Av Marit Olanders
Sydsvenskan skriver idag om flaskmatning och amning, där flaskmatning framställs som det normala och jämställda i brödtext, rubrik och bildsättning, och amning beskrivs som "ett plus" - om den fungerar. Varför amningen fungerar för allt färre kvinnor lämnas därhän.
Texterna är inte särskilt kunnigt skrivna. Reportern går i samma fälla som så många andra och påstår att "de svenska amningsiffrorna är bland de högsta i världen" - och hänvisar till de två tredjedelar som har amningen kvar vid sexmånadersdagen - helt eller delvis. Jämför det med exempelvis Malawi, där 97% har kvar amningen - vid ett år.
Trots att rubriken på mittuppslaget i Sydsvenskans A-del är "Flaskan gav familjen ny närhet" visar det sig i brödtexten att barnet det handlar om inte helflaskas utan även ammas, och det är inte familjen i sin helhet som har intervjuats, utan pappan. Han säger förresten "Det är skönt att vara den vitala biten, inte bara ett stöd". Det kan tolkas som jämställt men det kan också tolkas som att det inte är förenligt med den traditionella mansrollen att "bara" vara ett stöd. Men han hade ändå föredragit att amningen hade fungerat.
En ny text på Uppsala läns landstings egen hemsida konstaterar också att amningen minskar och har också fått siffrorna helt om bakfoten. Här påstås helt okritiskt att 80 procent av barnen i landstinget helammas vid fyra månader och 70 procent vid sex månader. Det är snarare all amning, helt och delvis sammanlagt, det är frågan om.
Texten handlar annars om att amningen minskar också i Uppsala. Varför? Flera av de intervjuade mammorna i högerspalten anger amningspress som anledning. Men chefen för barnhälsovården, Margaretha Magnusson, verkar tro att föräldrarna är omotiverade. Lösningen på problemet med den sjunkande amningen i Uppsala är nämligen att personalen ska ge föräldrarna mer bakgrundsfakta om varför amning är "bäst".
- Att "tycka" duger inte. All personal som möter bebisar och deras
mammor ska ha aktuell kunskap om amning. Vi måste förvissa oss om att
kvinnan vet om fördelarna för sig själv och barnet för att sedan kunna
göra ett aktivt val, säger Margaretha Magnusson och visar därmed att hon inte har fattat någonting av vad som håller på och händer. Det är ju inte motivation kvinnor saknar. De flesta vill amma. Det är praktiskt, kunnigt och uppdaterat stöd i amningen som behövs.
Margaretha Magnusson skyller den vikande amningen på föräldrarna - mammor som genomgått bröstkirurgi och mammor som inte "vill ge upp friheten". Hon för också ett helt obegripligt resonemang om att ekonomiska faktorer skulle påverka amningen negativt. Hon undviker helt att sätta ljuset på den organisation hon själv ansvarar för - barnhälsovården. Kan rådgivningen, eller bristen på rådgivning, på BVC ha något att göra med amningsförekomsten?
Den intervjuade pappan i Sydsvenskan bekräftar Margaretha Magnussons ord - för hans fru innebar flaskmatningen att hon kunde umgås med sina vänner på ett annat sätt. Men det var inte anledningen till att de började flaskmata. Anledningen var att amningen aldrig kom att flyta på.
Det är här utbildningen av barnhälsovården behövs. För att kunna ge praktiska instruktioner om hur amning eller flaskmatning går till.
15 kommentarer:
Angående BVC tycker jag det är lite talande att jag på sonens 1-årskontroll i förra veckan fick frågan av barnläkare "Och du ammar inte längre, va?" (ska ju fyllas i uppgifter om det på 1-årskontrollen). Jag vet att jag tillhör en minoritet som ammar, men när de svenska rekommendationerna nu säger delamning till 1 år eller längre kan man ju ställa den frågan neutralt: "Ammar du någonting nu?", eller nåt i den stilen. När jag svarade att jo, jag ammar fortfarande fick jag beröm för att jag var en duktig mamma, vilket jag inte alls tycker har något att göra med amningen. "Men inte på natten, hoppas jag?" sa hon sen. "Närå, en slurk på kvällen och en på morgonen" svarade jag. Finns ju inte så mycket annat man vill svara på en fråga som ställs så liksom.... Inte för att jag har så bra koll vad som händer på natten egentligen, men nog tror jag han tar sig en slurk då också. Nu är ju nattamningen inget jag stävar efter att upprätthålla och jag märker att i vårt fall är det som så att ju bättre han äter under dagen desto mindre äter han på natten. Men det är skönt att detta är mitt tredje barn och jag vet betydligt mer än med ettan, saker jag inte lärt mig av BVC direkt, så jag känner mig fast övertygad om att världen inte går under trots att nattamningen inte är helt borta. Förhoppningsvis fortsätter den att minska och försvinner av sig självt utan att vi aktivt behöver jobba på det med diverse metoder.
Ja, det verkar som att folk inom vården förutsätter att man ska sluta amma vid halvåret också. Jag blev helt ställd när jag blev kallad långtidsammare av en barnsköterska då min son var åtta månader, hade inte alls fattat att det kan anses som länge.
Nu är jag gravid och ammar sonen som är snart 2. Var på inskrivningssamtal förra veckan och då drogs det förhastade slutsatser igen: ammade du första barnet? Ja, jag ammar honom än. Då var det "men guuud vad mysigt" följt av "jaha, känns det jobbigt att sluta nu då?" vilket jag faktiskt inte riktigt bestämt än hur det kommer att bli. Hoppas lite på självavvänjning men tror inte det kommer att hända. Vill han inte sluta så kanske han får fortsätta, vi får se.
