Tidigare i veckan hittade jag ett PM kring amningsrådgivning i Östergötlands län. Det har sedan 7 maj 2011 används på kvinnoklinikerna i Linköping och Norrköping och är giltigt fram till 1 oktober 2013. Under rubriken avvänjning finner jag följande text:
Problem i
samband med avvänjningen kan ibland uppstå om bröstet kommit att betyda
alltför
mycket för barnet. Bröstet bör nog inte fungera som tröst i alla lägen. Andra
vuxna
måste
också kunna trösta barnet.
För mig låter det inte helt bra. Amning är ju så mycket mer
än bara näring för barnet, bl. a. just tröst som tas upp i detta påstående.
Dessutom funderade jag på vad som händer om man byter ut ordet tröst mot
näring/mata. Det skulle då lyda:
Problem i
samband med avvänjningen kan ibland uppstå om bröstet kommit att betyda
alltför
mycket för barnet. Bröstet bör nog inte fungera som näring i alla lägen. Andra
vuxna
måste
också kunna mata barnet.
Andra vuxna kan båda mata och trösta ett barn om det är
nödvändigt, så är det. Frågan är bara om det alltid blir det bästa för barnet,
och för familjen. Det jag ställer mig frågande till är om det verkligen är rätt
från sjukvården att säga att bröstet inte bör fungera som tröst i alla lägen.
Finns det evidens som visar att det blir problem om bröstet används som tröst? Dagens
sjukvård grundar sig på beprövad vetenskap och evidens. Jag blir därför väldigt
nyfiken på vilken studie som stödjer hur avvänjning sker på bästa sätt, utan
bröstet som tröst. För vems skull sker avvänjningen? Om mamman eller barnet
vill sluta amma tror jag personligen på långsam avvänjning där bröstet kan
användas som det faller sig och oavsett anledning (mat, tröst, närhet, värme,
doft m.m.). Slutligen vill jag bara kommentera sättet att uttrycka sig, Bröstet bör nog inte fungera som tröst i
alla lägen . Ordet ”nog” för mig tyder på stor osäkerhet. Det är nog så.
Hela PMet går att hitta på:
12 kommentarer:
Märkligt att man skriver så i ett "officiellt" dokument.
Ogillar verkligen den typen av "tyckanden" från vården.
Lotta
Utan belägg (vilket ju knappast finns) är den här typen av uttalanden otroligt tråkiga. Det kommer att handla om uppfostran och moraliserande i stället för att vården ser till barnets (och mammans) bästa.
Det är klart att det finns lägen då andra än mamman behöver trösta ett barn, men det betyder inte att amning som tröst är dåligt eller att amning som tröst är något ett barn kan bli beroende av på ett dåligt sätt. Beroendet av vuxna och av tröst ska ju finnas där.
Men det finns de inom barnhälsovården som faktiskt är rakt av amningsfientliga när det kommer till amning av barn efter 6 månader. Alla former av fri amning annses ge barnen både karies och ätstörningar. Jag tror att sånna idéer och den gamla rädslan för "modersbundenhet" ligger i botten.
"Det är viktigt att inte barnet somnar vid bröstet på kvällen utan läggs vaken i
sängen. Detta gör att inte barnet alltid behöver äta för att kunna somna om igen." - detta tycker jag var intressant. Finns det några belägg för detta eller är det bara dumheter? Och äta? Menar de amma då? Konstigt formulerat och konstig sak att skriva.
Håller med Karolin! Varför är det fel att låta barnet somna med hjälp av bröstet? Ett vanligt råd men ingen förklaring. Min son på snart 9 månader sover gott med hjälp av bröstet och det har gjort att jag fått så mycket mer sömn än jag någonsin trodde. Vi samsover. Men visst har de varit nätter på sista tiden som varit oroligare än andra, men bröstet har alltid fungerat. Jag tänker att det löser sig med tiden och att han kommer sova längre utan amning när han är mogen för det. Men jag kanske gör fel?
Jag har också fått uppfattningen att "alla" säger det är fel att låta barnet somna vid bröstet. Jag var dock för "lat" för att ändra något som funkade så min nu 2,5-åring fick somna vid bröstet sålänge han ville till ca 18-20mån(- men han ammar fortfarande en slurk på kvällen). När jag jobbade natt somnade han i vagn eller bärsele m pappan.
Han har varken sömn eller matproblem. Men lillebror kommer jag amma så som känns bäst för oss och ej oroa mig för vad vården rekommenderar.
Barn har ju ett omoget sovmönster och många har flera korta uppvak. För mig har det fungerat mkt bra att samsova och mina barn har somnat om utan att bli helt vakna till bröstet, och jag med! Samma med mitt tredje barn nu. Omkring två-årsåldern får barn ett mer vuxet sovmönster utan så många uppvak. Så har det också fungerat med mina barn. Efter ca 2 års ålder har de sovit hela nätter utan amning. Jag har ammat vid nattning till omkring 2,5 års ålder och sedan slutat amma helt. Har varit hur smidigt som helst och jag har nästan aldrig sovit dåligt sen jag fick barn. Så om det fungerar bra att söva till bröstet så är det absolut inte fel!
Lotta
Och jag måste tillägga i inlägget ovan (även om det är självklart), att barnens övriga närstående som deras pappa och deras mormor har kunnat både trösta och natta dem när det behövts. Utan bröstet!
Lotta
Jag är glad att det finns kloka människor med mig där ute. Även jag låter min dotter ammas till sömns, hon är 8 månader snart. Ibland är jag inte hemma kvällstid, men då brukar det lösa sig enormt bra ändå!
Vårdpersonalen vet nog vad den pratar om. ;)
...glöm bara inte bort att "vårdpersonalen" inte är en homogen grupp. Det som blir fel är när en människas tyckanden blir rättesnöre för många.
Lotta
(Som också jobbar med sjukvård men försöker hålla isär mina egna privata åsikter och vetenskap och beprövad erfarenhet (som ju inte är detsamma som beprövad av mig, privat))
Min fyraåring somnar fortfarande ammandes när jäg är hemma på kvällen. Är jag inte det somnar han gott med pappa. Han har inga hål i tänderna (vi borstar tänder innan amning, vi dricker inte saft och äter inte godis och sånt mer än vid festliga tillfällen) Han ääälskar att amma och vet att det rimmar på mamma. Han ääälskar även storasyster och pappa.
Skicka en kommentar