksforskare påpekat att bröstmjölkens fullständiga sammansättning inte är kartlagd. Agnes Wold kan inte veta det säkert heller. Hon kan tro att det är så, och hon kan mycket väl ha rätt, men att veta är omöjligt.

Agnes Wold är inte så populär hos mig eftersom hon gärna uttalar sig i saker hon inte har koll på. I de frågor hon har koll har hon mitt fullständiga förtroende.

Anonym sa...

Det kan mycket väl var så att det viktiga är att man introducerar gluten tidigt (4 mån) i stället för sent (6 mån) för att det helt enkelt är viktigt att barnets immunsystem exponeras i rimlig tid för det som det skall utveckla tolerans för.

/Andrea Nord

Marit Olanders sa...

Andrea: Eller också innebär det en fara. Reviewen du refererar till nämner 4 månader som en absolut tidigaste gräns att introducera gluten. Att då rekommendera välling, med vilken det är väl känt att banr snabbt får i sig stora mängder gluten, låter i mina öron riskabelt, och som att man har en annan agenda, nämligen att misskreditera amningen.

Jag ser att varken du eller någon av dina meningsfränder svarat på mina frågor sedan tidigare, så jag upprepar dem igen:
Om amningen nu inte har livslång verkan utan att sjukdomsutbrottet fördröjs, inte vill ni väl mörka det? Är det inte bättre ju längre tid barn har utan att drabbas av celiaki? Att de drabbas vid låt säga fyra års ålder i stället för ett?

Anonym sa...

Glutenallergi är fruktansvärt ovanligt, ofta syftar man på veteallergi vilket också är ovanligt.

Glutenintolerans är betydligt vanligare.

Eftersom varken du Andrea, flaskmatningsbloggen eller Agnes Wold som står som källa till det hela lyckas särskilja dessa begrepp blir trovärdigheten väldigt låg.

Anonym sa...

Hej Marit!

Det handlar inte om att jag vill att ni ska mörklägga något. Jag tycker ni har fel och det är därför jag reagerar. Det finns inget i bröstmjölk som ger ett skydd mot glutenintolerans eller glutenallergi. Hela det här "introducera under skydd av" är fullständigt ovetenskapligt trams!

I själva verket visar Olle Hernells studier (Ivarsson m fl där man jämfört risken att få celiaki under det så kallade "svenska celiakiutbrottet" :Barn som uppföddes på "det gamla sättet" (4 mån ekklusiv amning -mixed feeding mellan 4 och 6 månader) hade hälften så stor risk att utveckla celiaki som dem som uppföddes på "det nya (av WHO föreskrivna) sättet" med 6 månaders exklusiv amning. Detta är grunddata. Eftersom Hernell och medarbetare är mycket djupt involverade i att lägga om spädbarnsuppfödningen från 4 till 6 månaders exklusiv amning (för att lyda WHO) så kan de inte säga att detta uppfödningssätt ger fördubblad risk för celiaki(!!). Därav flummet om "i skydd av amning". Det var nämligen så att de som ammade exklusivt till 6 månaders ålder avvande till välling snabbare än de som ammade exklusivt till 4 månader (där trappade man ut under, i genomsnitt 2 månaders tid).Därför hävdar Hernell att man skulle få lika låg risk för celiaki om man helammar i 6 månader och sedan delammar i 2 månader, som om man helammar i 4 månader och delammar till 6 månaders ålder. MEN DET VET MAN INTE, eftersom det var så ytterst få mammor som gjorde så -antingen följde man "de gamla" eller "de nya" rutinerna.

Det kan mycket väl vara så att det viktiga är att man introducerar gluten tidigt (4 mån) i stället för sent (6 mån) för att det helt enkelt är viktigt att barnets immunsystem exponeras i rimlig tid för det som det skall utveckla tolerans för. Inte att det nödvändigtvis ska ske "i skydd av" amning!

Uppgifterna hämtade från Anges Wold, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Hälsningar,
Andrea Nord

Anonym sa...

OT: Andrea du är mycket misstänksam till motiven studiens författare haft. Hur ställer du dig till att tillverkare av ersättning och barnmat sponsar forskning? Tror du inte det kan leda till att man vill framställa skillnader mellan ersättning och amning som små för att man inte "biter den hand som föder en"?

Marit Olanders sa...

Fast Wold tar inte med i beräkningen att antalet insjuknanden i celiaki efter 1997 var lägre (51 per 100 000 barn och år) än antalet insjuknanden 1973-1984 (65 per 100 000 barn och år). Andrea, läs artiklarna själv och bilda dig en egen uppfattning!

Det var uppgifterna i studien du själv hänvisade till som jag ställde följdfrågor om. Tar du avstånd från dinh egen källa nu?

Marit Olanders sa...

anonym 10:30 Olle Hernell osm är medförfattare till studierna är också konsult åt Semper, men jag förstår inte varför Agnes Wold osynliggör Anneli Ivarsson, som är dne som står som huvudförfattare och haft huvudansvaret för forskningen? Det rimmar illa med Wolds eget arbete om ojämlika villkor inom forskningen att framhålla en man på bekostnad av en kvinna.

linora sa...

Glutenintolerans vet man inte helt varför det inträffar. Däremot finns det ämnen i bröstmjölken som verkar kunna läka tarmen, och därför försenar allvarlig celiaki. Vi märkte inte av att vår dotter hade celiaki förrän vi slutade amma vid 4,5 års ålder. Då fick hon plötsligt väldiga magsmärtor, och kopplingen mellan att precis ha ätit en glutenrik frukost och diarré och magsmärtor gjorde att vi började misstänka glutenintolerans. Att hon tidigare haft mycket lös avföring hade inte gjort att vi misstänkte det, men då blev det tydligt att det hängde ihop. Därför tror jag att glutenintolerans kommer från något annat än huruvida barnet ammats eller inte, men förseningen av insjuknandet är ju värt en del också.

Eftersom jag såg kopplingen också med den avslutade amningen, lät jag henne amma igen några gånger (som tur är har hon ett yngre syskon som ammade då) när hon verkade må särskilt dåligt efter att ha provocerat fram celiakin eftersom vi lät henne vila från gluten under sommaren då läkarna inte kunde garantera någon tid för biopsi inom överskådlig tid. Det verkade lugna och hjälpa henne.

Anonym sa...

Marit
nej han är inte konsult till semper han är medlem av deras vetenskaplig råd. det är ett obetalt jobb.

/linn

Marit Olanders sa...

Olle Hernell och jag har haft en del kontakt genom åren och träffats några gånger. Han har själv medgett till mig att han är konsult!