Ett som är säkert är iallafall att utan internet och möjligheten att surfa runt och läsa bloggar hos likasinnade så jag garanterat känt mig som värsta freaket vid det här laget, och då är han som sagt inte ens två. Har inte fått mycket uppmuntran irl direkt...
Jag har svårt att förstå varför Amningsbloggen hela tiden väljer att jämföra den svenska amningsstatistiken med u-länder, till exempel Malawi.
Det är ju inte på något sätt relevant att ställa Sverige mot Malawi. Till exempel BNP per capita där är 351 dollar, i Sverige nästan 57.000. Det är helt orimligt att jämföra dessa två länder eftersom sociala, ekonomiska förhållanden är helt annorlunda. Att jämföra Sverige är Malawi är så okunnigt att jag saknar ord.
Nearly half of Malawi’s population struggles to live on less than $1 a day. Enligt UNICEF så "Nearly half of Malawi’s population struggles to live on less than $1 a day. "
I Malawi dör folk av svält, det är klart att de inte kan köpa flaskor och ersättning även om de skulle vilja göra det. Kvinnor har inte betalt arbete i samma utsträckning som kvinnor i Sverige har etc etc.
Anonym: Blir påståendet "de svenska amningsiffrorna är bland de högsta i världen" mer sant för att Malawi är ett u-land?
Vi har jämfört Sveriges amningsstatistik med alla möjliga länder, t.ex. Iran, Norge, USA, Australien och Nepal. Och i alla de länderna ammas fler ettåringar än i Sverige om jag inte missminner mig. Hälsar Eva-Lotta
Anonym: Varför är det fel att jämföra med Malawi förstår jag inte, vi är alla männniskor och barnen i Sverige har samma behov som barnen i Malawi. Tycker det är lite obehagligt att u-länder (speciellt afrikanska) inte riktigt räknas.
Hej Marit!
Jag som bor i Uppsala blev nyfiken på texten på Uppsala läns landstings hemsida men länken funkar inte och jag kan inte hitta någon text när jag söker. Har de tagit bort den efter ditt inlägg?
Hälsningar Johanna
Det handlar inte om att afrikanska u- länder inte räknas, det handlar om att göre RELEVANTA statistiska jämförelser om man vill analysera situationen.
Den här länken funkar inte "Uppsala läns landstings egen hemsida":
http://www.lul.se/sv/Installningar1/Puffbibliotek/Amma-eller-ge-ersattning/
Skulle du kunna hitta rätta länken? Tack!
Det verkar som att de tagit bort sidan under dagen. Kanske för att uppdatera den, texten var inte vidare välskriven och innehöll dessutom några direkta felaktigheter (exempelvis var en rubrik "Det ammades mycket på 70-talet" eller liknande, medan det i texten stod att det på 70-talet var rekordlåga siffror på amning).
Nu har jag hittat den rätta länken:
http://www.akademiska.se/sv/Pressrum/Nyheter/Amma-eller-ge-ersattning/
Nu har jag läst texten under länken "Amma eller ge ersättning". Jag tycker det är lite roligt att titeln heter så, för hela texten handlar om att amning är bäst och hur de vill att alla mödrar ska förstå detta och göra ett aktivit val och välja just amning. Jag hade förhoppningar om att EN DEL av texten skulle handla om ersättning, i alla fall, på grund av titeln.
Sedan finns det kvinnor som är fullt informerade om alla bröstmjölkens fördelar men ändå väljer ersättning - inte för att de är unga, lågutbildade eller rökande, men för att de har vägt fördelarna mot nackdelarna och kommit till slutsatsen att ersättning är ett bättre val för dem.
Hälsningar,
Andrea Nord
Ledsen att länken inte funkade, har vfu:at och inte varit vid datorn på hela dagen. Andrea Nord, jag är enig med vad du säger i andra stycket.
Ville bara lämna ett avtryck och berätta att jag som bor i norge har upp till 2 timmars ledigt från jobbet varje dag upp till min son är 1 år för att amma. Det är super, och verkligen uppmuntrande att fortsätta amma fast jag börjat jobba.
Har andra fått liknande bemötande som jag fick vid senaste besöket så förstår jag om man ger upp amningen eller börjar delamma... Min dotter hade bara gått upp 400g på en månad och då blev sköterskan helt hispig fast hon vuxit 2,5 cm precis som månaden innan och är pigg och frisk och inte gråter och skriker heller. Hon är dessutom motoriskt framåt. Hon började direkt prata tillägg och först när jag ilsket och trotsigt sagt att jag inte tänker ge tillägg till ett barn som vuxit på längden, som ändå har gått upp i vikt i någon mån och som uppenbart mår bra. Först då säger hon 'ja du kan ju amma mer också'. Sedan kom läkaren och höll med att det var ok att inte ge tillägg direkt även om jag nog kunde ha dålig mjölk för att jag stressade för mycket... Om jag inte läst på om amning så hade de garanterat skrämt mig till att ge tillägg direkt och jag hade aldrig 'vågat' göra som jag gör och ammar mer istället. Då hade jag aldrig fått se hennes kinder bli tjockare och veta att det enbart är mjölkens förtjänst... Jag har stärkt mig själv men bara blivit argare och argare på BVC.
Skicka en kommentar